När de intervjuade lärarna ställdes inför frågan om debatten skulle gynnas av att fler lärare deltog svarade alla ja, trots de hade skilda uppfattningar om vad ett lärarperspektiv skulle tillföra - medan Skärgårdslärare B, C, D och E menar att ett lärarperspektiv skulle kunna stärka nedläggningsmotståndarnas legitimitet, menar Centralortslärare J och Glesbygdslärare G och H att lärarperspektivet skulle medföra ytterligare tyngd till kommunens argument.
Skärgårdslärare B, C, D, E och F, som alla starkt kritiserade kommunens argument (se avsnitt Syn på debatt), menade att lärare från de nedläggningshotade småskolorna borde höras i debatten: ”det är ju vi som vet hur det är, [...], det är ju vi som är på plats och vet hur barnen mår, vad vi har för verksamhet, har vi utbildad personal eller inte...”. 94Glesbygdslärare G och Centralortslärare J menade istället att de lärare som bör höras i debatten är de lärare som arbetar på större skolor, som skulle kunna legitimera kommunens argument utifrån ett lärarperspektiv. På samma sätt menar Glesbygdslärare H att “det måste vara lärare som har någonting att säga, det måste ju vara på en saklig nivå och inte bara en massa tyckande”. 95
Vi kan således konstatera att alla lärare, oavsett åsikt, anser att lärarperspektivet borde finnas i debatten. När vi ser till det faktiska engagemanget hos de intervjuade lärarna finner vi dock att väldigt få har engagerat sig för att framföra lärarperspektivet. Graden av engagemang visade sig variera kraftigt beroende på hur personligt påverkade de kände sig. De lärare som engagerade sig formellt bestod därför av Skärgårdslärare B, C, och E, som alla menade att de blev personligt påverkade av skolnedläggningarna genom att de har arbetat på nedlagda eller nedläggningshotade skolor, samt bor på samma område som skolan. Det mest omfattande 96 och formella engagemanget har kommit ifrån Skärgårdslärare E, som arbetade på både Nedlagd Skola A och Nedlagd Skola B, och som under flera nedläggningsdiskussioner
genom åren arbetat för att motbevisa politikernas argument med kontrasterande forskning och faktaunderlag. Hen har bland annat uttalat sig kritiskt till kommunens nedläggningsbeslut under informationsmöten, och gått ihop med andra skärgårdslärare och lokalinvånare för att
94 Skärgårdslärare C
95 Glesbygdslärare H.
96 Skärgårdslärare B, C och E.
sammanställa en skrift med motargument till kommunens nedläggningsbeslut. Andra 97 skärgårdslärare har även deltagit, om än inte lika formellt; Skärgårdslärare B arbetade på Nedlagd Skola A, och hade även barn där, och var en av arrangörerna bakom den
namninsamling som sedan ledde till folkomröstningen. Skärgårdslärare C skrev på 98 namninsamlingen, gick i demonstrationståget som organiserades, samt röstade mot skolnedläggningarna och uppmuntrade människor att rösta. 99
Få glesbygdslärarna och centralortslärare kände sig formellt eller informellt engagerade; som svar på varför menade många att det helt enkelt inte diskuterades särskilt mycket. Även Centralortslärare J, trots relativt starka åsikter, har avstått från att delta i debatten mer än att hen röstade för skolnedläggningarna i folkomröstningen. Varken Glesbygdslärare G, H 100 eller I har engagerat sig, utöver diskussioner i arbetsrummen. Glesbygdslärare I var den enda av de tre som röstade, men valde att rösta blankt eftersom hen tyckte att valfrågan var dåligt formulerad och svårbesvarad, något även Glesbygdslärare H menade. Samtliga uppgav att de inte kände sig personligt påverkade, och inte hade tid eller ork att engagera sig: “jag [har] ju inte haft den tiden eller det intresset, och den informationen som har kommit ut har liksom inte påverkat eller berört mig, så jag är inte så insatt i det”. Glesbygdslärare H resonerar 101 som följande:
Jag som är uppvuxen i [tätort utanför kommunen], som har bara gått in i en stadsskola eller så, jag kan inte, det klingar ju inte an någon känslomässig ton hos mig om man säger så, men skulle min skola bli nedläggningshotad eller skolan som mina barn går på, då skulle det ju vara, då skulle jag ju bli engagerad, och berörd, men jag tänker inte så mycket på dom ute [i skärgården]. 102
Alla lärare nämnde således personlig påverkan som en betydande faktor för deras personliga engagemang, vilket återspeglas i det tydliga mönstret mellan de tre olika lärargrupperna;
Skärgårdslärare B, C, och E förklarar sitt engagemang och sin ståndpunkt genom att hänvisa till sina personliga kopplingar till dels skolan som en härlig arbetsplats, dels till skolans
97 Skärgårdslärare E.
98 Skärgårdslärare B.
99 Skärgårdslärare C.
100 Centralortslärare J.
101 Glesbygdslärare I.
102 Glesbygdslärare H.
betydelse för lokalsamhällets överlevnad - det samhälle där de själva också bor. 103
Exempelvis säger Skärgårdslärare B att ”det blir ju inte så att man som lärare pratar om deras situation utan det blir ju våran situation.. lärarna på små orter bor oftast där också, man är i det”. 104Skärgårdslärare C lyfter även upp att debatten väcker mycket känslor eftersom hen själv har gått på Nedlagd Skola B. På samma sätt förklarar personlig påverkan varför 105 glesbygdslärare generellt deltog mindre i debatten; de intervjuade glesbygdslärarna arbetar på skolor i glesbygden, där nedläggningsbesluten inte har lika stor märkbar effekt som ute i skärgården.
