Lärare Syn på debatt Åsikt och
argument
Lojalitet Ställningstag ande och personligt engagemang
Personligt påverkad
Skärgårdslärare B Citizen agent Citizen agent Citizen agent Citizen agent Ja Skärgårdslärare E Citizen agent Citizen agent Citizen agent Citizen agent Ja Skärgårdslärare C Citizen agent Citizen agent State agent Citizen agent Ja Skärgårdslärare D Citizen agent Citizen agent State agent State agent Nej Skärgårdslärare F Citizen agent Citizen agent State agent State agent Nej Centralortslärare K Citizen agent Citizen agent State agent State agent Nej Skärgårdslärare A State agent State agent State agent State agent Nej Centralortslärare J State agent State agent State agent State agent Nej Glesbygdslärare G State agent State agent State agent State agent Nej Glesbygdslärare H State agent Ingetdera Ingetdera State agent Nej Glesbygdslärare I State agent Ingetdera Ingetdera State agent Nej
I Tabell 4 kan vi urskilja likheter mellan respondenter inom samma område; majoriteten av skärgårdslärarna (B, C, D, E, F) uppvisade ett citizen agent-narrativ i sin syn på debatt samt åsikt och argument, medan glesbygdslärarna samt Skärgårdslärare A och Centralortslärare J uppvisade ett state agent-narrativ. Med detta menas att majoriteten av skärgårdslärarna uttryckte ett systemförakt och ställde sig på lokalinvånarnas sida i debatten, och att glesbygdslärarna såväl som Skärgårdslärare A och Centralortslärare J menade att
nedläggningsmotståndarna agerade irrationellt och ställde sig på kommunens sida. Medan de sistnämnda uttryckte ett state agent-narrativ genomgående under analysens fyra teman, delade sig skärgårdslärarna ifråga om lojalitet samt ställningstagande och personligt engagemang.
Detta har tolkats som att det endast är de skärgårdslärare som upplever sig personligt påverkade av skolnedläggningarna som har valt att engagera sig offentligt i debatten -
resterande, trots att de uttrycker ett citizen agent-narrativ i tema Syn på debatt samt Åsikt och argument, har inte engagerat sig offentligt, och har förklarat detta med att de inte är personligt påverkade, och därav saknat incitament.
Tolkningen av respondenternas svar har lyft fram personlig påverkan som den förklaring respondenterna själva betonade när de förklarade sitt ställningstagande. Utöver att samtliga respondenter lyfte fram detta anses respondenternas val av narrativ belysa vikten av personlig påverkan; det tycks vara som så att citizen agent-narrativet i respondenternas syn på debatt samt åsikt och argument frammanas av en personlig identifiering med brukarna (något som även Celeste Watkins-Hayes forskning visat), men att enbart personligt påverkade lärare har ett så pass starkt citizen agent-narrativ att de väljer att engagera sig offentligt. Med “personlig påverkan” menas att vara bosatt på en ö med en nedläggningshotad skola. Att arbeta som lärare på en liten eller nedläggningshotad skola visade sig inte ge upphov till ett lika starkt engagemang. Detta stämmer väl överens med den tidigare forskningen om skolans betydelse för en levande landsbygd - resonemanget hos skärgårdslärarna stämde mycket väl överens med Robin Kearns studie av skolans essentiella roll och symbolvärde i avvecklings-hotade område. De berörda skärgårdslärarnas engagemang är således till stor del kopplat till
glesbygdspolitik, och deras yrkesidentitet som företrädare för lokalsamhället bör förstås som starkt influerad av detta. Den upplevda kampen mellan “vi”, skärgårdsskolorna, och “dom”, skolpolitikerna, måste därför förstås som sammanvävd med konflikten mellan centrum och periferi. Med andra ord kan de berörda lärarnas starka engagemang tänkas vara en produkt av starka känslor av utsatthet, orättvisa och systemförakt i deras lokalsamhälle - känslor som ger incitament nog att bortse från de eventuella risker som upplevdes medfölja ett offentligt ställningstagande, och prioritera lokalsamhällets överlevnad framför lojaliteten gentemot kommunen. Detta väcker givetvis frågor kring huruvida respondenterna, när de ser sig själva som personligt påverkade, egentligen ger uttryck för ett politiskt misstro snarare än en
“personlig påverkan”, och om det istället är så att det är politiskt misstro som skapar incitament att agera mot kommunens beslut? Då respondenterna tydligt gett uttryck för att lokal anknytning skapar upprördhet och politiskt missnöje vid skolnedläggning, har
uppsatsen valt att tolka dessa som sammanvävda. Uppsatsen menar därmed att den personliga påverkan som drivit de engagerade lärarna inte kan frikopplas från den glesbygdspolitik som präglar skolnedläggningsdebatten, och det politiska missnöje som ofta uppkommer i det berörda lokalsamhället.
