• No results found

Vattentornet, Svennetornet och de kungliga gemaken i Kalmar slott Åkerlund, Harald Fornvännen 152-167 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1973_152 Ingår i: samla.raa.se

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Vattentornet, Svennetornet och de kungliga gemaken i Kalmar slott Åkerlund, Harald Fornvännen 152-167 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1973_152 Ingår i: samla.raa.se"

Copied!
17
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Vattentornet, Svennetornet och de kungliga gemaken i Kalmar slott Åkerlund, Harald

Fornvännen 152-167

http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1973_152 Ingår i: samla.raa.se

(2)

Vattentornet, Svennetornet och de kungliga gemaken i Kalmar slott

Av Harald Åkerlund

I en är 1970 tryckt uppsats om det medel- tida konungskapellct i Kalmar slott1 har undertecknad påvisat bl. a. att två av tornen i slottet tidigare blivit felaktigt identifie- rade, senast av f. cl. riksantikvarien Martin Olsson i hans stora arbete Kalmar slotts h isl nyin.- 1 nr 1 av Fornvännen för 197g (Fv) har Martin Olsson (M. O.) förklarat, att han anser det onödigt att yttra sig om innehållet i min uppsats förövrigt men att lokaliseringen av de båda tornen är en allt för viktig fräga för att lämnas obeaktad.

Han söker i sitt inlägg visa att hans identi- fiering av tornen är riktig och mina påstå- enden felaktiga. Även jag anser en rätt lokalisering av tornen vara så viktig, att frägan bör ordentligt utredas. I den not, vari jag i korthet anförde skälen för min namngivning av de båda tornen — det är självfallet att jag var säker på min sak där- vidlag — nämnde jag, att ännu fler uppgif- ter i slottsräkenskaperna än de av mig ci- terade stöder min uppfattning. I anledning härav skriver M. O.: »Det hade varit lämp- ligt att Åkerlund återgivit ytterligare nägra av de uppgifter som skulle stödja hans på- stående.»'1 I följande utredning skall jag giva klara belägg för att Vattentornet var nr V och Svennetornet nr III av de på

M. 0:s plan (Fv s. 51) numrerade tornen.

Ehuru namnfrågan enligt M. O. kan sak- kunnigt bedömas endast om man har ingå- ende kännedom bäde om slottets murverk och om arkivmaterialet, är jag övertygad om att åtminstone flertalet av Fornvännens läsare utan svårighet kan följa och rätt be- döma framställningen. En mycket god och tydligt illustrerad orientering om vad det

hela gäller har ju M. O. lämnat i sitt inlägg, och det kan vara onödigt att belasta utrym- met hiir med upprepningar. Jag ber därför att fä hänvisa till M. 0:s redogörelse.4 En sak bör emellertid framhållas: de skrivare som förde slottsräkenskaperna hade sina speciella egenheter, vilket M. O. ocksä fram- hållit i KSH II. Sä skrev de t. ex. inte sällan

»pä» i betydelsen invid, och med »rundel»

menades ofta även ett fyrkantigt loin. En- ligt vad jag funnit måste de även ibland ha skrivit »vtlör» i betydelsen mittför. Slutli- gen slarvade de med kommateringens

Martin Olsson inleder sin kritik med att göra gällande att mitt huvudargument för lokaliseringen av Vattentornet och Svenne- tornet till tornen nr V och III bygger på ett tendentiöst referat av hans kommentar lill en anteckning i räkenskaperna liir 1554.

M. O. menar nu, att lian aldrig sagt att den 1554 påbörjade nybyggnaden av slottets norra länga redan frän början skulle ha

1 Harald Åkerlund, Konungskapellet i Kalmar slott, Göteborg 1970. (En rättelse av ett skrivfel: pä s. 13 skall inom parentesen stä empor i st. f. »emporiunift.)

2 Martin Olsson, Kalmar slotts historia, I (1944), II (1961) och III (19Ö5). Uppsala. Förkortas här KSH I-III. När det gäller planscher i den till KSH I hörande planschdelen förkortas KSH pl.

3 Martin Olsson anför därefter ett par räkenskaps- noliser som han anser slvrka den tolkning av torn- namnen, som han lämnat.

' På Martin Olssons översiktsplan (Fv s. 51) har tornen numrerats med romerska siffror. Numre- ringen är densamma pä fig. 4 här, men med ara- biska siffror. I texten använder jag de romerska.

s Att ett utelämnat kommatecken kan ge upphov till beklagliga missuppfattningar har jag pävisat i Konungskapellet . . . s. 28 tf.

(3)

Vattentornet, Svcnnetornel och de kungliga gemaken i K a l m a r stolt 153

~ u

HM

- C H I IL1S i — A

15 . H .

SEKTION C"—C um H—Ii

Fig. 1. Plan och sektioner av ett 1939 utgrävt fundament till det lusthus, som 1555-57 byggdes

»för vallen» (Norra vallen). Uppmätning av förf.

1939. (Detaljer av KSH pl. 48). Av fig. 2 och 3 fram- går h u r lusthusets exteriör kan ha sett ut. — Plan and sections ot the foundation ot lhe Summer

House which was built in front of lhe North Rampart in 1555-57. J t w a s excavated in 1939.

Measures taken by the author. (Details from KSH, Plate 48.) Figs. 2 and 3 show what the exteriör ot the Summer House may have looked like

(4)

k- TT -* W * Fig. 2. Den i »Gamla kungsmaket» på slottet be- fintliga inlarsia — på 1850-talet hårt restaurerad — som visar Kalmar slotts utseende omkring 1563- 64, var ännu pä V. Sylvanders lid ganska väl bibe- hållen. Bl. a. framträdde tydligen lusthusets tak- huv väl, liksom de bagformiga tinnarna på slottet.

Philippus kopparslagare läckte 1561 tinnarna vid slottet! östra och norra sidor med bly, bl. a. ele som fanns »wtöffuer waten lornetlh och ett aiu-n torn ther hos». (Tornen nr V och IV). Vattentornets huv vilade sannolikt på cn muravsats vid tinnbå- garnas bas. Det lilla trapptornet (IV) torde haft lut- tak med fall inåt borggården. Jfr tig. 4. — T h e inlarsia in the Old Kings Chambi-r—roughly re- stored in the 1850's—showing the appearance ot lhe Castle about 1563-64. It was in a fairly good condition as late as ai the time ol V. Sylvander.

It would seem that, i.a., the cowl of the Summer House was clearly visible, as were lhe arched battle- ments of the Castle. In 1561, Philippus, the copper- smith, covered the battlemenls 011 the east and north sides of the Castle with lead, i.a. those

which were »011 the Water Tower and anolher tower beside it» (towers nos. V and IV). T h e cowl ot the Water Tower probably restcd 011 a wall ledge at the base oi lhe battlcmcnt arches. T h e small staircase tower (IV) probably had a roof sloping towards the inner side of lhe courtyard.

Cf. fig. 4.

