BILAGA 6: REMISSAMMANSTÄLLNING

BILAGA 6:

REMISSAMMANSTÄLLNING

ÅT GÄR DS VALS STU D IE F Ö R ME T R O BUS S

Författare: Lina Dahlberg, Trivector

Beställare: Jörn Engström, Västra Götalandsregionen

1:11

Datum: 2020-12-07 Författare: Lina Dahlberg

Välj ett objekt.  Vävaregatan 21  SE-222 36 Lund / Sweden Telefon +46 (0)10 456 56 00  info@trivector.se

Bankgiro Välj ett objekt.  Bank Handelsbanken Styrelsens säte Lund  Org. Nr. Välj ett objekt.

Sammanställning remissvar ÅVS Metrobuss

Detta dokument har sammanställt samtliga remissvar för ÅVS Metrobuss.

Frågeställningarna från remiss missivet

Som stöd till remissvar bifogades ett par frågeställningar, det var inte alla som följde dessa men följande lyder:

1. Är framtagna effektmål relevanta i relation till problembeskrivning, för- hållande och förutsättningar? Saknas något?

2. Ser ni några ytterligare målkonflikter utöver de som har identifierats i rapporten, exemplifiera gärna?

3. Vilka relationer och målpunkter är viktigast att säkerställa för kollektiv- trafik med Metrobuss?

4. Finns det en tydlig röd tråd? Kan man följa och förstå logiska slutsatser av genomförda analyser, från problem, mål och alternativ – till förslag?

5. Är slutsatserna rimliga och förståeliga?

6. Vilka utredningar är väsentliga att starta i närtid, saknas något identifie- rat utredningsbehov?

7. Hur kan er organisation bidra till utvecklingen av Metrobuss?

Sändlista

Göteborgsregionens kommunalförbund Göteborgs Stad

Härryda kommun Kungsbacka kommun Kungälv kommun

Länsstyrelsen i Västra Götaland Lerum kommun

Mölndals stad Partille kommun Region Halland

Västra Götalandsregionen Västtrafik

Älvstranden Utveckling AB Öckerö kommun

2:11

Samt representanter i extern referensgrupp:

Bil Sweden

K2 Nationellt Kunskapscentrum för kollektivtrafik Region Skåne

Region Stockholm Region Värmland Skånetrafiken Transportföretagen

Västsvenska Bussbranschens Riksförbund Västsvenska Handelskammaren

Inkomna remissvar

Göteborgsregionens kommunalförbund Göteborgs Stad

Härryda kommun

K2 Nationellt Kunskapscentrum för kollektivtrafik Kungsbacka kommun

Kungälvs kommun Lerums kommun

Länsstyrelsen i Västra Götalands Län Mölndals stad

Partille kommun Region Halland Triendie

Västra Götalandsregionen Västtrafik AB

Sammanfattning av remissvar

Sammanfattning av inkomna remissvar följer med fokus på vilka förbätt- ringar som önskas av utredningen.

Göteborgsregionens kommunalförbund

Göteborgsregionen ställer sig positiva till att kollektivtrafiksystemet i det sammanhängande stadsområdet hanteras. Göteborgsregionen anser dock att åtgärdsvalsstudien inte verifierat konceptet Metrobuss i sin helhet och att studien bör kompletteras för att besvara frågeställningar kopplat till:

 befintlig kollektivtrafik

 påverkan på näringslivets transporter

 utförligare värdering av alternativa lösningar till Metrobuss, hur det skiljer sig från en utveckling av befintligt expressbuss system

 saknar även ett tydligare regionalt perspektiv där kopplingar till exem- pelvis bebyggelseutveckling utanför Göteborg, Mölndal och Partille beaktas

3:11

 Konsekvensanalys för hur omkringliggande kommuner och övriga delar av GR påverkas

 platooning som en systemkritisk faktor, när den ej är laglig

 hur trygghetsperspektivet ser ut vid införande av förarlösa fordon

 hur framtidens behov möts, när experter nämner att det inte gör det GR ser att fler parter bör involveras i det fortsatta arbetet.

