Professionella aktörer eller folkets företrädare?
En kvalitativ undersökning av lärarnas roll i en kommunal skolnedläggningsdebatt
Siri Christiansen
Statskunskap C
Uppsala Universitet, vårterminen 2018 Handledare: Katrin Uba
2018-02-16 Antal ord: 13255 Antal sidor: 50
Abstract
The aim of this essay is to examine how teachers view their role in an intense school closure debate regarding a couple of small rural schools in a Swedish municipal, as well as what affects their standpoint. Based on previous studies regarding the symbolic value of schools in rural areas, the essay hypothesizes that teachers working and/or living in affected rural areas exhibits a stronger citizen agent narrative than teachers working in non-affected urban areas, who are more likely to exhibit a state agent narrative. The results show that teachers view their role differently; teachers who worked and lived in the affected rural area exhibited stronger political dissatisfaction, and a stronger citizen agent narrative, than teachers who worked in non-affected areas, who generally exhibited a state agent narrative. The main finding of this study is that a majority of the teachers explained their level of engagement by referring to whether they were personally affected or not; teachers living in threatened communities were, for this reason, the only teachers officially engaged in the protests.
Keywords:
Teachers, rural schools, rural politics, school politics, state agent narrative, citizen agent narrative, street level bureaucrat.
Index
1. Inledning, syfte och frågeställning 4
1.1 Inledning 4
1.2 Syfte och frågeställning 6
1.3 Disposition 6
2. Tidigare forskning och teoretiskt ramverk 7
2.1 Lärares deltagande inom skolnedläggningsprocesser 7
2.2 Skolans betydelse för glesbygden 8
2.3 Gräsrotsbyråkraters handlingsutrymme 10
2.4 Gräsrotsbyråkraternas narrativ 11
3. Metod 14
3.1 Analysschema 14
Tabell 1. Analysschema för kodning av narrativ 15
3.2 Kvalitativ samtalsintervju 16
3.3 Urval 17
3.3.1 Den valda kommunen 17
3.3.2 Respondenter och skolor 18
3.4 Etiska överväganden 19
4. Analys 21
4.1 Syn på debatten 21
4.2 Åsikt och argument 24
4.3 Lojalitet 28
4.4 Ställningstagande och personligt engagemang 33
5. Diskussion och slutsats 37
5.1 Diskussion 37
Tabell 4. Resultat av analys av lärares val av narrativ 38
5.2 Slutsats 41
6. Referenser 43
6.1 Intervjuer 43
6.2 Elektronisk resurs 43
6.3 Tidsskriftsartiklar 43
6.4 Tryckta källor 45
Bilagor 47
Bilaga A: Intervjuguide 47
Tabell 2: Tabell över respondenter 49
Tabell 3: Tabell över skolor 50
1. Inledning, syfte och frågeställning
1.1 Inledning
Under 1990-talet förändrades Sveriges skolverksamhet radikalt i och med decentraliseringen, som medförde kommunalt självbestämmande över resursfördelning inom skolväsendet.
Motiveringen bakom kommunaliseringen av skolverksamheten är att kommunerna själva ska ha möjlighet att utforma skolan efter lokala behov och förutsättningar, varpå kravet på likvärdig utbildning lättare ska uppnås i hela landet. Sedan kommunaliseringen av 1 skolväsendet har omkring 1846 skolor hotats av nedläggning, varav 600 har stängts.
Nedläggningarna motiveras av skäl såsom ekonomiska svårigheter, minskande elevantal och bristande kvalitet på undervisning, och sker främst i glesbygdskommuner med minskande antal skolungdomar. Beslutet att lägga ner byskolor har ofta mötts av starka protester från lokalsamhället, huvudsakligen berörda parter såsom föräldrar och elever - cirka 1300 protester har anordnats som lokala gensvar på skolnedläggningar. Protesterna har bestått av deliberativa strategier såsom namninsamlingar och brev till beslutsfattare, men även
icke-deliberativa metoder som demonstrationer och illegala strejker. 2
Nedläggningsbeslut av glesbygdsskolor genererar ofta en intensiv debatt mellan skolpolitiker och berörda parter, då de sistnämnda ofta upplever att kampen om småskolan blir en kamp för byns överlevnad. Trots att debatten handlar om skolan, hörs sällan dess anställda i den offentliga debatten; det perspektiv har potential att väga tyngst, förblir ofta osagt. Detta ger upphov till frågor om hur lärare ser på sin roll i nedläggningsdebatter - eller huruvida de över huvud taget anser sig ha en roll i debatten. Positionen mellan den kommunala arbetsgivaren och det berörda lokalsamhället kan tänkas vara komplicerad; får lärare ta ställning mot arbetsgivarens beslut och ansluta sig till protesterna, eller bör de agera i egenskap av kommunala tjänstemän och ställa sig bakom ledningen?
1 Lisbeth Åberg-Bengtsson, “The Smaller the better? A review on research of small rural schools in Sweden”, i International Journal of Educational Research (48:1, 2009), s. 102.
2Katrin Uba. "Deliberative protests? Persuading politicians not to close schools in Swedish municipalities", i Revista Internacional de Sociología (74:4, 2016).
Det saknas idag forskning om hur lärare själva resonerar kring sitt handlingsutrymme i skolnedläggningsdebatter. Även om vissa studier såsom Lundgren och von Schantz
Lundgren, (2016), samt Good (2017), innefattar en begränsad redogörelse av lärarnas roll i skolnedläggningsdebatter, har det inte ännu publicerats en studie som fokuserar enbart på lärarnas position och hur lärare som kommunala tjänstemän hanterar konflikten mellan brukare och arbetsgivare. Det finns inte heller någon undersökningen kring eventuella skillnader i lärares resonemang och agerande, och än mindre vad som kan påverka lärares ställningstagande. Då vi dessutom ser en ökning i skolnedläggningar i glesbygden är det även av utomvetenskaplig och didaktisk relevans att få större kännedom kring hur lärare, som kan förmodas ha mer konkret kunskap om undervisningskvalitéten i glesbygdens småskolor än de skolpolitiker som beslutar om nedläggning, ser på den erfarenhet och kunskap de besitter i förhållande till sin roll, eller brist på roll, i debatten. Uppsatsen syftar således till att lyfta frågan om lärares syn på sitt handlingsutrymme vid skolnedläggningsdebatter, och kommer göra detta genom att implementera Steven Maynard-Moody och Michael Mushenos
teoretiska ramverk om gräsrotsbyråkraters narrativ, som menar att gräsrotsbyråkraters yrkesidentitet tenderar att ta sig an rollen som antingen professionell aktör, eller som en företrädare för folket. Detta får sedan konsekvenser för hur de agerar i rollen som kommunal 3 tjänsteman; huruvida de prioriterar relationen till arbetsgivaren, eller till de brukare som de kommer i daglig kontakt med. Denna teori utgår från att lärare, då de utövar sitt yrke långt ifrån centralstyrningens närvaro, bör förstås som självständiga aktörer med personliga tolkningar av deras rättsliga handlingsutrymme, varpå regelverk inte kan ge en uttömmande beskrivning av lärarnas agerande. Av detta följer det att uppsatsen kommer bedriva en kvalitativ intervjuundersökning med lärare från olika skolor i en kommun som vid tiden för undersökningen var uppe i en folkomröstning om den omfattande nedläggningen av
småskolor i kommunens skärgård; en folkomröstning som uppkommit genom starka protester från lokalinvånare. Då skolnedläggningsdebatten ligger nära i tiden och har genererat
uppmärksamhet genom lokal och nationell media, kan den ge en intressant inblick i hur lärare resonerar, i synnerhet då alla lärare som bor i kommunen ställdes inför en möjlighet att rösta för eller emot nedläggningsbesluten. Genom att lyfta lärarnas perspektiv på den debatt som i
3 Steven Maynard-Moody, Michael Musheno. “State Agent or Citizen Agent: Two Narratives of Discretion”. I Journal of Public Administration Research and Theory (10:2, 2000), s. 329-58.
högsta grad påverkar dem, personligt såväl som professionellt, hoppas uppsatsen ge en välbehövd insyn i lärarnas komplexa roll inom skolpolitiken.