Fig. 3. Lusthuset »för vallen» som elet kan ha sett ut 1557. Det hade »tinnar» och inte mindre än 21 flögstänger. Gången över lill lusthuset synes ha byggts på en träbro frän början. Senare ersattes denna av en stenbro, ett kraftigt valv. Meel prickade linjer visas konturerna av gångens tak och ytter- väggar. Jfr fig. 6. — T b c Summer House in front of the Rampart, as it may have looked in 1557.

It had "crenelations" and no less than 21 \ane- spindlcs. T h e passage över to the Summer House seems originally to have been built on a wooden bridge. Låter this was rcplaced by a stone bridge, a stout vault. Dotted lines show the contouis ot the roof and outer walls of lhe passage. Cf. fig. (i.

-1 1 1 1- 10 m

- t -

1 1 1

(5)

Vallentornet, Svennetornet och de kungliga gemaken i K a l m a r slotl 155

omfattat hela sträckan frän K u r e t o r n c t (nr I) till tornet nr V — av mig identifierat som Vattentornet. De två välvda källare som omtalas 1554 skulle nämligen ha varit källa- r e n n r 3 och k ä l l a r t r a p p a n n r 2, som ligger mellan k ä l l r a r n a 3 och 4. Fv fig. 5. Att skri- varen avsäg de båda stora k ä l l r a r n a är det ingen som helst tvekan om, och att även M. O. från början varit av samma m e n i n g framgår av följande citat.

I K S H / / 85 1. skriver M. ().: »De ifråga- v a r a n d e k ä l l r a r n a måste vara de som på pl. 4 äro betecknade n r 3 och 4 . . . det är tydligt att b å d a k ä l l r a r n a och inte endast d e n ena av d e m varit byggda trots räken- skapens något otydliga formulering 'frå Slotz p o r t e n och intill v a n t t o r n e t ' . Källaren n r 4 är n ä m l i g e n belägen framför Vatten- tornet m e n sträcker sig även ett stycke öster o m n ä m n d a torn.» O c h u r M. 0 . : s senaste, s a m m a n f a t t a n d e , arbete o m K a l m a r slott"

citerar jag: »Arbetet påbörjades med att m a n 1553 rev ned de medeltida bostads- byggnaderna invid n o r r a r i n g m u r e n och d ä r j ä m t e även bjälklag och övrig i n r e d n i n g i d e n o m k r i n g 1540 u p p f ö r d a Nya kungs- maksbyggnaden. R e d a n samma och näst- följande år u p p f ö r d e m a n tvä präktiga t u n n v ä l v d a källare på de förra byggnader- nas plats. Därefter byggde m a n 1554 och de n ä r m a s t följande åren en ny s a m m a n h ä n g - a n d e bostadsbyggnad utefter västra och norra r i n g m u r a r n a s insidor från Kuretor- net till Nordvästra [felskrivning för N o r d - östra] byggningen vid östra r i n g m u r e n . . .».

Läsaren får själv bedöma, h u r u v i d a mitt referat var tendentiöst eller inle, dvs. o m jag verkligen tolkat M. 0 . : s u t t a l a n d e n

0 Martin Olsson, De kungliga gemaken i Kalmai slott, Uppsala 1966, s. 14.

7 Hans Hansson, Stockholms stadsmurar, Stock- holm 1956, s. 67 och not 180: »uttrycket husa höghet ett hus högt, en våning hög, förekommer även i 1400-lalels stadsböckcr (t. ex. II: I: 47, 211).»

8 Någon undersökning för alt konstatera om en öppning lör gallret blivit gjord i valvet över port- gången har, sävitt jag kan minnas, inle gjorts. Om cn sådan öppning finns är det troligt, alt gallret in- satts och varit i bruk någon tid, men ett säkert bevis härför är elet naturligtvis inte.

»fullkomligt godtyckligt» g e n o m att inte, som M. O . n u gör, r ä k n a k ä l l a r t r a p p a n , n r 2, som en av de i räkenskapen n ä m n d a två k ä l l r a r n a . N ä r M. O. längre fram i K S H I I (s. 90) u p p d e l a r byggnaden i

»Kungsbyggnaden* (från torn nr 1-111) och

»Drottningbyggnaden» (från torn nr III-V),

är d e t t a d ä r e m o t u t a n stöd av något slag både i u t d r a g e n ur r ä k e n s k a p e r n a och i byggnadens utseende, som inte ger något bevis för att »man byggde vertikalt» vid tillfället. Notisens »eth Mack högt» betyder n i a n tvivel »ett r u m ( = e n våning) högt»

och är j ä m f ö r b a r t med »ett hus högt» i ett tillägg till Byggningabalken i Magnus Eriks- sons stadslag.7 A t t två av byggnadens mel- lanväggar, vid t o r n e n I I I och IV, u p p d r a - gils över vinden, har varit motiverat som brandsektionering.

Påståendet att »Kungsbyggnaden»» övre

v å n i n g är 1555 »i stor utsträckning inreddes med golv, paneler och innertak och att de s i s t n ä m n d a även målades» (Fv s. 57) är viil djärvt, eftersom yttertaket blev lagt först t v å - t r e år senare. (KSH I I 90.) A r b e t e n a ifråga gällde »Stora salen» (KSH I I 89), och d e n n a var u t a n tvekan salen mellan Kure-

och Rödkullatornen (tornen I o. IX) senare

kallad G r ö n a salen. Det var närmast för d e n n a sal som »vindelstenen för Store sa- len» byggdes. D e n n a t r a p p a avsägs säkerli- gen i n t e att bli »Kungstrappa». Falsar tör ett fällgaller, som tydligen skulle ersätta vindbryggan i den gamla infarten genom Kuretornet, insparades nämligen i det nya inkörsvalvets väggar o m e d e l b a r t invid Kure- loinets inre hörn, (KSH pl. (i, 18.) För gall- rets m a n ö v r e r i n g erfordrades ett u t r y m m e ovanför inkörsvalvet, intill »Kungstrap- pan». Planerna ä n d r a d e s kanske u n d e r ar- betets g ä n g så att fållgallret slopades, men falsarna i portgången visar att det planera- des, n ä r vindelstenen byggdes.8

Det är osannolikt att nägon del av en äldre byggnad, av M. O. kallad »det forna Nya kungsmaket» och belägen intill K u r e t o r n e t , bibehölls i d e n nya byggnaden.

Källaren n r 3 är nämligen sä bred, att väg- gen m o t b o r g g ä r d e n måste vara byggd törst efter källarens u p p f ö r a n d e . M a n hade an-

(6)

närs inte fått plats för källarens g r u n d m u r och valvanfang, som dessutom ligger lägre än den nivå, till vilken en äldre byggnads g r u n d behövt föras ned. Jfr på K S H pl. 13, snitt A - B , h u r källaren förlagts invid ring- m u r e n . M a n vet förövrigt i n g e n t i n g om h u r bred den n ä m n d a äldre byggnaden varit.