Göteborgs Stad

Göteborgs Stad vill lyfta fram att ÅVS:en är välskriven och att den lyckats hantera stora mängder information på ett pedagogiskt och sammanhängande sätt. De ser dock att konceptet inte är verifierat i sin helhet, frågeställningar som är outredda är:

 Kostnad för Metrobuss

 Genomförbarheten utifrån fysiska förutsättningar

 Finansiering

 Ansvarsfördelning

 Resandebehov 2050

ÅVS:en anses inte ensamt kunna utgöra beslutsunderlag för:

 Vilket koncept och utformning

 Val av delsträckor

Kompletterande arbete som föreslås är:

 Att alla föreslagna fördjupande utredningar genomförs.

 Angeläget att ett fortsatt gemensamt utredningsarbete bedrivs.

 Utredning om kostnads- och nyttoanalys för hela systemet samt olika etappvisa utbyggnader.

 Marklösen anses bli en väsentligt högre kostnad än vad som nämns.

 Inkludera drift- och underhållskostnader samt nyttor med anslutningar till GC och servicefunktioner.

 Särskild analys av Västerleden och dess barriäreffekter.

 Utredning av vilka effekter och styrande åtgärder som anses lämpliga för hur en överflyttning från andra färdmedel till kollektivtrafik ska ske.

 Utred hela-resan-perspektivet tydligare, koppla an till lokala bussnät samt visa på totalt hur restiderna förkortas.

 Metrobussystemet till stora delar inte utgör ett eget system och betrak- tas som en traditionell busstrafik. Bedöms inta falla inom ramen för

”Avtal om ansvar för den regionala kollektivtrafiken” dnr 1069/10.

Medför ökad kostnad för staten.

 Saknar barnperspektiv, se gymnasieelever som en kundgrupp.

 Covids påverkan på både tidplan och effekter bör följas noggrant.

Ser ur ett kort tidsperspektiv att expressbussarna behöver trimmas och för- bättras i syfte att få fler resenärer att välja kollektivtrafiken.

4:11

Följande sammanfattas svaren enligt frågeställningar:

1.

 Avgränsning gör att målen till Kungälv, Landvetter och Mölnlycke inte går att följas upp.

 Saknas för gång, och cykelbanor samt social hållbarhet

 Avlastning av lederna

 Många resenärer och kort väntetid behöver tydliggöras 2.

 Saknar hög framkomlighet och förstärkt barriäreffekt

 Centralenområdet mellan bil och kollektivtrafik

 Alternativ C- Ullevigatan kan bli en konflikt pga att det anses som re- kreationsområde alternativt eventuell breddning.

 Hur biltrafikens utrymme ska tas om hand till förmån för kollektivtra- fiken.

 Ökat fokus på hela resan- perspektivet 3.

 För tidigt att säga

 Många området som nu gör stadsutvecklingsprojekt

 Gamlestads torg 4.

 Detaljnivån i studien skiljer sig mycket 5.

 Bra men kan vässas i rekommenderad inriktning 6.

 Eldrift som drivmedel

 Koppling till övrig kollektivtrafik

 Hela-resan perspektiv

 Skapa bredare barriäreffekter

 Placering av stationslägen 7.

 Aktivt delta i utredningar och studier

 Se till så att systemperspektivet kvarstår Härryda kommun

Härryda kommun är positiva till utbyggnad av ett trafiksystem. De betonar ett fortsatt utredningsbehov och ytterligare faktorer som behöver belysas, som är:

 För att få en betydande överflyttning till kollektivtrafiken krävs både fysiska, administrativa och ekonomiska åtgärder.

 Det blir fler byten för resenären som påverkas negativt. Det måste där- för utredas vidare.

5:11

 Önskar dialog och involveras i fortsatt arbete tillsammans med övriga angränsande kranskommuner.

 Tydliggör när möjlighet att påverka fortsatt utveckling av systemet ges.

 Härryda kommun anser att det med hänsyn taget till såväl geografiska förhållanden som den regionala utvecklingen är motiverat att snarast utvidga stadstrafikområdet att inkludera Mölnlycke, och hela stråket väster om Landvetter flygplats, samt att dessa inkluderas i zon A.

