Oberoende äldres
upplevelse av svensk
tandvård
− ur ett livscykelperspektiv
HUVUDOMRÅDE: Oral Hälsovetenskap
FÖRFATTARE: Emma Grimmehed & Felicia Wanfors JÖNKÖPING: 2020 Juni
Sammanfattning
Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur oberoende äldre upplever tandvårdens utveckling ur
ett livscykelperspektiv. Metod: Studien var av kvalitativ design och antogs med en induktiv ansats. Studien utfördes genom intervjuer och analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. I studien inkluderades sju oberoende äldre som har besökt tandvården regelbundet under hela livet. En etisk egengranskning utfördes i samråd med handledare. Resultat: Resultatet visar att tandvården har genomgått en positiv förändring ur ett livscykelperspektiv hos oberoende äldre. Resultatet presenteras i huvudkategorierna förändring av tandvården och professionellt individuellt omhändertagande. Huvudkategorin förändring av tandvården delas upp i underkategorierna mer kompetenta
tandvårdsprofessioner och dyrare tandvård. Huvudkategorin individuellt omhändertagande delas
upp i patientcentrerat bemötande, förbättrat arbetssätt och minskad smärta vid behandling
Slutsats: Tandvården har förbättrats genom utvecklade behandlingsmetoder med utvecklade resurser
och en mer tillmötesgående vård. Resultatet från denna studie går inte att överföra på andra individer. Nyckelord:Livscykelperspektiv; Oberoende äldre; Oral hälsa; Tandvård; Upplevelse
Summary
Independent elderly and their experience of Swedish dental care – A lifecycle-perspective
Aim: The aim of the study was to investigate how independent elderly people experience the
development of dental care in Sweden. Method and design: The design of the study is qualitative with an inductive approach. Seven elderly was included in the study. The data was collected through seven interviews. The interviews were analyzed using a qualitative content analysis. An ethical self-examination was conducted in consultation with the mentor. Results: The result shows that independent elderly people believe that the dental care in Sweden has undergone a positive change from a life-cycle perspective. The results are presented in the main categories changes in dental care and
professional individual dental care treatment. The main category changes in dental care was divided
into three subcategories: more competent dental care professionals and a more expensive dental care. The professional individual dental care treatment was divided into patient-centered dental care,
improved working methods and reduced pain during treatment. Conclusion: Dental care has been
improved from a life cycle perspective due to improved treatment methods, developed resources and a more accommodating dental care. This study cannot be transferred to the rest of the population.
Innehållsförteckning
Inledning ... 1
Bakgrund ... 1
Tandvårdens historia i Sverige... 1
Tandvårdsorganisation och arbetssätt i Sverige ... 2
Professioner inom den svenska tandvården ... 2
Åldrandet och oral hälsa ... 3
Problemformulering ...4 Syfte ... 4 Metod ... 4 Design ...4 Urval ...4 Pilotstudie ... 5 Datainsamlingsmetod ... 5 Dataanalys... 5 Etiska överväganden ... 7 Resultat ... 7 Förändring av tandvården ... 8
Mer kompetenta tandvårdsprofessioner ... 8
Dyrare tandvård ... 8
Professionellt individuellt omhändertagande ...9
Patientcentrat bemötande...9
Förbättrat arbetssätt ... 10
Minskad smärta vid behandling ...11
Diskussion ... 11
Metoddiskussion ...11
Resultatdiskussion ... 13
Referenser ... 16 Bilaga 1. Information om studien till deltagare
Bilaga 2. Samtyckesformulär Bilaga 3. Intervjuguide
1
Inledning
Under det senaste århundradet har stora förändringar skett inom den svenska tandvården (1). Med hjälp av forskning har Sverige en evidensbaserad tandvård, med regelbunden utveckling av behandlingsmetoder och ny kunskap som ska främja befolkningens orala hälsa. I samband med detta har nya professioner tillkommit, vilket har bidragit till en mer tillgänglig vård (2). Tandvården arbetar mot att vara jämlik, genom olika lagar och principer, för att erbjuda en god och jämlik vård för hela befolkningen (3). Till skillnad från hälso- och sjukvården strävar tandvården mot att vara hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande, vilket är en förändring mot den tidigare reperativt fokuserade tandvården (4). En fråga som kvarstår är dock hur de äldre patienterna upplever dessa förändringar.
Bakgrund
Tandvårdens historia i Sverige
Tandvården i Sverige har genom åren utvecklats och förändrats på flera sätt. I början av 1900-talet fanns få tandläkare och alla jobbade på privata kliniker. Det var inte förrän 1938 som regeringen beslutade om att införa allmän folktandvård. Reformen berörde alla målgrupper men riktades främst till skolbarnen, vilket tidigare var en svårtillgänglig målgrupp då tandvården inte var lika lätt att nå för alla. Tandläkarbrist i samband med hög arbetsbelastning resulterade i att tandskador ofta var så stora att extraktioner var det enda alternativet, även för barn och ungdomar. För att minska arbetsbelastningen inom folktandvården beslutades att tandläkarlegitimationen för nyexaminerade inte skulle vara giltig inom privat tandvård det första året, samt att tandläkare från Finland och Tyskland rekryterades. Tandvården hade varken kunskap om eller effektiv behandling mot karies, hål i tänderna (1).
År 1955 publicerades resultatet från en 10-årig studie utförd på Vipeholms sjukhus i Lund. Studien bidrog till kunskap om karies gällande kostens betydelse för den orala hälsan, vilket revolutionerade den svenska tandhälsan. Vipeholmsexperimenten var grunden till att idén om lördagsgodis kom till (4). Under samma tidsperiod skedde även andra förändringar inom tandvården: den första tandsköterskeutbildningen startades, fler tandvårdskliniker byggdes och borrmaskiner introducerades. En annan revolutionerande upptäckt var natriumfluoridets effekt, vilket ledde till att tandvården började arbeta förebyggande. Munsköljning innehållande natruimfluorid började delas ut på skolor i samband med att profylaxsköterskan, fluortanten, introducerades. Mer preventiva åtgärder beslutades inom tandvården och år 1968 startade den första försöksutbildningen för tandhygienister i Örebro och Malmö. Utbildningen var en ettårig vidareutbildning för tandsköterskor vilket blev startskottet för tandhygienistyrket i Sverige. Först år 1991 blev yrket legitimerat, samma år som specialistutbildningen startade för tandläkare (2).
