)
Realityserier, online vs TV.
En undersökning om intresset för realityserier
Författare: Sebastian Sandberg Handledare: Britt-Marie Ringfjord
Examensarbete
Abstract
The availability to stream movies and series online has increased immensely throughout this decade, being reliant on freeing up time during your day to be able to watch your favorite tv-show has become less necessary due to the fact that you’re able to stream it whenever you want or can, once it’s been released. Reality
television has been a big part of the tv tabloid for almost two decades now and it had it’s peak in audience during the years 2009-2012 and has been reportedly decreasing the following years. There has been little to none research regarding reality tv’s progression and audience recently, which has made us curious as to its current state. This article aims to research whether or not the interest in watching romantically themed reality tv has had a continued decline these recent years due to its lack of content variation and if its audience has gradually gone over to streaming it online rather than watching it on tv. We have studied three different reality shows views online and on television per episode during the years of 2015-2018. This way, we could add the views online and on television together to see if the view count in total has increased or decreased each year, as well as being able to compare the difference in views online versus views on television each year to see if the quota who streams has increased. Our hypotheses were met with matching results from our rese
Nyckelord
RTRT, romantically themed reality television, Online vs tv, Uses and Gratification, streaming, reality tv, viewing habits
Ordlista
Baby Boombers – Personer födda 1944-1964 Generation X – Personer födda 1965-1979
Generation Y/Millenials – Personer födda 1980-1994 MMS – Mediemätning i Skandinavien
Nonviewers – Icke tittare Nät – Generation
People meter – mätinstrument för publik RTRT - Romantically themed reality television
Tablålagd TV- TV på det traditionella sättet, även kallat linjär TV Tävlingsbaserad Reality - Innehåll med fysiskt/psykiskt tävlingsmoment VOD - Video on demand/streamningtjänster
Tack
Jag vill tacka Maria Elliot för vägledning genom revideringen av min uppsats. Jag vill uttrycka ett stort tack till MMS som gav mig tillgång till deras analysverktyg HotTop Web vilket gjorde det möjligt för oss att få tittar-siffror som behövdes till forskningen. Tack till Niklas Luks för arbetet han investerade i den här rapporten innan han i överenskommelse med mig valde att lämna. Jag vill även tacka Emma Kristoffersson för värdefull input.
Innehållsförteckning
Förord 6
Inledning 6
Syfte och frågeställningar 7
Problembakgrund 8
3.1 Realityserier 8
3.2 Realityseriers publik 10
3.3 Realityserier påverkar på sin publik 10
3.4 Reality-TVs historia i Sverige 12
3.5 Realityseriers målgrupper 13
3.6 Svenska tittarvanor 14
3.7 Online vs TV 15
Teoretiskt ramverk 16
4.1 Diffusion of Innovations 16
4.1.1 Diffusion of Innovations attribut 17
4.2 Individualisering 18
Metod 20
5.1 Procedur 20
5.2 Kvantitativ tidsföljdsstudie 20
5.3 Material 21
5.3.1 Paradise Hotel 21
5.3.2 Ex on the beach 21
5.3.3 Farmen 22
5.4 MMS 22
5.5 Databehandling 24
5.6 Bortfall 27
5.7 Forskningsetik 27
5.8 Validitet och reliabilitet 28
Resultat 30
6.1 Paradise Hotel 30
6.1.1 Paradise Hotel – Online 30
6.1.2 Paradise Hotel – Tv 31
6.1.3 Paradise Hotel – Online vs Tv 32
6.2 Ex on the Beach 33
6.2.1 Ex on the Beach – Online 33
6.2.2 Ex on the Beach - Tv 34
6.2.3 Ex on the Beach – Online vs Tv 35
6.3 Farmen 36
6.3.1 Farmen - Online 36
6.3.2 Farmen - Tv 37
6.3.3 Farmen – Online vs Tv 38
Analys och diskussion 39
Framtida forskning 42
Referenslista 43
Bilagor
Bilaga 1 48
Bilaga 2 49
Bilaga 3 50
Bilaga 4 51
Bilaga 5 52
Bilaga 6 53
Bilaga 7 54
Bilaga 8 55
Bilaga 9 56
Bilaga 10 57
Bilaga 11 58
Bilaga 12 59
Bilaga 13 60
Förord
Jag heter Sebastian Sandberg och när jag och min partner Niklas Luks började skriva den här rapporten var tanken att ge en nyanserad bild av om huruvida intresset för Romantically themed reality television (realityserier som går ut på att visa romantik och dramat som uppstår), s.k RTRT-serier har minskat under de senaste åren och om publiken gått över till att streama den typen av program. Innan vi var klarar med vår rapport valde Niklas Luks att hoppa av medan jag själv valde att fortsätta på egen hand i en ny och reviderad version av uppsatsen. Jag skriver detta förord för att det ska framgå att Niklas Luks har gjort sin beskärda del av arbetet men att han inte valde att fullfölja hela rapporten och att den här nya version kommer att tillskrivas mig vilket Niklas också är medveten om. Det punkter som är reviderade i den nya version är teoridelen där jag väljer att tillämpa ett par andra teorier än den vi tillsammans hade från början eftersom det finns teorier som bättre appliceras på undersökningen vi gjort. Jag har även utvecklat syftet och
frågeställningarna från tidigare, utvidgat metoden och slagit samman kapitel 6 och 7 till en gemensam resultatanalys och diskussionskapitel samt förfinat språket.
Inledning
Medielandskapet expanderas och utvecklas vid varje chans det får. De flesta “TV”- serier som det så ironiskt heter går nu för tiden att se på i princip alla digitala enheter som har en skärm (Bondad-Brown et al., 2012). Realityserier med romantiska teman (RTRT) går i stor utsträckning ut på att hitta en partner och inledda olika relationer med deltagare man inte själv valt att umgås med. Den typen av realityserier har generellt en yngre målgrupp och enligt Yakob (2015) så är yngre mer benägna att använda sig av internets medieplattformar för att titta på serier.
Kombinationen av att unga människor använder sig mer och mer av digitala plattformar vilket gör dem till majoriteten av RTRT-publiken och det ger mig en hypotes att med de senaste årens ökad tillgänglighet till internet och nya
medieplattformar så ökar även andelen av realityseriers publik till online-streaming istället för TV-tittande.
Enligt en rapport från Harris (2014, 11 juni) så var realityseriers publik generellt som störst under 2011, sedan började det sjunka följande år, jag har dock inte hittat några artiklar eller rapporter som tar upp hur stor eller liten publiken har varit mellan 2015 till 2018, men eftersom utbudet av vad som går att streama online har ökat, likaså dess tillgänglighet (Bondad-Brown et al., 2012), och att folk har blivit mer medvetna om hur RTRT-serier skiljer sig från verkligheten enligt Tschinkel (2018, 10 januari) så är min andra hypotes att intresset för RTRT-serier har minskat ytterligare. Av denna anledning anser jag det intressant att genom denna forskning även ta reda på om publiken har haft en fortsatt minskning de senaste åren.
I första delen av den här rapporten ämnar jag att visa vilken tidigare forskning som mina hypoteser baseras på. Sedan följer en redovisning av hur jag har gått tillväga för att få fram resultatet i forskningen, följt av en utförlig beskrivning av resultaten.
Slutligen kommer tankar och diskussioner om hur resultaten speglar forskningsfrågorna.
Syfte och frågeställningar
Mitt syfte med denna forskning är att ta reda på om intresset för RTRT-serier har fortsatt minska de senaste åren, samt att ta reda på om andelen av publiken som streamar RTRT-serier istället för att se det på det traditionella sättet d.v.s Tablålagd TV har blivit större. Mina hypoteser är att intresset för RTRT-serier har minskat och att andelen som streamar har ökat. Den hypotesen väcktes av att jag själv inte tittar på tablålagd TV längre utan nästan helt uteslutande har gått över till att streama vilket gjorde mig nyfiken på att undersöka hur det ser ut i samhället i övrigt. Utifrån det här syftet och hypoteserna så har jag formulerat dessa frågeställningar:
Huvudfrågeställning: Hur har tittandet på streaming förändrats gentemot tablålagd TV emellan 2015-2018?
Frågeställning 1.1: Vad har reality-TV för genomsnitt i publik per avsnitt varje år mellan 2015-2018?
Frågeställning 1.2: Vad har reality-TV för genomsnitt i TV-tittare per avsnitt varje år mellan 2015-2018?
Frågeställning 1.3: Vad har reality-TV för genomsnitt i visningar online per avsnitt varje år mellan 2015-2018?