 Kommunen vill framhålla att större fordon innebär att det krävs en an- passning av befintlig infrastruktur samt att det blir en ökad påverkan på närmiljön i form av buller och visuell påverkan.

 Buller och barriäreffekter blir en knäckfråga, som framförallt gäller sträckningen till Mölnlycke, där tyngdpunkten Mölnlycke centrum inte ligger nära en stor trafikled.

 Effektmål saknas för reserelationer till och från Kungälv, Landvetter, Mölnlycke och Särö-stråket.

 Kommunen vill framhålla att trots stor järnvägssatsning till Härryda kommun når tåget inte alla viktiga målpunkter och det är därför fortsatt viktigt med snabb busstrafik för bibehållen attraktivitet.

 Fortsatta utredningar om påverkan på näringslivet.

K2 Nationellt Kunskapscentrum för kollektivtrafik

K2 anser rapporten som gedigen och innehåller intressant läsning av det nya trafikkonceptet. De har bidragit med utvecklingsförslag enligt frågeställ- ningar:

1. Saknas andra kvalitetsfaktorer, exempel skulle vara turutbud, trygghet, punktlighet och komfort kunna användas.

2. Saknas hållplatstäthet, kort restid mellan de tyngsta reserelation- erna kontra fler hållplatser utmed vägen. Samt ökad restid vid på- och avstigning vid tvåvåningsbussar.

3. Åktiden är avgörande för vilket upptagningsområde. Anses vara en fråga som bör undersökas för att besluta reserelation.

4. Saknas en tydlig koppling till sociala konsekvenser.

5. Tidsperspektiv kan preciseras bättre för att knyta an till när kapa- citetsbehovet är som störst.

6. Lokalisering och utformning av stationer.

7. Kan bidra till följeforskning kopplat till fortsatt arbete.

Kungsbacka kommun

Kungsbacka kommun är positiva till studien och delar utredarnas inställning att flera djupare analyser behövs. Kungsbacka kommun vill även lyfta beho- vet att omhänderta det stora och starkt ökande pendelstråket 158:an.

6:11

 Behöver kompletterande utredningar kring vad som kan ersätta platoo- ning om det inte fungerar.

 Saknas analys av godstrafikens påverkan.

 Det påvisas en risk för många byten med detta koncept och saknas ana- lyser av hela resan perspektiv kopplat till restid.

 Påvisar vikten av att Målbild Koll 2035 och K2020 samspelar.

Kungälvs kommun

Förvaltningen ser remissen mer som ett förslag till utveckling av det kollek- tivtrafiksystemet snarare än en ÅVS- åtgärdsvalsstudie. Remissen beskriver ett koncept för ett system som i nuläget mer riktas mot Göteborg och saknar beskrivning om hur kranskommuner ska docka an till systemet.

Vad som är nödvändigt för kommunen att veta är följande:

 Genomförandeplan för Metrobussen

 Samverkansplan mellan kommunen och berörda parter

 Åtgärdsbeskrivning för nödvändig infrastruktur vid resecentrum

 Trafikutredning för lokaltrafiken som ska synkas med Metrobussen Spelas kommunen in i ett för sent skede finns risken att samverkan uteblir och det sammanhängande transportsystemet stagnerar.

Förslaget bedöms följa kommunens strategiska mål och Agenda 2030 samt politiska styrdokument.

Lerums kommun

Lerums kommun ser positivt på en utvecklad kollektivtrafik som binder samman ytterstadsområdena med varandra och Göteborgs centrum. Lerums kommun ser dock en del brister och anser bland annat att kompletteringar behövs.

 Saknar resandeflödet från Lerums kommun i bedömningen över fram- tida resandeförhållanden. Eftersom 43 % av Lerums invånare arbe- tar/studerar i Göteborg.

 Saknar förklaring till exkludering av blå express och snabben-bus- sarna.

 Saknar hur bytesmöjligheterna mellan tåg och metrobuss är tänkt att ske i Partille centrum. Där utpekas Säveåns barriäreffekt samt otrygg- het för utpekad bytespunkt inte uppmuntrande för ett kollektivt re- sande.

 De anser att kvalitetsmålen därför inte uppfylls i dessa fall.