1.2 Syfte och frågeställning
Syftet med uppsatsen är att undersöka hur lärare agerar som gräsrotsbyråkrater, och hur de ser på sin roll skolnedläggningsdebatter. Utöver dess beskrivande karaktär - att undersöka hur lärare ser på sin roll i debatten - har undersökningen även ett visst förklarande syfte, då den undersöker vad som kan påverka olikheter i lärarnas ställningstagande. Undersökningens frågeställning lyder som följande:
- Hur ser lärarna på sin roll i skolnedläggningsdebatten?
- Tar lärarna ställning i skolnedläggningsdebatten?
- Vad förklarar olikheter i lärarnas ställningstagande i skolnedläggningsdebatten?
1.3 Disposition
I detta inledande kapitel har uppsatsens ämne, syfte och frågeställning redogjorts för.
Nästföljande kapitel kommer att behandla den tidigare forskningen om lärarnas roll inom skolnedläggningsprocesser och skolans betydelse för glesbygden. Även uppsatsens teoretiska ramverk bestående av Michael Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater, samt Steven
Maynard-Moody och Michael Mushenos kompletterande teori om gräsrotsbyråkraters val av narrativ, kommer att redogöras för i kapitel två. Uppsatsens tredje kapitel introducerar studiens kvalitativa metod, det analysschema som utformats baserat på det teoretiska ramverket, och det urval som har undersökts. Detta följs av den genomförda analysen i kapitel fyra. Slutligen diskuteras undersökningens resultat i kapitel fem, med en efterföljande slutsats.
2. Tidigare forskning och teoretiskt ramverk
Följande avsnitt syftar till att introducera den tidigare forskning kring lärarnas roll i skolnedläggningsdebatter, för att sedan introducera det teoretiska ramverket om gräsrotsbyråkraters narrativ.
2.1 Lärares deltagande inom skolnedläggningsprocesser
Det finns en ytterst begränsad mängd forskning om lärares syn på sin roll inom
skolnedläggningsprocesser i Sverige; vid tidpunkten för undersökningen hittades bara två fallstudier som berör lärares roll, och då som en mindre del i en större studie av själva skolnedläggningsprocessen. I Mats Lundgren och Ida von Schantz Lundgrens deskriptiva fallstudie om den konflikt som uppstod vid nedläggningprocessen av Kinadalsskolan har de berörda lärarna inkluderats i undersökningen. Lundgren och von Schantz Lundgrens fann en outtalad överenskommelse mellan lärarpersonalen och vårdnadshavarna om att lärarna skulle inta en neutral position i striden mellan vårdnadshavarna och de kommunala aktörerna. De intervjuade pedagogerna uppgav att de försökte balansera sitt opartiska ställningstagande med sin stöttande roll gentemot sina elever genom att låta eleverna prata om sina känslor, men i största möjliga mån försöka förbli neutral. Anledningarna till lärarnas opartiska
ställningstagande motiverades genom att yttranden i stil med att de inte kunde eller fick ha en åsikt på grund av sin roll som anställda, trots att samtliga gav uttryck för att
nedläggningsprocessen genererade stark oro och ovisshet över sin egen arbetssituation såväl som en påfrestande arbetsmiljö med upprörda barn och vårdnadshavare, där undervisningen drabbades . 4
En starkare involvering av lärare i protester mot skolnedläggningar påträffades i Ryan Goods kvalitativa undersökning av nedläggningen av två skolor i Philadelphia år 2013. Good
studerar nedläggningarna i sin lokala kontext för att betona den betydelse skolor har för sina samhällen - skolor är centrala för lokalsamhällets identitet, särskilt socialt utsatta områden med nedsatt service. Beslutet från ledningen för Philadelphias skoldistrikt att stänga ner en av
4 Mats Lundgren och Ida von Schantz Lundgren, “När byns skola lades ner - en fallstudie av en konfliktfylld nedläggningsprocess”, i Nordic Studies in Education (36:4, 2016), s. 259.
sex statligt ägda skolor i delstaten genererade kraftiga reaktioner, då merparten av de
nedläggningshotade skolorna låg i fattiga områden. De organiserade protesterna involverade flera olika grupper, såsom lärarnas fackförbund, elevorganisationer och lokala organisationer, och initierade en kampanj för ett års moratorium, där konsekvenserna av skolnedläggningarna skulle begrundas innan vidare åtgärder . Ett framträdande tema i retoriken som framfördes av 5 de involverade lärarna var hur dessa tog sig an rollen som företrädare för det utsatta området, och inte för skolan eller sin egen hotade anställning; i “vi-mot-dem”-retoriken som
utvecklades ställde sig lärarkåren alltså på samhällets sida, och inte deras statliga
arbetsgivares. Goods undersökning visar att skolnedläggningar inom socialt utsatta områden 6 ofta genererar starkt stöd från flera lokala aktörer, däribland lärarna.
Lundgren och von Schantz Lundgren samt Good visar på två kontrasterande resultat vad gäller lärares roll i skolnedläggningsprocesser; de förstnämnda finner att lojaliteten till arbetsgivaren prioriteras, medan den senare fallstudien visar lärare som positionerat sig som företrädare för det utsatta området. Då den förstnämnda studerar ett svenskt fall är det troligt att ett liknande beteende kan påträffas i den kommande studien. Vi får dessvärre ingen
djupare förklaring till lärarnas subjektiva uppfattning av skolnedläggningsprocesserna och sitt ställningstagande, än mindre kan vi veta vad det är som har påverkat lärarnas skilda
ställningstaganden. Uppsatsen bidrag till den existerande forskningen är således att komplementera den ytliga förståelsen för lärarnas agerande med en djupgående analys av deras yrkesetiska avvägningar och påverkande faktorer.
2.2 Skolans betydelse för glesbygden
I sökandet efter faktorer som kan tänkas påverka lärares ställningstagande kan vi spinna vidare på Goods fynd om att skolnedläggningar i socialt utsatta områden genererar starkare stöd från lokala aktörer. Med utsatta områden menar Good fattiga områden i USA, men det finns goda skäl att anta att detta kan gälla även för den svenska glesbygden. Byskolan är, trots allt, mer än bara skolverksamhet; det är en social knytpunkt för bygden den befinner sig i, en samhällsskapande institution. Byskolor är därav centrala för att bibehålla ett levande
5 Ryan M. Good, “Histories that root us: neighborhood, place,
and the protest of school closures in Philadelphia”, i Urban Geography, (38:6, 2017), s. 861.
