Sambandet mellan vattenflöde och täthet av lax- och öringsyngel i
Gullspångsälven
Vilka åtgärder med avseende på vattenflödet kan stärka populationen?
The relationship between river discharge and densities of juvenile Atlantic salmon and brown trout in River Gullspång, Sweden – wich actions could stabilize the population with regards to water flow?
Malin Björn
Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Biologi
Grundnivå 15 hp
Handledare: John Piccolo Examinator: Larry Greenberg 2017-06-05
Löpnummer: 17:110
Abstract
Hydropower is a renewable energy source that can be regulated when needed, but it creates barriers in rivers and causes hydrological changes in water flow. This reduces biodiversity and prevents migratory fish from completing their lifecycle. This threat from humans has reduced salmon populations worldwide. The rate of water flow can affect smolt production, and this will be investigated in this report for Atlantic salmon and Borwn trout in the river Gullspångsälven. In addition, I will suggesting which measures should be prioritized to sstabilize the population.
The flow in the river Gullspångsälven is regulated by the hydropower plant at Gullspång.
A correlation between the density of salmon and trout and water flow in januari, when waterflow is high, May, when the salmonids swim up from their spawning gravel and august, when waterflow is low. I found no distinct trend between the waterflow and density in the river. There were significant differences for salmon in January and May.
This result may be due to species-specific properties that are influenced different by water flow or in Gullspångsälven there is a short-term regulation that probably affects salmon and trout populations negatively.
Sammanfattning
Vattenkraft utsöndrar mindre utsläpp och är förnybar energikälla som kan regleras vid behov, men det skapar barriärer i vattendrag och medför hydrologiska förändringar i bland annat vattenflödet. Det gör att diversiteten minskar och hindrar vandrande fisk att fullfölja sin livscykel. Detta hot från människan har gjort att laxpopulationer världen över minskar. Vattenflödets hastighet kan påverka smoltproduktionen hos lax och detta
kommer undersökas i denna rapport hos både lax och öring i Gullspångsälven samt föreslå vilka åtgärder som bör prioriteras för att stärka populationerna.
Flödet i Gullspångsälven regleras av vattenkraftverket vid Gullspång. Ett korrelationstest gjordes mellan täthet av lax och öring och vattenflödet i januari, då vattennivån är hög, i maj, då ynglen simmar upp från lekgruset och augusti då vattenflödet är lågt. Jag fann ingen tydlig mellan fisktäthet och vattenflödet. De samband med signifikant skillnad fanns för lax i januari och maj. Det resultatet kan bero på artspecifika egenskaper som påverkas olika av vattenflödet samt att i Gullspångsälven förekommer korttidsreglering som troligtvis påverkar lax- och öringspopulationer negativt.
Inledning
Dammbyggen med tillhörande vattenavledning och kanalisering är allmänt
förekommande hydrologiska förändringar (Rosenberg et al. 2002), men vattenkraft ger fördelar då den är förnybar energikälla och ger mindre utsläpp samt går att reglera vid energibehov (Nilsson et al. 2005). Barriärer i vattendrag minskar diversiteten och skapar hinder för vandrande fisk (Sheer & Steel 2006) både vid upp- och nedströms passage (Calles & Greenberg 2009) och gör att bland annat lax inte kan fullborda sin livscykel (Fleming 1996). Hotet från mänsklig påverkan har gjort att laxpopulationer runt om i världen minskar (Saunders 1991). Vattenkraftverk skapar både barriärer i vattendraget och påverkar vattenflödets hastighet och djup (Fenkes et al. 2016). Det finns studier som pekar på att regleringen från vattendrag ger en effekt på fisken och habitatet (Poff et al.
1997; Murchie et al. 2008). Då invertebrater och fisk inte är anpassade till höga
variationer i vattenflödet minskar diversiteten. (Cushman 1985). Vattenflödet kan spela roll för smoltproduktionen hos laxfiskar (Hvidsten 2015) och enligt Jonsson & Jonsson (2016) har flödet i augusti en signifikant skillnad mellan vattenflödet och
smoltproduktionen. De tidigaste stadierna i livscykeln hos Atlantisk lax (Salmo salar) är sårbara mot högt vattenflöde och översvämningar (Jensen & Johnsen 1999). För låg vattenhastigheten ger inte tillräcklig mängd syre till de nedgrävda laxynglen hos
regnbågslax (Salmo gairdneri) (Coble 1961) och kungslax (Oncorhynchus tshawytscha) (Silver et al. 1963).