Länsstyrelsen i Västra Götalands Län

Länsstyrelsen har ingen utpekad roll i just arbetet med ÅVS:er men vill verka för ökad målsättning och ge råd, sammanfattning av yttranden är:

7:11

 Saknar koppling till Klimatlagen och FN:s konvention om barnens rät- tigheter.

 Länsstyrelsen ser att det är av allra största vikt att vägledning för väg- val framöver sker i respektive översiktsplan.

 Motsägelse i flera handlingar som är ute på remiss just nu. När det gäller till exempel Lundbyleden och Söder/Västerleden lyfts de fram som en trafikled för metrobusstrafik, samtidigt som de i Göteborgs Stads samrådsförslag till ny översiktsplan lyfts fram som viktiga att minska barriäreffekterna av.

 Främst ekonomiska aspekter på systemet, saknas samhällsekonomiska aspekter samt sociala och miljömässiga aspekter. Saknas även mänsk- liga perspektivet samt stadsbyggnadsaspekter saknas i stort.

 Målkonflikter om trafikens olika behov anser Länsstyrelsen vara in- tressekonflikter.

 Saknar koppling till godstrafik och Västra Götalandsregionens gods- transportstrategi.

 Hållbarhetsscenario är en överenskommelse mellan Göteborgs Stad och Trafikverket, konsekvenserna påverkar dock betydligt fler.

 Länsstyrelsen hade önskat att de ansvariga parterna, dess roller och ansvar tydligt pekades ut i handlingen då beslut och ansvar är komplext.

Mölndals stad

Mölndals stad ställer sig positiva till förslaget med metrobuss och har några synpunkter på utveckling:

 Det önskas tydligare kvalitetsmål gällande bra bytesmöjligheter mel- lan olika trafikslag vid stationerna, såväl som utformningen av stat- ionsområdena.

 Det saknas information om hur den sociala konsekvensbedömningen har arbetats in i studien.

 De poängterar vikten av att se till hela systemet och dess nytta. Att genomförbarheten i samtliga delar ses över innan de första deletap- perna inleds, då nyttan av systemet först uppnås vid ett komplett sy- stem. Fokusområden som nämns är att kolla på:

- Angöring city

- Styrmedel och administrativa åtgärder

 Prioriteringsordningen kan utvecklas till att planeras utifrån synergier i de enskilda etapperna, tex Metrobusstation Åbro med knutpunkt Mölndalsbro.

 Aktualisering av namngivna planer bör ses över, På grund av utdraget arbete med Metrobuss.

 Beslut i kommunfullmäktige om att utöka så att metrobussen ska ta vägen förbi både Kållered och Lindome samt att det ska finnas två stat- ioner.

8:11

 Avsiktsförklaring mellan parterna är viktig för att få framdrift i pro- jektet.

 Mölndal bedömer att följdutredningar även ser hur ett expressbuss sy- stem i storstadsområdet skulle kunna se ut även utan systempåver- kande metrobussystemet, scenario 0+.

 Önskar det multicentriska resandets nyttor tydliggörs ytterligare.

Partille kommun

Rapporten håller en genomgående hög kvalité med väl genomförda analyser och sammanställningar. Det finns dock en otydlighet kring rapportens fokus och huruvida den koncentrerar sig på metrobussens infrastruktur eller trafi- kering. Rapporten har ett alltför tekniskt perspektiv och beskriver inte tyd- ligt nog vilken nytta metrobussystemet skapar för resenären, vilket kommu- nen anser vara en brist. I rapporten finns också en otydlighet kring Partilles del i det framtida metrobussystemet.

För att en betydande del av biltrafikresenärerna till och från Partille ska välja kollektivtrafiken så behöver Partille även framgent vara del av metro- bussystemet och få del av den tillgänglighetsökning i storstadsområdet som det innebär. Tillgången till Metrobuss är en förutsättning för ett genomfö- rande av kommunens översiktsplan och möjligheterna till en hållbar sam- hällsutveckling med en hög andel hållbara resor. Mer konkret innebär det att vara en uppkopplad och integrerad del av mellanstadsringen.

 Partilles stadsutveckling och utbyggnadsplaner är inte omhändertagna i hållbarhetsscenariot vilket kommunen ställer sig frågande till.