6 Ibid, s. 876.
landsbygdssamhälle. Detta har visats såväl internationellt som i Sverige; i Robin A Kearns 7 m. fl studie av betydelsen av byskolan i en jordbruksbygd på Nya Zeeland visade resultaten att byskolor är essentiella för samhällets gruppidentitet och generella mående; hämtning och lämning knyter samman byns föräldrar, och eleverna samlas i små klasser med lärare som har god information om deras individuella bakgrunder, varpå individuell anpassning inom
undervisningen blir lättare och skolmiljön mer intim och familjär. Vad gäller den 8
pedagogiska kvaliteten i småskolor har Skolverket inte hittat någon skillnad i skolresultaten från glesbygdskommuner gentemot det nationella snittet; däremot har långa restider för skolungdomar visat ha en negativ inverkan på deras prestation i skolan. Skolnedläggningar 9 har därför svåra konsekvenser för byns gemenskap; avsaknad av skola gör det svårare att upprätthålla sociala band mellan familjerna som bor där, och glesbygden blir mindre attraktiv för barnfamiljer att stanna kvar i eller flytta till. Glesbygdsinvånare har dessutom en 10
marginaliserad position i samhället genom avvecklingen, då arbetsmöjligheter såväl som affärsverksamheter och offentlig sektor försvinner i allt högre grad. Detta leder till att skolan blir en symbol för framtidstro i en glesbygd med drastiskt minskande, åldrande befolkning, varpå en nedläggning ses som det slutgiltiga nederlaget för byns återhämtning. Här finns, 11 med andra ord, en potentiell faktor som kan påverka lärarnas position i
skolnedläggningsdebatter; då lärare arbetar, och ofta även bor, i det lokalsamhälle som
upplever en skolnedläggning som ett hot mot byns överlevnad, finns det skäl att tro att lärares ställningstagande påverkas, och att det eventuellt bidrar till en yrkesidentitet som glesbygdens företrädare i kampen mot avvecklingen och “systemet”. Detta till skillnad från en lärare som arbetar i en skola som inte riskerar nedläggning, och som därför inte kommer i daglig kontakt med berörda brukare. Sett till den tidigare forskningen utgår uppsatsens hypotes därmed från att lärarnas syn på sin roll i skolnedläggningsdebatter påverkas av den miljö de befinner sig i, det vill säga, att lärare som arbetar inom glesbygds- och skärgårdsområden kommer att vara mer benägna att engagera sig än de lärare som arbetar i tätorter. Resterande delkapitel i
7 Robin A. Kearns, Nicholas Lewis, Tim McCreanor, Karen Witten, “School closures as breaches in the fabric of rural welfare: community perspectives from New Zealand”, i Research in Rural Sociology and Development;
Welfare Reform in Rural Places: Comparative Perspectives (15:1, 2010), s. 228.
8Robin A. Kearns, Nicholas Lewis, Tim McCreanor, Karen Witten, “‘The status quo is not an option’:
Community impacts of school closure in South Taranaki, New Zeeland”, i Journal of Rural Studies (25:1, 2009), s. 133.
9 Skolverket. Utbildningsvillkor i glesbygd. Stockholm: Liber Distribution, 2000,, s. 2-3, 26, 44-48.
10 Kearns m.fl, “School closures as breaches in the fabric of social welfare”, s. 219-20.
11 Åberg-Bengtsson. “The smaller the better?”, s. 107.
avsnittet kommer att introducera det teoretiska ramverk varigenom lärarnas roll kommer att studeras.
2.3 Gräsrotsbyråkraters handlingsutrymme
Enligt teorin om gräsrotsbyråkrater som Michael Lipsky utvecklade under 1980-talet har lärare som gräsrotsbyråkrater ett aktörskap som kan sträcka sig över det satta regelverket. 12 Med gräsrotsbyråkrater menar Lipsky offentligt anställda vars arbete kännetecknas av
handlingsutrymme samt nära kontakt med brukare. Detta handlingsutrymme är en produkt av breda idealistiska riktlinjer, som gräsrotsbyråkraten har i uppgift att tolka i förhållande till specifika kontexter. För att hantera svårigheterna som uppkommer med detta skapar 13 gräsrotsbyråkrater sina egna rutiner, baserade på subjektiva tolkningar av dels regelverket, dels kontexten; ett aktörskap som Lipsky menar resulterar i att gräsrotsbyråkrater skattar sin professionella expertis som överordnat direktiven de går efter. Konsekvenserna som följer 14 av handlingsutrymmet är att gräsrotsbyråkraternas rutiner i sin tur blir utfallet av
förvaltningspolitiken såsom samhället upplever den. 15
Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater erbjuder ett nytt perspektiv på lärarens roll inom skolnedläggningsdebatter, då den betonar det politiska aktörskap som följer av läraryrkets handlingsutrymme; detta fokus innebär att vi kan studera läraren som en självständig aktör, med subjektiva föreställningar om sin egen yrkesroll. Det regelverk som lärare i teorin bör utgå ifrån inom kontexten för skolnedläggningsdebatter är lojalitetsplikten, som är en oskriven rättspraxis som genom anställningsavtal binder läraren till att inte handla på ett sätt som skadar arbetsgivaren, det vill säga rektor, skola eller skolpolitiker. Då lojalitetsplikten 16 är underordnad yttrandefriheten inom offentlig verksamhet har lärare rätt till att kritisera den kommunala arbetsgivaren, samt ge uttryck för politiska åsikter och “informera allmänheten om vilka konsekvenser ett politiskt beslut innebär”. Arbetsgivaren har rätt till att förbjuda 17
12 Michael Lipsky, Street-Level Bureaucracy: Dilemmas of the Individual in Public Services 30th anniv., New
York: Russel Sage Foundation, 2010, s. xi.
13 Lipsky, Street-Level Bureaucracy, s. 15-16.
14 Ibid, s. 19, 81-86.
15 Lipsky, Street-Level Bureaucracy , s. xiii.
16Håkan Gabinus Göransson, Ingemar Hamskär, Stefan Flemström Martina Slorach, Rätten att slå larm. En handbok om yttrandefriheten på jobbet - råd för whistleblowers, Stockholm: TCO, 2011, s. 31.
17 Ibid, s. 43.
opinionsarbete under arbetstid, men kan inte förbjuda anställda lärare att på fritiden delta i protester eller demonstrationer. Vi kan således konstatera att offentligt anställda lärare har 18 rätt att, utanför arbetstid, ta ställning i debatten och delta mot protesterna, utan att riskera sin anställning. Detta säger emellertid ingenting om hur lärare själva upplever sina möjligheter att uttrycka sig, hur de tolkar lojalitetsplikten, och om det är lojalitetsplikten, och inte något annat, som de anpassar sig till. För att studera hur lärare agerar i nedläggningsdebatter måste vi därför fråga lärarna själva.