Laxyngel lever den första tiden nedgrävd och skyddad i flodbädden (Thorpe 1994). På våren simmar ynglen upp från gruset och lever i älvarna i 1-5 år innan de vandrar ut till havet eller en sjö (Jonsson & Jonsson 2011). Där spenderar laxen 1-4 år tills den blir könsmogen och då söker den sig till samma älv den växte upp i för att leka på hösten (Fleming 1996). Genom att vandra mellan olika habitat ger det fisken möjlighet att optimera tillväxt, överlevnad och reproduktion (Calles et al. 2012)
I Sverige finns tre genetiskt och geografiskt skilda laxbestånd som alla är utsatta av olika grad av hot. Det finns 14 populationer av östersjölax, drygt 20 populationer av
västerhavslax och två laxpopulationer i Vänern (Cederborg et al. 2016). I Vänern finns den storvuxna endemiska inlandslaxen (Salmo salar) och öring (Salmo trutta) (Piccolo et al. 2012). Laxen och öringen har funnits i minst nio älvar runt Vänern, (Ros, 1981) men nu finns det endast kvar två stammar av lax i Klarälven och Gullspångsälven och ett antal öringsstammar i Vänerns vattensystem (Palm et al. 2012). Laxen och öringen påverkas olika av temperatur och flödesskillnader. Extrema variationer i flödet och temperatur kan minska rekryteringen och överlevnaden. (Johnsson & Johnsson 2009) För att stärka populationen och för att underhålla sportfisket släpps det ut odlad lax varje år i Klarälven (Piccolo et al. 2012) vilket man även gjort i Gullspångsälven (Magnusson H. et.al2016). I Vänerns största älv, Klarälven, transporteras lax och öring från Forshaga förbi sju
dammar till lekområdena. Den näst största älven i Vänern är Gullspångsälven och är hem till en av världens snabbväxande (Runnström 1940) och största inlands lax och öring på upp emot 18kg respektive 22kg (Ros 1981, Piccolo et al. 2012). Gullspångslaxen är idag, inom EU, den enda helt naturligt reproducerade sötvattenslevande laxen (Cederborg et al.
2016), men populationsstorleken är extremt låg med mindre än 50 lekpar per år för öring och under 30 lekpar för lax. (Wintzell 2016).
Mellan åren 1906 – 1908 byggdes det första kraftverket i Gullspångsälven som anlades över hela älvens bredd med krav på laxtrappa. Kravet upphörde år 1924 och 1969-1972 byggdes det ett nytt kraftverk utan laxtrappa med motivet att gullspånglax och -öring inte hade några lekområden längre uppströms, men med detta försvann den lax som kallades gröning (Nordberg 1984) och kan ha varit en separat stam (Cederborg et al. 2016). Den lekte förbi Skagern och upp i Letälven och Möckeln. Laxgränsen låg troligtvis i närheten av forsarna vid Öfalla i Svartälven (Nordberg 1984).
År 2015 var ett bra år för gullspångslaxen och -öringen då man fann totalt 73 lekgropar vid de tre inventerade forsarna Stora- och Lilla Åråsforsen och Gullspångsforsen
(Wintzell 2016). Den sistnämnda forsen blev tillgängligt för lax och öring 2004 genom utbyggnad av fiskväg nedanför Gullspångs kraftverk (Cederborg et al. 2016). Resultat från romanalyser från hösten 2015 visar att den effektiva populationsstorleken för lax är 6-26 individer och för öring 17-49. För att säkerställa en framtida population bör den effektiva populationsstorleken vara minst 500 individer (Wintzell 2016). Det låga antalet lekgropar som noterads de senaste 20 åren gör att gullspångslaxen och -öringen löper stor risk att dö ut på grund av slumpmässiga faktorer (Cederborg et al. 2016). Sedan 70-talet har elfiskeundersökningarna inte visat någon tydlig populationstrend av lax- eller öringsyngel (Nilsson & Laursen 2014). Gullspångslaxen och Gullspångsälvens vattendrag ska bevaras enligt bevarandeplanen över Natura 2000-området Gullspångsälven SE0540213 och målsättningen för området är 50 individer/100m2 i alla tre forsar för både lax och öring.
Enligt Nyberg & Johlander, (2007) borde ungfisktätheten åtminstone vara 100 individer/100m2 i ett oreglerat vattendrag av Gullspångsälvens karaktär.
Åtgärder har gjorts inom projektet ”Projekt Gullspångslaxen” mellan åren 2003 – 2008 då man bland annat förbättrade lekområdet genom att sätta ut lekgrus med mera i Stora och Lilla Åråsforsen, restaureringen av Gullspångsforsen och byggandet av laxtrappa, förbättrade divergeringsdammen som fördelar flödet mellan kanalen och den naturliga älvfåran för att minska korttidsregleringen samt förnyade miljödomen om
vattenhushållning (Projekt gullspångslaxen 2017).