Dess vägg m o t b o r g g ä r d e n kan mycket väl ha anslutit till Kuretornets hörn.

»Norra yttre v a t t e n p o r t e n »

För att tornet n r I I I skulle k u n n a tolkas som Vattentornet måste ett litet fyrkantigt torn ligga bredvid eller mycket n ä r a d e t t a torn. M. 0 . : s tolkning »stär och faller» med d e t t a t o r n »ther hos». P r o b l e m e t löstes av M. C), så, att h a n förklarade att ett m n r p a r t i i norra vallens s t ö d m u r mittför tornet n r 111 utgör återstoden av ett torn. H a n kal- lar »tornet» N o r r a yttre v a l l e n p o r t e n . Den port, som h a n t r o d d e att det funnits här, skulle ha fört till slottets hamnbryggor.

» T o r n e t nr 11 har legat i ett 1570 o m t a l a t bålverk av trä och jord, 'Boluerkcd wed w a t n p o r t e n n ' , vilket begränsade d e n smala förborg, som fanns på n o r r a sidan mellan slottet och hamnen.» (KSH I 272.) Det är emellertid u p p e n b a r t att något bålverk av d e t t a slag inte k u n n a t finnas här sä sent som 1570. D å var n o r r a vallen, å t m i n s t o n e i huvudsak, färdig.

Det fanns i stadens r i n g m u r tre p o r t a r som ledde till vattnet. D e n viktigaste var Sjöbroporten, belägen mittför den största h a m n b r y g g a n i Kättilen. De b å d a a n d r a kallades »Nordersta w a t u p o r t e n n o r d h a n bron» och (enligt Sylvander) »Synnersta w a t u p o r t e n » . D e n n a var belägen mellan slottet och M u n k c p o r t e n , n ä r a slottets vall- grav. På D o m i n i c u s Pahrs k a r t a 1585 (KSH pl. 76) är den m a r k e r a d som en ö p p n i n g i r i n g m u r e n . Bålverket vid Vattenporten av- ser tydligen en 1570 byggd förskansning Utanför vallgraven intill d e n n a port. N å g o n tvekan h ä r o m behöver inte finnas, eftersom det samma år åtgick 288 stockar till »1 Skans emellan v a t u p o r t h e n och Sloizgra- ven».1'

G r u n d m u r a r n a till »tornet» n r X I ut- grävdes u n d e r min tillsyn är 1939. De visas

i p l a n och sektioner på fig. 1. Vid utgräv- ningen diskuterades i n g å e n d e o m det möj- ligen k u n d e ha varit ett torn, m e n det sätt, på vilket m u r p a r t i e t byggts, talade så starkt emot ett sådant a n t a g a n d e att en a n n a n för- klaring mäste finnas. Är 1555 gjorde åtla m u r m ä s t a r e 214 dagsverken på bl. a. »löst- huset för vallen» och ett o k ä n t antal a n d r a dagsverken åtgick »på Lusthutisett, som wtii t h ä t t e året o p m u r e t är». Det framgår inte e n b a r t av b e n ä m n i n g e n och av utseendet på de framgrävda g r u n d m u r a r n a , a t t det var d e t t a lusthus »lör vallen» som uppför- des 1555 mittför tornet nr I I I . M u r p a r t i e t h a r uppförts samtidigt m e d n o r r a vallen och »framför» d e n n a . E n m i n d r e del av murverkets framsida står ä n n u fri, men stiirre delen är förbyggd av en sentida för- stärkning av vallens Stödmur. Den starka l u t n i n g e n av m u r e n och det förhållandet, att d e n m o t vallen stödande sidan h a r ä n n u starkare l u t n i n g mot vallen än framsidan samt dessutom inte har godsida u t a n är hell r å och ojämn, liksom »tornets» insidor, visar klart att u p p f ö r a n d e t har skett samtidigt med att vallens jordmassor påfylldes.1 0 Nå- gon p o r t här h a r det säkerligen inte funnits.

• Det är säkert denna port, som 15O1 kallas 1 Lille wathu porten». (KSH I I 128 f.) Så sent som 1656 begärde Krigskollegiet alt muren vid Vattenporten och slottsgraven skulle underhållas (KSH III 107), ly i Armlods rapport den 18 okt. samma år hade påpekats, att både Munkportcn och Vattenporten behövde förslärkas. Dessa portar låg nära varandra.

Det är troligen Vattenporten som visas längst lill höger pä Kristian l\':s minnesmedalj över 1611 års kalmarkrig (KSH II 276). »Synnersta vattenportens»

läge markerades av mig på cn planskiss över läm- ningarna a\ dominikaiuiklostret i Kalmar. S:e Chrislophers Gilles Chroenica I X - X , Kalmar 1936.

På pl. 3 i Fartygsfynden . . . , Uppsala 1951, är por- ten markerad för nära vallgraven.

10 Vi hade vid undersökningarna på 30-talet tyvärr inle- tillgång till excerpterna ur slottsräkenskapcrna.

Vissa problem i slottets byggnadshistoria hade an- nars varit möjliga att lösa redan da. Norra vallen blev inle- fullt färdigbyggd förlän på Johan III:s tid. För att redan 1111 kunna bygga ett lusthus här var man nödsakad att bygga ett särskilt fimdament lör detsamma vid vallens insida. Vallens inre siöel- mur var troligen inte än byggd i full höjd ulan bara nedtill, varför man uppl ill lagt endas* torv- slänt. Fig. 3.

(7)

Vattentornet, Svennetornet och de kungliga gemaken i Kalmar slott 157 Sylvander visar på sin bild av intarsian i

Erik XlV:s gemak, fig. 2, lusthusets tak och spira, men eftersom han inte visste att ett lusthus legat på norra vallen, förklarar han detaljerna sä här: »Det mellersta tornet å denna flygel försedt med ett litet blindtorn till prydnad å framsidan, . . . är Rödkulla- tornet, utgörande norra flygelns midtcl- torn.»11 Fig. 3 visar hur lusthuset kan ha sett ut med sina »tinnar» och 21 llögstänger, omtalade 1556. Redan 1561 byttes lusthusets koppartak ut mot blytak. (KSH I I 165.) »Aff Löstehuset Nor på wallcn bleff sönder rif- fuet gängen som gick in pä Slotedt, Tach- koper . . . » och »Aff Lostehuset Nor på [vid]

fijre kante tornetth, Schrap kopar . . . » M. O. kommenterar detta sä: »De två sista uppgifterna visa att lusthuset varit beläget på det fyrkantiga tornet i norra vallen, dvs.

Norra yttre vattenporten.» (KSH II 105.) Det är emellertid tydligt att skrivaren här, som vid några andra tillfällen, med »pä»

menat invid. (Jfr KSH I I 158.) Det fyr- kantiga tornet var tornet nr III. M. O. har förmodat, att detta lusthus blivit uppfört redan tidigare (KSH I I 272) och att det lusthus, som uppfördes 1555, låg på västra vallen. Så antog även Sylvander. Det finns dock ingen uppgift, som med säkerhet talar för att nägot lusthus blev byggt på västra vallen förrän mot slutet av Johan IILs tid.12

Vid utgrävningen 1939 påträffades på norra vallen en ca 8,5 m läng och ca 60 cm tjock grundmur till en byggnad, som legat endast 1,8 m utanför lusthusets norra vägg.

