SAMRÅDSUNDERLAG
Bro över Kvällån
Åsele kommun, Västerbottens län
Ansökan om tillstånd för vattenverksamhet enligt 11 kap. Miljöbalken
Ärendenummer: TRV 2021/135560 2021-11-22
2
Trafikverket
Postadress: Box 809, 971 25 Luleå
E-post: investeringsprojekt@trafikverket.se Telefon: 0771-921 921
Dokumenttitel: Samrådsunderlag, Bro över Kvällån Författare: WSP Sverige AB
Dokumentdatum: 2021-11-22 Ärendenummer: TRV 2021/135560
Kontaktperson: Per Andersson, Trafikverket
Innehåll
1. INLEDNING OCH BAKGRUND 5
1.1. Administrativa uppgifter 5
1.2. Planerad ansökan 5
1.3. Samrådsprocessen 6
2. LOKALISERING 7
2.1. Läge 7
2.2. Markanspråk och pågående markanvändning 8
2.2.1. Fastighetsförhållanden 8
2.3. Planer 8
2.4. Alternativ lokalisering 9
3. BESKRIVNING AV PROJEKTET 9
3.1. Övergripande målsättning 9
3.2. Befintlig bro 9
3.3. Planerade åtgärder 10
3.4. Alternativa utformningar 11
4. FÖRUTSÄTTNINGAR 12
4.1. Geologi 12
4.2. Hydrologi 12
4.3. Grundvatten 12
4.4. Förorenade områden 12
4.5. Skyddade områden och riksintressen 13
4.6. Naturmiljö 13
4.7. Miljökvalitetsnormer 14
4.7.1. Miljökvalitetsnormer för vattenförekomster 14
4.7.2. Krav enligt dricksvattenföreskrifterna 15
4.8. Bebyggelse 15
4.9. Kulturmiljö 15
4
4.10. Rennäring 16
4.11. Landskapsbild 16
4.12. Friluftsliv 17
5. FÖRUTSEDD MILJÖPÅVERKAN 18
5.1. Ytvatten 18
5.2. Grundvatten 18
5.3. Luft 18
5.4. Föroreningar i mark och sediment 18
5.5. Naturmiljö 18
5.6. Landskapsbild 19
5.7. Rennäring 21
5.8. Friluftsliv 21
5.9. Bortskaffande och återvinning av avfall 21
5.10. Användning av naturresurser 21
5.11. Buller och vibrationer 21
5.12. Damning 21
5.13. Klimatpåverkan och anpassning 21
6. SKADEFÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER 22
7. BEDÖMNING 23
8. FORTSATT ARBETE 24
9. FÖRSLAG TILL AVGRÄNSNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNINGEN 24
9.1. Förslag till innehållsförteckning i MKB 25
10. REFERENSLISTA 26
Bilagor
Bilaga A Principskiss bro över Kvällån
1. Inledning och bakgrund
Bron över Kvällån ligger längs väg 90 ca 1,5 km sydöst om Åsele centrum, Åsele kommun, Västerbottens län. Kvällån har sitt inlopp i Kvällmyran och mynnar i Söråselsjön som tillhör aktuell del av Ångermanälven, ca 50 m nordväst om broläget.
Trafikverket planerar att riva den befintliga bron, uppföra en ny bro i befintligt läge samt anlägga en tillfällig bro under byggtiden. Den nya bron ska ha högsta bärighetsklass, BK4, med ett körfält i vardera riktningen. Den planerade verksamheten innebär arbete i vatten, vilket innebär att den är tillståndspliktig enligt bestämmelser i 11 kap. miljöbalken. Detta medför att en specifik miljöbedömning ska genomföras. Trafikverket kommer att ta fram en miljökonsekvensbeskrivning genom ett samrådsförfarande och prövningsmyndigheten (Mark- och miljödomstolen) slutför miljöbedömningen vid tillståndsprövningen.
Trafikverket bedömer att den aktuella verksamheten ej medför betydande miljöpåverkan trots att den är en tillståndspliktig vattenverksamhet.
Föreliggande handling utgör underlag för undersöknings- och avgränsningssamråd, som enligt bestämmelserna i 6 kap 23, 24 och 30 §§ miljöbalken ska hållas med Länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda samt med de övriga statliga myndigheter, de kommuner och den allmänhet som kan antas bli berörda av verksamheten. Syftet med samråden är att samla in synpunkter och information för att den planerade verksamheten ska kunna utformas med största möjliga hänsyn till människor och miljö.
1.1. Administrativa uppgifter
Sökande: Trafikverket, Region Nord Box 809, 971 25 Luleå
Kontaktperson: Per Andersson, projektledare Trafikverket E-post: per.f.andersson@trafikverket.se Tfn: 010-123 23 06
1.2. Planerad ansökan
Tillstånd för vattenverksamhet planeras att sökas hos Mark- och miljödomstolen för
anläggande av ny bro, rivning av befintlig bro över Kvällån samt anläggande av tillfällig bro
över Kvällån.