Med resultaten från den huvudfrågeställningen kommer jag kunna se tittarmönstret förändrats för RTRT-serier, om streaming tittande har ökat eller förblivit oförändrat.
då jag kommer att få fram fyra olika genomsnitt per serie, ett för varje år som jag undersöker. Antingen kommer genomsnittet visas vara högre, lägre eller oförändrat mellan åren.
Med Frågeställning 1.1 kommer jag kunna se om intresset minskat, ökat eller förblivit oförändrat då jag kommer att få fram fyra olika genomsnitt per serier. Ett för varje år jag undersöker. Antingen kommer genomsnittet visas vara högra, lägre eller ofrändrat emellan åren.
Frågeställning 1.2 och 1.3 är till för att jag ska kunna jämföra storleken på publiken som kollar på TV och publiken som streamar online och på så sätt kunna ta fram hur stor andel av den totala publiken som streamar respektive tittar på TV.
Problembakgrund
3.1 Realityserier
Det revolutionerande med realityserier är att aktörer och skådespelare ersatts av
“vanligt folk”, att händelserna inte var scriptade på det traditionella viset och deltagarna är filmade hela tiden vilket innebär att man får se deras deras behov av hygien,mat, sex, angelägenheter, stress och konflikter dem emellan och att dem i vissa program röstar ut varandra eller att tittaren får delta och vara med och rösta ut deltagare enligt olika kriterier beroende på vilket program det rör sig om (Von Feilitzen, 2004).
Inom ramen för det moderna TV-landskapet är verklighetsbaserad TV eller
realityserier en kraft som har förändrat TV industrin och den kultur som den omges av. Även om det finns vissa argument och kriterier för att man ska kunna kalla ett program för reality så är det tveklöst att dess inverkan inte varit annan än
fenomenal. Till exempel var 4 av de 5 program som gick på bästa sändningstid 2006 reality baserade program (Barton, 2009).
Reality-TV har på grund av sin popularitet och låga kostnad växt och tar numera upp en ganska stor del av program tiderna. I USA har “verklighets underhållning”
utgjort 40% av programtablån och har dragit störst publik procentmässigt sett sedan 2002 och då är det främst de yngre publikgrupperna det handlar om (Carter, 2016;
Nielsen, 2011). Barnhart (2010) säger att den absolut snabbaste och starkaste tillväxten har skett på kabel TV kanalerna där hela 90% av all reality-TV visas till skillnad från andra typer av “over-the-air” networks. På senare tid har även stora kanaler som AMC och TNT upptäckt trenden och därmed försöker även de följa den med verklighets shower på bästa sändningstid (Villarreal, 2011).
Reality TV har med tiden utvecklat en rad av undergrupper till exempel där utvalda personer hamnar i specifika situationer eller utmaningar i program som “Survivor och Biggest Losers” medans en annan undergrupp kan bestå i att kändisar får nya roller och uppgifter till exempel “Dancing with the stars och Celebrity Apprentice”
eller Idol och Topmodel där kändisar fungerar som domare (Lee, Chen & Harmon, 2016). En av utmaningarna som finns med en sån bredd av olika realityserier är att identifiera vad för attribut som gör att de hamnar i olika typer av kategorier eftersom det finns så många och alla är väldigt olika varandra. Hall (2006) säger att just eftersom realityprogram används i en väldigt stor utsträckning så finns det inte längre någon direkt standard definition på just reality-TV mer än att det ska uppfylla vissa kriterier av verklighet. Nabi, Finnerty, Stitt, Halford, och Quintero (2004) delade in reality-shower i olika kategorier för att man med tanke på tillväxten inom fältet ska kunna att avgränsa olika realityserier ifrån varandra och skapa en
förståelse för hur man ska skilja på olika typer av “verklighets program” ifrån varandra med hjälp av intervjuer. Många av respondenterna tyckte där till exempel att Fear factory skulle räknas som en “game show” eftersom man vinner priser medans Robinson skulle ses som en “reality game show” för trots att man även där
vinner pengar består den av andra attributer där det inte finns några skådespelare, manus och deltagarna får reagera på situationen de befinner sig i (Nabi, et al., 2004).
3.2 Realityseriers publik
Av alla program som går på TV idag är realityserier en stor del av utbudet. Det kom med på top tio listan av mesta sedda program 2000 och sedan 2002-2003 har realityserier fångat in den största andelen av publiken som tittar på de 10 bästa programmen och runt 2008 hade realityserier 77% av den totala publiken som såg på top 10 programmen (Nielsen Media Research, 2011). Patino, Kalcheva och Smith (2011) säger att 2005-2006 var realityserier de mest populära programmet av personer under 17 år. Undert 2000-talet har reality dominerat top 10 listan över mest sedda program (Ferguson, Salmond & Modi, 2013).
Realityserier hade sin peak 2011 och sedan dess har publiken minskat och intresset sjunker vilket har att göra med att publiken vant sig vid det ibland chockerande beetendet och dramat som uppstår mellan deltagarna i olika typer av program och därför har det inte lika mycket att erbjuda längre. Nya typer av RTRT-serier kommer hela tiden men dem flesta är snarlika varandra och har endast små skillnader vilket har gjort publiken tröttat på konceptet och tittarsiffrorna når inte alls upp i samma nivåer som för ett decennium sen. (Harris, 2014, 11 juni).
Tschinkel (2018, 10 januari) hävdar dock att publiken under senare år har blivit mer medveten om hur vissa realityserier inte nödvändigtvis skildrar verkliga situationer.
Enligt Barton (2009) så har tävlingsbaserade realityserier en bredare grad av olika sorters deltagare vilket ger tittarna en uppfattning om att dramatiken som visas är mer representativt för den verkliga världen i jämförelse med dramat som uppstår i RTRT-serier, vars handling är mindre sannolik där det till exempel i Bachelor är 25 kvinnor som tävlar om att få en och samma man.
3.3 Realityserier påverkar på sin publik
Aubrey och Harrison (2004) menar att barn och ungdomar som ser på en viss typ program omvandlar och omstrukturerar det som visas till sin verklighet. Bilden av äldre personer på TV tenderar att vara baserad på stereotyper och den bild av
åldrande som framför allt barn kan utveckla återspeglar oftast inte verkligheten. TV skildrar en bild där äldre karaktärer tilldelas en roll som kan innebära negativa konsekvenser för tittaren då denna förväntar sig när det kommer till åldrande
(Signorielli, 2004). Harrison (2000) backar upp det påståendet genom att säga att det inte bara gäller åldrande utan även hur en kropp ska se ut.
Reality-TV har ju som togs upps tidigare en hel del undergrupper och en av dessa är dejting-shower. De handlar ofta om killar/tjejer i dejting situationer där kameran fungerar som en observatör av händelserna. Tittarna får se en redigerad version av situationerna och den följande utvecklingen uppspelade som om det var live (Ferris et al., 2007).
Program som Bachelor visar ofta upp dejting på ett sätt som är både vilseledande och fyllda med könsstereotyper och det har i sin tur påverkat TV-tittares attityder och uppfattningar om dejting. Dem framställer ofta dating som ett spel där kvinnorna ses som objekt och scenariot innefattar ofta sprit, festande och jacuzzi.
Ferris et al. (2007) fann att de mest hängivna tittarna på dejting-shower, särskilt manliga tittare, var mer sannolika än mindre frekventa tittare eller nonviewers att stödja beteenden eller attityderna som avbildades i programmen. Enligt Freydkin (2002) så är den primära målgruppen av dejtingprogram kvinnor mellan 18-34 år.
Det skapas en viss typ av problematik när kvinnor målas upp som det gör i serierna i och med att TV undervisar tittare om lämpliga normer och hur man beter sig i vissa sociala kontexter (Ferris et al., 2007).
Tävlingsbaserade realityserier tenderar att överdoserad tittaren med dramatik, konflikter och ett mer agressivt beetende.Tittandet på tävlingsbaserad reality är förknippad med att omvärlden kan uppfattas som en ondare plats än vad den egentligen är, och att man då som tittare kan anta att lögner och manipulation som ofta förekommer i dessa program är en vanlig företeelse i samhället. Ett antal studier om realityserier har visat att dess effekter påverkar tittarna uppfattning, attityder och ett visst beetende som kommer från det (Lee et al., 2016).
Enligt Scharrer & Blackburn (2017) så är reality TV:s manliga tittare mer benägna att tycka att det är okej för män att använda sig av fysiskt våld. I samma forskning framgår det att kvinnliga tittare är mer benägna att tycka att det är okej för kvinnor att använda sig av verbal aggression. En undersökning som gjordes visade sig att 75% av personer som gjort skönhetsoperationer var influerade av realityserier (Gardner, 2013, 15 januari).