2.4 Gräsrotsbyråkraternas narrativ
För att vidare undersöka hur olika lärare ser på sin yrkesroll kan vi använda oss av Steven Maynard-Moody och Michael Mushenos komplementerande teoretiska ramverk till Lipskys idé om gräsrotsbyråkraters handlingsutrymme. Dessa gör en distinktion mellan vad de kallar state agent-narrativ och citizen agent-narrativ. Med state agent-narrativ menas det
dominerande perspektiv som bottnar i Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater som politiska aktörer och policyskapare, vars beslutsfattande styrs av professionellt självintresse och subjektiv expertis. Med citizen agent-narrativ menas det narrativ som Maynard-Moody och Mushenos själva förespråkar; det vill säga, att gräsrotsbyråters handlande baseras på
moraliska resonemang såväl som individuella möten med brukare, snarare än professionellt självintresse med referenser till regler och allmänna riktlinjer. Med betoningen på 19
relationerna till brukare som grund för handlingsutrymmet, och som essentiell för gräsrotsbyråkratens identitet, följer även ett ambivalent och konfliktfyllt förhållande till systemet; exempelvis finner Maynard-Moody och Musheno att gräsrotsbyråkrater med ett citizen agent-narrativ ofta bryter riktlinjer från centralstyrningen för att hjälpa dem som de anser förtjänar hjälp, och att de sällan ser sig själva som en del av systemet - istället beskriver de sig själva som självständiga moraliska aktörer som agerar i motsättning till systemet. För 20 att citera:
Street-level workers are, as the dominant narrative suggests, influential actors but, as their own narrative indicate, they don’t see their decisions and actions as part of the governmental realm. They don’t describe themselves as policy
18 Ibic, s. 96.
19 Ibid, s. 329.
20 Ibid, s. 351-54.
makers, decision makers, or even government workers. They acknowledge that they are government employees - the state pays, and in their view begrudgingly pays, their salaries - but they work for the client and families in human service organizations [...]. They do not see elected and agency officials [...] as defining the scope and nature of their work; for the most part, they consider them as irrelevant to their work. When legislators and top agency officials are relevant, they are seen as meddling and diminishing, not guiding or legitimating, their work. 21
Vi kan således identifiera två perspektiv på gräsrotsbyråkraters agerande - dels det state agent-narrativ som Lipsky betonar, och dels det citizen agent-narrativ som Maynard-Moody och Musheno förespråkar. Jesse Booher menar emellertid att gräsrotsbyråkrater använder sig av båda dessa narrativ, beroende på bakomliggande faktorer - att vissa gräsbyråkrater har ett state agent-narrativ, medan andra har ett citizen agent-narrativ, och att narrativen i sig är yrkesmässigt identitetsskapande som härstammar från gräsrotsbyråkratens egna identitet. På så vis kritiserar han tidigare forskning genom att visa att få studier har undersökt vad som påverkar valet av narrativ. I sin egen studie syftar han till att, genom semistrukturerade intervjuer, undersöka sambandet mellan socioekonomisk bakgrund och val av narrativ. 22 Resultaten av undersökningen visar att gräsrotsbyråkraters socioekonomiska bakgrund och de värderingar de växte upp med påverkar gräsrotsbyråkraters valda narrativ; respondenter från lägre socioekonomisk bakgrund använde sig i högre utsträckning av ett citizen agent-narrativ, medan respondenter från medelklassbakgrund beskrev sig i enlighet med state
agent-narrativet. På samma sätt har Celeste Watkins-Hayes forskning visat att personlig 23 identifiering genererar ett citizen agent-narrativ, i den mening att gräsrotsbyråkrater med samma etnicitet eller socioekonomiska bakgrund som sina brukare är mer benägna att gå ifrån policys. 24
21 Maynard-Moody, Musheno, “State Agent or Citizen Agent”, s. 347-8.
22 Jesse R. Booher, State-agents Vs. Citizen-agents: How Parental Values And Socioeconomic Backgrounds Impact The Construction Of Work Related Identities In Street-level Bureacracy, diss., Texas: University of Texas, 2011 s. 1-4.
23 Ibid, s. 47-52.
24 Celeste Watkins-Hayes, “Race-Ing the Bootstrap Climb: Black and Latino Bureaucrats in Post-Reform Welfare Offices”, i Social Problems (56:2, 2009), s. 304-5.
Baserat på Lipskys samt Maynard-Moody och Mushenos teorier kan vi anta att lärare inom skolnedläggningsdebatter väljer att agera antingen som professionella aktörer, state agents, med sin lojalitet knuten till centralstyrningen, eller som folkets företrädare, citizen agents, med sin lojalitet knuten till sina elever och lokalsamhället. Inom ramen för undersökningen skulle alltså ett state agent-narrativ innebära att lärare ser på sin roll inom
skolnedläggningsprocesser såsom studien av Lundgren m.fl visar: som kommunala tjänstemän, måna om att behålla sin professionella status, som därav bör hålla sig neutrala neutrala i debatten. Ett citizen agent-narrativ inom skolnedläggningsdebatter skulle på samma sätt kunna säga manifesteras i Goods fallstudie, där lärarna aktivt tar ställning mot
skolnedläggningsbeslutet och ställer sig på lokalsamhällets sida i protesterna. Vidare kan vi, baserat på forskning om vad som påverkar valet av narrativ, se att klassbakgrund samt identifiering med sina brukare påverkar gräsrotsbyråkraters agerande. Här lyfter uppsatsen idéen om att skolans betydelse för glesbygdens lokalinvånare påverkar valet av narrativ. Den hypotes som har formulerats baserat på tidigare forskning antar alltså att de intervjuade lärarna kommer att uttrycka olika narrativ beroende på hur påverkade de blir av
skolnedläggningarna; alltså, att de lärare som arbetar eller bor i glesbygden eller skärgården, det vill säga skolnedläggningsdrabbade områden, är mer benägna att använda ett citizen agent-narrativ än de lärare som arbetar eller bor i centralorten, som antas vara mer benägna att uttrycka ett state agent-narrativ.
3. Metod
Följande avsnitt syftar till att motivera samt redogöra för val av metod, såväl som introducera urval och respondenter, samt etiska överväganden och undersökningens begränsningar. För att besvara forskningsfrågan kommer undersökningen använda sig av semi-strukturerade intervjuer med lärare från en kommun med en pågående skolnedläggningsdebatt. Vidare kommer det teoretiska ramverket - gräsrotsbyråkraters narrativ - att appliceras på materialet genom ett analysschema.
3.1 Analysschema
För att undersöka om hypotesen stämmer har ett analysschema ställts upp, där
respondenternas svar har kategoriserats som state agent-narrativ eller citizen agent-narrativ enligt de skillnader som Maynard-Moody och Musheno tagit upp, anpassade till kontexten.
Den centrala skillnaden mellan de två narrativen härleds till vilken lojalitet de prioriterar;
medan gräsrotsbyråkrater med ett state agent-narrativ prioriterar lojaliteten gentemot
arbetsgivaren och de direktiv och regler som ges, prioriterar gräsrotsbyråkrater med ett citizen agent-narrativ lojaliteten gentemot sina brukare, och uppvisar snarare ett systemförakt
gentemot centralstyrningen. Detta bottnar i att de två narrativen utgör två skilda 25
yrkesidentiteter; state agent-narrativet betonar yrkets roll som professionell aktör, och väljer därför att rationellt tolka policys och agera som kommunal tjänsteman, och citizen
agent-narrativet betonar yrkets roll som folkets företrädare, och väljer därför att ställa sig på sina brukares sida då konflikter uppstår mellan behov och regelverk. Det regelverk som 26 avses i det här fallet är lojalitetsplikten.