 Det saknas en beskrivning i rapporten om hur angöringen mot city lö- ses för busstrafik som kommer österifrån på E20. Detta behöver för- tydligas då det är direkt avgörande för snabba resor mellan exempelvis Furulund och Göteborg C.

 Systemkritiska etapper såsom angöringen mot city behöver utredas och klargöras i tidigt skede.

 Det finns felaktigheter i rapporten vad gäller kartmaterial och samman- ställningar såsom stationslokaliseringar, körvägar etc.

 Effektmålen behöver kompletteras med en ambition om hur Metrobuss ska bidra till helheten, i relation till övriga koncept i målbilden.

 Slutsatserna är rimliga och förståeliga med hänsyn till studiens av- gränsningar och att det är en översiktlig studie på systemnivå.

Region Halland

Region Halland utgår från den gränsöverskridande trafiken och samhällsut- vecklingen i nedan kommentarer och synpunkter. Synpunkterna är utfor- made i samråd med Hallandstrafiken.

 Region Halland står bakom ett bussbaserat kollektivtrafiksystem men ställer sig frågande till om de åtgärder som föreslås i stråket 158 bidrar

9:11

till en tillräckligt kapacitetsstark kollektivtrafik om inte regelverken förändras.

 Utredningen är svårläst utifrån hur kapacitetsstark ett trafikkoncept med Metrobussar är samt under vilken tidsperiod resandebehovet kom- mer att kunna tillgodoses utifrån parternas ambitioner om både ökad marknadsandel för kollektivtrafiken tillsammans med beskrivna ut- byggnadsambitioner.

 Region Halland vill här uppmärksamma den parallellt pågående ÅVS längs väg 158. På grund av att det nämns som det stråk med störst framtida resandeefterfrågan.

 Region Halland stödjer förslag om tvärresor men vill särskilt uppmärk- samma fortsatt fokus på snabba resor till city och vikten av att de bo- ende i området inkluderat Kungsbacka kommun erbjuds en kapacitets- stark, snabb och pålitlig kollektivtrafik.

 Region Halland tycker att det är positivt att det har gjorts en social konsekvensanalys men ställer sig frågande till valet att inte inkludera fler perspektiv.

Triendie

Triendie är fastighetsägarna i Gårda. De ska enligt antagna detaljplaner upp- rätta arbetsplatser för över 20 000 personer till Gårda inom några år. Därav önskas påverkan på Metrobussystemet. Deras önskemål är:

 Körväg genom Ullevigatan/Götaleden, med station norr om Ullevi, bör väljas genom centrum på grund av den höga koncentrationen av arbets- platser i Gårda.

 Dagens teknik med autonoma fordon gör att bussarna klara sig med smalare körbanor, det gör att kostnader sannolikt blir betydande billi- gare än vad som utretts i studien.

 Det finns en önskan om en attraktiv bytespunkt vid Liseberg station.

Västra Götalandsregionen

VGR ser att studien ger en god bild av vad som kommer att krävas framöver för att åstadkomma ett attraktivt, kapacitetsstarkt och effektivs system. De stödjer förslaget att gå vidare med scenario B. Noteringar som regionen uppmärksammat är:

 ÅVSen genomfördes innan Corona och bör vara en faktor som beaktas i vidare utredning.

 Samverkansavtal bedöms behövas för att förverkliga metrobuss kon- ceptet.

 Innan investeringar görs i Metrobussystemet behöver trafikerings- och depåkostnader utredas vidare.

 I den fortsatta processen behöver planering av satsningar och styrme- del samordnas för att motivera överflyttning från bil till kollektivtrafik.

10:11

 Kollektivtrafiknämnden bidrar till utveckling av Metrobuss genom po- litisk samverkan i stadstrafikforum GMP. VGR och Västtrafik bidrar genom den tillsatta organisationen för Handlingsplan Koll2035.

Västtrafik AB

Västtrafik nämner att ÅVS:en ger en tydlig bild av vad som kan komma att krävas i infrastrukturen för att åstadkomma attraktiv, kapacitetsstarkt och ef- fektivt transportsystem. De har några önskemål på inriktningar samt några vidare utredningsmöjligheter:

 Föreslår att stödja förslag Scenario B för att det ger kollektivtrafiken flest fördelar.