3.4 Reality-TVs historia i Sverige
Lördagen den 13 september 1997 skulle komma att förändra allt inom svensk TV.
Då sändes det allra första avsnittet av Expedition Robinson i SVT (Winberg, 2017, 13 juli). På den tiden stod SVT inför en ekonomisk kris eftersom tittarna svek kanalen för Bingolotto som var TV4:s stora lördagsunderhållning. Ingen anade då att programmet som SVT svarade med skulle bli reality-TV:s intåg i Sverige. I begynnelsen var det inga glada miner utan programmet anklagades av vissa för att vara “förnedrings-TV” och av andra kallades det för “fascist-TV” men pressens och allmänhetens intresse var ovanligt stort för att vara ett lekprogram (Andersson, 2012). Docenten Inga Sonesson skrev en debattartikel i dagens nyheter att programmet kunde vara skadligt för barn och Aftonbladets krönikör Annika Sundbaum Melin krävde att programmet skulle läggas ner. Trots det fick
programmet efter en tids uppehåll med omklippning till en snällare version fortsätta och då vände även opinionen och programmet final sågs av 2,5 miljoner tittare (Winberg, 2017, 13 juli).
Efter det gick det snabbt och nya programmet i liknande format producerades. I Sverige följdes Robinson efter två år upp av Big Brother som lanserades på TV5 där ingenting, allra minst sex censurerades och kritiken lät återigen inte vänta på sig.
Men numera är realityserier väl etablerade och i Sverige har vi program som Idol, Farmen, Robinson, Biggest Loser, Bachelor, Ensam mamma söker, Ex on the beach och Paradise hotel. Så trots alla skandaler och trots att realityserier kanske är de mest utskällda programmen i svensk TV historia så verkar ändå publiken älska dem och i en tid när traditionella medier är mitt i en kris har reality-TV rönt enorma framgångar och har en mycket viktigt plats i TV tablån (Winberg, 2017, 13 juli).
Eriksson et al. (2017), menar att realityserier är en produkt som kom fram runt millennieskiftet då deras longitudinella studie visar att 1992 fanns det ingenting som liknar det som finns idag men 10 år senare visar det sig att halva programutbudet består av realityserier i olika tappningar. Efter ytterligare 10 år ser det ut ungefär likadant med en liten dipp för reality-TV från 48% till 41%.
3.5 Realityseriers målgrupper
Svenskarna tittar på film och serier på ett helt nytt sätt och det som kallas för att titta på traditionell TV minskar allt mer och det gäller även i de äldre åldersgrupperna.
Svenskarna väljer TV för att titta på reality men samtidigt föredrar mer än hälften av alla som använder internet att betala för att se det genom olika play- och streaming tjänster. Realityserier toppar listan för mest populära program för tjejer 2018 (Folcker, 2019, 29 januari). RTRT-serier riktar sig till en yngre målgrupp och det är då främst tonåringar som ser på dessa typer av program (Vandenbosch &
Eggermont, 2011). Vid första anblicken kan det också verka så men det är inte endast tonåringar och den yngre publiken som tagit till sig realityserierna. 68% av folk mellan 18-29 års ålder gillar och uppskattar realityserier men även 32% av vuxna över 60 år säger sig titta på det vilket beror på att det nuförtiden finns realityserier som riktar sig till alla. Men det finns ändå en skiljelinje som går rent demografiskt av vilka typer av serier olika åldrar vill se på. Yngre personer tenderar att titta på RTRT-serier som Ex on the beach, bachelor och liknande serier medans äldre åldersgrupper tittar mer på tävlingsinriktade realitys som Robinson och Farmen som har tydliga fysiska tävlingsmoment. Det är välkänd även hos TV- kanalerna och dem vet hur man tillfredställer sin publik. Ice Road Truckers till exempel tilltalar mer medelålders män än 16-åriga flickor. Men det spelar ingen roll för i vilket samhällsskick man än ligger i så är realityserier idag så utbrett att det finns något för alla. Realityserien “Hello, here comes Honey Boo-Boo” hade till exempel mer tittar siffror än “Republikanernas nationella konvent” 2012 och det visar hur utbrett och stort realityserier ha växt sig. (Gardner, 2013, 15 januari).
3.6 Svenska tittarvanor
Enligt en rapport från MMS (2018) på hur många minuter det svenska folket tittade på TV under 2015, så såg folket i åldrarna 3-99 ca 155 minuter TV per dag 2015.
Under 2016 låg genomsnittet hos svenska folket på 148 minuter TV-tittande vilket innebär att det var en minskning i svenska folkets TV-vanor. 2017 minskade TV- tittandet ytterligare, med 8 minuter, till totalt 140 minuters TV-tittande. Även år 2018 sjönk antalet minuter till 133. TV-tittande hos svenska folket har minskat nästan varenda månad år 2018 jämfört med hur det såg ut under samma tidsspann 2017. Undantaget är i juni 2017 respektive 2018 då det faktiskt var marginellt fler som såg på TV 2018. Då var det 119 minuter tittar-tid jämfört med året innan som låg på 117 minuter. Den största skillnaden var i Maj då tittar-tiden var 113 minuter 2018 mot 127 minuter samma årstid året innan. Minst skillnad var det i september då det bara skiljde 2 minuter mellan åren. 2018 såg svenskarna i genomsnitt 128 minuter och 2017 låg det på 130 minuter i september månad. (MMS, 2018)
I statistiken över svenska folkets TV-vanor på de olika veckodagarna framgår det att mellan måndag och torsdag så är det 30,6% av publikstorleken som ser på TV klockan 21:00 vilket var det högsta procentantalet någon timme hade. Om man tar helgdagarna och fredag separat så visar det sig att på fredagar ser flest folk på TV klockan 20:00. Då 31,8% sina TV-apparater igång. Under lördag är det marginellt färre som ser på TV men det ligger ändå på 29,5% som högst och tiden där är också klockan 20:00. På söndag ökar det igen och det är då flest personer verkar titta på TV det vill säga 33,1% vilket är högsta procenten på hela veckan och även där är tiden 20:00. Minst folk är det som ser på TV klockan 06:00 där det ligger på 2,8%
måndag till fredag. På helgerna droppar det av ytterligare lite och där är det endast 1,6% som tittar på lördagen och 1,5% på söndagen. (MMS, 2018)
Den åldersgrupp som tittar mest på TV4 är de som är 60+ och de tittar i genomsnitt 61,6 minuter per dag medans lägst tittar-tid har de som ligger i spannet mellan 3 och 14 år, som endast tittar 6,8 minuter per dag. På TV3 ligger genomsnittet endast på 5,9 minuter per dag, totalt. Precis som på TV4, är det de som är 60+ som placerar sig högst upp på antal tittade minuter per dag och ligger på 8,1 minuter per dag och
det är även de som är mellan år 3 och 14 som ser minst antal minuter, det vill säga 1,5. Kanal 5 liknar i förhållande till tittar-tid TV3 ganska mycket. Totalt är det 8,1 minuter i genomsnitt per dag som spenderas på Kanal 5. Även då är det 3-14-åringar som återigen tittar minst och ser endast 2,4 minuter och de som är 60+ tittar mest med 11,1 minut per dag (MMS, 2018).
3.7 Online vs TV
Tittare får hela tiden mer och mer tillgång till TV och medieinnehåll via internet på sina datorer, mobiltelefoner, surfplattor och andra enheter. Televisionen har tack vare det utvidgats till att inte bara omfatta att man måste se ett program på en viss tid utan även att använda och dela innehåll med andra individer eller grupper via olika skärmar, andra tidsperioder, olika platser eller på interaktiva val mellan tittare/användare (Bondad-Brown et al., 2012). Denna trend är en del av den genomgripande omvandlingen av medieinnehåll som grundar sig i digitalisering, överföringsnät, konvergens och ökad användnings produktion av innehåll.
Traditionella visnings begränsningar finns inte längre. Ökningen av online användning har skapat ett skifte från en passiv till en aktiv och deltagande publik.
Därmed finns ingen direkt "TV-guide" som är tillgänglig för internetanvändare.
Webbplatser och streamingsajter brukar istället tillhandahålla sökverktyg (Jenkins, 2006). Cha och Chan-Olmsted (2012) hävdar att Internet har en kannibalistisk effekt på televisionen och att den tillslut kommer ta över och ersätta TV:n.