Det går att diskutera huruvida de två narrativen är anpassningsbara till en situation såsom skolnedläggningsdebatter, där lojalitetskonflikten ställs på sin spets, och lärarnas rutiner rubbas. Då tidigare forskning om gräsrotsbyråkraters agerande enbart behandlat den
rutinmässiga yrkesutövningen i mötet med individuella brukare, och inte extrema situationer som inkluderar aspekter som offentligt ställningstagande och glesbygdspolitik, finns det skäl
25 Maynard-Moody, Musheno, “State Agent or Citizen Agent”, s. 347f.
26 Maynard-Moody, Musheno, “State Agent or Citizen Agent”, s. 356.
att hävda att narrativen inte kan optimalt anpassas till fallets unika karaktär. På grund av denna problematik har narrativen använts som idealtyper - det vill säga, som renodlade begrepp som kan användas för att analysera i hur varierande grader lärarna uttrycker narrativen. 27
Tabell 1. Analysschema för kodning av narrativ
Tema State agent-narrativ
(professionella aktörer)
Citizen agent-narrativ (folkets företrädare)
Syn på debatt Legitimerar kommunens
argument.
Legitimerar motståndarnas argument.
Åsikt och argument Följer kommunens argumentation samt hänvisar till deras egna professionella expertis.
Följer nedläggningsmotståndarnas resonemang samt hänvisar till ett ansvar gentemot elever,
vårdnadshavare, och lokalsamhälle.
Lojalitet Kommunen och arbetsgivare. Elever, vårdnadshavare, lokalsamhälle.
Ställningstagande och personligt engagemang
Intar neutralt ställningstagande inför andra/ej offentligt engagerad och/eller tar ställning för
nedläggningarna inför andra.
Tar ställning mot nedläggningarna inför andra, och/eller engagerar sig offentligt genom exempelvis insändare eller deltagande i protester.
Typisk aktör enligt hypotes Lärare i centralortsskola. Lärare i skärgårdsskola och glesbygdsskola.
I analysschemat finner vi fyra teman; syn på debatt, åsikter och argument, lojalitet, ställningstagande och personligt engagemang. Även hypotesens antagande är med, för tydlighetens skull. Analysschemats två inledande teman är tänkt att fånga upp
respondenternas tankar som privatperson; synen på debatten, där respondentens implicita värderande kring de två olika sidorna i debatten kan ta sig uttryck, samt åsikter och argument, där respondenten explicit uttrycker sitt personliga ställningstagande. De två följande teman fokuserar på respondenternas faktiska agerande och deras syn på detta; om respondenterna nämner någon slags lojalitetskonflikt och vad de i så fall prioriterar, samt graden av deras personliga engagemang och hur de motiverar detta. Här avser ställningstagande och
personligt engagemang ett synligt positionerande i frågan; alltså respondenternas offentliga
27 Jan Teorell, Torsten Svensson, Att fråga och att svara, Stockholm: Liber, 2007, s. 42f.
agerande i debatten. Då folkomröstningen är anonym har detta inte räknats som ett ställningstagande.
3.2 Kvalitativ samtalsintervju
Ett av den kvalitativa samtalsintervjuns användningsområden är att tolka människors subjektiva världsuppfattning i generaliserbara termer; att genom djupgående forskning urskilja beteenden som kvantitativ data, med dess översiktlighet, ofta missar. 28
Undersökningens samtalsintervjuer kommer att vara halvstrukturerade, vilket innebär att intervjuerna styrs av en intervjuguide men tillåter följdfrågor och återkoppling. I enlighet 29 med rekommendationerna från Esaiasson m.fl bör en intervjuguide innehålla lättförståeliga frågor utan en akademisk jargong. Frågorna ska ha en deskriptiv form, som ska uppmuntra respondenterna att uttrycka sig med så lite påverkan av intervjuaren som möjligt. Då det 30 skulle vara tidskrävande att ta sig till de olika delarna av den studerade kommunen, och då många respondenter föredrog telefonintervju, har alla intervjuer skett över telefonsamtal, via mobiltelefon eller Skype, och spelats in genom ett program eller en app. Intervjuerna har sedan transkriberats.
Då semi-strukturerade intervjuer ofta går ifrån intervjuguiden i syfte att skapa ett naturligt samtal med utförliga svar, har undersökningen låg reliabilitet. Detta gäller generellt för semistrukturerade intervjuer, där svaren ofta varierar vid återskapande. Undersökningens 31 reliabilitet ska försäkras i så hög utsträckning som möjligt genom att se till att intervjuguidens samtliga frågor har ställts till respondenterna, om än i en annan ordning än utskrivet. Av samma skäl har ledande frågor undvikits i så hög grad som möjligt, och de frågor som kan tänkas verka ledande har lagts i det slutgiltiga skedet av intervjun i hopp om att
respondenterna själva ska ta upp det frågorna åsyftar.
28 Peter Esaiasson, Mikael Gilljam, Henrik Oscarsson, Lena Wägnerud. Metodpraktikan - konsten att studera samhälle, individ och marknad, Stockholm: Nordstedts Juridik AB, 2012,s. 252-3.
29 Steinar Kvale, Svend Brinkmann, Den kvalitativa forskningsintervjun, 2 uppl, Lund: Studentlitteratur AB, s.
43.
30 Esaiasson, Gilljam, Oscarsson, Wägnerud, Metodpraktikan, s 264-7.
31 Ibid, s. 56.
3.3 Urval
Undersökningens urval består av lärare på olika skolor i den studerade kommunen. Den studerade kommunen påträffades genom att använda sökmotorn Google och sökord såsom
“skolnedläggning”, “debatt”, “glesbygd”, tillsammans med namn på olika kommuner.
Kommunen valdes då debatten uppfattades som mer intensiv än i andra kommuner - dels är hela kommunen engagerad i debatten genom folkomröstningen, till skillnad från andra fall av skolnedläggningar där det enbart rör sig om en nedläggning av en byskola, dels hade
folkomröstningen skett nyligen, till skillnad från andra kommuner där nedläggningsdebatten låg längre tillbaka i tiden. Då undersökningen syftar till att studera hur olika lärare ser på sin roll i skolnedläggningsdebatten innefattar urvalet lärare från tre olika huvudtyper av skolor - skolor i skärgården, skolor i glesbygden, samt en skola i tätorten. För att komma i kontakt med respondenter skickades ett mail ut till alla enhetschefer, då många småskolor i
kommunen är indelade i enheter. Detta mail bad enhetschefen att vidarebefordra mailet till lärare i arbetsgruppen, och bifogade ett informationsbrev med kort information om
undersökningen samt konfidentialitet och censurering. Efter ett par dagar utan några svar skickades ett nytt mail med informationsbrev ut, denna gång både till rektorer och lärare på små och stora skolor. Detta massutskick genererade ett större gensvar, och flera lärare hörde av sig och ville delta. Av en slump blev urvalet relativt jämnt fördelat över de olika sorters skolorna som finns i kommunen, vilket är fördelaktigt då det ger ett gott underlag för att se skillnader och likheter i svar. Intervjuerna har skett individuellt för att skapa en miljö där respondenten kan tala öppet kring sina åsikter och personliga engagemang. 32
3.3.1 Den valda kommunen
Den valda kommunen är en kommun med en stor tätort och flera små tätorter, byar, och öar.