2
Tandvårdsorganisation och arbetssätt i Sverige
Dagens tandvård består av offentliga och privata vårdgivare. Folktandvården finns i 21 regioner och består av ungefär 880 mottagningar. Av alla tandvårdsbesök sker ungefär 43% inom folktandvården och 57% hos privata aktörer. Det finns ungefär 3 550 olika privata mottagningar som är allt från enskilda småföretag till stora etablerade tandvårdskedjor (5). År 2017 fanns det totalt 9 233 tandläkare varav 1 107 var specialisttandläkare. Utav dessa arbetade 4 314 inom den privata verksamheten. Samma år fanns det 5 076 verksamma tandhygienister varav 2 275 jobbade privat (6).
Folktandvården arbetar för, liksom privattandvården, att uppnå en bättre tandhälsa hos befolkningen och erbjuder tandvård genom allmäntandvård och specialisttandvård. En fortsatt pågående insats hos tandvården är det förebyggande arbetet. Detta har lett till att befolkningen generellt sett har en god munhälsa, där äldre (75–85 år) har kvar sina tänder i högre utsträckning (7). Fler äldre besöker regelbundet tandvården idag till följd av kallelsesystemet som finns, vilket har haft en god effekt på den orala hälsan (8).
Tandvården förhåller sig bland annat till tandvårdslagen (9), patientsäkerhetslagen (10), patientdatalagen (11) och etiska principer. Behandlingar och åtgärder utgår ifrån evidens och beprövad erfarenhet, vilket ger trygghet både för behandlaren och patienten. Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vuxentandvård beskriver evidensbaserad vård med följande tre delar: Patientens förutsättningar och önskemål, professionens kunskap och skicklighet samt bästa tillgängliga kunskap. Beteendemedicinsk prevention och behandling har exempelvis hög evidens inom behandling av kost, munhygien och rökavvänjning (3).
Målet för tandvård i Sverige är att alla ska ha rätt till en god och jämlik vård. En insats för att göra tandvården mer jämlik ur en ekonomisk aspekt, är det statliga tandvårdsstödet (ATB). I slutet av 1990-talet ändrades villkoren för det redan befintliga tandvårdsstödet och fortsatte utvecklas under 2000-talet. Idag finns ett tandvårdsstöd för alla oavsett ålder och omfattning av behandling. Barn och ungdomar upp till 23 år har skattesubventionerad tandvård liksom personer över 85 år. ATB för personer mellan 23–29 år samt 65–75 år består av 600 kronor om året, och 300 kronor för personer mellan 30–64 år. Det allmänna tandvårdsstödet kan användas för behandling och undersökning hos samtliga tandvårdsprofessioner (12).
Professioner inom den svenska tandvården
Den svenska tandvården består av tandläkare, tandhygienister och tandsköterskor, där samtliga yrken har skilda arbetsuppgifter och kompetenser. Tandläkare och tandhygienist är, till skillnad från tandsköterskor, legitimerade yrken. Tandläkare har det yttersta medicinska ansvaret med ett kompetensområde inom odontologi, vilket innebär återställning och vidmakthållning av en god tuggfunktion genom reparativ tandvård, terapiplanering och behandling. Tandläkare har även möjlighet att vidareutbilda sig inom särskilda områden, till exempel ortodonti eller pedodonti. Tandhygienisten arbetar främst med hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärder, och är mest
3 lämpad för att ansvara för tandhälsokontroller. Tandsköterskan har en assisterande roll, men kan också arbeta med förebyggande vård inriktat på population och profylaktiska åtgärder (8).
För att hantera patienter med särskilt sjukdomstillstånd som kräver ett särskilt omhändertagande finns specialistkliniker, där samtliga yrkesgrupper arbetar. Möjligheten att utveckla sin kompetens och bibehålla en uppdaterad kunskap ges genom kurser och utbildningar. Ett exempel på detta är behandling av tandvårdsrädsla. Då tandvårdsrädsla ofta beror på en specifik händelse finns verktyg för att hjälpa patienten att ta kontroll över sin rädsla och göra den hanterbar (13).
Åldrandet och oral hälsa
Besöksfrekvensen hos tandvården är högst för äldre personer i Sverige, vilka utgör en stor patientgrupp. Med åldrande finns en ökad risk för orala komplikationer, då det primära och
sekundära åldrandet sker. Det primära åldrandet är oberoende av yttre faktorer, den är irreversibel
samt minskar på sikt funktionsförmågan. Samtidigt sker det sekundära åldrandet som till skillnad från det primära åldrandet även påverkas av yttre faktorer, såsom sjukdomar (14). Karies och parodontit, tandlossning, som är de vanligaste sjukdomarna i munhålan, kan exempelvis förebyggas av individen samt med hjälp av tandvården (3). Med ålder ökar även risken för behov av oral protetik. Syftet med protetisk behandling är inte i första hand att ersätta de förlorade tänderna, utan att återställa eller vidmakthålla en god tuggfunktion (15). För att identifiera riskgrupper inom den äldre befolkningen beskriver hälso- och sjukvården åldrande med hjälp av tre faser: oberoende, skör och
beroende. Oberoende äldre är ej beroende av omsorg, sköra äldre är delvis beroende av omsorg och beroende äldre behöver omsorg dygnet runt. Individer kan hoppa mellan de olika faserna, även från
att vara beroende till oberoende (2).
Åldrandet är också en central del i människans livscykelperspektiv. Det utgår från psykologiska teorier, där människan anses genomgå olika stadier i livet, från födsel till döden. Faserna spädbarnsålder (0–18 mån), småbarnsålder (18 mån–3 år), lekåldern (2–6 år), skolåldern (6–12 år), tonåren (12–20 år), tidig
vuxen ålder (20–40 år), vuxenåldern (40–60 år) och ålderdomen (60 år +) är enligt Homburger Erikson
beroende av varandra då varje fas består av personliga kriser. Individens förmåga att lösa dessa påverkar sättet att hantera nästa fas, vilket är avgörande för individens personliga utveckling. Aspekter som kan påverka individens sätt att hantera kriserna är exempelvis individens egna förutsättningar, familj och miljö (16).
Oral hälsa kan definieras på flera olika sätt. Enligt WHO (2015) beskrivs oral hälsa bland annat som förmågan att tala, le, smaka, tugga, svälja och att smärtfritt kunna visa känslor genom ansiktsuttryck med en acceptabel estetik (17). Oral hälsa kan även förklaras utifrån ett biomedicinskt och ett
holistiskt perspektiv. Det biomedicinska perspektivet beskriver de multifaktoriella sjukdomarna i
munhålan, så som karies och parodontit, medan det holistiska perspektivet beskriver individens syn på densamma. Oral hälsa kan dessutom ses som en kombination av det holistiska och biomedicinska perspektivet, tillsammans blir då oral hälsa frånvaro av sjukdom och upplevd oral hälsa (18).