Såsom de flesta kvalitativa beskrivande fallstudier kan undersökningen inte göra anspråk på generella slutsatser kring lärares agerande i skolnedläggningsdebatter. Detta är lyckligtvis inte heller dess syfte, då undersökningen syftar till att beskriva en unik situation, varpå generaliserbarhet inte eftersträvas. Uppsatsen vill därför understryka att de resultat som framkommit är ett resultat av en särskilt intensiv nedläggningsdebatt i en glesbygdskommun vars skolpolitik kritiserades av många respondenter. Däremot är det av intresse att diskutera uppsatsens validitet och reliabilitet; med validitet avses operationaliseringens förmåga att göra den teoretiska definitionen mätbar, medan reliabilitet syftar på resultatens tillförlitlighet.
Då sambandet mellan personlig påverkan och grad av engagemang har tagits upp av
111
samtliga respondenter som förklaring till deras ställningstagande finns det goda skäl att dra slutsatsen att påverkan spelar en betydande roll. Det finns emellertid även goda skäl till att diskutera huruvida detta är ett resultat av faktiska omständigheter, eller ett resultat av ledande frågor eller påverkan från intervjuaren. Exempelvis ställs frågan “Påverkar
skolnedläggningarna dig på något sätt, direkt eller indirekt?” i Tema 4, vilket kan ses som ledande i det avseende att det optimala vore om respondenterna själva nämner detta. Många respondenter, i synnerhet skärgårdslärarna, uttryckte redan innan denna fråga ställdes att de kände sig påverkade eller berörda. Andra svarade väldigt kort på frågan, för att under senare under intervjun göra en längre utläggning om kopplingen mellan personlig påverkan och lärares engagemang. Även om det finns en risk för att frågan har planterat idén om personlig påverkan, upplevs risken således som liten. En kvalitativ undersöknings validitet hänger även på att respondenternas svar är sanningsenliga. Här kan legitimiteten hos 112
skärgårdslärarnas uttalanden ifrågasättas; hur vet vi med säkerhet att skolpolitiker och rektorer har sagt att lärare bör “vara tysta och lyda”? Här vill uppsatsen peka på att 113
undersökningen har gjort en upplevelsebetonad tolkning av lärarnas syn på sin roll i debatten;
då vissa utav skärgårdslärarna ser på sin roll i debatten som censurerad har det som avsetts att mätas faktiskt mätts. Med detta följer att undersökningen enbart kan göra anspråk på att beskriva lärarnas upplevelse av krav på lydnad, och inte härleda detta till att vara det faktiska agerandet från politikernas sida. För att med säkerhet fastställa huruvida detta är en
111 Teorell, Svensson, Att fråga och att svara, s. 55.
112 Kvale, Brinkmann, Den kvalitativa forskningsintervjun, s. 270.
113 Citat från Skärgårdslärare A.
gemensam trosföreställning hos lärare eller faktiskt agerande från skolpolitikernas sida krävs ytterligare forskning.
5.2 Slutsats
Uppsatsen har undersökt hur lärare ser på sin roll i nedläggningsdebatter genom att intervjua elva lärare från olika skolor i en kommun där en intensiv skolnedläggningsdebatt kulminerat i en folkomröstning om glesbygdsskolors kvarvarande. Undersökningen har även syftat till att undersöka om lärare tar ställning eller förhåller sig neutrala, samt vad som kan förklara eventuella olikheter i lärarnas ställningstagande. Baserat på forskning om skolans symbolvärde för glesbygden, samt Maynard-Moody och Mushenos teori om
gräsrotsbyråkraters state agent- och citizen agent-narrativ, har uppsatsen testat hypotesen om att lärarnas ställningstagande påverkas av var de arbetar; att lärare från skärgård och glesbygd är mer benägna att uttrycka ett citizen agent-narrativ än lärare från centralorten, då de arbetar och möjligtvis även bor i ett område där skolnedläggningar får allvarliga konsekvenser för lokalsamhället.