Två tredjedelar av kommunens invånare är bosatta på landsbygden eller ute i skärgården, varav det följer att en majoritet av kommunens skolor är väldigt små. Dessa mindre skolor, som ofta kan ha mindre än 50 elever i förskola, låg- och mellanstadiet sammanlagt, har periodvis under flera årtionden varit nedläggningshotade. De skäl som framförs bygger 33
32 Trost, Kvalitativa intervjuer, s. 24-5.
33 Skärgårdslärare E.
främst på att det låga elevunderlaget gör det ekonomiskt ohållbart att hålla skolorna öppna, samt att de små skolorna ofta saknar behöriga lärare och kollegialt utbyte, varpå kvaliteten på undervisning och socialiseringsprocessen blir sämre än i de större skolorna. Efter ett 34
omfattande nedläggningsförslag för några år sedan har invånarna i berörda områden, främst skärgården, starkt motsatt sig kommunens planer. De huvudsakliga argument som lyfts fram 35 är att barnen mår bra i småskolorna, samt att skolan är essentiell för en levande landsbygd och skärgård. Protesterna kulminerade tidigare i år, efter att en namninsamling resulterat i en rådgivande folkomröstning där kommunens invånare röstade om huruvida kommunen ska behålla glesbygdsskolorna, eller stänga ner de som anses vara för små. Valdeltagandet blev lågt, men resultatet visade att en överväldigande majoritet av de röstande vill ha kvar glesbygdsskolorna. Debatten har fått stort utrymme i lokal media, och har huvudsakligen förts mellan politiker och berörda föräldrar och lokalinvånare; lärarnas perspektiv har däremot inte varit framträdande. 36
3.3.2 Respondenter och skolor
I undersökningen har elva lärare intervjuats, varav samtliga redovisas nedanför.
Respondenterna har anonymiserats i så hög grad som möjligt, men relevanta aspekter har tagits med då dessa kan påverka respondentens syn på sin roll i debatten; arbetsplats, uppväxtort, bostadsort, samt arbetserfarenhet i kommunen. Dessa egenskaper har dock anonymiserats till att exkludera specifika namn på öar, orter och skolor, av skälet att kommunen ska vara oidentifierbar. Respondenterna har vidare grupperats med avseende på var de arbetar, varpå tre olika grupper av respondenter har skapats; skärgårdslärare, som arbetar på skolor i skärgården, glesbygdslärare, som arbetar på skolor i glesbygden, och centralortslärare, som arbetar på en skola i kommunens centralort. Se bilaga 2 för tabell över de intervjuade lärarna. Centralt för undersökningens hypotes är inte bara respondenterna, utan även var respondenterna jobbar eller har jobbat, då hypotesen antar att lärare som arbetar i skärgårds- eller glesbygdsskolor har större incitament att agera, och att lärare på skolor i kommunens tätort är mindre berörda av debatten. Skolorna består av två nedlagda skärgårdsskolor, en liten skärgårdsskola, en relativt stor skärgårdsskola, två relativt stora
34 Skärgårdslärare A.
35 Skärgårdslärare E.
36 Glesbygdslärare G, H, I, samt Tätortslärare J och K.
glesbygdsskolor, och en stor centralortsskola. Se bilaga 3 för tabell över de skolor där respondenterna arbetar/arbetade.
3.4 Etiska överväganden
Vetenskapsrådet tar upp fyra allmänna huvudkrav för att konkretisera det grundläggande individskyddskravet; informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Syftet med dessa är att lägga grundläggande normer för hur forskning ska bedrivas med största möjliga hänsyn till respondenternas välmående. Informationskravet 37 innebär att forskaren är skyldig att informera deltagare i undersökningen om vad syftet med undersökningen är, samt redogöra för de villkor och potentiella risker som kan påverka respondenternas benägenhet att medverka. Forskaren bör förklara att deltagande är frivilligt, och att respondenten får avbryta sitt deltagande när som helst under processen. Dessutom ska forskaren nämna att respondentens svar inte kommer användas för något annat syfte än undersökningen, samt att eventuella inspelningar ska raderas efter undersökningens genomförande. Med samtyckeskravet menas att respondentens samtycke krävs för att 38 genomföra intervjun. Tillfrågade som har tackat nej får inte utsättas för påtryckningar från forskaren. Konfidentialitetskravet behandlar den sekretess som undersökningen bör följa. 39 Med detta krav följer att forskaren bör avidentifiera respondenterna på ett sådant sätt att en utomstående inte ska kunna spåra ett uttalande till den respondent som givit det. Detta gäller namn och andra personliga egenskaper. Intervjuaren får inte heller berätta vem har ställt upp för intervju och vem som har nekat. Slutligen fastställer nyttjandekravet att uppgifterna som 40 samlas in enbart får användas till forskningsändamål. 41
Under undersökningens gång har det kommit fram att ett par respondenter har känt sig obekväma med att uttala sig offentligt om deras åsikt om kommunens beslut om
skolnedläggningar, då det finns en upplevd risk att ens anställningsmöjligheter i kommunen kan komma att påverkas. Detta beskrevs både som en känsla och genom exempel på
37 Vetenskapsrådet. Forskningsetiska principer inom humanistisk samhällsvetenskaplig forskning, 2002 (elektronisk resurs), s. 5.
38 Vetenskapsrådet, s. 7.
39 Vetenskapsrådet, s. 9-10
40 Vetenskapsrådet, s. 11-12.
41 Vetenskapsrådet, s. 14.
händelser där “besvärliga” lärare efter nedläggningen av deras arbetsplats inte kunnat söka en ny tjänst. För att skydda respondenternas identitet har deras namn, ålder, könsidentitet, skola, boplats och kommunen anonymiserats. Av samma skäl har kommunens identifikationer tagits bort från beskrivningen, såväl som mer detaljrik information om folkomröstningen.
4. Analys
Följande kapitel syftar till att redogöra för resultaten av de elva intervjuer som har genomförts. De två första avsnitten syftar till att se hur lärarna som privatpersoner ser på debatten och hur de själva argumenterar kring skolnedläggningar. Avsnittet “Syn på debatt”
tar upp hur respondenterna beskriver de olika sidorna i debatten, det vill säga kommunens agerande och protestanternas agerande, samt vilken sida av debatten som vilka lärare legitimerar. Det nästföljande avsnittet “Åsikt och argument” behandlar lärarnas personliga åsikter kring skolnedläggningarna, samt vilka argument som lyfts upp. Detta följs sedan av två avsnitt som behandlar lärarna som aktörer; ett avsnitt tar upp huruvida lärare påverkas av lojalitet gentemot den kommunala arbetsgivaren, och det slutgiltiga avsnittet behandlar lärarnas personliga engagemang och vad de själva lyfter fram som förklaring till sitt ställningstagande i debatten.