6
1.3. Samrådsprocessen
I inledningen av tillståndsprocessen ska samråd hållas med myndigheter, organisationer och enskilda samt den allmänhet som kan tänkas beröras. Samråd är viktigt under hela tillståndsprocessen. Trafikverket tar därför kontakt och för dialoger med andra myndigheter, organisationer och berörd allmänhet för att få deras synpunkter och kunskap. Synpunkterna som kommer in under samråden, sammanställs i en samrådsredogörelse som bifogas miljökonsekvensbeskrivningen.
Trafikverket önskar nu synpunkter när det gäller miljökonsekvensbeskrivningens innehåll
och utformning samt om den planerade verksamhetens lokalisering, omfattning, utformning
och de miljöeffekter som verksamheten kan antas medföra i sig, eller till följd av yttre
händelser.
2. Lokalisering
2.1. Läge
Bron över Kvällån ligger i Åsele kommun, Västerbottens län, ungefär 1,5 kilometer sydöst om Åsele längs väg 90 och vid utloppet i Ångermanälven, se Figur 1. Väg 90 tar riktning mot Vilhelmina på den nordöstra sidan om bro över Kvällån och i sydvästlig riktning mot Junsele.
Väg 90 är en viktig transportled för tunga och långväga transporter i regionen. Vägen förbinder E4 i Härnösand längs Norrlandskusten till E45 i Vilhelmina. Väg 90 utgör ett hinder för framtida trafik i bärighetsklass BK4 då bron teoretiskt sett inte klarar de lasterna.
Trafikverket planerar att riva befintlig bro och uppföra en ny bro i befintligt läge som uppfyller kraven för högsta bäringsklass, BK4.
Figur 1. Bron över Kvällån ligger i Åsele kommun, Västerbottens län.
8
2.2. Markanspråk och pågående markanvändning 2.2.1. Fastighetsförhållanden
Fastigheter som blir direkt berörda av planerade åtgärder i projektet är:
• Åsele Åsele 2:7
• Åsele Östernoret 6:1
• Samfälligheten Åsele Åsele S:2 Skifteslagets vatten, Rissjö Samfällighetsförening
Se Figur 2 för karta över fastighetsgränser i närområdet till bro över Kvällån.
Figur 2. Karta med fastighetsgränser.
2.3. Planer
Åsele kommuns översiktsplan antogs av kommunfullmäktige 2014-03-10. I kommunens
vision anges bland annat att Åsele ska vara en kommun med långsiktigt hållbar social,
kulturell, ekologisk och ekonomisk utveckling. Kommunen ska ha ett tillväxtfrämjande
utbildnings- och näringslivsklimat med en utbyggd infrastruktur med samordnad transport-
och kollektiv-/pendlingstrafik. Väg 90, även väg 92, är utpekad i översiktsplanen som en väg
som berör kommunen och ska ha god standard för att ge goda förbindelser med kringliggande
kommuner och städer. Vidare ska kommunen samverka tillsammans med grannkommuner
för att uppnå lokal utveckling. Åsele kommun ska bevara värdefull natur- och kulturmiljö och
vara känd som en kultur- och fritidskommun.
2.4. Alternativ lokalisering
Något alternativt läge/lokalisering av den nya bron har i tidigt skede inte bedömts vara aktuellt. Detta baserat på de kostnader som en ny dragning av vägen innebär samt dess påverkan på både trafikanter och miljön. Med bakgrund av detta avses den nya bron anläggas i befintligt läge med högsta bärighetsklass, BK4.
Alternativt läge för tillfällig bro har i tidigt skede inte bedömts vara aktuellt. Detta baserat på att det i dagsläget finns en grusväg som ansluter till den plats där en äldre bro har haft sitt läge. Detta bedöms minska kostnaden och påverkan på människor och miljö.
3. Beskrivning av projektet
3.1. Övergripande målsättning
Trafikverkets intention är att ha en helhetssyn på väg- och järnvägsanläggningarna för att uppnå en effektiv drift, ett underhållsvänligt samt kostnadseffektivt väg- och järnvägssystem.
Alla förändringar, ny- och reinvesteringar i anläggningen utförs ur ett LCC perspektiv med målsättning att minimera livscykelkostnaderna. Alla förändringar i anläggningen utförs även med målsättningen att minska energianvändning och utsläpp av koldioxid i ett livscykelperspektiv.
Målsättningen för den färdiga anläggningen är att underhåll och felavhjälpning kan utföras på ett effektivt, miljömässigt och arbetsmiljömässigt riktigt sätt. Målsättningen vid investering ska vara att den sker på ett effektivt, miljömässigt och arbetsmiljömässigt riktigt sätt. Enkla och standardiserade lösningar kan väljas när de uppfyller efterfrågad funktion.
3.2. Befintlig bro
Befintlig bro över Kvällån är byggd 1970 och utgörs av typen plattrambro i armerad betong.
Total brolängd är ca 25,4 meter, spännvidd 23,5 m och fri brobredd 8,11 meter. Brons köryta är belagd med asfalt. Slänternas lutning närmast vattendraget är ca 1:1,5 och är belagda med stora stenblock väl ordnade i ytan, se Figur 3.