Fig. 1. Troligen är det här fräga om

»Macketh vthan för lustehuset», omtalat

!559-

11 Volmar Sylvander, Kalmar slotts och stads histo- ria. I, Kallnar 1864. »Förklaring af afleckningarne», s. 4. Philippus kopparslagare fick 1557 lön för 11 skeppund koppar »han haffuer . . . tcckt pä Tornet ut för I.usthusetth opå wallén, och opå T i n n a r n c öffucr opå löst Husetth» (KSH II 283).

13 Ett par uppgifter, som synes tala för ett tidigare lusthus här, är inte entydiga utan torde kunna tolkas på annat sätt.

13 Enligt Manne Hofrén (i Vägledning genom slottet och museet, Kalmar läns fornminnesf. medd. XVII, 1930, s. 18) har denna trappa av gammalt kallats

»Norra vindelstenen».

Det förhållandet, att lusthuset på norra vallen bevisligen uppfördes 1555, enligt M. 0.:s uppfattning redan tidigare, är en- ligt hans mening inte något hinder för att skrivaren låter »tornet», på vilket lusthuset stod, leva upp igen 1561, då Philippus kopparslagare täckte tinnar »wtöffuer wa- ten tornetth och ett anen torn ther hos.»

M. O. behövde det som ett nödvändigt alibi för att tornet nr III var Vattentornet. Så också när samma år »waten tornett . . . öster nor på sloled och ett litetl torn ther hoss»

täcktes. (KSH I I 102, 105.) Ännu 1564 spö- kar enligt M. O. det fantastiska »tornet».

»Til 4 kante tornett innen for watn tornett»

utlämnades då ett lås.

Vattentornet och norra trapptornet I föregående utredning har visats, att tor- net nr III inte kunnat vara Vattentornet — det är genom uppenbara feltolkningar och anakronismer M. O. kommit fram till en så- dan slutsats — och det borde därför egentli- gen vara onödigt att framlägga ytterligare bevis för att Vattentornet var nr V. Men vi kommer att få en bättre uppfattning om Erik XIV:s och Johan IILs planering av de kungliga gemaken och salarna i slot- tet, om Vattentornets roll i sammanhanget klarläggen.

Tidigare nämndes att »vindelstenen för Stora salen» främst synes ha byggts som entré till den stora festsalen söder om Kure- tornet, den då största av slottets salar. Detta framgår inte endast av benämningen på trappan utan även av att ett fällgaller var åtminstone planerat invid Kuretornet vid trappans uppförande. För gallrets manöv- rering krävdes ett avskilt utrymme ovanför portvalvet, alltså i Gyllene salens södra del.

Man kan dä inte gärna tänka sig, att trap- pan var avsedd som »Kungstrappa» — en benämning som den inte fått förrän i sen tid. Den nordöstra vindelstenen, av M. O.

döpt till »Drottningtrappan»,13 fick en nå- got förnämligare portal. De uppsattes båda

1562. Aven om Kungstrappans portal nu är defekt och förvanskad måste den redan frän början ha varit enklare än Drottning- trappans. Den sistnämnda prydes överst

(8)

Fig. 4. Kalmar slotts utseende omkring 1563. 1.

Kuretornet. 2. Kungsmakstornet. 3. Svennetornet.

4. Norra trapptornet. 5. Vatten tornet. 6. Nord- östra tornet. 7. Sydöstra tornet. 8. Södra tornet.

9. Rödkullatornet. 10. Porthus över infarten i västra vallen. 11. Lusthuset pä norra vallen. 12. Västra postejen. 13. Norra postejen. 14. Den rest av slottels

hamn, som återstod efter norra vallens tillkomst.

15. I våväningsbyggnad i östra förborgen, ifl. Täckt gång med vindbrygga frän Grå salen lill västra vallen. Vid 14, »nedanför Vattentornet», slottets allmänna hcmlighus som var byggda pä stenkistor.

Perspektivet är cn rekonstruklion av slottet sett frän den punkt pä Kvarnholmen, från vilken tör-

(9)

Vattentornet, Svennetornel och de kungliga gemaken i Kalmar slott 159 av riksvapnet, med stor kunglig krona, hål-

let av två stående lejon. Något liknande överstycke har det inte kunnat finnas på Kungstrappans portal. Avståndet från en- tablementets triglyffris — över vilken ge- simsen nu saknas — till bevarad målad puts pä fasaden är nämligen endast ca 45 cm.

(Se KSH pl. 53. Bevarad puts iir där mar- kerad med pricklinjer.)

Den omfattande nydaningen av de kung- liga våningarna i Kalmar slott, inledd 1553 med nedrivandet av medeltidsbyggnaderna vid norra ringmuren och uppförandet de följande åren av byggningen från Kuretor- net till Vattentornet, var noga planerad.

Man siktade till att erhålla bostadsgemak som låg åt öster, med utsikt över Sundet.

De höga vallarna, som nu uppfördes, tog ju bort en del av sikten åt andra håll.

Man drog sig i sammanhanget inte för att riva ned hela den övre delen av Vattentor- net och vid äteruppförandet bygga om dess huvudvåning till ett förnämligt kungsmak med tre stora fönster. Genom att samtidigt intill Vattentornet uppföra ett litet trapp- torn — det lilla tornet »ther hos» — erhöll man ytterligare ett vackert gemak med två fönster. Fig. 5 o. 8. Att man var nödsakad att riva Vattentornets gamla murverk i så stor omfattning framgår av fig. 5. Det hade

lagan lill slottsbilelen, fig. 2, tecknades. Bör jäm- föras med N. M. Maiulelgrens skiss av intarsiabil- elen (se H. Åkerlund, Konungskapellet . . . a.a. fig.

8.) — Appearance of lhe Castle about 1563. 1.

Guard Tower. 2. Kungsmakstornet (King's Chambcr Tower). 3. Svenne Tower. 4. North Staircase Tower.

5. Water Tower. 6. North-East Tower. 7. South- East Tower. 8. South Tower. 9. Röelkullatornet (South-West Corncr Tower). 10. Gateway house ovcr entrance in the West Rampari. 11. Summer House 011 North Rampart. 12. West Bastion. 13. North Bastion. 14. What remaincd of the Castle Harbour aller erection of North Rampart. 15. Two-storey building in East Forecourt. 16. Covered passage with drawbridge from Gney Hall to West Rampart.