Trots åtgärder har inte elfisket visat på någon ökad populationsutvecklingen vid Åråsforsarna. Den ny tillgångna Gullspångsforsen har de högsta tätheterna av
gullspångslax och -öring. Forsen är dock olägligt placerad i kraftverkets spillkanal och kan utsätta reproduktionen för negativa effekter vid nödtappning, vilket inträffade 2011
(Cederborg et al. 2016). Efter ombyggnaden av divergeringsdammen har en flödesmodell gjorts och simuleringar visar att vattendjup, vattenflöde och vattenhastighet fortfarande växlar kraftigt under korta tidsintervall i Åråsforsarna (Cederborg et al. 2016).
Korttidsreglering kan medföra att t.ex. yngel spolas bort, strandning och förhöjd stress (P uffer 2015; Casas‐Mulet 2015; Cederborg, Stenqvist & Nordqvist 2016). En eventuell åtgärd skulle kunna vara att bygga fiskväg vid Gullspångs kraftverk och släppa upp fisken till Skagern, men då populationen är så liten riskerar de att hamna i en ekologisk fälla. De bästa lekområdena bedöms finnas nedströms Gullspångs kraftverk och fisk som vandrar längre upp till dåliga habitat riskerar att lek uteblir (Cederborg et al. 2016). Trots åtgärder har populationen inte ökat som förväntats.
Syfte: I denna rapport kommer sambandet mellan vattenreglering och fisktäthet jämföras för att undersöka hur stor påverkan vattenflödet har på gullspångslaxen och öringen.
Dessutom vill jag undersöka vilka lösningar som borde prioriteras för att stärka populationen
Hypoteser:
(1) Det finns ett samband mellan täthet av gullspångslax och -öring och genomsnittet av vattenflödet i januari då vattnet är högt och kan spola bort lax- och öringsyngel.
(2) Högt flöde i maj påverkar tätheten av lax- och öringsyngel negativt då ynglen simmar upp ur gruset i maj.
(3) Vattenflödet i augusti är lågt och påverkar lax och -öringsyngel negativt då de kan bli strandade.
Material och metod
Områdes beskrivning
Vänern är Skandinaviens största sjö med en yta på över 5600 km2 (Piccolo et al. 2012).
Ca. 9000 år tidigare var Vänern sammansatt med saltvattnet i östersjön (Willén 2011) och då skiljdes laxen i Vänern med dess släktingar i Östersjön (Nilsson et al. 2001).
Gullspångsälven är en 8 km lång älv som sträcker sig från Skagern och mynnar ut i
Vänern. Det största avrinningsområdet till Skagern är Letälven som rinner från Möckeln i Karlskoga- och Degeforskommun. Gulspångsälven är placerad i Västra Götalands län i Gullspångs kommun och tillhör Göta Älvs avrinningsområde som ingår i
förvaltningsområdet för Västerhavets Vattendistrikt. Fallhöjden under den sträckan är ca 25 m med en genomsnittlig lutning på ca 0,3 %. Sträckan som lax och öring kan
reproducera sig på är ca 5,4 km från Vänerns mynning fram till Gullspångskraftverk.
Dokumenterade lek- och reproduktionsområden finns i Stora Åråsforsen, Lilla Åråsforsen och Gullspångsforsen (figur 1) och är ungefär 6,4 ha (Cederbord et al. 2016)
I Gullspångsälven klassificeras bottenfaunan som artrik och bedöms till hög ekologisk status och kiselalger klassificeras till god ekologisk status enligt bedömningsgrunder för rinnande vatten (VISS 2015-08-14). Fysikaliska-kemiska kvalitetsfaktorer klassificeras till hög ekologisk status enligt samma bedömningsgrunder och Gullspångsälven bedöms inte som påverkade av övergödning eller försurning. Vid mynningen sker det igenväxning som ökar predationen och kan ge negativ påverkan för utvandrande smolt (Cederbord et al.
2016).
Figur 1 Karta över området som visar Gullspångsälven och markerade lekområden. Gullspångskraftverk är placerad ovanför Gullspångsforsen. Pilarna illustrera vattenflödets riktning.
Den nya vattendomen innebär att minimivattenföringen inte ska understiga 9 m3/s från tidigare 6 m3/s. En tredjedel av minimitappningen ska ledas vid sidan av kraftverket till
den tidigare torrlagda Gullspångsforsen. Vattenföringen under 10 dagar i augusti – september ska ökas för att underlätta för uppvandrande lekfisk. Period mellan 20 april – 19 augusti ska ingen korttidsreglering ske utan endast regleras veckovis (Projekt
gullspångslaxen 2017).