För befintlig bro finns en vattendom daterad 1969-11-07 (Mellanbygdens Vattendomstol).
10
Figur 3. Befintlig bro över Kvällån.
3.3. Planerade åtgärder
Ny bro över Kvällån planeras att bli av brotypen samverkansbro i ett spann och ska dimensioneras med förväntad teknisk livslängd 120 år (livslängdsklass L100). Bron ska förses med länkplattor. Strandpassager ska anläggas vid båda landfästena. Eventuell mindre justering av väg 90 i plan kan behöva utföras. Mindre justering av vägprofil behöver utföras upp till ca 0,5 m i höjd. Bron planeras att lanseras ut på plats vilket innebär att inga temporära stöd i vatten behöver anordnas. Totala brolängden bedöms bli ca 44 m med en teoretisk spännvidd på ca 33 m och en fri brobredd på 8,1 m. Se Bilaga A för principskiss för bro över Kvällån (angivna höjder/nivåer är preliminära). Vid rivning kvarlämnas befintlig grundläggning, rambenen kapas strax under markytan. Grundläggning av nya bron utförs genom förhöjd plattgrundläggning bakom befintliga stöd. För grundläggningen av den nya bron installeras en spontlåda bakom de befintliga rambenen, schakt sker inom sponten ner till erforderlig grundläggningsnivån och en tätkaka av oarmerad betong gjuts i botten för att förhindra att länsvatten tränger in. Kvarvarande länsvatten efter tätning pumpas bort för att möjliggöra gjutning i torrhet och undvika grundläggning i vatten.
Avstängning av väg 90 kommer ske under pågående anläggningsarbete. Trafiken kommer att ledas om ca 120 m söder om bron och en tillfällig bro placeras i läget för en äldre bro som rivits under mitten av 1900-talet. Fyllnadsmassor ska läggas ut tillsammans med betonglandfästen som tillfällig bro ska placeras på. Bron planeras att lanseras ut på plats och inga massor eller stöd behöver anordnas i vatten. Trafikverket utser brotyp och tillhandahåller överbyggnaden till denna, se Figur 4 för placering av tillfällig förbifart.
Rivning av befintlig bro sker när tillfällig bro tagits i drift. Detta kan exempelvis utföras med
pråm som placeras under bron och med domkrafter fångar upp broöverbyggnaden som kapas
i vardera änden vid rambenen. Resterande delar av bron behöver vara förankrade för att
undvika att de hamnar i ån. När överbyggnaden avlägsnats kan resterande delar rivas del för
del. Andra alternativ kan vara att kapa bron i mindre delar och lyfta bort dessa delar för del
med lyftkran.
3.4. Alternativa utformningar
Alternativa utformningar av den nya bron har i tidigt skede inte bedömts vara aktuellt. Detta baserat på att den planerade utformningen av bron innebär att intrång och arbete i vatten kan undvikas. Inga tillfälliga ställningar behöver anordnas i vatten och grundläggning med gjutning kan ske i torrhet.
Figur 4. Planerad bro över Kvällån samt den tillfälliga överfarten.
Arbete i vatten (vattenverksamheter) innefattar nedanstående verksamheter:
• Rivning av befintlig bro.
• Byggnation av ny bro.
• Schakt för grundläggning.
• Tillfälliga stödkonstruktioner vid schaktarbeten så som spont och/eller invallning.
• Anläggande av erosionsskydd i vatten kring de nya brofästena.
• Utfyllnad för väganslutning till bron.
• Anläggande av strandpassager på båda sidor vattendraget.
• Anläggande av tillfällig bro.
12
4. Förutsättningar
Förutsättningarna har utretts med hjälp av underlag från databaser från olika myndigheter och organisationer samt utförd naturvärdesinventering hösten 2021.
4.1. Geologi
Enligt SGU:s jordartskarta utgörs marken på den sydvästra sidan av Kvällån av morän och på den nordöstra sidan av älvsediment beståendes av sand. På uppströmssidan av befintlig bro breder vattnet ut sig åt både öster och väster och marken uppvisar där mera sankliknade karaktär. Befintlig bro är enligt gamla broritningar grundlagd på mo, troligen grovmo, vilket i dag motsvarar sand.
Geotekniska undersökningar för Kvällån har utförts under hösten, 2021 som bekräftar sandiga sediment på ömse sidor av bron.
4.2. Hydrologi
Vattendraget Kvällån har sitt inlopp i Kvällmyran och mynnar i Söråselsjön som är aktuell del av Ångermanälven och ingår i huvudavrinningsområdet Ångermanälven (SE38000).
Kvällåns avrinningsområde är ca 298 km
2med en sjöandel på 3,5%.
Tabell 1. Flöden, dygnsmedelvärden i m
3/s från SMHI:s dimensioneringsunderlag (oktober 2021).
Flöden
(dygnsmedelvärden i m
3/s)
HQ-200 år 72
HQ-100 år 66
HQ-50 år 60
MHQ 33
MQ 3,4
MLQ 0,44
LQ-50 år 0,26
Momentanfaktor för momentanflöde 1
4.3. Grundvatten
Grundvattenförekomst finns belägen uppströms Kvällån men bedöms ej beröras av planerade åtgärder. Utredning om grundvattennivåer i området för Kvällån har ej utförts.