 Västtrafik ger stöd till föreslagen utbyggnadsordning. Ser fördelar med alla föreslagna etapper. Ser dock även att det är viktigt att hela systemet byggs ut så snart som det är möjligt, för at uppnå full effekt.

 Västtrafik vill att dubbeldäckarbuss stryks i rapporten och att endast kapacitetskrav uttrycks. Detta ger större friheter att ta sig an framtida utveckling och bussteknik.

 Uppmärksammar den inbyggda konflikten mellan snabb kollektivtra- fik och säkerställa effektiv och attraktiv bytespunkt. Det behöver utre- das vidare.

 Saknas en beskrivning av vilka styrmedel och administrativa åtgärder som kan genomföra en överflyttning från bil till kollektivtrafik.

 Västtrafik ser sig som en viktig spelare och deltagare i det fortsatta utred- ningsarbetet för att nå ett fullt utbyggt metrobussystem.

Sammanfattning av alla remissvar

Majoriteten av alla som lämnat remiss anser utredningen som gedigen och välskriven och som en bra väg framåt för ett nytt kollektivtrafiksystem. Alla kommuner påvisar att ett gemensamt arbete är avgörande för att få framdrift i projektet. Avsiktsförklaringen ses som positivt och som en bra start. Läns- styrelsen önskar att de ansvariga parterna, dess roller och ansvar tydligt pe- kades ut i handlingen då beslut och ansvar är komplext, vilket flera av aktö- rerna skulle gynnas av. VGR anser även att samverkansavtal krävs för att förverkliga metrobuss konceptet.

Det perspektiv som belyst mest i svaren är hur bytesmöjligheterna kommer påverka hela-resan-perspektivet. Det finns en viss oro i att tappa kollektiv- trafikresenärer vid ökat antal byten, det föreslås därför koppla an till kvali- tetsmål samt till restid för hela resan och belysa flera nyttor med systemet.

Placering av stationslägen är ytters avgörande i dessa frågor.

Hela-systemet perspektivet anses avgörande för att få till effektiviteten i kollektivtrafiken. Det anses därför viktigt att se över genomförbarheten i alla etapper innan investeringar görs. Det är främst kranskommunerna som har svårt att se hur Metrobuss ska docka an till deras kollektivtrafiksystem

11:11

utifrån studerat stadstrafikområde. Det finns även en önskan att utreda hur dagens system kan tänkas effektiviseras för att behovet av ökad kapacitet är synlig redan nu.

Metrobuss avser en ökad marknadsandel för kollektivtrafikresor och i utred- ningen nämns åtgärder att påskynda den omställningen genom styrmedel och administration. Det önskas förtydligande av vilka åtgärder det kan vara samt påvisa effekter av dessa.

Andra perspektiv som anses utredas vidare är hur Covid-19 påverkar resan- det och tidplan för projektet, hur sociala konsekvensbedömningen har arbe- tats in i förslaget, avsaknad av barnperspektivet samt klimatlagen. Utred- ningen nämner platooning som ett sätt att öka effektiviteten i systemet, flera aktörer anser det som osäkert i dagsläget och alternativa utformningar öns- kas utredas. Godstrafiken nämns också som saknad i utredningen med kopp- ling till Västra Götalands godstrafikstrategi.

De specifika önskningarna för respektive kommun följer:

 Kungsbacka kommun tillsammans med Region Halland vill lyfta be- hovet att omhänderta pendelstråket längs väg 158.

 Lerum ser en avsaknad av resandeflödet från kommunen in till Göte- borg, där 43 % av Lerumsborna pendlar denna sträcka idag.

 Mölndal önskar att metrobuss även bör ta vägen ner till Kållered och Lindome.

 Partille ställer sig frågande till att inte vara med i hållbarhetsscenariot samt önskar beskrivning om hur angöring mot city löses för busstrafik som kommer österifrån på E20.

 Företagarföreningen i Gårda förespråkar körväg genom Ulleviga- tan/Götaleden.