Datakällor
Vattenföringsdata
Vattenföringen från Gullspångsälven vid kraftverket beräknas i månadsmedelvärden i m3/s i Gullspångsälven vid kraftverket. Data kommer från SMHI mellan år 2003-2015.
Beräknad täthet vid elfiske
Elfiske vid Gullspångsälven har utförds i september med normal elfiskemetodik på vissa utvalda provytor i forsarna Stora- och Lilla Åråsforsen och Gullspångsforsen vid
minimitappning. Fisket har skett vid en till tre fiskeomgångar beroende på tillgång på fisk. För att beräkna tätheten har man använt Havs- och vattenmyndighetens tabell för p- värde och beräknats i individer/100m2. Fångad laxfisk har artbestämts, räknats, längd mätts och protokollförts i fält och sedan släppts ner i älven i den provyta den fångades i.
Flertalet av lax och öring som fångades upp vid elfisket bedöms vara årsungar.
(Magnusson H. et.al 2016) Försöksutsättningar av smolt har gjorts 2004-2006 och 2008 i Gullspångsforsen. Fisk uppfångat följande år är till viss del utsatt fisk och viltfödd
(Wintzell 2016).
Dataanlys
Vattenföringsdata har jämförts med beräknad täthet vid elfiske. Månadsmedelvärde från januari, maj och augusti och har korrelerats med totalt antal individer/100m2 i alla tre forsar. Dessa månader användes då högt flöde i januari och maj kan spola bort laxyngel och i augusti då vattnet är lågt och ynglen kan bli strandade. Korrelationstest gjordes även Gullspångsforsen för sig och Stora- och Lilla Åråsforsen tillsammans. Sistnämna för att se samband mellan korttidsreglering då Gullspångsforsen inte påverkats av detta lika
mycket. Analysmetoden är korrelationstest i Excel och P<0,05.
Resultat
Den beräknade tätheten (individer/m2) för lax och öring är mellan åren 2003 – 2015 i Åråsforsarna och 2004 – 2015 i Gullspångsforsen. Då antalen täthet i alla forsar relateras används åren 2004 – 2015. Medelvärdet för beräknad täthet av lax respektive öring i samtliga tre forsar är 60 och 66, sammanlagt 126. Högsta täthet för lax var 113 år 2008 och lägst täthet var 16 år 2007. Högsta täthet för öring var 128 år 2014 och lägst 24 år 2007 (tabell 1). Minsta forsen, Gullspångsforsen, har högst täthet av lax och öring. Flest antal lekgropar finns i Lilla Åråsforsen, men där är lax- och öringstätheten lägst. Flertalet av lax och öring som fångades upp vid elfisket bedöms vara årsungar.
Tabel 1 data över forsarna Stora- och Lilla Åråsforsen och Gullspångsforsen under perioden 2003-2015 för Åråsforsarna och 2004-2015 för Gullspångsforsen. Täthet beräknas i individ/100m2. Täthet av smolt är av både lax och öring under perioden 2004-2013.
Fors Stora Åråsforsen Lilla Åråsforsen Gullspångsforsen Storlek (andel) 4,0 ha (62,70%) 1,8 ha (27,90 %) 0,6 ha (9,40%)
Medelvärde för laxtäthet 11 2 47
Medianvärde för laxtäthet 8 2 46
Max/Min täthet för lax 22/0 4/0 107/1
Medelvärde för öringstäthet 8 1 57
Medianvärde för öringstäthet 7 1 57
Max/Min täthet för öring 16/2 2/0 119/15
Antal lekgropar 13 29 20
I Gullspångsälven, där både gullspångsforsen och Åråsforsarna är inräknade, finns det ett signifikant samband mellan det genomsnittliga medelvärdet i januari då vattenflödet är högt och täthet av lax, men inte öring (figur 2). Medelvärdet för flödet i maj då ynglen simmar upp i gruset visar på signifikant skillnad för öring, men inte lax (figur 3) Det finns inget tydligt samband mellan månadsmedelvärdet då det är lågvatten i augusti och
fisktätheten av lax och öring i Gullspångsälven (figur 4). Inget samband finns för både lax- och öringstätheter i januari (R2=0,25 p=0,09), maj (R2=0,26 p=0,09) eller augusti
(R2=0,07 p=0,39)
Figur 2 a) Täthet av lax beräknat i individer/m2 relaterat till medelvattenflödet i januari mätt i m3/s under perioden 2004-2015 i hela gullspångsälven. R2 = 0,42, P = 0,02. Det finns ett signifikant samband mellan laxtäthet och vattenflöde i januari. b) Täthet av öring beräknat i individer/m2 relaterat till
medelvattenflödet i januari mätt i m3/s under perioden 2004-2015 i hela gullspångsälven. R2 = 0,25, P = 0,57. Det finns inget signifikant samband mellan öringstäthet och vattenflöde i januari. Notera olika värdet på y-axeln.