Ålder är en faktor till användning av TV och videoanvändning online (Cha & Chan- Olmsted 2012). Medieanvändning tenderar att förändras med åldern, till exempel så ökar TV användning ju äldre en person är vilket kan ha olika orsaker som pension, att man förlorar sociala kontakter eller att man känner ett ökande behov av
information. Äldre kan också ha en mer negativ attityd mot användandet av videos och program online vilket kan bero på att dem inte har samma kunskap eller
färdighet med tekniken (Bondad-Brown et al., 2012). Ett annat förhållningssätt är att en generation antar vissa mönster i medieanvändning som de håller på hela livet.
Äldre ser på TV på ett annorlunda sätt än yngre tittare gör men att det snarare beror
på att de alltid använt media på ett annat sätt snarare än att dem är äldre. Det finns en möjlighet att äldre alltid sett mer på TV eftersom den var ny när dem själva var unga. Att generationer tenderar att ta till sig teknologin som presenteras som ny när dem själva är barn eller unga vuxna. Det står ganska tydligt att det är flest yngre som använder internet som ett sätt att se på olika program eller serier i och med att dem har vanan och erfarenheten eftersom det “alltid” funnits för dem och därför har det också skapats ett starkare band dem emellan än vad äldre generationer tenderar att ha (Mares och Woodard IV, 2010). Baby Boomers och generation X (Kasasa, 2019, 22 april) brukar oftast beskrivas som “TV-generationen” medans generation Y, s.k millennials även kallade nät-generationen växte upp under en digitaliserings- revolution och det är förklaringen till att de yngre är mer benägna att använda internets medieplattformar för sitt konsumerande (Yakob, 2015).
Teoretiskt ramverk
Jag har valt att använda mig av teorierna “Diffusion of Innovations” av Everett Rogers som handlar om hur nya idéer, produkter och innovationer får spridning i samhället och vad som blir konsekvenserna av det. Den andra teorin jag tagit avstamp i kommer från Jakob Bjurs avhandling Transforming Audiences: Patterns of Individualization in Television Viewing som behandlar begreppet
individualisering och hur det formar tv-tittande nu för tiden.
4.1 Diffusion of Innovations
När nya produkter eller innovationer blir tillgängliga är det inte alltid självklart att dem börjar utnyttjas direkt av konsumenter utan det kan dröja flera år innan en vara tas emot och accepteras av befolkningen. Jag har valt teorin om Diffusion of Innovations (DOI).
Det är en socialvetenskaplig teori som går ut på att förklara hur olika idéer, innovationer, och produkter sprider sig över tid i och kan användas för att få en överblick över hur långt den kommit för att bli accepterat av samhället. Om
dem har tagits emot väl så kan det leda till en rad konsekvenser där sociala förändringar sker (Rogers, 1983).
Streaming och VoD är ett relativt nytt fenomen som ger personer och grupper i samhället ett nytt sätt att konsumera media och därför anser jag det vara relevant att titta på hur streamingtjänster växer fram och sprider sig. Med hjälp av den här teorin kan jag få inblick i och identifiera tittamönster kring både linjär TV och
streamingtjänster och hur dessa verkar idag. Till exempel i vilken situationer folk väljer att se på vanligt TV kontra när streamingtjänster anses vara det bättre alternativet. På så vis går det även att sätta in RTRT-serier mot tävlingsbaserade realityserier och inrikta teorin mer på det området jag undersöker. Jag kommer i diskussionskapitlet ställa RTRT-serier och tävlingarbaserad reality mot varandra med hjälp av de utmärkande egenskaper och attribut som finns att hitta inom DOI vilka jag kommer gå igenom i nästa avsnitt.
4.1.1 Diffusion of Innovations attribut
Vad det gäller produkter och innovationer så är det en väldigt individuellt hur lång tid det tar för dem att sprida sig. Visa tas emot direkt av en bredare publik medans andra produkter får vänta i flera år innan dom slår igenom. Det finns 5 olika attribut som beskriver och ger en inblick i hur de olika spridningarnas framgångar ser ut (Rogers, 1983). Dessa är relative advantage, compatibility, complexity, trialability och observability.
Relative advantage - Det innebär att en innovation uppfattas som bättre än idén den ersätter. Begreppet kan mätas exempelvis i ekonomiska eller sociala aspekter men även bekvämlighet och tillfredsställelse är viktiga komponenter. Det som spelar roll är alltså hur fördelaktig konsumenten anser produkten att vara vilket resulterar i ett snabbare antagande (Rogers, 1983).
Compatibility - Är den grad till vilken en innovation uppfattas vara i
överensstämmelse med befintliga värden, tidigare erfarenheter och behov hos
användarna. En produkt som inte är förenlig med de normer och värden som existerar i ett socialt system kommer inte att antas så snabbt som en innovation som är förenlig (Rogers, 1983).
Complexity - Det är en grad som används när en produkt uppfattas som svårt att använda och begripa. Vissa innovationer är redan förstådda av de flesta i det sociala systemet medans andra är mer komplicerade och kommer sprida sig långsammare (Rogers, 1983).
Trialability - Det är en grad när en innovation testas och kan prövas på en begränsad basis vilket resulterar i att osäkerheten minskar vilket då ökar chansen för spridning (Rogers, 1983).
Observability - Det är en grad när resultatet av en produkt, idé eller innovation är synlig inför andra. Det är underlättar spridningen när folk kan se vad en innovation resulterar i. Till exempel en person berättar om produkten för sin granne som berättar för sin arbetskompis och så vidare (Rogers, 1983).
Av dessa 5 attribut jag gått igenom har jag kommit fram till att jag inte kan applicera allihop på min undersökning så jag har gjort ett urval på dom jag anser kunna använda och argumentera för kopplat till rapporten. Jag landade tillslut i att använda mig av Relative advantage, Compatibility och Complexity helt enkelt för att de går att applicera på alla varor och tjänster medans Trialability och
Observability inte är lika relevanta för att besvara min frågeställning.
4.2 Individualisering
Individualisering är en process som för oss i väst har lättat upp sambandet mellan individen och traditionella strukturer. Familj, föreningar och kyrkan har blivit mindre viktigt och är inte längre den primära källa av mening och riktning för individer (Calenda & Meijer, 2011). Den moderna människan gör sig alltså fri från sociala begränsningar som finns. Barn behöver alltså inte nödvändigtvis göra som
sina föräldrar gör eller följa andra normer som finns runt om i samhället. Detsamma gäller med traditioner som länge varit något oföränderligt men nuförtiden är ganska öppna och fria för tolkning, men just traditioner är väldigt känsligt för många som anser att man inte bryter dem men det är upp till en själv. Som människa står man inför ett ökat antal av alternativ. Hur man ska leva sitt liv, vem man ska vara eller bli är helt upp till individen ifråga. Det enda som gör att vi inte går en helt egen väg är att man tappar säkerheten och blir tvungen att leva med sina individuella val och handlingar i framtiden (Bjur, 2009).
Individualiseringen gäller också inom media där exempelvis möjligheterna med streaming gjort att man fritt kan letar upp vad man själv vill se på medans man annars väljer bort det som man anser vara ointressant (Webster, 2014).
Bjur (2009) delar upp Individualiseringen i 3 olika kategorier som han kallar för Habitiualness, Socialness och Referential space eller på svenska vana, socialt och referensutrymme som alla refereras till konsumenten.
Vana: Det är en fundamental aspekt av tv-tittande som handlar om att det sker mycket via vana och rutin. Det tar upp när konsumenten aktivt väljer att se på ett program kopplat till dennes vanor. En effekt av Habitiualness (vana), är att tittarna visar ett nytt mönster som skiljer sig av tidsfördelning till TV. Det upprätthålls inte längre av traditionella institutioner utan du väljer själv vilken tid du när du vill spendera tid på TV (Bjur, 2009).
Socialt: En annan fundamental aspekt behandlar den sociala delen av TV-tittande.
Förr när linjär TV härskade var det en aktivitet man gjorde tillsammans som vi nu gått alltmer ifrån i och med individualiseringen. Bjur (2009) misstänker att i framtiden kommer sociala interaktioner framför TV att minska avsevärt Eftersom TV-tittande är något som sker i hemmet är utvecklingen av social tittande en ganska tydlig indikation på individualisering (Bjur, 2009).
Referensutrymme: Vid tillkomsten av radio och senare TV så utvidgades världen och folk kunde närvara vid händelser som skedde långt utanför hemmet. Tack vare
det så utvidgades folks referensutrymme och sett till vad dom ser på. Förr fanns det mindre valmöjligheter och konsumenterna hade ingen kontroll över vad som skulle visas och det ledde till att folk hade samma referens som delades och diskuterades sinsemellan. I och med individualiseringen ser det inte ut på det viset längre.