 VGR anser trafikerings- och depåkostnader behöver utredas innan in- vesteringar görs.

 Västtrafik anser att dubbeldäckarbussar bör strykas ur utredningen.

BILAGA 7:

REMISSYTTRANDEN

ÅT GÄR DS VALS STU D IE F Ö R ME T R O BUS S

Göteborgsregionen (GR) Göteborgs Stad

Härryda kommun

K2 - Nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik Kungsbacka kommun

Kungälvs kommun Lerums kommun

Länsstyrelsen Västra Götaland Mölndals Stad

Partille kommun Region Halland

Trendie, Fastighetsägarna i Gårda Västra Götalandsregionen Västtrafik

YTTRANDE

GÖTEBORGSREGIONEN

ÅT GÄR DS VALS STU D IE F Ö R ME T R O BUS S

ÅVS Metrobuss 1 (5)

Förbundsstyrelsen – ärende 1

Tjänsteskrivelse, Göteborgsregionens kommunalförbund Handläggare: Anna Gustafsson, regionplanerare Datum: 2020-10-16, diarienummer: 2020-00163

Åtgärdsvalsstudie Metrobuss

Förslag till beslut

Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslår förbundsstyrelsen att godkänna föreliggande förslag till yttrande daterat 2020-10-16.

Förbundsstyrelsen föreslås omedelbart justera denna protokollsparagraf.

Sammanfattning av ärendet

Göteborgsregionen har i skrivelse från Trafikverket, daterad 2020-05- 20, beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss.

Trafikverket, Västra Götalandsregionen, Göteborgs Stad, Mölndals Stad, Partille kommun och Västtrafik AB har i samverkan arbetat fram

Åtgärdsvalsstudie Metrobuss som en del av genomförandet av Målbild Koll 2035.

Enligt kommunernas utbyggnadsambitioner beräknas Göteborg, Mölndal och Partille år 2035 ha ca 200 000 fler boende och 100 000 fler arbetstillfällen än idag.

Genomförda utredningar inom ramen för Målbild Koll 2035 har föreslagit att ett Metrobussystem kan bidra till att lösa stomnätets uppgift att binda samman det sammanhängande storstadsområdet.

Åtgärdsvalsstudie Metrobuss är ute på remiss till och med den 30 november 2020.

Sammanfattningsvis ställer sig Göteborgsregionen positiva till att kollektivtrafiksystemet i det sammanhängande stadsområdet hanteras.

Göteborgsregionen ser dock att åtgärdsvalsstudien inte verifierat konceptet Metrobuss i sin helhet och att studien bör kompletteras för att besvara frågeställningar kopplat till befintlig kollektivtrafik, påverkan på näringslivets transporter samt utförligare värdering av alternativa lösningar till Metrobuss.

Göteborgsregionen saknar även ett tydligare regionalt perspektiv där kopplingar till exempelvis bebyggelseutveckling utanför Göteborg, Mölndal och Partille beaktas.

Beslutsunderlag

• Missiv Åtgärdsvalsstudie Metrobuss (bilaga)

• Åtgärdsvalsstudie Metrobuss, Remissrapport 2020-05-20 (bilaga)

• Bilaga 1–5 Bedömning av stationslägen, Framtidens metrobuss, Social konsekvensbedömning, kvantitativ bedömning av restidseffekter scenario B samt Konceptuell infrastruktur (bilaga)

• Målbild Koll 2035, kortversion (länk)

• Delregionala kollektivtrafikrådets yttrande för Målbild Koll 2035 (bilaga)

ÅVS Metrobuss 2 (5)

Förbundsstyrelsen – ärende 1

Tjänsteskrivelse, Göteborgsregionens kommunalförbund Handläggare: Anna Gustafsson, regionplanerare Datum: 2020-10-16, diarienummer: 2020-00163

BESKRIVNING AV ÄRENDET

Bakgrund och syfte

Åtgärdsvalsstudien är ett samverkansprojekt mellan Trafikverket, Västra

Götalandsregionen, Göteborgs stad, Mölndals stad, Partille kommun och Västtrafik AB.