Figur 3 a) Täthet av lax beräknat i individer/m2 relaterat till medelvattenflödet i maj mätt i m3/s under perioden 2004-2015 i hela gullspångsälven. R2 = 0,04, P = 0,54. Det finns inget signifikant samband mellan laxtäthet och vattenflöde i maj. b) Täthet av öring beräknat i individer/m2 relaterat till medelvattenflödet i maj mätt i m3/s under perioden 2004-2015 i hela gullspångsälven. R2 = 0,34, P = 0,04. Det finns ett signifikant samband mellan öringstäthet och vattenflöde i maj.
2004 2005 2006
2007 2008
2009 2010 2011
2012 2013
2014 2015
0 20 40 60 80 100 120
0,0 50,0 100,0 150,0 200,0
Beräknad täthet (individ/100m2) av lax
Vattenflöde (m3/s) i januari
Laxtäthet i januari
2004 2005 2006
2007 2008
2009 2010 2011
2012 2013
2015 2014
0 20 40 60 80 100 120 140
0,0 50,0 100,0 150,0 200,0
Beräknad täthet (individ/100m2) av öring
Vattenflöde (m3/s) i januari
Öringstäthet i januari
2004 2005
2006 2007
2008
2009
2010 2011 2012
2013 2014
2015
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
0 20 40 60 80 100 120
Beräknad täthet (individ/100m2) av lax
Vattenflöde (m3/s) i maj
L a x t ä t h e t i m a j
2004 2005
2006 2007
2008
2009
2010 2011 2012
2013
2014 2015
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
0 20 40 60 80 100 120 140
Beräknad täthet (individ/100m2) av öring
Vattenflöde (m3/s) i maj
Ö r i n g s t ä t h e t i m a j
a)
a)
b)
b)
Figur 4 a) Täthet av lax beräknat i individer/m2 relaterat till medelvattenflödet i augusti mätt i m3/s under perioden 2004-2015. R2 = 0,02, P = 0,67. Det finns inget signifikant samband mellan laxtäthet och
vattenflöde i augusti. b) Täthet av öring beräknat i individer/m2 relaterat till medelvattenflödet i augusti mätt i m3/s under perioden 2004-2015. R2 = 0,08, P = 0,37. Det finns inget signifikant samband mellan öringstäthet och vattenflöde i augusti. Notera olika värdet på y-axeln.
Korrelationstestet mellan populationstäthet av gullspångslax och -öring och vattenflöde i Åråsforsarna (Stora- och Lilla Åråsforsen) och Gullspångsforsen i januari, maj och
augusti visar endast signifikant i sambandet mellan laxtäthet i Gullspångsforsen i januari då vattenflödet är högt, öringstäthet i Gullspångsforsen i maj och laxtäthet i Åråsforsarna i maj. (tabell 2) Ingen signifikant skillnad i något samband i augusti.
Tabell 2 Resultatet av korrelationstest och med i R2 och P-värde. Åråsforsarna benämns Å-fors och är sammanlagda täthet av lax respektive öring i både Stora- och Lilla Åråsforsen och är mellan år 2003 - 2015.
Gullspångsforsen benämns G-fors och är mellan åren 2004 - 2015. Resultatet visas både för januari och augusti. P=<0,05
Korrelationstest R2 P-värde +/-
Laxtäthet i G-fors/vattenflöde i januari 0,41 0,03 Negativ Öringstäthet i G-fors/vattenflöde i januari 0,05 0,47
Laxtäthet i Å-fors/vattenflöde i januari 0,07 0,38 Öringstäthet i Å-fors/vattenflöde i januari 0,07 0,38 Laxtäthet i G-fors/vattenflöde i maj 0,01 0,82
Öringstäthet i G-fors/vattenflöde i maj 0,37 0,03 Positiv Laxtäthet i Å-fors/vattenflöde i maj 0,38 0,02 Positiv Öringstäthet i Å-fors/vattenflöde i maj 0,01 0,86
Laxtäthet i G-fors/vattenflöde i augusti 0,01 0,73 Öringstäthet i G-fors/vattenflöde i augusti 0,08 0,38 Laxtäthet i Å-fors/vattenflöde i augusti 0,01 0,81 Öringstäthet i Å-fors/vattenflöde i augusti 0,01 0,76
Diskussion
Lax och öring har en komplicerad livscykel i många olika steg då den vandrar upp och ner i vattendraget och båda lever i hav eller sjö (Fleming 1996) och detsamma kan man säga om älven som habitat som kan på många olika sätt påverkas och förändras av den yttre miljön (Tschaplinski 2017). Detta gör arbetet med att hitta rätt åtgärder för att stärka en lax- och öringspopulation svår. Även om olika studier visar att vattenflödet har stor
betydelse för laxyngel så fanns det ingen generell korrelation mellan flödet och fisktäthet i
2004 2005
2006
2007 2008
2009 2010
2011
2012 2013
2014
2015
0 20 40 60 80 100 120
0,0 10,0 20,0 30,0 40,0 50,0 60,0 70,0
Beräknad täthet (individ/100m2) av lax
Vattenflöde (m3/s) i augusti
laxtäthet i Augusti
2004 2005
2006
2007 2008
2009 2010
2011
2012 2013
2014 2015
0 20 40 60 80 100 120 140
0,0 10,0 20,0 30,0 40,0 50,0 60,0 70,0
Beräknad täthet (individ/100m2) av öring
Vattenflöde (m3/s) i augusti
Öringstäthet i Augusti
a) b)
mitt resultat. Korrelationerna varierade både mellan arterna och årstiderna. Det kan bero på att det finns interaktioner mellan arter och årstider eller bero på andra faktorer som t.ex. korttidsreglering.