Betydelsen av personlig påverkan kan även illustreras genom att se till Skärgårdslärare A, D och F, som trots starka åsikter har valt att hålla sig relativt oengagerade, och förklarar sitt ställningstagande med att de inte blir personligt påverkade. Trots att Skärgårdslärare A arbetade på Nedlagd Skola A, har hen inte engagerat sig för att protestera mot
nedläggningarna, utan har anammat en neutral position bland hens mer upprörda kollegor, och försöka få dem att förstå kommunens belägg. Vid frågan om varför hens engagemang skiljer sig från många andra skärgårdslärares menar Skärgårdslärare A att det berodde på att hen inte var personligt berörd: “Jag var ju inte berörd, egentligen, därför att jag visste att jag [går] i pension. Och det innebär att jag behövde ju inte vara orolig, som dom andra”. 106 Skärgårdslärare A är även bosatt i kommunens tätort, vilket kan tänkas påverka hens ställningstagande och narrativ. Precis som Skärgårdslärare A lyfter Centralortslärare K upp pensionering som en förklaring till varför hen inte känner sig lika involverad som sina kollegor: ”jag ska ju gå i pension till hösten, så jag kan känna att rätt mycket av det som handlar om skolans värld det börjar påverka mig allt mindre, och, även så den här debatten”.
Skärgårdslärare D och F, som båda uttrycker ett citizen agent-narrativ (se avsnitt Syn på
107
debatt samt Åsikt och argument), har engagerat sig betydligt mindre än Skärgårdslärare B, C och E. Här lyfter Skärgårdslärare F lyfter upp personlig påverkan som förklaring till varför hen valt att hålla sig neutral, samt inte engagerat sig formellt eller informellt utöver att ha röstat mot skolnedläggningarna:
103 Skärgårdslärare B, Skärgårdslärare E.
104 Skärgårdslärare B.
105 Skärgårdslärare C.
106 Skärgårdslärare A.
107 Centralortslärare K.
Det rör inte mig personligen, för min lilla skola är kvar, och det är jag nöjd med. [...] Däremot, skulle det bli så att frågan skulle komma upp igen och att dom eventuellt ska stänga ner mina barns skola då kommer jag ju absolut strunta i att jag är lärare på en större skola, då går jag ju ut och är privat och tycker att det är skit, det kommer jag inte ha problem att skriva i tidningen eller att säga. Så att när det rör mig privat känner jag inte alls att jag behöver vara tyst för mitt yrkes skull eller för mina chefers skull. 108
Skärgårdslärare F menar alltså att hen inte involverat sig på grund av att hen inte blir personligt påverkad av skolnedläggningarna, men att hen däremot skulle engagera sig om hens barns skola riskerade nedläggning Skärgårdslärare F bor i skärgården, men på samma 109 ö som Lilla Skärgårdsskola, där skolan är kvar. Även Skärgårdslärare D bor på den här ön, och menar att det utgör den huvudsakliga förklaringen till varför hen inte har engagerat sig lika offentligt som Skärgårdslärare E:
Det har också varit dom som har bott i dom här områdena där skolor ska läggas ner, jag har ju trots allt inte bott i [ön där Nedlagd Skola B låg], men det har ju [andra lärare] [...] Så att jag tror att dom har haft en närmare relation till skolan, inte bara lärarrelationen utan också bygderelationen, att se sin bygd dö ut.. och det skapar ju givetvis ännu starkare engagemang. 110
Av skärgårdslärarnas svar framkommer det därmed att Skärgårdslärare B, C och E är de enda som har engagerat sig offentligt, medan Skärgårdslärare A, D och F har valt att inte engagera sig formellt. Den förklaring som respondenterna lyfter fram är att Skärgårdslärare B, C och E alla har jobbat på nedläggningshotade skolor i det område där de själva bor, medan
Skärgårdslärare A, D och F inte bor i dessa lokalsamhällen, och således inte blir personligt påverkade. På samma sätt menar även Glesbygdslärare G, H och I, samt Centralortslärare K, att de inte upplever sig vara personligt påverkade, och därför inte heller engagerat sig
formellt. Detta har tolkats som att Skärgårdslärare B, C och E uttrycker sig enligt ett citizen agent-narrativ ifråga om ställningstagande, medan resterande har anammat ett state
agent-narrativ och valt att inte engagera sig offentligt.
108 Skärgårdslärare F.
109 Skärgårdslärare F.
110 Skärgårdslärare D