4
Problemformulering
Vårdbehovet styr behandlingsalternativen inom både tandvården samt hälso- och sjukvården. Tandvården arbetar hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande, och träffar med jämna mellanrum patienter för undersökning. Genom ny forskning och kvalitetsgranskningar utvecklas tandvården regelbundet. Den äldre generationen har undersökts som barn, ungdom, ung vuxen och nu som äldre. Deras upplevelse kan därför spegla tandvårdens utveckling ur patientens perspektiv. Studien vill undersöka hur den äldre patienten upplever tandvården ur ett livscykelperspektiv, vilket kan skapa förståelse för hur den har påverkat den äldre patientens nuvarande munhälsa. Studien anses som nödvändig då patientens upplevelser är väsentliga för att nå en god vårdkvalité enligt en av Socialstyrelsen rapporter (19).
Syfte
Syftet med studien var att undersöka hur oberoende äldre upplever tandvårdens utveckling ur ett livscykelperspektiv.
Metod
Design
Denna empiriska studie, med kvalitativ design, utfördes med semi-strukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Kvalitativ design är mest lämplig när syftet rör subjektiva upplevelser (20).
Urval
I studien inkluderades sju oberoende äldre som har besökt tandvården regelbundet under sin livstid. Författarna definierade regelbundet som att informanterna ska ha besökt tandvården som barn, ungdom, ung vuxen, vuxen och äldre.
Informanterna selekterades utifrån specifika inklusions- och exklusionskriterier (20). Inklusionskriterierna för informanterna: oberoende äldre, 65 år eller äldre, har haft regelbunden
kontakt med tandvården genom hela livet, svensk medborgare hela livet, talar och förstår det svenska språket, tillgång till internet och en enhet med videofunktion. Exklusionkriterier: under 65 år, sköra äldre, beroende äldre, oregelbunden kontakt med tandvården.
Sju informanter valdes genom ett bekvämlighetsurval vilket innebär att forskaren väljer informanter som ligger nära till hands (21). Författarna tog kontakt med två bekanta och bad dem fråga fem lämpliga personer i sin närhet om intresse att delta i studien. Informanterna informerades angående inklusions- och exklusionskriterierna för att underlätta urvalsprocessen. Författarna fick därefter kontaktuppgifter från de två individerna till fem personer som var intresserade av att delta i studien.
5 Författarna ringde upp respektive informant och informerade muntligt om studiens syfte och upplägg och informanternas rättighet att avbryta (bilaga 1), samt bokade in en tid för intervju via videosamtal. Innan varje intervju spelades ett samtycke in (Bilaga 2). Efter utförda intervjuer tog författarna ett beslut i samråd med handledare att inkludera ytterligare två personer i studien. De personer som ursprungligen kontaktades för rådfrågning kontaktades igen för fler informanter. Författarna fick då kontaktuppgifter till ytterligare två personer, och via telefon bokades ytterligare två intervjuer in. Dessa utfördes på samma sätt som tidigare intervjuer.
Pilotstudie
Innan utförandet av studien och intervjuerna utförde författarna varsin pilotstudie på varandra. Syftet med pilotstudien var att testa intervjuguidens utformning (Bilaga 3) samt att säkerhetsställa att teknisk utrustning fungerade felfritt. Pilotintervjun utfördes därför via videosamtal. Pilotstudien gav författarna möjlighet att utveckla sin förmåga att utföra intervjuerna på ett professionellt sätt samt utrymme till att korrigera intervjuguidens struktur och frågor. Ett exempel var att huvudfrågorna anpassades för att mer tydligt behandla studiens syfte. Pilotstudien inkluderades inte i studiens resultat. Anledningen till varför författarna valde att utföra pilotintervjun på varandra var att kunna ge konstruktiv kritik direkt och att få uppleva att själva bli intervjuade.
Datainsamlingsmetod
Datainsamlingen utfördes genom en intervjuguide modifierad utifrån ett examensarbete med syfte att undersöka faktorer som påverkar upplevelsen av svensk tandvård hos individer med utländsk bakgrund. Intervjuguiden användes ursprungligen av två tandhygieniststudenter vid Karlstad Universitet (22).
Intervjuerna utfördes via videosamtal på dator/mobiltelefon. Informanterna intervjuades en och en i 15–30 minuter. Ena författaren intervjuade tre informanter och den andra intervjuade fyra. Varje intervju fick en personlig kod märkt med intervjuns datum på författarens dator. Mobil och dator som användes vid intervjuerna och som materialet sparades på var lösenordskyddade. Innan varje intervju gavs muntlig information om studiens syfte, genomförande, möjligheten att avbryta intervjun samt att materialet planeras att raderas efter studiens slut.
Dataanalys
Intervjuerna transkriberades löpande efter utförd intervju. Den ansvariga för respektive intervju var den som först transkriberade materialet. Innan transkribering avlyssnades intervjuerna flera gånger. Därefter tog författarna del av den andres inspelade material, lyssnade igenom intervjuerna flera gånger, transkriberade materialet och jämförde varandras transkribering. Det transkriberade materialet analyserades enligt en kvalitativ innehållsanalys inspirerad av Graneheim & Lundman (23) och intogs med en induktiv ansats (Tabell 1).
6
Tabell 1. Analysprocessen.
Processen fortsatte med att författarna tillsammans valde ut meningsbärande enheter. Enligt Graneheim & Lundman (23) är en meningsbärande enhet ord, stycken eller meningar som är centrala för texten.
Därefter fördes de meningsbärande enheterna in i en tabell för kondensering. Dessa tilldelades därefter en unik kod som förkortat beskriver den kondenserade meningsbärande enheten. En kondenserad meningsbärande enhet innebär att de meningsbärande enheterna förkortas utan att relevant information försvinner. Vidare kategoriserades koderna. En underkategori är en underrubrik, bestående av ett eller flera ord, där olika koder med liknande innehåll sammanfattas. Slutligen skapades huvudkategorier utifrån underkategorier med liknande innehåll (23) (tabell 2).
7
Etiska överväganden
En riskanalys genom en etisk egengranskning utfördes tillsammans med handledare. Då inga frågetecken uppkom gällande val av informanter kunde studien utföras. Studien genomfördes enligt de fyra etiska forskningsprinciperna: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Enligt informationskravet och samtyckeskravet informerades informanterna muntligt innan intervjun utfördes. Rådande omständigheter med Covid -19 ledde till att samtycke samlades in muntligt istället för skriftligt. Utomstående kan inte på något sätt identifiera informanterna från intervjun enligt konfidentialitetskravet. Nyttjandekravet tillämpades genom att all insamlad data endast användes i syfte för studien. Målet under hela studiens gång var att vara så objektiv som möjligt och att bortse från egna värderingar under intervjuerna (24).