4.4. Förorenade områden
Mark- och miljöundersökning har utförts under hösten 2021. Av framkomna uppgifter finns det inget som tyder på omfattande föroreningar i området. Tung trafik trafikerar dock vägen och bro över Kvällån och därmed finns det risk för förekomst av diffus förorening bestående av metaller och olja. Mark- och miljöprovtagning har utförts vid broläget för att verifiera förväntad måttlig föroreningsnivå som underlag för korrekt hantering/klassificering avseende föroreningsinnehåll av eventuella överskottsmassor vid schaktning av jord.
Provtagning av diken har utförts vid den skogsväg som ska nyttjas som väg till den tillfälliga
överfarten och samtliga prover är har skickats på analys. Sedimentprovtagning kommer inte att utföras eftersom arbete utförs ej i vatten.
4.5. Skyddade områden och riksintressen
Inga skyddade områden, riksintressen eller kulturmiljöer finns i direkt anslutning till Kvällån och bro över Kvällån. Ett större vattenskyddsområde finns beläget nordöst om Kvällån ca 800 m från bro över Kvällån och sträcker ca 3,9 km sig i riktning ost-sydost längs Björnavägen.
4.6. Naturmiljö
Enligt naturvärdesinventering utförd av WSP hösten 2021 är den sammantagna bedömningen att utredningsområdet har ett lågt eller visst naturvärde. Större delen av utredningsområdet har inte uppvisat några naturvärden och har ej klassificerats. Det finns dock inslag av områden med visst och påtagligt naturvärde inom utredningsområdet.
Vattenområdet i Kvällån från bron och uppströms till den plats där tillfällig bro ska placeras bedöms som påtagligt naturvärde, se Figur 5 för områden med naturvärden. Rev-, platt- och mattlummer har observerats, av vilket den förstnämnda förekommer rikligt i hela
utredningsområdet, är alla fridlysta arter i enlighet med artskyddsförordningen 9 § i hela landet. Bottenfauna har provtagits och skickats på analys. Inga flodpärlmusslor har observerats vid inventeringen och Kvällån bedömdes inte uppvisa förutsättningar för att hysa arten. Inga andra skyddsvärda vattenlevande arter påträffades vid inventeringen.
Figur 5. Naturvärden enligt naturvärdesinventering utförd av WSP hösten 2021.
14
Ångermanälven hyser bland annat öring och arten antas därmed även förekomma i Kvällån.
Andra värdefulla arter som påträffats i Ångermanälvens avrinningsområde där förekomst inte går att utesluta i Kvällån är utter, harr, sik, röding och lax. Senaste rapporterade observationen av utter har gjorts vid bro över Kvällån under 2007 (Artfakta).
Ångermanälven klassas dock som ett kraftigt modifierat vattendrag till följd av utbyggnad av vattenkraft vilket begränsar vandringsbenägna arter (VISS).
Inga värdefulla naturmiljöer finns registrerade i området för Kvällån och bro över Kvällån i Skogsstyrelsens databas. Inom området för planerade åtgärder och förväntat
influensområde finns inga registrerade nyckelbiotoper och inte heller några av Skogsstyrelsen beslutade biotopskydd eller naturvårdsavtal. Inga reservat eller djur- /växtskyddsområden kommer att beröras av planerade åtgärder och inte heller några våtmarker klassade i länsstyrelsens våtmarksinventering.
4.7. Miljökvalitetsnormer
4.7.1. Miljökvalitetsnormer för vattenförekomster
Vattendraget Kvällån är klassad som vattenförekomst och mynnar i Ångermanälven.
Vattenförekomsternas status och kvalitetskrav enligt Vattenmyndighetens senaste bedömning redovisas i Tabell 2 nedan.
Tabell 2. Ytvattenstatus samt miljökvalitetsnormer för vattenförekomster registrerade i VISS, Vattenmyndighetens senaste bedömning (2010–2016), miljökvalitetsnormer (MKN) beslutade 2017- 02-23 för Kvällån och 2019-05-21 för Ångermanälven.
Ytvattenförekomst
Ekologisk ytvattenstatus Kemisk ytvattenstatus
Status MKN
Status
(inkl.överskridande ämnen)
MKN
Kvällån (SE711589- 157889)
God (låg
tillförlitlighet) God Uppnår ej god God
Ångermanälven (SE712381- 157278)
Otillfredsställande ekologisk
potential
Otillfredsställande ekologisk
potential 2027
Uppnår ej god God
Söråselsjön (SE711720- 157216)
Otillfredsställande ekologisk
potential
Otillfredsställande ekologisk
potential 2027
Uppnår ej god God
Vattenförekomsten Kvällåns ekologiska status har bedömts till god men med låg
tillförlitlighet. Arbetsmaterialet som använts för klassningen är relativt grovt och därmed
saknas information om vilka åtgärder som krävs för att uppnå god status. I kvalitetskravet
beskrivs den ekologiska statusen som sämre än god till följd av de morfologiska förändringar
och flödesregleringar som finns skapade av människan. Vad gäller kvalitetskravet för
morfologiska förändringar ska det vara uppnått 2027 och kvalitetskravet för flödesregleringar
ska vara uppnått 2021.