Metod
5.1 Procedur
Metoden jag valde för att hitta svar till forskningsfrågorna var en komparativ tidsföljdsstudie. jag valde att undersöka två olika RTRT-seriers tittarsiffror mellan åren 2015-2018. Även fast min studie handlar om RTRT-seriers publik, så har jag även valt att undersöka ytterligare en realityserie, fast med ett annat tema än
romantik. Jag valde den realityserien för att se om en eventuell förändring i intresset för RTRT-serier också förändras på samma sätt hos en realityserier med ett annat tema. Kriterierna för urvalet var att det skulle vara serier som sändes varje år mellan 2015 och 2018, under något av dessa år så skulle serien ha varit så pass populär att den var med i top 10 av kanalens mest sedda program när det sändes. Programmen skulle sändas på varsin kanal, då jag inte ville att eventuella kostnadsändringar för att titta på serierna skulle kunna avgöra samtliga seriers resultat.
5.2 Kvantitativ tidsföljdsstudie
För att ta reda på om intresset för RTRT-serier, och vilket medium som används för att se på det, har förändrats mellan 2015-2018, så behövde jag undersöka hur stor publiken har varit online och på TV för respektive serie per år.
En kvantitativ tidsföljdsstudie innebär att man jämför en utveckling som skett under en viss tid med redan befintlig data. Fördelen med den är att den går att göra bakåt i tiden vilket har gjort att den lämpar sig till att användas till min undersökning eftersom jag studerar redan angivna tittarsiffror från år som har passerat.
5.3 Material
De två RTRT-serier som jag valde som matchade urvalets kriterier blev Paradise Hotel (TV3) och Ex on the Beach (Kanal 5). Den tredje serien som valdes blev tävlingsprogrammet Farmen (TV4), respektive serie låg högst upp på tittarlistan antingen online eller på TV under något eller fler av åren de sändes.
5.3.1 Paradise Hotel
Paradise Hotel handlar om ett antal unga singlar som får bo i ett hotell så länge de är kvar i tävlingen. Det finns inga tävlingsmoment i serien annat än att deltagarna röstar ut varandra för att försöka behålla sin plats på hotellet. När svenska versionen av programmet började 2005 var prispotten på 200 000 kronor, sedan höjdes det till en halv miljon kronor säsong 6. (Paradise Hotel, 2018). Mellan åren 2015-2018 så var säsongspremiärerna i september månad förutom år 2017, då var det i februari, starttiden för avsnitten på TV var klockan 22:00 varje år (MMS, 2018).
5.3.2 Ex on the beach
Ex on the Beach började sändas i Sverige April 2015. 2016-2018 så hade säsongerna premiär i mars månad, starttiden för varje avsnitt på TV var klockan 22:00 (MMS, 2018). Programmet går ut på att fyra singelkillar och fyra singeltjejer är på en paradisö, där det periodiskt tillkommer deltagare som är en före detta partner till någon av de tidigare deltagarna. Det förekommer inga tävlingar i detta program, säsongen slutar efter ett specifikt antal avsnitt och i sista avsnittet lämnar de deltagare ön tillsammans, om de inte tidigare i säsongen valt att självmant lämna.
(Ex on the Beach, 2018).
5.3.3 Farmen
År 2001 sändes första avsnittet av Farmen i Sverige. Under åren 2015–2018 så hade respektive säsong sin premiär i Januari månad, starttiden för varje avsnitt på TV var antingen klockan 19:30 eller 20:00. (MMS, 2018). I Farmen så är deltagarna med olika bakgrunder och personligheter bosatta i en bondgård och tvingade att leva som under 1800-talet under ett antal veckor. I detta program så slår deltagarna ut
varandra i tvekamper tills det endast återstår en person som får ta hem vinsten som består av en viss summa pengar. (TV4, 2018).
5.4 MMS
MMS (mediamätning i Skandinavien) är ett aktiebolag som mäter konsumtionen av rörlig bild och publicerar dagligen rapporter om tittarsiffror för TV och online.
MMS uppgift är att skapa och förvalta en av branschen fullt accepterad och använd medievaluta för rörlig bild, oavsett plattform och situation. MMS samlar in sin data via så kallade people meters vilket innebär att en representativ del av Sveriges tv- tittande befolkning utgör en tittarpanel och rapporterar sitt tittande genom elektroniska mätare vilket gör att man får ett säkrare, snabbare och mer kostnadseffektivt resultat till skillnad från de mer traditionella metoderna till exempel telefonintervju eller enkäter. MMS tittarpanel består av 3000 hushåll där alla är utrustade med en mätare och en fjärrkontroll med en personlig knapp där de gör en inloggning medans mätare bekräftar allting som gör via fjärrkontrollen. För hushållets medlemmar finns både kön och ålder samt en ganska stor mängd bakgrundsdata inkodat men även besök från utomstående registreras samt lämnar uppgifter om kön och ålder (MMS, 2018).
När det gäller online-tittandet så finns det ett nätsystem som baseras på en mätkod som finns på varje sajt och som mäter all aktivitet från användarna. En beräkning görs sedan för att ta reda på exakt under hur lång tid som videon spelas och datan lagras på vad som kallas event nivå. Ett event innebär att användaren/ konsumenten
gör något till exempel stoppar eller pausar, startar eller spolar. När aktören lägger upp ett nytt program eller klipp på sajten skickas informationen om videon som längd, namn och när det sändes på TV till MMS som använder det för att göra kvalitetskontroller (MMS, 2018).
Jag har försökt hitta en kritisk vinkling till hur MMS samlar in sin data och hur dem senare använder den för att plocka fram sina tittarsiffror och jag tycker det verkar vara i sin ordning men MMS har utstått en del kritik tidigare. TV-profilen Claes Runheim skrev en krönika i Metro med rubriken ”Tittarsiffror är bara fejk” där han argumenterade för att det inte går att mäta hur många människor som ser på en till exempel. en fotbollsmatch eftersom ett sånt event ofta lockar flera människor till en och samma tv och därmed menar han att tittarsiffror bara är en bluff som inte går att mäta (Tengblad, Landén, Friberg, 2019, 15 mars). Jag förstår hans kritik mot det och håller delvis med i Runheim argumentation samtidigt som jag anser att MMS är så pass trovärdigt i sin beskrivning om hur dom går till väga med efterföljande kvalitetskontroll att jag väljare att lita på de siffrorna som kommit in till MMS även om dom inte stämmer till 100 procent. Om man utgår från att fler personer tittar med varandra blir det omöjligt att ta reda på exakt siffror och där brist MMS men samtidigt är det troligtvis så korrekt det kan bli.
Med hjälp av deras analysverktyg HotTop Web tillsammans med en matris jag skapat kunde jag koda d.v.s mäta TV-, och online-tittandet på varje avsnitt med hjälp av olika variabler, varje dag bakåt i tiden till 2011. Eftersom jag ville mäta en så lång tidsföljd som möjligt, så blev det från 2015–2018, dessa var de enda år som tre olika realityserier sändes samtidigt utan avbrott. Dessa tre program var Ex on the beach (kanal 5), Paradise Hotel (TV3) och Farmen (TV4).
I analysverktyget HotTop Web, kan man få upp en topp 100-lista över vilka program som har högst antal visningar och tittare i den kategori man väljer att sortera. Antingen kan man välja att sortera efter hur många som visningar online under en vecka efter att avsnittet släpptes, eller så kan man välja att sortera efter hur
många som tittade när det visades på TV. Man kan välja om man vill ha topp 100 från alla kanaler i samma lista, eller så kan man välja att kombinera valfria kanaler eller bara välja en. Eftersom jag valt specifika program från specifika kanaler, så valde jag att få upp topp 100 av en specifik kanal i taget. När jag kodade Paradise Hotels tittare, så valde jag topp 100 på TV3 och bläddrade bland veckorna tills första avsnittet sändes. Där kodade jag respektive avsnitt för veckan och gjorde så på varje vecka som minst ett avsnitt sändes, från 2015 till 2018, och skrev in det i kodschemat. Samma process användes för de andra två programmen med skillnaden att jag sorterade topp 100-listan efter kanalerna som de sändes på. Då det fanns en risk att något av avsnitten i varje säsong inte fanns med på topp 100-listan så dubbelkollade jag att det senast publicerade avsnittet för veckan som kodades, var avsnittet som kom innan följande veckas avsnitt. Till exempel om en vecka hade avsnitt 1, 2, 3 och 4, så kollade jag upp om avsnitt 5 fanns med när jag bläddrade till nästa vecka, innan jag började koda den veckan.