At 14, "beneath lhe Water Tower", the common privics ot the Castle, built on caissons. T h e per- spective is a reconstruction ot the Castle scen from a point 011 "Kvarnholmen" from which the sketch for the Castle picture, fig. 2, was drawn. Should be compared1 with N. M. Mandelgrcn's sketch of the inlarsia picture (see Åkerlund, op.cit., fig. 8).

varit alltför riskabelt, och dessutom med- fört minst lika mycket arbete, alt endast förtunna tornets väggar och giira de stora genombrytningarna för fönster och dörrar.

Förmodligen önskade man erhålla större utrymme även i tornets övre våningar. Man rev resolut övre delen av tornet, delvis ända ned lill de nya makens golvnivå, delvis till underkant av de nya fönstren. Rivningen skedde 1556, alltså i takt med den norra längans uppförande. Dä »äre gjord på waten

tornet opå thän gamble mur som nidher bröttz» 130 hjälpedagsverken. (KSH II 90, 105.) Detta motsvarar ett arbete av 5 man under en månad, vilket visar att det varit en mycket omfattande rivning. På den ti- den hade man tolv timmars arbetsdag.

Samma år börjades byggandet av trapp- tornet invid Vattentornet, »windelstenen vten Slotet». Då gjordes 200 hjälpedags- verken »opå then graffning till grundualen wnder windelstenen wten lönporten». I det stora antalet dagsverken måste ha ingått grundgrävning fiir den byggnad, som sam- tidigt uppfördes vid ringmurens utsida mel- lan tornen nr III och IV, samt antagligen även en del rivningsarbeten. Trapptornets bottenvåning ligger i förband med nämnda byggnad (fig. 6), vars andra våning torde ha byggts i korsvirke. (KSH H l 18 ff.) Martin Olsson har antagit, att tornet nr IV blivit uppfört redan 1544, men ovannämnda rii- kenskapsnotis visar att detta skedde först

1556 i samband med de övriga nybyggnads- arbetena. När murningen nådde upp till i jämnhöjd med det nya murverket i Vatten- tornet byggdes i fortsättningen de båda tor- nen i förband med varandra ända upp.

Fig. (i. Trappans nedersta fem steg ligger vid västra sidan av tornet, alltså utanför detta. Av de övriga stegen ligger fyra i trapptornets västra mur medan tre har lagts ovanpå det tunnvalv, som täcker det välvda rummet underst i tornet. Trappan ut- gjorde förbindelse med det nya kungliga kök, som inreddes i tillbyggnadens botten- våning och med fataburen i dess andra vå- ning samt med norra och östra förborgarna.

Dessutom var den naturligtvis ingång för tjänstefolket.

Fornvännen 68

(10)

TI

* ~ ~

i Atcä«]valUnulo.n

l o 5 Q

SKÄRNING a — t

PluAN IV

(11)

Vattentornet, Svennetornet oeh de kungliga gemaken i Kalmar slott i(ii

1 2 . t 4 9 6 7 8 9 10

\<r V -Ht- W M

lig. 5, Plan och sektion av Vattentornet (ursprung- ligen fangetorn i borgen) och Norra trapptornet.

Uppmätning av fört. på 30-talet. (Detalj av KSH pl. 24.) Vattentornets övre del, från och med plan IV. nedrivs 1556 och äteruppfördcs därefter med tunnare murat i samband med byggandet av Norra trapptornet. Med streckade linjer visas Vattentor- nets plan — mellan snitten III och IV — som den säg ut före rivningen. Jfr KSH pl. 25. — IMan and sei lion ot the Water Tower (originally a prison tower) and the North Staircase Tower. Measures liv tlie- author in the 1930's. (Detail from KSH, Plate 24.)

TE -»I

Fig. fi. Parti av slottets norra fasad med Vallen- tornet, Norra trapptornet och Svenne-tornet. De bada förstnämnda ligger i förband med varandra frän underkant av andra våningens fönster och uppåt sä längt det gamla murverket är bevarat, Uppmätning av förf. pä 311-talet. (Detalj av KSH pl. II.) — Part of north facade wilh Water Tower, North Staircase Tower and Svenne Tower. T h e two former are joined to each other from the lower edge of tbc second floor windows anel up-

\\ .i 1 c Is as far as the old wall remains. Measures by the author in the 1930's. (Detail from KSH, Plate 11.)

Svennetornet

Namnet Svennetornet förekommer enl.

M. O. första gängen 1562, då det omtalas tre gänger i räkenskaperna. Då åtgick »'lill thet 4 kante Suene tornedt, Sågebräder 13 tolfter» och samma är »Ere opsalte på thet 4 kante Suine tornetth Kopper knäpper -'.

wage 10 m:r.» 1563 uppmurades 13 000 tegel pä »1 kantta Suenne tornet på Slotett och gamble Konungz mackett» och antecknades ett parti kopparskrot, som tagits av en gam-

mal spira på Svennetornet. Tornet omtalas därefter inte förrän 15C6, då det insattes glas i tre fönster i en kammare som lag

»emellan wantt tornett och Sucnnetornett».

När man sammanställer alla dessa uppgifter framstår det klart, att Svennetornet måste vara tornet nr III. Det var ett av de äldre tornen, det var fyrkantigt, det var inte be- läget alldeles intill Vattentornet. De båda fyrkantiga tornen mot sjösidan var nyupp-

(12)

• • • • • • • •

Fig. 7. Fundamenten till det stora valvet mellan Grå salen och Västra vallen ses här i plan och sektioner (ab-ab och a-a). Uppmätning av förf.

på 30-talet. (Detaljer av pl. 32 och 33 i KSH).

Överst ett försök att visa h u r valvet, med gång och vindbrygga, kan ha sett ut. — T h e foundations of the large vault between the Grey Hall and the West Rampart scen in plans and sections (ab-ab and a-a). Measures by the author in the 1930's.

(Details from KSH, Plates 32, 33.) At the top, an attempt to show what the vault, with passage and drawbridge, may have looked like.

förda, varför inget av dem kunnat vara Svennetornet.14

Det ovan omtalade stora rivningsarbetet om 130 dagsverken kan inte, som M. O.

trott, ha gällt tornet nr III. (KSH II 105 f.) Av KSH pl. 26 framgår, att det är mycket små nedbrytningar av murverk, som gjorts på detta lilla torn. Tiden för de väsentli- gaste ingreppen omtalas dessutom i slotts- räkenskaperna. Aren 1587-88 gjordes 31 dagsverken på »Suenetors fönster» och »till att Nederbryta Fönsterenn på Svenetornett»

åtgick 30 dagsverken. (KSH I I 228.) Tornet fick dessa år nytt tak och i samband därmed nyinreddes den översta tomvåningen till etl bostadsrum. Jfr KSH I 153 f. Därvid för- storades fyra av tornets gamla tinnöpp- ningar och fönster insattes i dem. De övriga igenmurades. (Troligen hade man dock re- dan tidigare inrett ett rum bär, med tinn- öppningarna oförstorade.) Bland »Suene- tors fönster» kan även ha ingått den genom- brytning i den östra väggen i tornets andra

våning, som gjorts för ett fönster. Det stora antalet dagsverken förklaras då bättre. Mu- ren i tinnkransen är endast 75-80 cm tjock.