Vattenförekomsten Ångermanälven klassas som kraftigt modifierad till följd av vattenkraftverksamhet och åtgärder för att uppnå otillfredsställande ekologisk potential 2027 skulle innebära en negativ påverkan på den samhällsviktiga vattenkraften. Kvalitetskravet ska uppnås till 2027 med kravnivån att fisk ska kunna röra sig fritt inom vattenförekomsterna.
Undantag relaterade till vattenkraften finns för fisk, konnektivitet och hydrologisk regim eftersom dessa bedöms medföra orimliga kostnader.
Vattenförekomsten Söråselsjön klassas som kraftigt modifierad till följd av vattenkraftverksamhet. Åtgärder för att uppnå otillfredsställande ekologisk potential 2027 skulle innebära en negativ påverkan på den samhällsviktiga vattenkraften. Kvalitetskravet ska uppnås till 2027 med kravnivån att fisk ska kunna röra sig fritt inom vattenförekomsterna.
Undantag relaterade till vattenkraften finns för fisk och konnektivitet eftersom dessa bedöms medföra orimliga kostnader.
För samtliga vattenförekomster angående kemisk ytvattenstatusen gäller undantag för kvicksilver och bromerad difenyleter (PBDE) som har mindre stränga krav. Gränsvärdena för PBDE och kvicksilver i fisk överskrids i alla Sveriges undersökta ytvattenförekomster; sjöar, vattendrag och kustvatten och kravet är satt att halterna inte får öka.
4.7.2. Krav enligt dricksvattenföreskrifterna
Ångermanälvens vattenområde är klassificerat som ett skyddat område gällande dricksvattenförsörjning med krav enligt dricksvattenföreskrifterna. Kvällån mynnar i Ångermanälven och ingår i dess avrinningsområde och omfattas därmed också av föreskrifterna. Kraven enligt dricksvattendirektivet har genomförts i Sverige framför allt genom Livsmedelsverkets dricksvattenföreskrifter (SLVFS 2001:30). I 7 § i föreskrifterna anges det vilka krav som gäller för dricksvatten.
• Det ska inte innehålla mikroorganismer, parasiter och ämnen i sådant antal eller sådana halter att de kan utgöra en fara för människors hälsa, och
• uppfylla de gränsvärden som anges i bilaga 2 till föreskrifterna, avsnitt A och B (LIVSFS 2015:3).
Kraven avser dock kvaliteten på vattnet efter rening för konsumtion och inte
råvattenkvaliteten i vattenförekomsten och kraven är därmed komplement till övriga krav på ytvattnets kvalitet.
4.8. Bebyggelse
Närmaste bebyggelse utgörs av enstaka hus på cirka 400-500 meters avstånd nordöst samt väst om broläget.
4.9. Kulturmiljö
Ingen kulturmiljö påverkas av åtgärden.
16
4.10. Rennäring
Berörda samebyar är Vilhelmina norra och Vilhelmina södra som gränsar till varandra i området kring Kvällån och Åsele. Området kring bro över Kvällån är inte klassificerat som riksintresse för rennäringen. Området används av Vilhelmina norra som Förvinter- och Vårland och gränsar till område som används som Vinter- och Vårvinterland. Vilhelmina södra använder området som Vinter- och Vårvinterland. Inga utpekade flyttningsleder eller strategiska platser finns i området för båda samebyar (Sametinget).
Figur 6. Karta över riksintressen för rennäringen.
4.11. Landskapsbild
Kvällån utgör en mindre skogsälv som meandrar lätt genom landskapet. Väg 90 passerar Kvällån där ån mynnar i Ångermanälven. Där vattendraget passeras på befintlig bro ges en kort vy över landskapet som visar att ån kantas av skogsmark. En elledning korsar Kvällån och skär genom skogsbeståndet på både nordöstra och sydvästra sidan av bron, se Figur 7.
Figur 8 visar landskapsbilden uppströms Kvällån från bro över Kvällån där delar av
skogskanterna i bilden kommer att avverkas för att anlägga den tillfälliga överfarten.
Figur 7. Bro över Kvällån med Ångermanälven till vänster och Kvällån till höger. Till höger i bild visas kraftledningen som går tvärs över Kvällån.
Figur 8. Utsikt från bro över Kvällån i riktning uppströms Kvällån.
4.12. Friluftsliv
Inget utpekat riksintresse för friluftsliv finns i området. Fritidsfiske bedrivs i
Ångermanälven och Kvällån. Inga utpekade skoterleder finns i Kvällån enligt
Skoterleder.org.
18
5. Förutsedd miljöpåverkan
5.1. Ytvatten
Den planerade bron ska utformas på sådant vis att nuvarande funktion inte försämras avseende dämning av vatten. Strandpassagerna på båda sidorna av vattendraget i den planerade bron gör det möjligt för djur att passera torrskodda. Vid högre vattennivåer översvämmas strandpassagerna och hela broöppningen finns tillgänglig för
vattenströmning. De befintliga fyllnaderna i vattendraget ska nyttjas för den nya bron.