Resultat
Resultatet baserades på sju intervjuer med tre kvinnor och fyra män i åldrarna 65–80 (tabell 3) och redovisas utifrån kategorierna förändring av tandvården och professionellt individuellt omhändertagande. Huvudkategorin förändring av tandvården presenteras genom underkategorierna mer kompetenta
tandvårdsprofessioner och dyrare tandvård. Huvudkategorin professionellt individuellt omhändertagande
presenteras genom patientcentrerat bemötande, förbättrat arbetssätt och minskad smärta vid behandling. Resultatet sammanställs nedan utifrån underkategorierna tillsammans med citat från informanterna.
8
Förändring av tandvården
Kategorin förändring av tandvården beskriver med hjälp av underrubrikerna mer kompetenta
tandvårdsprofessioner och dyrare tandvård hur de olika professionerna bidrar till oral hälsa samt hur
ekonomin har utvecklats (figur 1).
Figur 1. Illustration av huvudkategorin förändring av tandvården.
Mer kompetenta tandvårdsprofessioner
Samtliga informanter uppgav att tandvården bestod av tandläkare och tandsköterskor under barndomen. Tandhygienister fanns inte då. Första mötet med tandhygienist varierade mellan informanterna. Två av sju informanter uppgav att de började gå hos tandhygienist runt 1990, medan resterande under början av 2000-talet.
Tandhygienisterna kom väl, ja för ungefär 20 år sedan. Det kan hända att det har funnits i 30 år men jag har bara erfarenhet av 20 år (Informant 2)
Majoriteten informanter upplevde tandhygienistprofessionen som välbehövlig, med avseende på deras orala hälsa. Informant 7 beskrev hur den första tandhygienisten instruerade och introducerade tandstickor då många tänder hade djupa fickor. Detta tror informanten var det som förhindrade tandlösheten. Informant 1 beskriver att tandhygienisten gör sitt arbete mer grundligt, informerar mer och har en bättre kompetens än tandläkaren, vilket informanten anser är anledningen till varför munhälsan ser bättre ut idag. Informant 5 poängterade att professionerna är mer uppdelade idag utifrån kompetens, och att samarbetet dem emellan gynnar patienten.
Tandhygienisten ger bättre information än tandläkare. Så det är klart vi har bättre munhälsa
n
u (Informant 1)Dyrare tandvård
För sex av sju informanter var den största problematiken med tandvård att kostnaderna har ökat. En informant uppgav att tandvård är billigare för de som har starka tänder, vilket beskrevs som orättvist för de som har sköra tänder men ändå sköter dem. En informant uppgav att tandvården blev billigare vid byte från folktandvård till privat, då tandläkaren gör både tandhygienistens och tandläkarens jobb.
9
Det är synd om dom som inte har råd bara, tandvården är ju så dyr (Informant 1)
Majoriteten av informanterna upplevde dock att tandvårdens kostnad är överkomlig, då deras orala hälsa har gynnats av att regelbundet besöka tandvården. Tre av informanterna trodde att de hade varit tandlösa om tandvården inte funnits tillgänglig.
Annars hade det ju sätt hur som helst ut, utan tandvården hade jag väl inte haft några tänder annars (Informant 7)
Tre informanter uppgav att tandvården idag är en socioekonomisk fråga, då alla inte har råd att besöka tandvården. Detta sågs som ett stort problem, då informanterna ansåg att alla ska ha samma möjlighet att ta del av tandvården. En informant uttryckte en positiv attityd gentemot det allmänna tandvårdsbidraget som gör tandvården billigare för befolkningen.
Alla hade inte ens tandborste på den tiden. Det var så olika beroende på vilken social klass man kom från (Informant 5)
Några informanter upplever att tandvården blivit dyrare i samband med nya lagningar och implantat. En stor anledning till varför informanterna lagade kariesskador idag var amalgamfyllningar som frakturerat.
Professionellt individuellt omhändertagande
Kategorin professionellt individuellt omhändertagande beskriver hur informanterna uppfattade att omhändertagandet påverkat bilden av tandvården, samt vilken betydelse omhändertagande har haft för den orala hälsan. Professionellt individuellt omhändertagande delas upp i underkategorierna
bemötande med ökad delaktighet, förbättrat arbetssätt och minskad smärta vid behandling (Figur
2).
Figur 2. Illustration av huvudkategorin professionellt individuellt omhändertagande.
Patientcentrat bemötande
Samtliga informanter berättade om upplevelser gällande bemötande i tandvården från barndomen. Informanterna upplevde en låg delaktighet i mötet med behandlaren med ett opersonligt engagemang
10 där bristfällig information var en bidragande faktor. Främst var det bemötande från tandläkare som sammanfattade känslan, att tandläkare var griniga och strikta med en auktoritär framförhållning. Det var en av sju informanter som poängterade att bemötandet kunde variera, att vissa tandläkare upplevdes som trevliga och kunniga medan andra upplevdes oprofessionella.
Förut var det mer hierarkiskt. Då tackade och bugade man bara (Informant 2)
Flera av informanterna upplevde tandläkarskräck under barndomen, vilket bland annat berodde på bemötandet från tandläkarna, behandlingsmetoderna och instrumenten. En av informanterna beskrev skoltandvården som en traumatisk upplevelse. I väntrummet hördes gråt från klasskamraterna i behandlingsrummet, detta gjorde att en rädsla för tandvårdssituationer utvecklades.
Jag var väl känslig och då kunde han säga skarpt liksom ”GAPA!”... sen dess har jag gapat som en idiot jämt när jag är hos tandläkaren (Informant 7)
Samtliga informanter upplevde att bemötandet har utvecklats och blivit bättre nu jämfört med barndomen. Flera informanter betonade en upplevelse av professionell, inkluderande och tillmötesgående tandvård med upplevelsen att tandvårdspersonalen var mer lyhörd och mottaglig för åsikter. Informanter med tandvårdsrädsla under barndomen upplevde att rädslan hade minskat i samband med en mer omhändertagande vård.
Du får ett personligt engagemang. Man känner att personalen bryr sig om en och man kan skapa en relation (Informant 6).
Förbättrat arbetssätt
Några informanter upplevde att tandläkarna letade mer efter karies förr, det var mer ovanligt att undersökas av tandläkaren utan att behöva laga någon tand. Några informanter hade mer erfarenhet av lagningar, några erfarenheter av extraktioner och några både och. Samtliga informanter beskrev hur tandläkarna lagade små kariesskador med stora fyllningar av amalgam, vilket bidragit till komplikationer i form av sekundärkaries. Detta har upplevts som tidskrävande, oekonomiskt och onödigt arbete.