4.1 Syn på debatten
När respondenterna ombads att beskriva debatten, visade det sig att lärare har väldigt olika uppfattning om hur debatten ser ut. Flera lärare menade att nedläggningsmotståndarna bestod av berörda föräldrar och lokalinvånare - varken Glesbygdslärare G, H, eller I hade upplevt att lärare från de nedläggningshotade skolorna hade engagerat sig, och såg inte heller sig själva som delaktiga i debatten. Detta är inte en felaktig bild av debatten; många av de engagerade 42 är föräldrar eller lokalinvånare. Vad som däremot blir tydligt är att samma respondenter ser på debatten som en debatt mellan rationella politiker och känslosamma föräldrar - exempelvis beskriver Glesbygdslärare I att det “är ju helt och hållet föräldrarna som dragit igång hela debatten, och det är väl politikerna som dragit i handbromsen och sagt att skolan är för liten, det är inte ekonomiskt hållbart, vi kan inte säkerställa utbildningskvalitet“. På samma sätt 43 beskriver Glesbygdslärare H aktörerna i debatten som “reportrar, eller massa föräldrar med massa tyckande, eller politiker som tänker utifrån ett ekonomiskt perspektiv”. 44
Skärgårdslärare A, som arbetade på Nedlagd Skola A, har uppfattat debatten som en debatt
42 Glesbygdslärare G, H ,I.
43 Glesbygdslärare I.
44 Glesbygdslärare H.
där motståndarna argumenterade utifrån sina känslor; som exempel nämner hen “det där klassiska ‘den trygga lilla skolan och den otäcka stora skolan inne i stan’”, och menar att nedläggningsmotståndarna “hörde ju inte motståndarsidan, vad dom över huvud taget sa, det var ju bara känslor..”. Skärgårdslärare A menar att de lärare som involverat sig framförallt 45 har varit lärare med barn på skolan, och menar att det påverkar deras omdöme: “då reagerar dom ju som föräldrar”. När Skärgårdslärare A får frågan om vad kommunen tagit upp för 46 argument nämner hen däremot att de pratar om “resultaten, naturligtvis, om kvaliteten på undervisningen och bra resultat, och en utveckling av skolans undervisning och
verksamhet… för ja, dom ska ju inte bara komma in på gymnasiet, dom ska klara det också”.
På ett liknande sätt menar Centralortslärare J att motståndarna till skolnedläggningarna vill
47
“att det ska vara som när man själv gick i skolan, [...], man jämför med bullerby-känslan, men idag så krävs det ju så mycket mer i skolan än att man bara går dit liksom, så liksom är inte lärarna behöriga, då är ju inte skolan okej, anser ju jag liksom, och det tror jag många lärare känner också”. Centralortslärare J menar att hen känner sig tvungen att, i diskussioner, 48
“fylla på med lärarnas perspektiv eller skolans perspektiv på debatten, för det blir lite, jag tycker, bullerby-diskussionen, att ‘ååh, alla småskolor måste finnas kvar och barn blir så lyckliga när dom går i en skola med bara tolv barn’.. det tror ju inte jag på som lärare”. 49
Ovanstående narrativ beskriver nedläggningsmotståndarna som känslostyrda föräldrar, som vill skydda sina barn från storstaden och bevara en sentimental föreställning om
byllerby-skolan i skärgården, och kommunen som en saklig aktör, vars handlande förklaras genom att hänvisa till logiska argument såsom ekonomiska faktorer och likvärdig kvalitet på undervisning. Vi kan således konstatera att deras narrativ stämmer väl överens med ett state agent-narrativ.
Medan tidigare nämnda lärare legitimerar kommunens skäl till nedläggningsbesluten, riktar Skärgårdslärare B, C, D, E och F en stark misstro gentemot de argument som har använts:
“det som gör mig mest arg är att dom kommer med rena lögner”, säger Skärgårdslärare D vid
45 Skärgårdslärare A.
46 Skärgårdslärare A.
47 Skärgårdslärare A.
48 Centralortslärare J.
49 Centralortslärare J.
ett tillfälle. På samma sätt menar Skärgårdslärare F att50 “det har varit jätteotydliga argument för varför dom har valt att göra si eller så, dom har använt sig av forskning på ett felaktigt sätt.. det har varit jättetokigt”. Skärgårdslärare B, C, D och E menar alla att politikerna har 51 vägrat lyssna på skärgårdslärarnas erfarenhet av småskolorna, som skiljer sig radikalt från kommunernas påståenden; exempelvis menar samtliga att de har ett stort kollegialt utbyte, trots att kommunen hävdar motsatsen. Generellt uttrycker de alla att kommunens för en 52 dålig skolpolitik, och att reaktionerna som uppkommit är rimliga reaktioner på detta. Detta kan illustreras med det exempel på en kostsam skolmatspolicy på Stora Skärgårdsskola som Skärgårdslärare F tar upp:
Ett av argumenten har ju varit att det har kostat så mycket pengar, “vi har inte råd att ha kvar dom små skolorna och det kostar dom stora skolorna”, och sen går kommunen med på helt IDIOTISKA upphandlingar, avtal... Det sticker i ögonen på folk, och det känns inte välstyrt, det känns inte välskött, det känns som ett gäng... inkompetenta människor som sitter där och tjänar ganska mycket pengar för att inte utföra ett bra jobb. 53
Synen på debatten som delas av Skärgårdslärare B, C, D, E och F skiljer sig således markant från den som Glesbygdslärare G, H och I, samt Skärgårdslärare A och Centralortslärare J, framför; de förstnämnda uttrycker ett starkt systemförakt, medan de sistnämnda visar en hög tillit till kommunens skolpolitik. En annan central skillnad är att Skärgårdslärare B, C, D och E använder sig av en “vi-och-dom”-retorik, där “vi” är småskolornas elever, vårdnadshavare, lärare och lokalsamhälle, och “dom” är skolpolitikerna, medan övriga lärare inte har
inkluderat sig själva i sin beskrivning av debatten. Skärgårdslärare D förklarar detta på 54 följande sätt:
Det känns vi-och-dom, just mot politikerna känns det vi-och-dom, [...], för man vill inte höra vad folk säger, och man talar om för folk att deras barn, dom mår inte bra av att gå i den här lilla skolan, fast både föräldrar och lärare ser ju att dom här barnen mår jättebra, dom har goda resultat, dom är glada när dom går till skolan, dom blir väldigt sociala, så det har blivit väldigt
50 Skärgårdslärare D.
51 Skärgårdslärare F.
52 Skärgårdslärare B, C, D och E.
53 Skärgårdslärare F.
54 Skärgårdslärare B, C, D, E.
mycket vi-och-dom eftersom dom vill att vi ska ha en annan åsikt än vad vi har, och dom vill inte höra våran åsikt. 55
Skärgårdslärare C, B, D och E nämner sig således i motsatt ställning gentemot sin kommunala arbetsgivare, vilket visar på ett citizen agent-narrativ. De uttrycker även, tillsammans med Skärgårdslärare F, ett starkt systemförakt och legitimerar det
motstånd mot nedläggningsbesluten genom att hävda att kommunen saknar goda skäl för nedläggning, och att motståndarna försöker visa detta genom att hänvisa till sin egen erfarenhet såväl som undersökningar och sakargument.