Ingen fyllning eller schaktning ska utföras inom vattenområdet eftersom nya brostöd ska anläggas bakom befintliga stöd och den nya bron lanseras ut på plats. Under byggtiden kan mindre tillfällig grumling uppstå vid anläggning av spont, erosionsskydd och rivning av befintlig bro. Vanliga effekter av grumling under byggtiden är att vattnet närmast arbetsplatsen missfärgas av partiklar samt att fisk undviker området. Byggnation och rivningen kommer att utföras så att minsta möjliga grumling och negativa miljöeffekter på fisk och vattenlevande organismer uppstår.
Ingen fyllning eller schaktning ska utföras inom vattenområdet för den tillfälliga bron. Den tillfälliga bron ska lanseras ut på plats och ytvattnet bedöms inte påverkas av överfarten.
Åtgärderna planeras i vattendrag som inte omfattas av skyddade områden.
5.2. Grundvatten
Den verksamhet som kommer att bedrivas, bedöms inte påverka grundvattennivåer eller grundvattnets kvalitet.
5.3. Luft
Utsläpp av kvävedioxid, partiklar (PM10/PM2,5), marknära ozon, bensen, kolmonoxid till luft kommer att ske från de arbetsmaskiner som används under rivnings- och byggtiden.
Transport av byggmaterial och avfall kommer att ske både till och från området.
5.4. Föroreningar i mark och sediment
Det finns inga kända förorenade områden i nära anslutning till befintlig bro eller tillfällig bro. Föroreningar i mark och jord som eventuellt kan påverka utformningen ska beaktas.
Verksamheten kommer att bedrivas så att föroreningsspridning inte sker.
5.5. Naturmiljö
Direkt markanspråk kommer att ske på den plats där tillfällig överfart ska anläggas. Träd kommer att behöva avverkas för att säkerställa att överfarten är trafiksäker. Den tillfälliga överfarten kommer att anslutas till en befintlig skogsväg på nordöstra sidan om Kvällån där en äldre bro har varit belägen, se Figur 4.
Enligt Artdatabanken har utter observerats i Kvällån. Förutsättningarna för arten förbättras i
och med de strandpassager som anläggs på båda sidor vattendraget vilket skapar en säker
passagemöjlighet för utter och andra mindre djur.
Rev-, platt- och mattlummer är arter som ej får grävas upp med rötterna eller på annat samlas in. Skulle detta vara aktuellt kan artskyddsdispens komma att krävas. Då samtliga arterna är vanligt förekommande i de norra delarna av landet bedöms ingen väsentlig påverkan på dess nationella eller regionala populationer ske i samband med exploatering i utredningsområdet.
Planerade åtgärder kan innebära ett mindre intrång i naturvärdesobjekt i direkt anslutning till bro över Kvällån samt vid den tillfälliga överfarten på den sydöstra sidan av Kvällån.
Dessa områden är i dagsläget redan delvis exploaterade och planerade åtgärder kan
eventuellt göra intrång i naturvärdesobjekten. Den tillfälliga överfarten befinner sig i övrigt utanför naturvärdesobjekten och bedöms därmed inte påverka objekten negativt. Vid läget för den gamla bron utgörs marken redan av grus och sten från en gammal vägbank och arbete på dessa platser har därför en förhållandevis liten påverkan på områdets naturvärden. Enligt naturvärdesinventeringen skulle endast ett fåtal naturvärden,
framförallt död ved och grova träd, försvinna vid exploatering av utredningsområdet. Detta bedöms endast kunna uppstå på sidorna av Kvällån där tillfällig bro ska placeras.
5.6. Landskapsbild
Det finns inte några utpekade landskapsbildsvärden som påverkas av den planerade bron
över Kvällån. Viss förändring sker av landskapsbilden vid den plats där den tillfälliga
överfarten ska anläggas. I dagsläget är kanterna längs Kvällån skogsmark och träd kommer
att behöva avverkas för att anlägga överfarten, se Figur 9 och Figur 10 som visar platserna
där tillfällig överfart ska anläggas. Den tillfälliga bron ska sedan rivas och marken ska
återställas. På sikt kommer marken att återhämta sig och utgöras av skogsmark. Den
tillfälliga överfarten ger därmed upphov till en försämrad landskapsbild under den tid som
vegetationen återhämtar sig.
20
Figur 9. Stenarna vid skogskanten markerar var en gammal bro har anslutits på den sydvästra sidan av Kvällån. Den tillfälliga överfarten planeras att anläggas tvärs över Kvällån i samma läge som den gamla bron.
Figur 10. Plats där tillfällig överfart ska anläggas på nordöstra sidan om Kvällån där en tidigare bro har
haft sitt läge.
5.7. Rennäring
Baserat på det underlag som finns tillgängligt via Länsstyrelsen gällande riksintressen för rennäringen och Sametingets kartor över strategiska platser, årstidsland och renens viktiga områden så bedöms varken Vilhelmina norra och Vilhelmina södra att påverkas negativt av åtgärden.