Det var ju egentligen när amalgamet kom som man lagade upp alla tänder. Då fick jag nog många lagningar som jag inte borde haft (Informant 5)
Några informanter beskrev hur lagningar och extraktioner förr utfördes utan information eller anledning. Information kring behandlingar, egenvård och tandstatus är mer förekommande idag, vilket har upplevts som positivt för alla informanter. I följd av detta har några informanter, som tidigare upplevt tandvården som oprofessionell och okunnig, ändrat sina åsikter.
Förr var det ju en sådan hierarki. Du bara tackade och tog emot. Nu kan du ju diskutera och få information (Informant 5)
Samtliga informanter blir kallade till tandvården regelbundet, minst en gång per år beroende på tandstatus. Alla beskriver också att tandvården fungerar mycket bättre nu, med avseende på obehagliga behandlingar och arbetssätt. En informant uppgav att den tekniska utrustningen så som
11 röntgenbildtagning fungerar bättre samt att kallelsesystemet är smidigt. Vid lagningar upplevs inte samma obehag som tidigare då arbetssättet har förändrats. Vissa informanter uppgav att bedövningen fungerar bättre, medan andra uppgav att de inte behöver ha bedövning idag om det är små kariesangrepp. Flera att informanterna uppgav också att tandläkarna är mer kompetenta idag och att tandvården känns mer tidseffektiv.
Allt är ju bättre nu. Du behöver inte ha ont, du får bedövning som tar nästan direkt (Informant 5)
Minskad smärta vid behandling
Resultatet varierade mellan informanterna gällande anledning till tandvårdsbesök som barn. Några informanter uppgav att smärta var den främsta anledningen till att besöka tandvården. Några informanter uppgav att de blev kallade till tandläkaren, så som de blir idag.
Vi gick när vi hade ont. Man blev inte kallad på samma vis (Informant 6)
Samtliga informanter beskrev hur obehaglig och smärtsam tandvården var, framförallt vid lagningar. En informant beskrev att behandlingar hos tandläkaren förr upplevdes tidskrävande och osmidiga. Några informanter upplevde tandvårdsrädsla i följd av en smärtsam behandling. Under behandlingen kontrollerade inte tandläkarna om informanterna upplevde smärta, utan arbetade utan kommunikation. En informant uppgav att det luktade kött under lagningarna då borren inte sprutade vatten, vilket gjorde den varm.
Ja, det var aldrig någon som frågade om det gjorde ont utan de bara borrade (Informant 3)
Majoriteten av informanterna påpekar att i samband med en mindre smärtsam tandvård har tandvårdsrädslan minskat. En informant uppgav att behandlingarna är mer tidseffektiva vilket minskat smärtan. Idag är tandvårdspersonalen mån om att behandlingar inte ska associeras med smärta. Två av informanterna uppgav dock att behandlingar ibland känns obehagliga och att få frågor gällande upplevelsen av smärta för ofta upplevs överflödigt.
Nu frågar de ”gör det ont, gör det ont?” Hela tiden, nästan lite för ofta (informant 3)
Diskussion
Metoddiskussion
Under studiens gång ändrade författarna syftet med denna kandidatuppsats då pandemin Covid-19 bröt ut i Sverige. Det ursprungliga syftet med studien var att undersöka beroende äldre och deras upplevelse av den uppsökande tandvårdsverksamheten i Jönköpings län. Verksamhetschefen för äldreboenden i Jönköping nekade förfrågan att utföra intervjuer på äldreboenden då resurser inte fanns tillgängliga samt besöksförbud, studien kunde därför inte genomföras. Utifrån detta ändrade författarna syftet, vilket istället blev att undersöka hur oberoende äldre upplever tandvårdens utveckling i ett livscykelperspektiv.
12 En kvalitativ design ansågs vara mest lämplig då syftet var att samla in upplevelser och känslouttryck. Om syftet istället hade rört mätbara variabler, såsom kariesprevalens, hade en kvantitativ design varit mer lämplig (20). Inklusionskriteriet gällande det svenska språket applicerades för att undvika missuppfattningar vid insamling av data, som kunde påverka resultatet. Vid frågor eller funderingar under intervjun kunde författarna själva utveckla frågan utan mellanhänder, såsom tolk eller annan typ av översättare. I studien inkluderades sju oberoende äldre som har besökt tandvården regelbundet under sin livstid. Författarna definierade regelbundet som att informanterna ska ha besökt tandvården som barn, ungdom, ung vuxen, vuxen och äldre. Dessa faser i livet valdes ut genom att utgå ifrån Homburger Eriksons (16) åtta faser. Författarna valde att slå ihop småbarnsåldern, lekåldern och skolåldern till barn, tonåren till ungdom, tidig vuxen ålder och vuxenåldern till vuxen, samt ålderdomen till äldre. Detta ansågs rimligt då faserna går ihop med varandra och kan kopplas samman. Urvalet bestod till en början av fem deltagare men utökades till sju deltagare. Detta för att stärka trovärdigheten. Bekvämlighetsurvalet ansågs vara mest passande då studien var småskalig och tidsbegränsad (7). Författarna hade dock hellre använt en annan urvalsmetod som gjort resultatet lättare att överföra på andra individer. Valet av urvalsmetod grundade sig i rådande omständigheter med Covid-19. I tabell 1 redovisas informanterna som ligger till grund för resultatet.
Fördelningen gällande kön, ålder, implantat och antal besök per år ansågs ha en bra spridning för resultatet. Samtliga informanter gick under intervjutillfället hos privat vårdgivare. Författarna anser att valet av vårdgivare kan ha påverkat resultatet. Alla informanter hade sina egna tänder kvar. Ett av inklusionskriterierna var att informanterna skulle ha gått regelbundet inom tandvården hela livet, vilket kan ha påverkat frågan om tänder/inga tänder.
I studien har författarna arbetat för att säkerhetsställa tillförlitlighet, verifierbarhet, giltighet och
överförbarhet. För att öka studiens tillförlitlighet och minska risken för feltolkningar vid analys av
intervjuer, utfördes transkribering vilket gav författarna möjlighet att korrigera vid eventuella brister. Den induktiva ansatsen stärkte också tillförlitligheten, då analysen antogs förutsättningslöst (23).
Verifierbarheten säkerhetsställs genom att direkta citat har återgetts i resultatet, på så sätt visar
författarna att det som har sagt under intervjuerna av informanterna överensstämmer med resultatet. Författarna ansåg att en tidigare använd intervjuguide stärkte giltigheten då den redan är beprövad. För att ytterligare stärka giltigheten fick alla informanter besvara samma huvudfrågor. En kvalitativ design kan endast ge en antydan för hur tandvården upplevs i ett livscykelperspektiv vilket gör att
överförbarheten blev mindre än vid en kvantitativ design. Dessutom är inte urvalet tillräckligt stort för
att kunna överföra resultatet på andra individer (23).