Hemlighusen vid Vattentornet

Det bör kanske sägas några ord om de i slottsräkenskaperna nämnda hemlighusen vid Vattentornet, emedan Martin Olsson anser dessa vara ett av bevisen för att tornet nr III skulle vara Vattentornet. Är 1559 »är kommeth thill att bebinda enn Stenkista med vnder Hemelhuset, Stange J ä m n 5 % 5 m:r» och 1562 användes 16 % stångjärn till samma ändamål. 1564 utlämnades spik till

»en bro wid Slottzens hemelhus». Detta hemlighus måste ha byggts ute i vattnet, eftersom det vilade på stenkistor och en bro fanns här.15 1558 omtalas »hemelhusen wed watutornedt» och »ett hemelhus neden- före [Vattentornet]». Dessa hemlighus har troligen legat ungefär där jag markerat dem pä planen, fig. 4. Det ena var kanske avsett för kvinnlig, det andra för manlig tjänstepersonal och för arbetare vid slotts- byggena. 1571 gjorde tio knektar cjo dags- verken på »1 hemelhus som vpbögz». Till

14 »Nija Rundclcn vnder Sucnc», nämnd 1587, kan inte ha nägot samband med Svennetornet utan troligen med •Svennemuren», västra torborgens ringmur. KSH l 200 t.

1 Om stenkistor i hamnen se H. Åkerlund, Fartygs- fynden . . . , Uppsala 1951, s. 18 f., 25 t. och pl. 2.

(13)

Vattentornet, Svennetornet och de kungliga gemaken i Kalmar slott 163

hemlighuset utlämnades 5 famnar kedjor, antagligen till räcken på bron, som förde ut till huset. Man kan här göra en jämfö- relse med stadens hemligbus i hamnen.

KSH pl. 78, 80. Det är troligt att även slot- tets allmänna hemlighus tidigare låg i Kät- tilen. Vid norra vallens utbyggnad måste de flyttas till platsen nedanför Vattentornet.

Namnet Vattentornet kan möjligen ha samband med att detta av alla slottets torn läg närmast vattnet. Det var fängelsetorn ända till ombyggnadsarbetena under Frik XIV och Johan III. Namnet synes ha levt kvar som namn på ett senare fängelse i slottet. Sylvander omtalar nämligen att två små valv »i södra strykvärnet eller vall- sträckan . . . som fordom utgjort Slottets svåraste fängelsehål» kallades Vattentor- net.1^

16 Sylvander a.a. I, 89 f. Fängelset ifråga var 173(1 utdömt. Sylvander anför flera källor, bl. a. stadens tankebok 1642-46, rädhusrättcns arkiv och ett bc- siktningsprotokeill från 1770, där det uppgavs, att

»2 at de i södra murhvalvet befintliga fängelsehvalt kallades sedan gamla tiden för Vattentornet». Jfr här KSH III 81: »Benämningen Fånge-tornet kan vid denna tid [1640] användas även om ett fängelse som icke är beläget i nägot torn.»

Fig. 8. Parti av slottets huvudväning mcel Svenne- tornet, Norra trapptornet, Vattentornet, Rutsalen (63) och Drottningsalen (65). Uppmätning av förf.

på 30-talct. (Detalj av KSH pl. 10). Påmurningen vid ringmurens insida i rak linje genom Rutsalen och Drottningsalen visar, att dessa salar från bör- jan utgjorde en stor sal, »Norre store Salen», nämnd

1561. (KSH II 103). Redan 1563 synes den ha varit avdelad i två, emedan elet dä talas om Norra salen

• •id Vattentornet. Tydligen för att skilja mellan salen micttör Svenne-tornet, 63, och denna sal, 65.

— Part of the main floor with Svenne Tower, North Staircase Tower, Water Tower, Chequer Apartment (63) and the Queen's Hall (65). Meas- ures by the author in the IO*o's. (Detail from KSH, Plate 10.) T h e masoning on the inside ot lhe encircling wall in a straight line through the Chequet Apartment and the Queen's Hall shows that these halls were originally one large hall, lhe "Great North Hall", mentioned in 1561. (KSH, II, p. 103.) As early as 1563 it seems to have been divided up into two, since mention is then made of the North Hall by the Water lower. Obviously lo distinguish between the hall oppositc the Svenne Tower, 63, and this hall, 65.

Salarna och gemaken i slottet

De två salar, som nu kallas Rutsalen och Drottningsalen, utgjorde frän början en stor sal, »Norre Store salen». Detta fram- går tydligt av fig. 8. Senast 1563 uppdelades

(14)

den dock i de båda nämnda salarna. Den nägot oregelbundna fönsterindelningen har samband med fönster- och dörrplaceringen i bottenvåningen. (KSH pl. 54 a.) Från Grå salen förde en på ett stort stenvalv vilande täckt gäng över till västra vallen. Ena fun- damentet till valvet är bevarat i hörnet mel- lan Kungsmakstornet och västra ringmuren, och det andra mittemot, invid stödmuren till vallen. Fig. 7. Bottenvåningens fönster- nisch bar här fått dragas snett för att komma vid sidan av valvet. Detta bröts ned

1589. (KSH I I 284.) På Sylvanders tid syn- tes ännu tydliga spår av valvet »i vallens inre klädmur».17 Valvet var så stort, att gången ovanpå kan ha varit omkring 2,5 m bred invändigt. Den var försedd med vind- brygga, en säkerhetsåtgärd för att hindra obehöriga att ta sig in i de kungliga loka- lerna. Vindbryggan namnes första gången

1563. (KSH I I 111.) Den hade förmodligen sin plats invid vallens stödmur. Ännu 1569 omtalas »gongenn vtanför Salenn på [vid]

Konungz Mackett» och »gongen på longe Saalen som för war teckt» (KSH II 158).

Det synes ha varit en lustgång med många fönster vid båda sidorna. Grå salen kallas 1567 »Longe Salen vthan fiir Kongz Makct».

Det framgår ingenstädes klart, att gängen på valvet förde till ett lusthus på västra vallen, kanske ledde den endast till en där anlagd trädgård. 1570 kallas den »gongen mellom Salen och vallenn».18

Erik XIV lät utöka den kungliga vå- ningen genom att redan 1559 påbörja om- byggnaden av Nordöstra byggningen och uppföra de två fyrkantiga tornen öster om denna byggnad. Dessa torn täcktes proviso- riskt 1560. När det året innan omtalas att man täckte »the nije Rundeler . . . östan på Sloted» avses troligen en provisorisk täckning av Vattentornet och det lilla trapp- tornet. Täckningen av dessa torn blev näm- ligen färdig först 1561.19 Eftersom inred- ningen i gemaken och salarna vid slottets östra sida förstördes av den stora branden 164a — troligen hade dock en viss förstö- relse skett redan under och efter kalmar- kriget 1611 — har dessa säkerligen förnäm- ligt inredda lokaler inte gjorts rättvisa vid

bedömningen av kungsvåningen i Kalmar slott.