Enligt Hvidstein (2015) påverkas atlantisk lax positivt vid låga vattenflöden under vintern av vattenflödet, vilken är samma art av lax som lever i Gullspångsälven. Enligt mitt
resultat påverkas lax i Gullspångsälven, mer specifikt Gullspångsforsen, negativt vid höga vattenflöden under januari och stämmer överens med resultat från Hvidstein (2015).
Täthet av öringen och lax i Åråsforsen har inget signifikant samband med det
genomsnittliga vattenflödet. En förklaring på detta kan vara enligt Jensen & Johnsen (1999) att öring har högst dödlighet vid lågvatten och torka och unglaxens dödlighet ökade med år med höga flöden.
I maj när ynglen simmar upp från lekgruset finns det inget samband för med flödet och lax, men det finns ett signifikant samband för öring. Högre vattenflöde är kopplat till en högre täthet av öring i Gullspångsälven. Enligt resultat från Dibble (2015) har öring en negativ korrelation med högt flöde under våren samt att öring är känslig mot höga flödesvariationer. I de enskilda forsarna finns samband mellan öring i Gullspångsforsen och lax i Åråsforsarna då högre tätheter har ett positivt samband med högt vatten.
Det genomsnittliga flödet i augusti ger inget signifikant samband mellan fisktäthet i Gullspångsälven. Enligt Jonsson & Jonsson (2016) är flödet i augusti den månad som laxen påverkas mest av och de hittade inget samband mellan genomsnittliga
temperaturen eller flödet i någon annan av månaderna. Varför inte mitt resultat stämmer överens med tidigare forskning kan bero på olika hydrologiska skillnader och älvstorlek och kvalitet. Korttidsreglering kan också påverka resultatet som förekommer efter 19 augusti.
Skillnaden mellan arterna kan förklaras då de påverkas olika av temperatur och
vattenflöde (Johnsson & Johnsson 2009). Öringen simmar upp tidigare än laxen (Jensen
& Johnsen 1999), vilket kan påverka resultatet. Skillnaden mellan de olika forsarna kan förklaras då habitaten ser olika ut, som bottensubstratet, och Åråsforsarna påverkas av korttidsreglering, men ingen korttidsreglering sker i maj och fram till 19 augusti enligt den nya vattendomen.
För att säkerställa resultatet mer borde ett längre tidsintervall finnas, vattenflödet borde analyseras vid specifik fors istället för kraftverket, andra månader kan ha påverkat tätheten av fisk och olika påverkan på specifika åldersklasser borde undersökas. Andel elfiskad sträcka är högre i Gullspångsälven än i Åråsforsarna (Cederborg 2016). Det kan medföra att områden med högre tätheter av lax och öring i Åråsforsarna inte elfiskas och kan göra att resultatet verkar lägre, eller tvärtom högre, än verkligheten.
Efter åtgärder i gullspångsälven har inte populationen ökar som förväntat i Åråsforsarna och populationen har varit på samma låga nivåer sedan 70-talet enligt
elfiskeundersökningarna. Den mest framgångsrika åtgärden var att tillgängliggöra gullspångsforsen som har de hösta tätheterna av lax och öring.