Undersökningen har genererat slutsatsen att de intervjuade lärarna uppfattar sin roll i nedläggningsdebatter olika, och att olikheterna i lärarnas ställningstagande beror på hur personligt påverkade de är; de lärare som bor på samma skärgårdsö som en
nedläggningshotad skola var starkt engagerade i protesterna, och uttryckte vad
Maynard-Moody och Musheno kallar för ett citizen agent-narrativ, medan opåverkade lärare kunde ha starka åsikter mot nedläggningarna, men valde att avstå från att delta i debatten.
Dessa uttryckte istället ett state agent-narrativ i varierande grad. Det mest bärande fyndet som ligger till grund för slutsatsen var att lärarna själva valde att förklara sitt ställningstagande genom att hänvisa till huruvida skolnedläggningarna påverkade dem eller inte; de tre lärare som engagerade sig i protesterna bodde även på de öar vars skolnedläggningar upplevdes som ett hot mot ö-samhällets fortlevnad, och lyfte upp detta som påverkande faktor till deras engagemang. Då den personliga påverkan som nämndes är starkt kopplat till skolans
symbolvärde för glesbygden har den hypotes som formulerades i kapitel två visat sig till viss del stämma. Den antog emellertid felaktigen att samtliga skärgårdslärare och glesbygdslärare skulle känna sig påverkade, vilket inte stämde; glesbygdslärarna, som varken arbetade eller
bodde i ett nedläggningshotat område, kände sig inte påverkade, då nedläggningsbesluten huvudsakligen rörde skärgårdsskolor. På samma sätt upplevde inte skärgårdslärare bosatta på öar utan nedläggningshotade skolor sig vara påverkade. Vi kan således konstatera att
olikheter hos lärarnas ställningstagande främst förklaras av huruvida det är lärarens egna lokalsamhälle som påverkas eller ej.
Undersökningens resultat är inte generaliserbara, och kan således inte appliceras på alla fall av skolnedläggningsdebatter i glesbygdskommuner. Studien ger emellertid en djupgående beskrivning av ett särskilt intensivt fall, och kan därmed ses som ett bidrag till det relativt outforskade fältet om hur lärare som gräsrotsbyråkrater ser på sitt handlingsutrymme inom nedläggningsdebatter; ett bidrag som förhoppningsvis kan ge upphov till diskussion och vidare forskning. Även om uppsatsen inte syftar till att vara normativ, väcker undersökningen följdfrågor kring hur lärare bör agera i skolpolitiska debatter; bör lärare, som erhåller mer erfarenhet om den konkreta skolverksamheten än skolpolitiker, få uttala sig fritt i debatten, eller bör lärare, som kommunala tjänstemän, inte motsätta sig kommunens beslut? Och, om vi fortsätter på det sistnämnda spåret, innebär detta att lärare enbart får uttala sig offentligt om deras professionella åsikt överensstämmer med kommunens, eller bör alla inta en neutral position? Samtliga intervjuade lärare menade att lärarnas professionella perspektiv behövs i debatten. Trots detta har undersökningen visat att vissa lärare i den studerade kommunen har upplevt negativa konsekvenser av ett offentligt engagemang. Fastän lärarna menade att det saknas officiella riktlinjer, har flera upplevt att det finns inofficiella krav på lojalitet gentemot kommunen. Uppsatsen kan därför visa på ett behov av att informera om riktlinjer vad gäller lärares möjlighet att ta ställning i nedläggningsdebatter.
6. Referenser
6.1 Intervjuer
Skärgårdslärare A. Intervju 2017-12-01.
Skärgårdslärare B. Intervju 2017-11-30.
Skärgårdslärare C. Intervju 2017-12-04.
Skärgårdslärare D. Intervju 2017-12-13.
Skärgårdslärare E. Intervju 2017-12-07.
Skärgårdslärare F. Intervju 2017-12-04.
Glesbygdslärare G. Intervju 2017-11-30.
Glesbygdslärare H. Intervju 2017-11-30.
Glesbygdslärare I. Intervju 2017-12-01.