5.8. Friluftsliv
Planerade åtgärder bedöms inte påverka friluftslivet. Möjligheten till eventuellt fritidsfiske i anslutning och framkomligheten för eventuella skoterförare kan begränsas under byggtiden.
5.9. Bortskaffande och återvinning av avfall
Vid rivning av bron uppkommer icke-farligt avfall i form av betong. Allt avfall kommer att omhändertas av godkänd mottagare. Eventuell lagring av icke-farligt avfall kommer att ske utanför området för högsta högvatten. Företrädelsevis ska betongen användas som fyllnadsmaterial (anläggningsändamål) i annat sammanhang och därmed återvinnas. I sista hand ska avfallet deponeras.
Eventuell förorenad jord eller sediment tas omhand av mottagare med tillstånd att ta hand om sådant avfall.
5.10. Användning av naturresurser
Att bygga en ny bro med anpassning till befintlig väg, kommer att kräva naturresurser i form av fyllnadsmassor för att bredda befintlig bank samt de material som krävs för brokonstruktionen. Fyllnadsmaterial kommer att köpas från närliggande täkter. I detta skede är det inte utrett var övriga byggmaterial kommer att anskaffas ifrån. Rivning av den befintliga bron kommer att ge upphov till avfall. Trafikverkets avsikt är att rivningsmassorna ska återvinnas för anläggningsändamål och på så sätt utgöra en resurs istället för att läggas på deponi.
5.11. Buller och vibrationer
Arbetet med byggnation av ny bro kommer att ge upphov till buller som under en begränsad tid kan uppfattas som störande. Bullrande verksamhet kommer utföras dagtid. När den befintliga bron rivs, kommer det att bullra från de arbetsmaskiner som används. Denna påverkan bedöms dock som försumbar med avseende på den långa distansen till närmaste bebyggelse.
5.12. Damning
Verksamheten kan medföra en viss damning till omgivningen under den tid då bron rivs. Den gamla bron kommer att sågas ned och omhändertas i delar. Betongen kan dessutom eventuellt behöva krossas innan den kan transporteras iväg för omhändertagande. Påverkan bedöms dock vara begränsad och övergående.
5.13. Klimatpåverkan och anpassning
Planerade åtgärder kräver maskiner och fordon för rivning av befintlig bro samt för
anläggning av ny bro och bedöms ge en liten negativ påverkan på klimatet till följd av
utsläpp av koldioxid. För den planerade åtgärden krävs gjutning av betong vilket ytterligare
22
kräver transport av material och framställning på plats med maskiner. Påverkan är begränsad till byggtiden men den förhöjda bärighetsklassen kan innebära en ökning av tunga fordon längs vägsträckan. Bärighetsklassen BK4 möjliggör dock att tunga fordon kan transporteras längs väg 90 vilket kan reducera transportsträckan samt totala antalet transporter och därmed ge upphov till en minskad bränsleförbrukning. Planerade åtgärder bedöms öka utsläpp av koldioxid under byggtiden men kan minska utsläppen av koldioxid sett över en längre period.
Förändrade högflöden och is säkringar till följd av klimatförändringar ska beaktas vid utformningen av bron. För att bedöma högflöden ska relevanta klimatfaktorer beaktas för att säkerställa att bron behåller sin funktion i framtiden.
6. Skadeförebyggande åtgärder
Nedan sammanfattas skadeförebyggande åtgärder för byggskedet och driftskedet för tillståndsansökan.
Byggplatsen ska organiseras så att vatten-, mark och vegetation utanför arbetsområdet inte påverkas. I det fall ytterligare mark behövs ansvarar entreprenören för val av plats och att eventuella erforderliga avtal och tillstånd anskaffas. Sådana platser ska lokaliseras i samråd med markägare och Trafikverket.
För att begränsa spridning av finpartikulärt material under byggskedet kommer
grumlingshindrande åtgärder att vidtas. Detta innebär att sedimentavskiljande åtgärder ska nyttjas samt att arbeten ej utförs vid högvatten (över medelvattenstånd).
Vid förutsebara grumlande arbetsmoment i vatten eller kraftiga regn som kan orsaka erosion under byggtid, ska skyddsåtgärder för grumlingsreducering vidtas, för att minska spridning av grumling i vattenområdet.
Länshållningsvatten som kan uppstå kan exempelvis pumpas vidare till ett närliggande dike där infiltrering av vattnet sker. Alternativt kan en sedimentationscontainer eller liknande användas för att avskilja partiklar innan vattnet släpps tillbaka till ån.
Avbaningsmassor ska återanvändas för att påskynda återetablering av växtlighet.
Eventuella massor som tillförs projektet ska vara rena och ha dokumenterat ursprung.
Om invasiva arter berörs av åtgärderna ska dessa tas omhand enligt Trafikverkets riktlinjer (TDOK 2015:0323).
Arbetsmaskiner och införda massor kan sprida frön eller växtdelar av invasiva arter från annan plats. Arbetsmaskiner ska tvättas innan de transporteras till arbetsområdet för att eventuella frön eller växtdelar inte ska följa med från annan plats.