Den kammare med vackert snickeriar- bete, som Johan III nämner i sin skrivelse

1574 (KSH I I 218 f.), kan på goda grunder antagas vara rummet i trapptornet, som tydligen utgjort ett förmak till det runda rummet i Vattentornet. Dessa båda rum har säkert varit praktfullt inredda. Det runda rummet är sannolikt det, som 1566 kallas »Nya maket emot sjön» och 1568

»Konungsmaket öster till sjön». I 1563 års uppbörd intogs nämligen 4 skeppund av- klippningskoppar »Effter 3 schippund 8 m.

Tackop. som kom på lille tornedt wid Konungz Machett och effter 16 ft 12 m:r som kom till watnn tornett.»20 Samma år omtalas »Konungz machett emott staden»

för alt skilja mellan de båda konungsma- ken. Det sistnämnda var det »gamla» i Kungsmakstornet. Lokaliseringen av ett par i Johan IILs skrivelse nämnda salar blir med största sannolikhet följande:

»Thenn lille fyrekantte Saal som Konung:e M:tt plager fhå sigh maatt vdi» är då Rut- salen, medan »thenn Lille Saal som är pa- neledt, och är näst thenn Cammer belägen som medh thet sköne Snidkere Arbethe är innen förbygt» är identisk med Drottning- salen. De båda salarna skiljas av en murad vägg som är ca 60 cm tjock och står på en ännu tjockare vägg i bottenvåningen. Den- na vägg, som är ca 90 cm tjock, står i sin tur tvärs över valvet till källaren nr 4. (Se

17 V. Sylvander a. a. I, s. 235.

18 KSH II 158. Den gäng, som från Gyllene salen förde över till västra vallen, byggdes enligt räken- skaperna inte förrän 1584-85 (KSH II 274 f.) i sam- band med arbetena på kapellet och nya lusthuset Som tidigare nämnts stod elet stora valvet mellan Grå salen och vallen kvar ända till 1589.

" Dä »Är opteckt pä watentornett til blij breder öster nor på sloted och ett litcd torn ther hoss.

sägebreder 20 toltfter», och »till att teckia fijro kante och waten tornetth medth» åtgick 3650 st spik. KSH II 105.

20 Även proportionerna, ca 1 : 5, talar för att här HMS tornen nr IV och V. 1561 hade Philippus kop- parslagare »opslagill» takbly bl. a. »wtöffuer waten tometth och ett anen torn ther hos . . . » . KHS II 102. Detta var dock endast på tinnarna. Se fig. 2.

Taken på de båda tornen erhöll koppartäckning.

(15)

]'altentornet, Svennelornel ocli de kungliga gemaken i Kalmar slott 165

KSH pl. 13, snitt A-B.) Johan III säger i sin skrivelse: »Menn efter thenn Mur som ått- skilier thenn fyrekantte Saal och thenne förbe :de lille panelede Saal är fast tiuk och swår, och ther till medh står på etth hwalff, Dherföre så schall samme muur bliffwe tynnere giordb, eller och atth ther måttlie medh träwärck bliffwe emillen bygtt, Szä bliffwer samme lille Saal nägett större. Så och mindre tunge på hwalff- wedt».21 Väggen var möjligen tidigare lika

21 Nägon vägg som stått på ett valv i Grå salen, vilket M. O. har förmodat, kan det däremot knap- past ha funnits. Det fanns ingen anledning att av- dela denna sal genom att bygga en vägg på etl valv.

Som pä sä mänga andra ställen i slottet, där nya skiljeväggar uppsattes, hade man naturligtvis byggt väggen i korsvirke, vilket Johan III ju föreslär som ett alternativ för att göra den av honom nämnda väggen tunnare och lättare. M. O. förmodar att väg- gen i Grå salen gick genom två våningar »och vi- lade pä hjässan till valvet över källaren nr 3»

(KSH II 249). Detta är osannolikt, emedan väggen då skulle slätt parallellt med källarens längdaxel och belastat valvet excentriskt. Valvet är här ca 13 m breit och ganska flackt. Se KSH pl. 13, snitt A-B och pl. 4.

l O O t n

Fig. 9. Kalmar slotts huvudvåning som den var indelad och disponerad 1574. Kungen och drott- ningen bodde i de mot Kalmarsund vackert be- lägna rummen i tornen nr IV-V1I, Johan III sanno- likt i rummen 75 och 77 samt Östra salen, 74, medan drottningen disponerade rummen 68 och 73 samt salen 65, Drottningsalen, och 72 var ett för häda gemensamt förrum. Drottningsalen är den paneladc sal, som omtalas i Johan Hl:s skrivelse 1574, och 63 den lilla fyrkantiga salen »som Ko- iiiingx' M:tt plager fhä sigh maat udi». XI. Lust- huset pä norra vallen. 61. Grå salen med cn gäng,

16, över till västra vallen. 59. Fick senare namnet Gyllene salen. 87. Stora västra salen, senare kallad Gröna salen. 86. Södra salen. Hur rummet 82, be- läget ovanför elet stora slottsköket, var disponerat, är inte känt. Antagligen var det uppdelat i två eller flera rum. 62. Gamla Kungsmaket, Erik XIV.s gemak. A, B, C betecknar Västra, Norra och Södra

\ inilelstenarna. — T h e main floor as it was divided and arranged in 1574. T h e King and tbc Queen occupied lhe beauliful rooms in towers nos. I V - VII, facing Kalmar Soiind.

(16)

tjock i andra våningen som i bottenvå- ningen — bjälklagen ligger parallellt med väggen — men troligare är, att byggmästa- ren övertygade konungen om att det ingen fara var med valvet, varför väggen kunde bibehållas som den var.

Tidigare har framhållits, att det var de norra och östra längorna i slottet, som in- reddes till bostäder för konungen och drott- ningen. Erik XIV, som inte hade någon drottning, bodde väl åtminstone tidvis i det nyinredda »Gamla kungsmaket», men sannolikt tog han sommartid de nya maken i Norra trapptornet och Vattentornet i an- språk. Eftersom Johan III, som Martin Ols- son bar påpekat (KSH II 156, 325), inle ville bo i broderns f. d. rum, är det troligt, att ban överlät rummen i Vattentornet och trapptornet åt sin drottning. Själv synes han nämligen ha tagit sin bostad i tornen nr VI och VII, båda innehåller vackra mot Kalmarsund vettande rum. 1579 talar han om »thenn östre Sael emotth Borcholmen

(Borgholm) ther wij sielffwe plage wistes vdi». (KSH II 265.) Den östra salen sträckte sig dä frän mittför tornet nr VI till mittför tornet nr VII. Fig. 9 visar hur den kungliga våningen torde ha sett ut vid denna tid.