Ljudkvalitén på intervjuerna blev sämre då de utfördes via videosamtal. Hade intervjuerna utförts i verkligheten hade författarna lättare kunnat anpassa sitt språk, uppfatta informanternas kroppsspråk samt talat med informanterna utan brus. Den ursprungliga tanken var att båda författarna tillsammans utförde intervjuerna, där ena författaren intervjuade medan den andra spelade in samt antecknade intryck och kroppsspråk. I rådande situation gällande Covid-19 var inte detta möjligt. Intervjuerna skedde därför enskilt utan insamling av intryck och kroppsspråk, vilket hade stärkt intervjuernas
13 innehåll. Författarna tror dock att en positiv aspekt var att informanten kunde intervjuas på valfri plats. Intervjuerna uppskattades att ta 30–60 minuter, i slutändan tog intervjuerna 15–30 minuter. Trots detta ansåg författarna att informationen som gavs var tillräcklig och gav en mättnad för resultatet, då inte någon ytterligare information framkom trots utökning av informanter. Anledningen till den förkortade intervjutiden tros vara att de utfördes via videosamtal. En annan aspekt till detta tros vara att författarna som utförde intervjuerna är ovana intervjuare, vilket kan ha lett till att vissa följdfrågor kan ha missats. Detta kan också ha bidragit till att relevanta svar inte diskuterades men också att irrelevant information för studien kom med. Författarna betonar dock att vid en kortare intervju är det lättare att hålla sig till ämnet, vilket kan vara svårt vid längre intervjuer. Detta anses vara positivt för studiens resultat.
En mer erfaren intervjuare hade varit att föredra då intervjun hade blivit mer nyanserad. Författarna var medvetna om detta, vilket var anledningen till varför två pilotintervjuer utfördes där författarna skulle få möjlighet att öva på att utföra intervjuer samt upptäcka eventuella brister i intervjuguiden (20). Författarna hade dock kunnat ha lagt ner mer tid på att utföra fler pilotintervjuer på individer som stämde överens med inklusionskriterierna, dels för att känna sig mer bekväma med att intervjua, dels för att korrigera intervjuguiden desto mer.
Samtliga informanter informerades om studiens syfte och utformning muntligt vilket uppfyllde kriterierna för samtyckeskravet. Den mest föredragna metoden hade dock varit att göra samtliga steg personligen, något som var omöjligt. Det blev av vikt att kunna utföra studien på distans då personer över 65 år ansågs vara en riskgrupp för Covid-19 samt att folkhälsomyndigheten rekommenderade social distansering. Valet av urvalsmetod blev därför det mest etiska.
Författarna tog kontakt med två personer som de hoppades kunde tillhandhålla kontaktuppgifter till informanter passande för studiens inklusionskriterier. Detta kan ha bidragit till att både informanterna och de två individerna kände sig skyldiga att tacka ja. Om studien utförts igen hade en annan urvalsmetod varit att föredra.
Resultatdiskussion
I resultatet framkommer att tandvården upplevs bättre nu än tidigare. En stor skillnad för alla informanter var att tandhygienistsprofessionen har tillkommit samt en minskad smärta vid behandlingar. I resultatdiskussionen diskuteras huvudkategorierna förändring av tandvården och
professionellt individuellt omhändertagande.
Bemötandet inom tandvården är idag mer patientcentrerat, där patienter upplever en större delaktighet. Informanterna uppskattar hur bemötandet har förändrats och istället för att frukta tandvårdspersonalen känner de sig nu mer inkluderade och delaktiga. Patienters upplevelser kring tandvården är viktig för att kunna utveckla kvalitén på vården (18). Likaså gör också en bättre relation mellan vårdgivare och vårdtagare. Det leder till ett större förtroende för vården, vilket gör att patienter vågar ställa krav och att ge uttryck för sina åsikter. En viktig aspekt som skulle kunna påverka relationen
14 mellan vårdgivare och vårdtagare negativt tror författarna kan vara behandlingstiden. På grund av stress och långa vårdköer kan tandvården upplevas mindre tillmötesgående. Detta kan också påverka kvalitén på behandlingarna, vilket minskar förtroendet för tandvården samt kan påverka ekonomin för patienterna negativt.
Samtliga informanter hade upplevt smärta och hade obehagliga erfarenheter av tandvården under barndomen men hade positiva erfarenheter idag. Detta kan ses i en annan studie gjord av Landstingen i Örebro och Östergötlands län, där mer än hälften av studiens deltagare hade upplevt skrämmande upplevelser som barn. Nästan alla hade positiva upplevelser under sitt senaste besök hos tandvården (25). Enligt studien från länen varierade smärtan och obehag mellan kvinnor och män, där fler kvinnor hade upplevelser av både obehagliga situationer och smärta. Socialstyrelsen rapporterar också att fler kvinnor upplever mer tandvårdsrädsla (26). Resultatet i denna studie överensstämmer inte med tidigare nämnda studier då smärta och obehagliga upplevelser var mer förekommande hos män (4 av 7). Detta kan förklaras av mängden informanter. Författarna tror att resultatet hade sett annorlunda ut om fler informanter deltagit i studien. Anledningen till varför majoriteten upplever tandvården mindre smärtsam tror författarna kan bero på ett förändrat arbetssätt, i form av en förebyggande tandvård. En annan anledning kan vara förbättrade instrument och mer resurser. Exempelvis utvecklade borrar som kyler ner instrumentet med hjälp av vatten under behandling vilket minskar risken för obehag hos patienterna, samt att anestetikumen är mer effektiv och snabbare kan tas upp i kroppen och alternativa
anestetikum i form av ytbedövning finns tillgängliga för att minska obehag
I Sverige främjar staten den orala hälsan genom olika ekonomiska stöd (12). Informanterna uttrycker detta som positivt, då det hjälpt dem i ekonomiska situationer inom tandvården. Tandvården hade annars varit otillgänglig för fler idag. Tandvården har blivit dyrare, vilket anses vara negativt. Det framkommer dock att den ökade kostnaden kan kopplas samman med en ökad kvalitét av vård, vilket då kan rättfärdigas. Problematiken med en dyr tandvård är att den blir ojämlik. Framförallt baseras ojämlikheten på olika socioekonomiska förutsättningar, vilket präglas redan i barndomen (27). Författarna anser att en lösning hade varit att tandvården skulle vara skattesubventionerad likt hälso- och sjukvården, för att ge alla samma förutsättningar till en god oral hälsa.