5.5 Databehandling
När jag genomförde kodningen så överförde jag informationen om varje avsnitt in i en matris med fem olika variabler. Den första variabeln var till för att visa vilken realityserie som kodades, jag skrev en 1:a för Paradise Hotel, en 2:a för Farmen och en 3:a för Ex on the beach.
Variabel nummer två visade vilken kanal som programmet visades på och variabelvärdena var i nummerföljd: TV3, Kanal 5 och TV4.
I den tredje variabeln skrev jag ner hur många visningar avsnittet hade online under 7 dygn efter att avsnittet publicerades. Då det kunde röra sig om runt 25 000 till 900 000 gånger, så valde jag att runda av till närmaste 25 000-tal per variabelvärde när det rörde sig om 25 000 till 500 000 tittare. När det var 500 000 och uppåt så avrundade jag till närmaste 50 000-tal mellan varje variabelvärde. Jag hade då
sammanlagt 29 variabelvärden på variabel 3, där det lägsta värdet var 25 000 antal starter och det högsta var 950 000 antal starter.
Variabel 4 mätte hur många genomsnittliga tittare avsnittet hade när det visades på TV, eftersom det rörde sig om samma antal som till onlinetittandet så hade jag samma variabelvärden till variabel 4 som jag hade till variabel 3.
Den femte och sista variabeln var till för att visa vilket år som avsnittet sändes.
Variabelvärde 1 var 2015 och sedan ökade det i kronologisk ordning till 2018, så jag sammanlagt hade 4 variabelvärden till variabel 5.
Efter att jag hade kodat färdigt så delade jag upp informationen om varje avsnitt från respektive serie i olika stapeldiagram för varje år, vilket resulterade i sammanlagt 24 stapeldiagram. En realityserie hade alltså 8 stapeldiagram, två per år där det ena var för online-publiken och det andra var för TV-publiken. Med dessa stapeldiagram kunde jag då se hur många avsnitt serierna hade under varje år och jag kunde även se hur många av avsnitten som hade en viss mängd tittare på TV och visningar online (se bilaga 1-12).
De här stapeldiagramen skrev jag sedan om som text, så att jag fick en lista på hur stor publik seriernas avsnitt hade per år, för att kunna räkna ut genomsnittet på antal visningar per år. Så här såg listan ut för exemplet i Bilaga 1
Paradise Hotel online
2015:
200 000 - 6 avsnitt 1 200 000 225 000 - 7 avsnitt 1 575 000 250 000 - 5 avsnitt 1 250 000 275 000 - 15 avsnitt 4 125 000 300 000 - 1 avsnitt 300 000 325 000 - 8 avsnitt 2 600 000 375 000 - 3 avsnitt 1 125 000
totalt antal avsnitt : 45 Totalt antal visningar: 12 175 000
Genomsnitt antal visningar per avsnitt: 12 175 000 / 45 = 271 000
Sedan så skrev jag in genomsnitten per år i Excel där jag kunde konvertera publikens genomsnitt online och TV till procent. Nedan visas ett exempel på hur detta såg ut för Paradise Hotel:
Paradise
Hotel Online TV
Paradise
Hotel Online TV
Paradise Hotel
Totalt genomsnitt
2015 271 000 132
000 2015 67,30% 32,70% 2015 403 000
2016 204 000 101
000 2016 67% 33% 2016 305 000
2017 216 000 92
000 2017 70,20% 29,80% 2017 308 000
2018 172 000 69
000 2018 71,40% 28,60% 2018 241 000
Samma process utfördes till respektive realityserie och jag fick på så sätt fram resultat på seriernas genomsnitt i publik per år och fördelningen av onlinevisningar respektive tv-tittare.
5.6 Bortfall
Vid fyra tillfällen under kodningen så förekom det luckor, alltså information saknades vid antalet tittare, på TV, så för att det inte skulle bli obalans i jämförelsen mellan online och TV-publiken, så valde jag att exkludera dessa fyra avsnitt helt från resultaten. Två av dessa var till Paradise Hotel 2016 och de andra två var till Farmen, ett 2016 och det andra 2017.
5.7 Forskningsetik
Diskussioner om etik i samhällsvetenskapliga undersökningar aktualiserar
värderingarnas roll i en process. Det finns ett antal formulerade “etiska” riktlinjer att
förhålla sig till framtagna av vetenskapliga, professionella organisationer som British Sociological Association (BSA), Social Research Association(SRA) och American Sociological Association. Det finns även ett antal hemsidor att hitta fakta om etiska principer (Bryman, 2008).
Samtyckeskravet innebär att man ska inhämta undersökningsdeltagare eller uppgiftslämnarens samtycke till uppgifterna man tagit del av (Vetenskapsrådet, 2002). Den här undersökning jag har gjort och utformat handlar om insamling av data som jag har tagit del av via MMS, vars analysverktyg inte är tillgängligt för publik, utan jag har skrivit ett mail till MMS där jag introducerade min studie och vad den skulle gå ut på och efter det fick jag tillgång till ett inloggningskonto så att jag kunde studera de olika kanalernas realityserier och deras tittarsiffror online och via TV. I och med att jag har fått tillstånd för att kunna göra min undersökning anser jag att studien tar hänsyn till och uppfyller Vetenskapsrådets (u.å.) etiska riktlinjer i förhållande till samtyckeskravet
God forskningssed vilar på ett antal grundprinciper vilket innebär att forskningen håller hög kvalité, att den utförs och rapporteras på ett sanningsenligt sätt, utförs med respekt för samhälleliga värden samt att forskarna tar för forskningen och dess följdverkningar (Forskningsetik och god forskningssed vid Uppsala universitet, 2016). I min studie anser jag att jag har tagit hänsyn till ovanstående regler för god forskningssed och att det inte förekommit förvanskning, förfalskning eller plagiat.
5.8
Validitet och reliabilitet
Validitet och reliabilitet är viktiga kriterier att uppfylla när man bedömer kvaliteten på en kvantitativt undersökning (Specialpedagogiska rådet, 2016). Även om de bägge orden kanske kan framstå som synonymer till varandra så innehåller de mycket olika innebörder när det gäller att bedöma mått på olika begrepp (Bryman, 2008).
Reliabilitet handlar i grunden om frågor som rör måttens och mätningarnas pålitlighet och följdriktighet. Det rör frågan om resultatet blir densamma från en undersökning om undersökningen genomförs på nytt eller om det är påverkade av slumpmässiga eller tillfälliga betingelser. Reliabilitet blir oftast aktuellt när man arbetar med en kvantitativ undersökning i och med att en kvantitativ forskare oftast är intresserad av om frågan har ett mått som är stabilt eller inte. (Bryman, 2008).
När en vetenskaplig undersökning börjar ge resultat står man inför den svåra uppgiften att bedöma resultatens tillförlitlighet. Detta är i sig en del av
undersökningen och en viktig aspekt på forskningens kvalitet (Vetenskapsrådet, 2017). Jag anser att datan som jag insamlat till tidsföljdsstudien och som jag använt mig av i undersökningen är tillförlitlig då jag har hämtat den från HotTop Web, som opartiskt visar de faktiska tittarsiffror som programmen har.
Något som kan vara problematiskt med min forskning dock, är att antalet visningar online och antalet TV-tittare inte nödvändigtvis går att mäta som enskilda individer på samma sätt. Till exempel, om ett program visas på 5 TV-apparater samtidigt, så ses det på av minst 5 olika individer. Men om ett program har 5 visningar online så kan det lika väl ha varit en person som har sett samma avsnitt 5 gånger. Då jag har mätt varje realityseries publik från 4 olika år, så har jag dock stärkt reliabiliteten för att mäta eventuell förändring i andelen som streamar eller tittar på TV. Då min hypotes var att andelen som streamar online har ökat, om resultaten visar ett mönster på att det har ökat varje år, så blir det mer sannolikt att publiken gått över från TV till online, än att det är samma onlinepublik från tidigare år som ser avsnitten fler gånger.
Validitet går ut på att bedöma om slutsatserna som genereras av en undersökning hänger ihop eller ej. Mäter forskaren verkligen det han/hon avsett att mäta (Bryman, 2008). Jag är av den uppfattning att mina variabler och variabelvärden har en hög validitet eftersom jag genom dem kunnat få fram datan som gör att vår
frågeställning kan besvaras. När jag gjorde min operationalisering så kände jag att variabel 1 som indikerar vilken serie som kodas och variabel 2 som indikerar vilken kanal den går på, skulle kunna skapa redundans eftersom de olika variabelvärdena från variabel 1 alltid skulle få samma variabelvärde på variabel 2 (Paradise Hotel på
TV3, Ex on the Beach på Kanal 5 och Farmen på TV4) men jag beslutade ändå att ha med variabel 2 för att det skulle underlätta för diskussionen i slutet av
forskningen då TV-kanalerna kunde vara en eventuell faktor i publiksiffrorna.