Beroende på hur rivningen av bron genomförs ska lämpliga skyddsåtgärder nyttjas så att
material inte hamnar i ån. Om pråm nyttjas bör detta om möjligt inte utföras vid lågvatten
för att minimera risken att bottensubstrat påverkas.
Avfall från rivningen av bron ska omhändertas på ett miljömässigt riktigt sätt.
Eventuella förorenade massor ska hanteras på ett sådant sätt att föroreningar inte riskerar att sprida sig. förorenade massor får inte blandas ihop med rena massor. Förorenade massor ska rapporteras till Naturvårdsverket och transporteras till godkänd deponi.
Kemikalier ska hanteras och förvaras så att mark- eller vattenområde inte riskerar att förorenas av spill eller läckage. Lagring och tankning av drivmedel får inte ske närmare än 50 m från vattendrag. Saneringsutrustning ska finnas tillgängligt. Arbetsmaskiner ska drivas med miljöklassade drivmedel och miljövänliga oljor.
Strandpassager anläggs på båda sidor av vattendraget vilket gynnar både utter och andra mindre däggdjur.
Erosionsskydd anläggs vid bron för att minska risken för morfologiska förändringar och varaktig erosion inom vägområdet.
Om en fornlämning påträffas under grävning eller annat arbete ska detta omedelbart avbrytas och länsstyrelsens kulturmiljöenhet kontaktas enligt 2 kap 10 § KML.
De riktvärden som Naturvårdsverket (NFS 2004:15) anger för buller från byggplatser ska följas i projektet.
7. Bedömning
Mindre tillfällig grumling kan uppstå vid spontningen. Invägt skadeförebyggande åtgärder och att arbetet ej utförs vid högvatten bedöms mängden vatten som tränger in att vara minimal och påverkan försumbar.
Den sammantagna bedömningen är att kortvariga konsekvenser kommer att uppstå under byggskedet i form av begränsning för fritidsfiske, grumling, damning och utsläpp av partiklar samt koldioxid från arbetsmaskiner. Under en kortare tidsperiod kan landskapsbilden från bro över Kvällån förändras då den tillfälliga överfarten innebär viss avverkning av skog.
Marken ska återställas och bedöms återhämta sig. Under ett längre tidsperspektiv kan bron bli mer anpassad för klimatförändringar och ge upphov till minskad klimatpåverkan genom minskade utsläpp av växthusgaser. Strandpassagerna bedöms ge en trafiksäkrare situation för trafikanter och mindre däggdjur. Åtgärderna bedöms inte på ett betydande sätt påverka arterna i vattenförekomsterna Kvällån och Ångermanälven. Invägt skadeförebyggande åtgärder bedöms små konsekvenser på fisk eller andra vattenlevande organismer uppstå på lång sikt.
Baserat på framtaget underlag bedöms planerade åtgärder ej medföra en betydande
miljöpåverkan.
24
8. Fortsatt arbete
De synpunkter som inkommer under samrådstiden kommer att sammanställas i en samrådsredogörelse.
Efter samrådsprocessen tas kompletta ansökningshandlingar fram, inklusive en miljökonsekvensbeskrivning, MKB. Handlingarna lämnas sedan till Mark- och miljödomstolen som tar beslut i frågan.
Ansökningshandlingarna planeras att lämnas in till Mark- och miljödomstolen under första kvartalet år 2022.
9. Förslag till avgränsning av
miljökonsekvensbeskrivningen
Miljökonsekvensbeskrivningen avgränsas till området i vatten och på land kring ny bro och tillfällig bro samt verksamhetens påverkansområde. De huvudsakliga miljökonsekvenserna som kommer att beskrivas är:
• Påverkan på vatten på grund av grumlande arbeten.
• Påverkan på vattenlevande organismer.
• Påverkan på området och naturvärden i anslutning till Kvällåns utlopp i Ångermanälven.
• Avfallshantering och hantering av rivningsmassor.
I tid avgränsas miljökonsekvensbeskrivningen från det att arbeten inleds till dess att
anläggningen är färdigbyggd och eventuella återställningsarbeten är färdigställda.
9.1. Förslag till innehållsförteckning i MKB
Innehållsförteckningen baseras på gällande bestämmelser i 6 kap. miljöbalken och miljöbedömningsförordningen samt de bestämmelser som är relevanta för aktuell verksamhet.
1. Icke-teknisk sammanfattning
2. Tidigare och angränsande vattendomar 3. Detaljplan och översiktsplan
4. Skyddade områden
5. Genomförda samråd
6. Verksamhetsbeskrivning
7. Nollalternativ och alternativa lösningar
8. Rivningsarbeten
9. Metodik
10. Rådande miljöförhållanden/förutsättningar 11. Miljökvalitetsmål
12. Miljökvalitetsnormer 13. Miljökonsekvenser 14. Skyddsåtgärder
15. Samlad bedömning
16. Kontroll och uppföljning
17. Miljöbalkens allmänna hänsynsregler 18. Källor
19. Försäkran om sakkunskap
26