Centralortslärare J. Intervju 2017-11-30.
Centralortslärare K. Intervju 2017-12-05.
6.2 Elektronisk resurs
Vetenskapsrådet. Forskningsetiska principer inom humanistisk samhällsvetenskaplig forskning. Vetenskapsrådet, 2002. http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf (hämtad 2017-11-21)
6.3 Tidsskriftsartiklar
Good, Ryan M. “Histories that root us: neighborhood, place,
and the protest of school closures in Philadelphia”, i Urban Geography, (38:6, 2017), s.
861-883.
Kearns, Robin A., Lewis, Nicolas, McCreanor, Tim, Witten, Karen. “School closures as breaches in the fabric of rural welfare: community perspectives from New Zealand”, i
Research in Rural Sociology and Development; Welfare Reform in Rural Places:
Comparative Perspectives (15:1, 2010), s. 219-236.
Kearns, Robin A., Lewis, Nicolas, McCreanor, Tim, Witten, Karen. “”The
status quo is not an option”: Community impacts of school closure in South Taranaki, New Zeeland”, i Journal of Rural Studies (25:1, 2009), s. 131-140.
Kvalsund, Rune. “Centralised decentralisation or decentralised centralisation?
A review of newer Norwegian research on schools and their communities”, i International Journal of Educational Research, (48:2, 2009), s. 89-99.
Lundgren, Mats, von Schantz Lundgren, Ida. “När byns skola lades ner - en fallstudie av en konfliktfylld nedläggningsprocess”, i Nordic Studies in Education (36:4, 2016), s. 251-265
Maynard-Moody, Steven, Musheno, Michael. “State Agent or Citizen Agent: Two Narratives of Discretion”, i Journal of Public Administration Research and Theory (10:2, 2000), s.
329-58.
Uba, Katrin. "Deliberative protests? Persuading politicians not to close schools in Swedish municipalities", i Revista Internacional de Sociología (74:4, 2016), doi:
http://dx.doi.org/10.3989/ris.2016.74.4.046 (hämtad 2017-10-27).
Watkins-Hayes, Celeste. “Race-Ing the Bootstrap Climb: Black and Latino Bureaucrats in Post-Reform Welfare Offices”, i Social Problems (56:2, 2009), s. 285-310.
Åberg-Bengtsson, Lisbeth. “The Smaller the better? A review on research of small rural schools in Sweden”, i International Journal of Educational Research (48:1, 2009), s.
100-108.
6.4 Tryckta källor
Booher, Jesse R. State-agents Vs. Citizen-agents: How Parental Values And Socioeconomic Backgrounds Impact The Construction Of Work Related Identities In Street-level Bureacracy.
Diss., Texas: University of Texas, 2011.
Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik, Wägnerud, Lena. Metodpraktikan - konsten att studera samhälle, individ och marknad (4:e upplagan). Stockholm: Nordstedts Juridik AB, 2012.
Kvale, Steinar, Brinkmann, Svend. Den kvalitativa forskningsintervjun. 2 uppl. Lund:
Studentlitteratur AB, 2009.
Lipsky, Michael. Street-Level Bureaucracy: Dilemmas of the Individual in Public Services 30th anniv.. New York: Russel Sage Foundation, 2010.
Maynard-Moody, Steven, Musheno, Michael. Cops, Teachers, Counselors - Stories from the Front Line of Public Service. Ann Arbour: University of Michigan, 2003.
Skolverket. Förskolans och skolans värdegrund - förhållningssätt, verktyg och metoder.
Stockholm: Skolverket, 2013.
Skolverket. Likvärdig utbildning i svensk grundskola? En kvalitativ utvärdering av likvärdighet över tid, Rapport 374. Stockholm: Skolverket, 2012.
Skolverket. Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011. Stockholm: Skolverket, 2011.
Skolverket. Utbildningsvillkor i glesbygd. Stockholm: Liber Distribution, 2000.
Slorach, Martina, Flemström, Stefan, Gabinus Göransson, Håkan, Hanskär, Ingemar. Rätten att slå larm. En handbok om yttrandefriheten på jobbet - råd för whistleblowers. Stockholm:
TCO, 2011.
Teorell, Jan, Svensson, Torsten. Att fråga och att svara. Stockholm: Liber, 2007.
Trost, Jan. Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur AB, 2005.