4.2 Åsikt och argument
Vid analys av respondenternas åsikter och argument har det framkommit att majoriteten av skärgårdslärarna var mot skolnedläggningarna, medan glesbygdslärarna var neutrala eller för nedläggningsbeslutet. Vad gäller centralortslärarna var en för beslutet, och en emot. Den huvudsakliga skillnaden i deras argumentation är att lärarna som är för nedläggningsbeslutet använder sig av kommunens argument, och legitimerar således kommunens sakkunskap, medan majoriteten av skärgårdslärarna istället menar att dessa argument inte stämmer, och uttrycker en stark misstro gentemot politikernas kompetens. Detta har tolkats som tydliga uttryck för state agent- respektive citizen agent-narrativ.
Skärgårdslärare B, C, D, E och F, samt Centralortslärare K, menar att deras personliga åsikt är att småskolorna ska finnas kvar: “jag tycker att det är vedervärdigt, jag tycker att det är hemskt, dom ser väldigt kortsiktigt”, säger Skärgårdslärare E om nedläggningsbesluten. 56 Som argument betonar de framförallt skolans betydelse för skärgårdens överlevnad, vilket följande citat från Skärgårdslärare B illustrerar:
Alltså alla små byar och öar är ju beroende av utflyttning, att det kommer folk och fyller på, och det gör det inte om det inte finns skola. Så det är jätteproblematiskt för att det blir.. både att det blir mindre utflytt och dom som flyttar ut träffas inte, skolan är en otroligt bra mötespunkt, alla som har barn kommer att träffa varandra genom skolan, det är ju ofrånkomligt liksom, [...].
Skolan och barnen har genererat andra aktiviteter där andra har deltagit, det mest klassiska är ju
55 Skärgårdslärare D.
56 Skärgårdslärare E.
lucia, och julspel och så, där ung som gammal kommer och fikar och lyssnar och drar lotter och sånt där, [...], det liksom blir en förlängning, så det påverkar jättemycket.. Skolan är en, när den finns, så genererar den alltid någonting oavsett om man är aktiv eller inte. 57
Utöver att hänvisa till en levande landsbygd lyfter även samtliga lärare upp betydelsen av en god skolmiljö, vilket de menar finns i de små skolorna. Exempelvis menar Centralortslärare K att under “dom där första åren så har trygghet och skolmiljö större betydelse, och att det då kan kompensera för en del vad gäller nivåer och så”. På samma sätt lyfter Skärgårdslärare F 58 fram att “det finns väldigt mycket som talar för dom mindre skolorna när man ser till
trygghet, trivsel, samarbete, som eleverna uppnår, som man får på en väldigt liten skola, man är sedd av alla”, och menar att detta bör tas i åtanke. Skärgårdslärare F, som arbetar på Stora 59 Skärgårdsskolan, talar mycket utifrån hens perspektiv som lärare på den skola dit elever från nedlagda skolor flyttas. Framförallt lyfter hen fram att de stora klasser som bildats på Stora Skärgårdsskola som följd av nedläggningarna gör att elever med behov av särskilt stöd inte får den hjälp de behöver - detta menar hen är problematiskt då skärgårdsområdet även har en väldigt hög andel barn med diagnoser och barn i fosterhemsplacering:
Det är både dyslexi och adhd och Asbergers, som är i högre nivå än på andra platser i kommunen [...] Vi [Stora Skärgårdsskola] har ju ingen direkt extra hjälp till dom, så dom ska ju va i vanlig klass, inga smågrupper eller nåt sånt där, och sen så lägger man ner dom här välfungerande småskolorna och kör in dom barnen i dom här lite rörigare klasserna som finns här då.. det blir ju jättemissnöje bland föräldrarna. 60
Vi kan således se att Centralortslärare K och Skärgårdslärare F, trots att de inte har jobbat eller jobbar på en nedläggningshotad skola, anser att skolorna bör vara kvar. Särskilt
Skärgårdslärare F har starka åsikter gällande kommunens nedläggningsbeslut, och menar att den skolpolitik som förs är skadlig för barnen i skärgården: “jag tror att vi om några år kommer ha elever som kommer kunna stämma staten för att dom inte har fått den hjälp som dom har rätt till”, säger hen vid ett senare tillfälle. Även Skärgårdslärare B, C, D och E, som 61 har arbetat på nedlagda skolor, har starka åsikter vad gäller de argument som framförts av
57 Skärgårdslärare B.
58 Centralortslärare K.
59 Skärgårdslärare F.
60 Skärgårdslärare F.
61 Skärgårdslärare F.
kommunen om småskolornas bristande kvalitet: “jag tycker det är jättedåliga argument, jättedåliga argument.. Vi vet ju att vi har utbildad personal, så det kan dom inte säga”, säger Skärgårdslärare C. Både Skärgårdslärare B, C, D och E har menar att lärarna på de små 62 skärgårdsskolorna har ett stort kollegialt utbyte, med möten via Skype och samarbeten mellan olika skolor, och är upprörda över att politikerna hävdar motsatsen. De menar även att 63 Nedlagd Skola A och B var bra skolor:
Vi upplevde att alla var så nöjda, både eleverna och föräldrarna och lärarna var så nöjda med lärarsituationen där [på Nedlagd Skola A], men vi fick bara höra att det var dåligt. Att det ansågs att det var synd om barnen som gick i en sån liten skola, och det uttryckte inte barnen själva... Dom tyckte att det var världens bästa skola. 64
Just när det gällde våran skola hade dom det väldigt bra där, så där var det väldigt lätt att tycka att det var fel, det fanns inga, ur en lärarsynvinkel, professionellt sätt, fanns det ingen anledning att lägga ner den skolan. 65
Genom att se till Skärgårdslärare B, C, D, E, F samt Centralortslärare K, kan vi se att många av de intervjuade lärarna uttrycker ett citizen agent-narrativ i sina åsikter, då de hänvisar till skolans betydelse för eleverna, föräldrarna och lokalsamhällets överlevnad. Vidare åberopar många även sin professionella expertis, genom att mena att de som lärare anser att kvaliteten på skolan är god och att det istället är kommunen som saknar kompetens: “det känns som man [skolpolitikerna] nästan feltolkar styrdokumenten”, menar Skärgårdslärare F. Vi kan 66 således se att ovanstående lärare även använder sig av state agent-narrativet på det sätt att de hänvisar till sin professionella expertis och sakkunskap.
Medan Skärgårdslärare B, C, D, E, F, och Centralortslärare K uttrycker starka åsikter mot nedläggningsbesluten upplever Glesbygdslärare H och I att det är svårt att ta ställning på grund av komplexiteten i frågan, och menar att de inte är särskilt insatta eller engagerade,
“utom i det att man är lärare och man hör lite sådär och man pratar om det lite ibland”. 67
62 Skärgårdslärare C.
63 Skärgårdslärare B, C, D, E.
64 Skärgårdslärare B.
65 Skärgårdslärare D.
66 Skärgårdslärare F.
67 Glesbygdslärare I.