Månadsmedelvärdet av vattenflödet verkar inte vara någon begränsande faktor för Gullspångslax och -öring då det inte finns något tydligt samband. Täthet av lax och öring är hög i Gullspångsforsen, men inte i Åråsforsarna. I en älv som Gullspångälven borde tätheten vara 100 individer/1002 (Nyberg & Johlander 2007) vilket är en högre täthet än observerats för både Gullspångsforsen och Åråsforsarna. I Lilla Åråsforsen finns högst antal lekgropar, men lägst antal tätheter av fisk och man kan då anta att äggöverlevnaden inte är hög. Bärkraften verkar inte vara den begränsande faktorn och inte bottenfauna eller andra kemiska-fysikaliska faktorer då de klassats som hög ekologisk standard (Cederborg et al. 2016). Eftersom genomsnittligaflödet i januari, maj eller augusti inte heller verkar vara en begränsande faktor kan det vara korttidsregleringen i Åråsforsarna som begränsar smoltproduktionen. Korttidsreglering påverkar lax och öring negativt
(Puffer 2015; Casas‐Mulet 2015). Kvaliteten på bottensubstratet i Åråsforarna kan vara sämre än i Gullspångsforsen.
För att veta vilka åtgärder som borde prioreteras måste man bättre förstå vilken orsak som ligger bakom den låga populationen i Åråsforsarna. De undersökningar som borde prioriteras är (1) Hur stor påverkan korttidsregleringen har på ägg och smoltöverlevnad i Åråsforsarna. (2) Skillnad i det naturliga flödet och det reglerade flödet i procent med avseende på flöde och hastighet (3) Bottensubstratet i Åråsforsarna och Gullspångsforsen (4) Skillnad i habitatkvalitet i Åråsforsarna och Gullspångsforsen.
Om lax och öring påverkas negativt av korttidsregleringen i Åråsforarna borde det inte prioriteras att förbättra dessa lekområden om man samtidigt inte gör något åt
korttidsregleringen. Istället borde fokuseringen läggas på Gullspångsforsen som verkar vara ett bra område för gullspångslax och-öring. Detta område borde utökas, vilket Cederborg (2016) har som förlag att utforma en lekkanal vid Gullspångsforsen. Min studie pekar på att en sådan åtgärd skulle ta hänsyn till faktorer som korttidsreglering, habitatkvalitet och effekter på olika årsklasser som kan påverka produktionen av lax- och öringsyngel.
Referenser
Calles, O., & Greenberg, L. (2009). Connectivity is a two‐way street—the need for a holistic approach to fish passage problems in regulated rivers. River Research and Applications, 25(10), 1268-1286.
Casas‐Mulet, R., Saltveit, S. J., & Alfredsen, K. (2015). The survival of Atlantic salmon (Salmo salar) eggs during dewatering in a river subjected to hydropeaking. River Research and Applications, 31(4), 433-446.
Cederborg, D., Stenqvist, M., & Nordquist, S. (2016). Förutsättningar att stärka populationen av naturligt reproducerande gullspångslax och -öring i gullspångsälven. Sweco Environment AB.
Coble, D. W. (1961). Influence of water exchange and dissolved oxygen in redds on survival of steelhead trout embryos. Transactions of the American Fisheries Society, 90(4), 469-474.
Cushman, R. M. (1985). Review of ecological effects of rapidly varying flows downstream from hydroelectric facilities. North American journal of fisheries Management, 5(3A), 330-339.
Dibble, K. L., Yackulic, C. B., Kennedy, T. A., & Budy, P. (2015). Flow management and fish density regulate salmonid recruitment and adult size in tailwaters across western North America. Ecological Applications, 25(8), 2168-2179.
Fenkes, M., Shiels, H. A., Fitzpatrick, J. L., & Nudds, R. L. (2016). The potential impacts of migratory difficulty, including warmer waters and altered flow conditions, on the reproductive success of salmonid fishes. Comparative Biochemistry and Physiology Part A: Molecular & Integrative Physiology, 193, 11-21.
Fleming, I. A. (1996). Reproductive strategies of Atlantic salmon: ecology and evolution. Reviews in Fish Biology and Fisheries, 6(4), 379-416.
Hvidsten, N. A., Diserud, O. H., Jensen, A. J., Jensås, J. G., Johnsen, B. O., & Ugedal, O. (2015).
Water discharge affects Atlantic salmon Salmo salar smolt production: a 27 year study in the River Orkla, Norway. Journal of fish biology, 86(1), 92-104.
Jensen, A. J., & Johnsen, B. O. (1999). The functional relationship between peak spring floods and survival and growth of juvenile Atlantic salmon (Salmo salar) and brown trout (Salmo
trutta). Functional Ecology, 13(6), 778-785.
Jonsson, B., & Jonsson, N. (2009). A review of the likely effects of climate change on anadromous Atlantic salmon Salmo salar and brown trout Salmo trutta, with particular reference to water temperature and flow. Journal of fish biology, 75(10), 2381-2447.