I resultatet framkommer att tandhygienistprofessionen har varit central för tandvårdens utveckling gällande kost, munhygienvanor och karies. Trenden av kariesprevalens förändrades i samband med att tandvården skiftade fokus från reparativ vård till sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande vård, framför allt genom fluoret och tandhygienistyrket (28). Allt detta i kombination med den tekniska utvecklingen som skett, exempelvis kompositfyllningar och fissurförseglingar, är en stor faktor till varför de äldre idag har kvar sina tänder (18).
Författarna anser att regelbunden kontakt med tandvård idag är mer vanligt, framför allt bland barn och ungdomar. Den yngre generationen har mer erfarenhet av tandhygienister, då yrket varit etablerat sedan 90-talet (2). Författarna tror också att lagar gällande tandvårdsbesök för personer under 18 år kan ha bidragit till att fler unga besöker tandvården regelbundet. Vidare anser författarna att den skattesubventionerade tandvården för unga upp till 23 år kan vara en bidragande faktor till att fler unga besöker tandvården och att tandvården har blivit mer jämlik.
15 En anledning till varför tandläkarna lagade fler kariesangrepp och extraherade fler tänder förr kan ha berott på bristande arbetssätt och kunskap. Idag finns kompetens kring fluorets effekt mot karies vilket kan förhindra progression av initiala kariesangrepp. Innan upptäckten av fluorets verkningsmekanism fanns inget preparat som förhindrade karies att progrediera. Den mest effektiva metoden att förhindra progression kan därför ha varit att extrahera tänder eller laga initiala kariesskador (1).
Informanterna har besökt tandvården regelbundet genom hela livet vilket kan ha påverkat resultatet. Författarna tror att personer som inte har besökt tandvården regelbundet kan ha en mer negativ bild av tandvården. Det kan finnas underliggande orsaker till att tandvården inte besökts, vilket hade varit intressant att ta del av. En annan aspekt som kan ha påverkat resultatet är att informanterna lever i olika delar av Sverige. Nationella riktlinjer finns och är enhetliga i hela Sverige, men klinikerna kan skilja sig i olika regioner. Vid upprepning av studien bör detta beaktas för att få ett mer tillförlitligt resultat.
Enligt Homburger Eriksons utvecklingsteori formas människan av att genomgå och hantera olika kriser i olika livsstadier. Ur ett livscykelperspektiv kan då människor som genomgår liknande situationer uppfatta dessa olika (16). Detta tror författarna kan vara en anledning till varför alla informanterna upplevde smärta, men på olika sätt. Smärta är dessutom en subjektiv upplevelse, vilket gör det viktigt för tandvårdspersonal att lära patienterna att hantera den (29). Detta tror författarna att tandvårdspersonal har bättre kunskap kring idag.
Ytterligare forskning inom området gällande förändring av tandvården skulle kunna inriktas mot att undersöka fler åldrar för att få ett bredare perspektiv. Ett intresse att undersöka tandvårdspersonalens upplevelser gällande tandvårdens utveckling finns. En jämförelse mellan vårdtagaren och vårdgivarens perspektiv hade kunnat bidra till en större förståelse för patienternas önskemål gällande tandvård, vilket på sikt kan bidra till en bättre vård. Vårdgivarens upplevelser kan också bidra till att utveckla andra vårdgivares kunskap gällande bemötande och arbetssätt.
Slutsats
Utifrån resultatet dras slutsatsen att oberoende äldre upplever att tandvården har förbättrats ur ett livscykelperspektiv. Bemötandet inom tandvården har blivit mer patientcentrerat. Arbetssättet är mer smidigt och tidseffektivt, och behandlingar har blivit mindre smärtsamma vilket har haft en positiv inverkan på tandvårdsrädsla. Tandhygienistens roll anses ha spelat en stor roll gällande informanternas orala hälsa och inställning till tandvården. Tandvården har blivit dyrare jämfört med tidigare, vilket gör den till en socioekonomisk fråga i samhället. Den kan därför anses som ojämlik i Sverige.
16
Referenser
1. Vallgårda U. Sjuttio år med Folktandvården I Norrbotten. Luleå: Luleå grafiska; 2010.
2. Nyblom Y. tandhygienisternas historia 50 år – från tandköttsficka till folkhälsa. Stockholm: Sveriges Tandhygienistförening; 2019.
3. Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för vuxentandvård 2011 – stöd för styrning och ledning. Stockholm: Socialstyrelsen; 2011. Socialstyrelsen; Artikel.nr. 2011-5-1.
4. Lundqvist I. Vipeholmsexperimenten [Poddradio på internet] P3 Dokumentär. Stockholm: Sveriges Radio; 2010 [Uppdaterad 2010-12-10; Citerad 2020-04-20]. Hämtad från: http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/65245?programid=2519
5. Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket. Tandvårdsmarknaden [Internet] Stockholm: Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TVL): [Uppdaterad 2020-02-03; Citerad 2020-04-02]. Hämtad från: https://www.tlv.se/tandvard/tandvardsmarknaden.html
6. Socialstyrelsen. Statistikdatabas för hälso- och sjukvårdspersonal. Stockholm: socialstyrelsen; 2017 7. Socialstyrelsen. Tillgång på: barnmorskor, sjuksköterskor, läkare, tandhygienister och tandläkare 2012. Stockholm: Socialstyrelsen; 2012. Socialstyrelsen; Artikel.nr. 2012-10-7.
8. Riksrevisionen. Tandvårdsreformen 2008 – når den alla? Stockholm: Socialdepartementet; 2012. RiR; 2012:12
9. Tandvårdslagen (SFS 1985:125). Stockholm: Socialdepartementet 10. Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659). Stockholm: Socialdepartementet 11. Patientdatalagen (SFS 2008:355). Stockholm: Socialdepartementet
12. Riksförsäkringsverket. Högkostnadsskyddet inom tandvården - första året. Stockholm: Riksförsäkringsverket; 2003. RFV analyserar; Artikel.nr. 2003:18.
13. Salmon P, Hall G. Patient empowerment or the emperor’s new clothes. Journal of the Royal Society of Medicine: 2004;97(1): 53-6.
14. Dehlin O, Hagberg B, Rundgren Å, Samuelsson G, Sjöbeck B. Gerontologi - åldrandet i ett biologiskt, psykologiskt och socialt perspektiv. Falköping: Natur och kultur; 2000.
15. Bessing C, Gunne J, Nilsson H. Protetik. 3:e rev. uppl. Solna: Författarna och LIC FÖRLAG AB; 1992.
16. Homburger Erikson E. Den fullbordade livscykeln. Stockholm: Natur och Kultur; 1995.
17. Lee JY, Watt RG, Williams DM, Giannobile WV. A New Definition for Oral Health: Implications for Clinical Practice, Policy, and Research. Journal Of Dental Research. 2017 Feb;96(2):125–7.