Resultat
6.1 Paradise Hotel
6.1.1 Paradise Hotel – Online
År 2015 hade Paradise Hotel högst antal visningar online i genomsnitt, det var även det år som programmet hade högst antal tittare på ett eller fler avsnitt, vilket var runt 375 000 på tre olika avsnitt. Det lägsta antal visningar på något avsnitt var runt 200 000, vilket var sex avsnitt som hade. Visningsantalet som var mest förekommande 2015 var 275 000, det var 15 avsnitt som hade.
Följande år så sjönk genomsnittet på antal visningar med runt 67 000, det högsta antal tittare något avsnitt hade var runt 325 000 och det var endast ett avsnitt.
Säsongen hade två avsnitt med runt 125 000 visningar, vilket var det lägsta antalet.
Vanligaste antal visningar år 2016 var tio avsnitt med runt 200 000 visningar var.
År 2017 så ökade genomsnittet på antal visningar per avsnitt till runt 216 000, säsongen hade även ett avsnitt med runt 350 000 visningar, vilket slog fjolårets 325 000. Det var dock sju avsnitt med lägst antal visningar som var runt 125 000. Det vanligaste antalet visningar 2017 var 12 avsnitt med runt 150 000 visningar.
Under säsongen som sändes 2018 sjönk genomsnittet på visningar med nästan 100 000 jämfört med år 2015. Fem avsnitt hade 125 000 visningar vilket var det lägsta, det högsta antalet visningar denna säsong var ett avsnitt på runt 300 000. Precis som året innan så var det vanligaste antalet visningar runt 150 000, denna gång var det
10 avsnitt. Figur 1 är ett stapeldiagram som visar antal avsnitt per år och hur många visningar Paradise Hotels avsnitt hade online.
6.1.2 Paradise Hotel – Tv
År 2015 så var Paradise Hotels genomsnitt på antal tv-tittare 132 000. Som högst hade två avsnitt runt 250 000 tittare, det lägsta antalet var 1 avsnitt på runt 50 000 tittare. Det vanligaste antalet tittare var runt 125 000, vilket var 14 avsnitt som hade.
2016 så sjönk genomsnittet på antal tv-tittare till 101 000. 3 avsnitt hade det högsta antalet tittare på runt 150 000, precis som 2015 så var det 1 avsnitt som hade lägst antal, på runt 50 000 tittare. 10 avsnitt hade 75 000 tittare, vilket var det vanligaste för säsongen 2016.
År 2017 gick genomsnittet ner till runt 92 000 tittare per avsnitt. Som högst hade 4 avsnitt runt 150 000 tittare. Detta år så var det 2 avsnitt som hade under 50 000 tittare. Vanligast antal tittare 2017 var 21 avsnitt med runt 100 000 tittare.
6.1.3 Paradise Hotel – Online vs Tv
Både online och på tv så sjönk antalet visningar/tittare på Paradise Hotel från 2015 till 2018. År 2015 så hade online och tv tillsammans ett genomsnitt på runt 403 000 visningar/tittare och 2018 så var genomsnittet på 241 000. 2016 hade ett totalt genomsnitt på 305 000 och 2017 hade 308 000.
År 2015 så stod online för 67,3% av säsongens visningar/avsnitt, detta ökade år 2018 till 71,4%, vilket blir en ökning med 4,1 procentenheter. 2016 var det 67% och 2017 70,2%. Figur 3 är det ett cirkeldiagram som illustrerar procentfördelningen mellan visningar online och tittare på tv i genomsnitt mellan åren, samt antal avsnitt per år.
6.2 Ex on the Beach
6.2.1 Ex on the Beach – Online
Genomsnittet på antal visningar online per avsnitt på Ex on the Beach säsong 2015 var runt 226 000. Det högsta antalet visningar som något avsnitt hade, hade 1 avsnitt på runt 325 000. Ett avsnitt hade det lägsta antalet visningar på runt 175 000. Det vanligaste antalet visningar var runt 225 000, vilket var 11 avsnitt som hade.
År 2016 hade säsongen runt 302 000 visningar per avsnitt i genomsnitt. 5 avsnitt hade det högsta antalet visningar på runt 350 000. 1 avsnitt hade det lägsta antalet på runt 225 000 visningar. Vanligaste antalet visningar hade 8 avsnitt på runt 275 000.
Under 2017 så var genomsnittet på antal visningar per avsnitt runt 238 000. 2 avsnitt hade det högsta antalet visningar på runt 275 000. 1 avsnitt hade det lägsta antalet på runt 175 000 visningar. Vanligaste antalet visningar hade 12 avsnitt på runt 250 000.
År 2018 var genomsnittet på antal visningar per avsnitt runt 260 000. 1 avsnitt hade det högsta antalet visningar på runt 400 000. 1 avsnitt hade det lägsta antalet på runt 75 000 visningar. Vanligaste antalet visningar hade 9 avsnitt på 350 000. Figur 4 är
ett diagram som visar antal avsnitt per år och hur många visningar Ex on the Beachs avsnitt hade online.
6.2.2 Ex on the Beach - Tv
År 2015 så var genomsnittet på antal tv-tittare per avsnitt runt 51 000 för Ex on the Beach. Högst antal tittare hade 6 avsnitt på runt 75 000. Det var 5 avsnitt som hade färre än 50 000 tittare. Det vanligaste antalet hade 13 avsnitt på runt 50 000 tittare.
Säsongen 2016 hade ett genomsnitt på 91 000 tittare per avsnitt. Det högsta antalet tittare hade 1 avsnitt på runt 150 000. 1 avsnitt hade under 50 000 tittare. Det vanligaste antalet tittare hade 15 avsnitt på runt 100 000.
2017 så hade säsongen ett genomsnitt på runt 50 000 tittare. 2 avsnitt hade det högsta antalet tittare på runt 75 000. 2 avsnitt hade under 50 000 tittare. De resterande 20 avsnitten hade 50 000 tittare.
Under 2018 så hade respektive 38 avsnitt under 50 000 tittare. Figur 5 är ett diagram som visar antal avsnitt per år och hur många tittare Ex on the Beachs avsnitt hade på tv.
6.2.3 Ex on the Beach – Online vs Tv
Genomsnitten på antalet visningar online och på tv-tittare 2015 kombinerat blev runt 277 000 visningar/tittare. I 2018 års säsong var det totala genomsnittet på runt 285 000 visningar/tittare. Genomsnittet ökade mellan 2015 och 2016 från 277 000 till 393 000. Sen sjönk det året efter till runt 288 000 och slutligen till runt 285 000 år 2018.
Procentfördelningen av visningar online och tv-tittare 2015 var 81,6% online och 18,4% på tv. Det ökade till 91,2% online 2018. Under 2016 var det 76,9% online och 2017 var det 82,6%. Mellan 2015 och 2018 var det alltså en ökning på andelen online-tittande med 9,6 procentenheter. Figur 6 är det ett cirkeldiagram som
illustrerar procentfördelningen mellan visningar online och tittare på tv i genomsnitt mellan åren, samt antal avsnitt per år.
6.3 Farmen
6.3.1 Farmen - Online
Under 2015 så hade Farmen ett genomsnitt på runt 73 500 visningar per avsnitt online. Högst antal visningar hade 48 avsnitt på runt 75 000 visningar. Ett avsnitt hade under 50 000 visningar och ett annat runt 50 000.
2016 så ökade genomsnittet på antal visningar per avsnitt till runt 130 000. Det högsta antalet visningar hade ett avsnitt och det var på runt 200 000. Lägsta antalet hade tre avsnitt på runt 100 000 visningar. Det vanligaste visningsantalet hade 37 avsnitt och det var på runt 125 000.
2017 säsongs avsnitt hade ett lite lägre genomsnitt än 2016 på 118 000. Här var det endast två olika visningssiffror, 36 avsnitt på runt 125 000 och 14 avsnitt på runt 100 000.
Under 2018 så ökade genomsnittet igen och det blev 152 000 visningar per avsnitt.
7 avsnitt hade 175 000 visningar, 41 avsnitt hade 150 000 och 3 avsnitt hade 125
000 visningar. Figur 7 är ett diagram som visar antal avsnitt per år och hur många visningar Farmens avsnitt hade online.
6.3.2 Farmen - Tv
På tv så hade Farmen år 2015 runt 750 000 tittare i genomsnitt per avsnitt. 2 avsnitt hade det högsta antalet tittare, det var på runt 850 000. Det lägsta antalet i tittare hade 4 avsnitt på runt 650 000. De mest förekommande tittarsiffrorna hade 17 avsnitt på runt 800 000.