Salarna i västra längan, inbegripet Grå salen, var inga bostadsgemak utan endast representations(fest-)salar. Den långa salen i södra längan, inredd omkring 1570, ut- ökade festsalssviten men ersattes senare av Johan IILs slottskyrka. Nägot tidigare - innan kyrkans tillkomst — hade den östra salen förlängts och blivit den största i slot- tet. Erik XlV:s gemak = Gamla konungsma- ket, och sannolikt även runda kammaren i Rödkullatornet (nr IX), torde av Johan 111 mest ha använts som gästrum åt särskilt förnäma gäster. Benämningarna Kungs- trappan och Drottningtrappan ger en något skev bild av hur lokalerna i huvudväningen var disponerade under en väsentlig del av det mest lysande skedet i slottets historia.

The Water Tower, the Svenne Tower and the Royal Suites in Kalmar Castle

In Kalmar slotts historia (Uppsala 1944, -61, -65 = .KS/f I, II, III) Martin Olsson argues that tower no. 3 (fig. 4) was identical with the Water Tower, which is mentioned several times in the Castle accounts during the latter part of the i6th century. In 1970, however, the present author pointed out tbat it was no. 5 which was called the Water Tower, and that no. 3 was called the Svenne Tower. In Fornvännen 1972: 1, Martin Olsson attempt! to prove that my identifi- cation of the two towers is based on "quite untenable reasons" and insists that his in- terpretation is correct. Therefore, in the present artide I have given manifest proofs tbat, 011 the contrary, it is Marlin OlssoiVs reasons that are quite untenable.

According to the records in which the Water Tower is mentioned, a small, square tower must have stood beside or very close

to it. Thus, Martin 01sson's most im- portant argument is that a rectangular wall remain, at the inside of the North Rampart opposite tower no. 3, should be "the small tower beside". He called it the Outer North Water Gateway. T h e wall remain in ques- tion was investigated in 1939 under my superintendence. It seemed, however, that it could not be designated a tower, sloping as it did sleeply towards the inner part of the rampart, and, besides, the inner side of it was rugged and rotigh. Therefore, it should have been built at the time when the mäss of earth of the rampart was filled up. In 1555 the accounts mention the Sum- mer House in front of the rampart, which is said to have been erected that year. Thus, the wall portion in question would seem to have been built to serve as a foundation for the Summer House. T h e North Rum-

(17)

Vattentornet, Svennetornel och de kungliga gemaken i Kalmar slott 167 part was not quite completed until much

laler, and to be able to build a summer house here as early as 1555 they had to lay a special foundation for it. Fig. 3 shows what the summer house may have looked like. Its roof and spire were to be seen in an inlarsia (fig. 2)—now distorted—in Erik X I V s Chamber in the Castle, furnished about 1562-64. When, in 1561 and 1564, mention is made of "the Water Tower to the nortb-east" and "another tower beside it", it cannot possibly apply to tower no. 3 and the summer house. There are, however, other references which go to show that tower no. 5 was the Water Tower.

In 1556 the whole upper part of the Water Tower was pullcd clown, right clown to the floor level of the new royal apart- ment. For at that time large parts of the Castle were being re-built, the old buildings

"from the Castle Gateway to the Water Tower" (from tower no. 1 to tower no. 5) being pulled down and new ones erected instead. In 1556 they also began to build a staircase tower, no. 4, beside the Water Tower. Thus, the records from 1561 and

1564 are quite satisfactorily explained. That tower no. 3 was called the Svenne Tower is confirmed by several statements (1562, -66, -87, -88). T h e privies close to the Water Tower, which Martin Olsson found to be evidence of tower no. 3 baving bad tbat name, seem to have rested on caissons and, consequently, must have been built in the water. In fig. 4 I have marked the probable location of these privies "beneath the Water Tower". Evidently, they had had to be moved here when the North Rampart cut off the approach to the harbour north of it, where they were probably situated be-

fore. The name of the Water Tower is probably explained by the fact that, of all the towers of the Castle, it was closest to the water.

The two halls, nos. 63 and 65 (fig. 8),

were, to begin with, one large hall, the

"Great North Hall". From the Grey Hall, no. 61, a covered passage resting on a large stone vault, mentioned in 1563, -69, -70, led to the West Rampart. T h e vault was pulled down in 1589. A few years earlier it bad been replaced by another exit, from room no. 59. T h e round room in the Water Tower, no. 73, was fitted as a king's cham- ber by Erik XIV. In 1568 it is referred to as the "King's Chamber east of the sea".

Room no. 68 was apparently an ante-room and is probably identical with the beauti- lully fitted chamber mentioned by John III in a letter of 1574. For some unaccountable reason Martin Olsson did not include these two rooms in his attempts to reconstruct the royal apartment (KSH II, pp. 313, 319).

When these two rooms are included, the localization of the rooms mentioned in the Kings letter, will be quite different and more plausible tban if they are ignored.

T h e arrangement of the main floor of the Castle in 1574 has been reconstructed in

fig- 9-

T h e King and the Queen lived in the beautiful rooms facing Kalmar Sound in towers 1V-VII, the King probably in 75, 77 and in the hall 74, while the Queen occupied 68, 73 and the hall 65. They bad a common ante-room, 72. T h e Queen's Chamber, no. 65, is probably the panelled hall mentioned in the letter of 1574, and no. 63 the small chequer hall, which served as a dining-room. XI is the summer house on the North Rampart. 61 the Grey Hall with the passage, 16, to the West Rampart.

59 was låter called the Golden Hall. 87 was the "Great West Hall", låter talled the Green Hall. 86, the South Hall, was converted into the Castle Church about 1590. How room no. 82 was arranged is not known. 62 is Erik XIVs Chamber = the Old King's Chamber. A, B, C = the West, North and South Staircases.

References

Related documents

Fig. mässhakar från respektive Fåglums och Härjevads kyrkor i Skaraborgs län, vilka arbeten bära furstbiskopsdömet Wiirzburgs vapen och tydligen ingått i det av svenskarna här

Författaren till »Det hyperboreiska Upsala» har tagit till sin uppgift att skärskåda dels Rudbeeks ställning till arkitekturen, dels hans in- satser sora byggmästare i

Den mindre, äldre kyrkan har, som af Ugglas funnit (a. 216), varit byggd av tuktad naturston i skalmursteknik, haft trång kor- båge och öppen takstol eller platt innertak av trä. P

I detta fall är det visserligen fråga om en principiellt annan art av »hedniskt» centraltcmpel än det man brukat räkna med för Uppsalas del, nämligen ett borgtempel på en

http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1947_reg Fornvännen 1947. Ingår

Sveriges äldsta och norra Europas näst äldsta hällbildsdokumentation – en notis om Johannes Haquini Rhezelius antikva- riska resa till Öland och Småland 1634.. Strängnäs,

Gåtfull Ulf – en eftersläntrare till den vikingatida myntskatten från Store Valby på Själland.. Two 15th century

Uppställningar och utställningar av äldre kyrko konst från omkring 1850 fram till idag.. Anmälan