Jonsson, B., & Jonsson, N. (2011). Ecology of Atlantic Salmon and Brown Trout. Springer Netherlands.
Jonsson, B., & Jonsson, N. (2016). Fecundity and water flow influence the dynamics of Atlantic salmon. Ecology of Freshwater Fish.
Murchie, K. J., Hair, K. P. E., Pullen, C. E., Redpath, T. D., Stephens, H. R., & Cooke, S. J. (2008).
Fish response to modified flow regimes in regulated rivers: research methods, effects and opportunities. River Research and Applications, 24(2), 197-217.
Nilsson, F. & Laursen, F. (2014). Fisk- och fiskevårdsplan för Vänern. 2014:06 (Vattenvårdsenheten, Trans.).
Nilsson, J., Gross, R., Asplund, T., Dove, O., Jansson, H., Kelloniemi, J., ... & Primmer, C. R.
(2001). Matrilinear phylogeography of Atlantic salmon (Salmo salar L.) in Europe and postglacial colonization of the Baltic Sea area. Molecular Ecology, 10(1), 89-102.
Nilsson, C., Reidy, C. A., Dynesius, M., & Revenga, C. (2005). Fragmentation and flow regulation of the world's large river systems. Science, 308(5720), 405-408.
Nordberg, P. (1984). Laxen och laxöringen i gullspångsälven - letälven.
Nyberg, P. & Johlander, A. (2007). Lax och öring i Gullspångsälven och Klarälven Vänern.
Årsskrift 2007: Vänerns Vattenvårdsförbund.
Palm, S., Dannewitz, J., Johannson, D., Laursen, F., Norrgård, J., Prestegaard, T., & Sandström, A. (2012). Populationsgenetisk kartläggning av Vänerlax.
Piccolo, J. J., Norrgård, J. R., Greenberg, L. A., Schmitz, M., & Bergman, E. (2012). Conservation of endemic landlocked salmonids in regulated rivers: a case‐study from Lake Vänern, Sweden.
Fish and Fisheries, 13(4), 418-433.
Poff, N. L., Allan, J. D., Bain, M. B., Karr, J. R., Prestegaard, K. L., Richter, B. D., ... &
Stromberg, J. C. (1997). The natural flow regime. BioScience, 47(11), 769-784.
Pringle, C. (2003). What is hydrologic connectivity and why is it ecologically important?.
Hydrological Processes, 17(13), 2685-2689.
Puffer, M., Berg, O. K., Huusko, A., Vehanen, T., Forseth, T., & Einum, S. (2015). Seasonal effects of hydropeaking on growth, energetics and movement of juvenile Atlantic salmon (Salmo salar). River research and applications, 31(9), 1101-1108.
Ros, T. (1981). Salmonids in the lake vänern area.
Rosenberg, D. M., McCully, P., & Pringle, C. M. (2000). Global-scale environmental effects of hydrological alterations: introduction. BioScience, 50(9), 746-751.
Saunders, R. L. (1991). Ecology and Management of Atlantic Salmon.Thorpe, J. E. (1994).
Reproductive strategies in Atlantic salmon, Salmo salar L. Aquaculture Research, 25(1), 77-87.
Sheer, M. B., & Steel, E. A. (2006). Lost watersheds: barriers, aquatic habitat connectivity, and salmon persistence in the Willamette and Lower Columbia River basins. Transactions of the American Fisheries Society, 135(6), 1654-1669.
Silver, S. J., Warren, C. E., & Doudoroff, P. (1963). Dissolved oxygen requirements of developing steelhead trout and chinook salmon embryos at different water velocities. Transactions of the American Fisheries Society, 92(4), 327-343.
Magnusson, H., Stagen, A., & Skogh, R. (2016). Projekt Gullspångslaxen. Uppföljnings document.
Förvaltningsgruppen för Gullspångsälvens naturreserva
Tschaplinski, P. J., & Pike, R. G. (2017). Carnation Creek watershed experiment—long‐term responses of coho salmon populations to historic forest practices. Ecohydrology, 10(2).
Willén, E. (2001). Four decades of research on the Swedish large lakes Mälaren, Hjälmaren, Vättern and Vänern: the significance of monitoring and remedial measures for a sustainable society. AMBIO: A Journal of the Human Environment, 30(8), 458-466.
Wintzell, A. (2016) Årsskrift vänerns vattenvårdsförbund 2016, 1403-6134
Projekt gullspångslaxen. (den 20 05 2017). Hämtat från länsstyrelsen.se:
http://www.lansstyrelsen.se/vastragotaland/SiteCollectionDocuments/Sv/djur-och- natur/skyddad-natur/naturreservat-i-lanet/gullspang/Gullspangsalven.pdf