År 2016 så var genomsnittet på antal tittare per avsnitt 820 000. Högsta antalet tittare hade 2 avsnitt på runt 950 000. Det lägsta något avsnitt hade var runt 700 000 på ett avsnitt. Vanligast denna säsong var runt 800 000 tittare, vilket 17 avsnitt hade.
2017 hade Farmen ett genomsnitt på runt 837 000 tittare per avsnitt. Detta år var det 3 avsnitt med runt 950 000 som högsta antal tittare. 6 avsnitt hade det lägsta antalet på runt 750 000 tittare. 18 avsnitt hade det vanligaste antalet tittare på runt 850 000.
Under 2018 års säsong så hamnade genomsnittet av tittare per avsnitt på runt 816 000. 6 avsnitt hade det högsta antalet tittare på runt 900 000, ett avsnitt hade det lägsta på runt 700 000. Det vanligaste antalet tittare var runt 800 000, vilket 26 avsnitt hade. Figur 8 är ett diagram som visar antal avsnitt per år och hur många tittare Farmen avsnitt hade på tv.
6.3.3 Farmen – Online vs Tv
Genomsnittet på onlinevisningar per avsnitt mer än dubblerades för Farmen från 2015 till 2018 från runt 73 500 till runt 152 000. På tv var det också en ökning i genomsnittet på tittare per avsnitt, men det var endast en ökning på runt 66 000 från runt 750 000 till runt 816 000. 2016 hade ett genomsnitt på runt 130 000 visningar per avsnitt online och runt 820 000 tittare per avsnitt på tv. 2017 hade ett genomsnitt på runt 118 000 visningar per avsnitt online och runt 837 000 tittare per avsnitt på tv.
Fördelningen av visningar online och tittare på tv 2015 var 9% online och 91% på tv. 2016 så var det 13,7% av säsongens visningar/avsnitt som sågs online, 2017 var
det 12,4% och 2018 hade 15,7%. Så från 2015 till 2018 var det en ökning på 6,7 procentenheter. Figur 9 är det ett cirkeldiagram som illustrerar procentfördelningen mellan visningar online och tittare på tv i genomsnitt mellan åren, samt antal avsnitt per år.
Analys och diskussion
Syftet med den här uppsatsen har varit att ta reda på om intresset för RTRT-serier har förändrats de senaste åren och ifall andelen av online-streamers av deras publik har ökat.
Både Paradise Hotel och Ex on the Beach har fått ett minskat genomsnitt per avsnitt på sin publik under 2018 jämfört med tidigare år. Även fast Ex on the Beach hade högre genomsnitt 2018 än 2015, så hade serien runt 393 000 i genomsnitt per avsnitt
under år 2016 och 2018 var det nere på runt 285 000. Paradise Hotels säsong 2018 hade runt 241 000 tittare per avsnitt, vilket var en stor minskning från 2015 års 403 000 tittare per avsnitt. Farmen däremot, som inte är en RTRT-serie, hade ett ökat genomsnitt på tittare per avsnitt varje år med sammanlagt runt 145 000 tittare från 2015 till 2018.
Paradise Hotel gick från att ha runt 132 000 tv-tittare i genomsnitt år 2015 till att ha runt 69 000 i genomsnitt 2018, Ex on the Beach minskade också från runt 51 000 i genomsnitt 2015 till runt 25 000 i genomsnitt 2018.
När det kommer till visningar online så minskade genomsnittet för Paradise Hotel från runt 271 000 år 2015, till runt 172 000 år 2018. För Ex on the Beach så ökade genomsnittet mellan 2015 till 2016, men från 2016 så minskade det till år 2018.
Både Paradise Hotel och Ex on the Beach har fått en ökning i hur stor del av
publiken som kollar online istället för på tv, men antalet tittare minskade alltså både online och på tv under 2018 jämfört med tidigare år. Farmen hade däremot en ökning på genomsnitt i publik både online och på tv, men även här så ökade andelen som streamade online än som såg på tv.
Det första jag väljer att diskutera kring är anledning till att streamingen har ökat.
Enligt min hypotes så stämmer det att många framförallt ungdomar som RTRT- serierna riktar sig till har gått över till att streama istället för att se programmet när det går på TV. Jag skulle direkt vilja dra kopplingen till Diffusion of Innovations i och med att utvecklingen av Surfplattor, smartphones och datorer som många ungdomar brukar när de här programmen är mer tillgängliga att se på vart man än befinner sig. En stor anledning till att det fått den spridningen vi ser i
undersökningen beror på att streaming uppfattas som bättre än det den ersätter det vill säga TV och att följa en tablå. Publiken till RTRT serier är uppvuxna med med datorer och dylik så det finns inga “svårigheter” som hindrar dem från att använda de nya plattformarna. Den här uppfattningen kopplar jag till DOI teorin om “relative advantage” som innebär att en innovation uppfattas som bättre än det tidigiare
alternativen, vilket innebör att surfplatta, mobil och dator ersätter snabbt TV. Detta stämmer även överens med individualiseringen om att föräldrarna tittar på Farmen på TV och ungdomen tittar på RTRT-serie på sitt rum på valfri streamingtjänst. Om jag kopplar detta till vanan i teorin så kan vi se att 25% av tittarsiffrorna är måndag- söndag vid 20 till 21. Detta är inte traditionella tider för RTRT-serier vilket innebär att ungdomen skapar egna vanor för att se på programmen som de själva väljer på valfri tid och streamningtjänst.
RTRT-serierna har överlag tappat tittarsiffor även om tjänsten har förflyttat sig från TV till streaming. Detta stämmer överens med tidigare forskning som understryker att RTRT-serier upprepar sig och är snarlika, vilket gör att tittarsiffrora över decinumet har minskat på både TV och streaming. En annan hypotes till att tittarsifforna kan ha minskat kan stämma överens med DOI-teorin om
complexability för ungdomarna. Programmen visar inte en värld som stämmer överens med verkligheten, som ungdomarna kan ha svårt att anpassa sig till.
Farmen håller sig stabilt som en tävlingsbaserad realityserie, eftersom majoriteten tittar på TVn och inte behöver anpassa sig till de nya streamingtjänsterna. Äldre tenderar att använd TV i större utsträckning, till exempel för att de gått i pension, förlorat sociala kontakter eller har en mer negativ attityd mot användandet av program online. Att äldre också använder TV kan stämmer överens med att dem själva använde det som unga, vilket stämmer överens med “relative advantage” som likställer hur dagens ungdomar anpassar sig till teknik som infördes när de var unga, som till exempel streamingtjänster under 2010-talet. TV-tittandet utgör en social aktivitet på valfri kanal med familjen. Eftersom ungdomarna kan gå självmant iväg och starta diverse streamingtjänster hamnar familjen och de yngsta syskonen fortfaranden framför TVn med kanske Farmen. Detta skulle kunna dras till det sociala inom individualiseringsteorin eftersom att familjen samlas och diskuterar programmet framför TVn. Eftersom dessa, de äldre och de yngsta, har svårt att anpassa sig till den nyare tekniken enligt DOI-teorin om complexibility så används TVn och Farmen accepteras.
Framtida forskning
Vår forskning har gått ut på att ta reda på om intresset för RTRT-serier har minskat, vi har ingen empiri som kan lyfta fram varför. Därför anser vi att det vore intressant med framtida forskning som kan förklara vilka faktorer som ligger bakom att intresset har minskat. Vi har spekulerat i att det kan bero på att Paradise Hotels koncept respektive Ex on the beach koncept är likadant från år till år och det enda som förändras är vilka deltagare som är med, medan program som Farmen har olika fysiska/psykiska tävlingar och olika uppdrag och därmed har en större variation vilket gör att tittare ser på det och återvänder när en ny säsong börjar.
Annan forskning som skulle vara intressant är att undersöka, är vad det är för skillnad på deltagare i RTRT-serier jämför med deltagarna i tävlingsbaserade dokusåpor. Även här har vi spekulerat att det inte finns någon bredd i deltagarna i Paradise hotel och Ex on the beach vilket kan uppfattas som slentriant när det inte är någon större skillnad mellan olika karaktärer. De flesta är unga och har som mål att festa och ha sex. I Farmen tror vi att det till skillnad från RTRT finns människor med olika bakgrund erfarenheter och personligheter vilket också bidrar till mer variation deltagarna emellan och det blir lättare att sympatisera med vissa till exempel utifrån vad man som tittare själv har för erfarenheter från sitt eget liv.