17 18. Hansson LH, Gahnberg L, Hägglin C, & Odebo L. Skör och äldre – vad händer med tänder? Tandvårdskontakter och munhälsa hos äldre med stort omvårdnadsbehov. Göteborg: FoU i Väst/GR; 2013. FoU-rapport; 4.
19. Socialstyrelsen. Pilotenkät till tandvårdspatienter. Socialstyrelsen: Stockholm; 2019. Socialstyrelsen; Artikel.nr: 2019-10-6425
20. Kvale S, Brinkmann S. Den kvalitativa forskningsintervjun. 3 rev. Uppl. Lund: Studentlitteratur AB; 2014.
21. Bryman A. Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber ekonomi; 2001
22. Demirel J, Jäderkvist J. Faktorer som påverkar upplevelsen av svensk tandvård hos individer med utländsk bakgrund. Karlstad: Fakulteten för hälsa, natur och teknikvetenskap; 2014.
23. Lundman B, Hällgren-Graneheim U. Kvalitativ innehållsanalys. I B. Höglund-Nielsen & M. Granskär, redaktörer. Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Uppl. 3:1. Lund: Författarna och studentlitteratur AB; 2017. s. 224–231
24. Vetenskapsrådet. Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet; 2002.
25. Ekbäck G, Ordell S. En enkät om tandvård - 65- och 75-åringar i Örebro och Östergötland år 2007 - Rapport om fynden. Örebro och Östergötlands landsting: Örebro och Östergötland; 2007.
26. Socialstyrelsen. Tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling. Uppföljning och utvärdering. Socialstyrelsen; Artikel.nr. 2007-103-1.
27. Tegnell A. Jämlik tandhälsa. En analys av självskattad tandhälsa i Sveriges befolkning. [Internet]. Solna: Folkhälsomyndigheten; 2019. [Uppdaterad 2019-04-12; citerad 2020-04-27] Hämtad
från:https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/j/jamlik-tandhalsa/?pub=59629
28. Aronsson K, Ordell S, Aldin C. Tandhälsans utveckling i Sverige och Östergötland under 1900-talet några fakta. Linköping och Östergötlands landsting: Linköping och Östergötland; 2007. https://vardgivarwebb.regionostergotland.se/pages/28480/2009_4Tandhalsans_utveckling.pdf 29. Berggren U, Willumsen T, Arnrup K. Behandlingsmöjligheter vid tandvårdsrädsla hos barn och vuxna. Tandläkartidningen. 2003;95(1):49–57
18
BILAGA 1 – Underlag för information till deltagare.
Hej!
Mitt namn är … och studerar min sista termin på tandhygienistprogrammet vid Hälsohögskolan i Jönköping. Under våren 2020 planerar jag och min kurskamrat … att utföra ett examensarbete med syftet: att undersöka hur oberoende äldre upplever tandvårdens utveckling i ett
livscykelperspektiv.
Vår problemformulering i studien lyder: Tandvården har utvecklats och förändrats under flera decennier genom förbättrad kunskap och behovet av att möta patienten på rätt sätt för att uppnå en god vård. Den oberoende äldre har upplevt tandvården och undersökts som barn, ungdom, ung vuxen och nu som äldre. Genom att skapa en förståelse för tandvårdens utveckling i ett livscykelperspektiv utifrån patientens synvinkel kan man främja omhändertagandet i tandvården.
Intervjuerna kommer att ske via videosomtal på din dator eller mobiltelefon. Intervjuerna beräknas ta 30–60 minuter och kommer att spelas in med ditt samtycke. Samtycke sker muntligt och spelas in. I studien kommer sammanlagt fem personer att delta. Uppgifter kommer att behandlas konfidentiellt och inga personuppgifter kommer att används i resultatet. Studien presenteras sedan som en kandidatuppsats vid Jönköping University vilket du självklart har möjlighet att ta del av.
Att delta i studien är helt frivilligt och du kan när som helst avbryta din medverkan. Vid frågor vänligen kontakta oss.
19
BILAGA 2
Underlag för muntligt samtyckesbrev där informanten säger efter författaren.
Börjar med att nämna ort och datum för inspelning. Härmed samtycker jag att delta i studien.
Jag har informerats om studiens syfte, om hur information samlas in, spelas in och bearbetas. Jag har dessutom fått tillfälle att ställa frågor, samt fått dem besvarade. Jag är även medveten om att mitt deltagande är frivilligt och att jag när som helst kan avbryta min medverkan utan att ange orsak. Jag är också medveten om att ingenting jag säger eller delger kommer att nå utomstående. Jag samtycker härmed till att medverka i intervjustudien om äldres upplevelser av oral hälsa och uppsökande verksamhet från tandvården. Jag samtycker till att bli intervjuad och att intervjun kommer att spelas in.
20
BILAGA 3- Intervjuguide
Välkomnar deltagaren
Informerar om studiens syfte och rätten att avbryta, frivillighet att delta i studien samt konfidentialiteten
Samtycke spelas in Tidsram 30–60 minuter
Bakgrundsfrågor:
Hur gammal är Du?
Vilken klinik går du på? Folktandvård/privat? Alltid samma? Hur länge har du gått där?
Hur ofta ungefär går du till tandvården och har du gjort det genom hela livet? Har Du egna tänder kvar i munnen?
Har du implantat eller andra konstgjorda apparaturer?
Huvudfrågor:
Hur upplevde du tandvården när du var barn?
Hur upplever du tandvården idag?
Hur upplever du att den svenska tandvården har förändrats?
Stödfrågor
− Berätta om hur tandvården såg ut när du var barn. − Hur upplevde Du tandvården som ungdom? − Hur upplevde Du tandvården som vuxen?
− Hur har Du upplevt tandvården de senaste 10-20 åren?
− Vet Du vilka yrkeskategorier som fanns då och nu? Skulle Du säga att det är någon skillnad mellan på vilket sätt personalen jobbar idag gentemot när Du var yngre?
− Vilken är den största skillnaden från nu och då? − När var tandvården som bäst tycker Du?
− Hur upplever Du att tandvården har hjälpt din orala hälsa? − Fanns det något Du upplevde mer positivt?
21 − Fanns det något Du upplevde mer negativ?
Uppföljningsfrågor:
- Kan Du utveckla ditt svar? - Vad tänker Du kring ...?
- Du nämner... på vilket sätt påverkar det dig? - Kan Du ge en detaljerad beskrivning av.…? - Kan Du säga något mer om...?
Avslutning:
- Är det något mer Du vill berätta om din upplevelse av den svenska tandvården? - Tack för medverkandet.