Enligt kommunernas utbyggnadsambitioner beräknas Göteborg, Mölndal och Partille år 2035 ha cirka 200 000 fler boende och 100 000 fler arbetstillfällen än idag. En kapacitetsstark, snabb och pålitlig kollektivtrafik är en förutsättning för ett fungerande tätbebyggt storstadsområde. För att kollektivtrafiken ska kunna

attrahera och ta hand om fler resenärer behöver kollektivtrafikens stomnät utvecklas och förstärkas.

Målbild Koll 2035 är beslutad i fullmäktige hos Västra Götalandsregionen, Göteborgs stad, Mölndals stad och Partille kommun. I målbilden föreslås att ett Metrobussystem, tillsammans med målbildens övriga trafikkoncept, bäst löser stomnätets uppgift att binda samman det sammanhängande storstadsområdet kopplat till resten av regionen.

Enligt Målbild Koll 2035 är metrobussystemet tänkt att trafikera den så kallade mellanstadsringen, cityinfartsstråken samt infartsstråken. Mellanstadsringen utgörs av Söder- och Västerleden, Lundbyleden samt E6 mellan Tingstadsmotet och Åbromotet, cityinfartsstråken är E45 Oscars- och Götaleden samt Ullevigatan.

Infartsstråken avser E20, E6 Norr, rv155, rv158 samt rv40. Västra

Götalandsregionen och Trafikverket har för denna åtgärdsvalsstudie avgränsat åtgärdsförslag enligt figuren nedan.

ÅVS Metrobuss 3 (5)

Förbundsstyrelsen – ärende 1

Tjänsteskrivelse, Göteborgsregionens kommunalförbund Handläggare: Anna Gustafsson, regionplanerare Datum: 2020-10-16, diarienummer: 2020-00163

För att kunna realisera Målbild Koll 2035 behövs en fördjupning och

konkretisering av system, koncept och stråk för det Metrobussystem som beskrivs i Målbild Koll 2035. Berörda parter har genomfört en åtgärdsvalsstudie för att komma vidare i arbetet med metrobuss samt för att validera ett metrobussystem.

Åtgärdsvalsstudien förhåller sig till tre scenarier, A, B och 0+. I Scenario A har utgångspunkten varit att kompromisslöst säkerställa ett metrobussystem utan undantag. I scenario B har utgångspunkten varit fyrstegsprincipen och Scenario 0+

ses som ett jämförelsealternativ för att visa hur dagens expressbusstrafik skulle kunna utvecklas även utan större infrastrukturella åtgärder.

Åtgärdsvalsstudie Metrobuss är ute på remiss till och med 30 november 2020. Av GR:s medlemskommuner har remissen skickats till Göteborg, Härryda,

Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Mölndal, Partille samt Öckerö. Göteborg stad lämnar ett samlat svar från stadens förvaltningar samt Business Region Göteborg.

Bedömning

Göteborgsregionen (GR) ställer sig generellt positiv till ett nytt system runt centrala delar av Göteborg samt genomförandet av Målbild Koll 2035. Det är även positivt att rapporten lyfter vikten av samspel mellan bebyggelseutveckling och

kollektivtrafikens utveckling. GR är positiva till att K2020 beaktas i flera delar av utredningen och att ideala bytespunkter särskilt lyfts som målsättning.

Studien pekar ut att en av metrobussystemets primära målgrupper är de som reser till Göteborg från stadens tyngre pendelstråk från kranskommuner och

ytterområden där tåget inte är ett attraktivt alternativ. GR saknar detta perspektiv i studien då bebyggelseutveckling utanför Göteborg, Mölndal och Partille inte analyseras i förhållande till ökat kollektivt resande. Likt DKR i Göteborgsregionens synpunkter kopplat till Målbild Koll2035 saknar GR även här en konsekvensanalys för hur omkringliggande kommuner och övriga delar av Göteborgsregionen påverkas. GR ser att det är viktigt att bebyggelseutvecklingen utanför Göteborg, Mölndal och Partille med den potential det kan medföra tas i beaktande vilket även kan leda till förändrade resmönster.

GR ser att den växande regionens resande behöver hanteras med ett bredare systemperspektiv och med längre utblick än 2040. Det inbegriper bland annat att undersöka andra system än buss, exempelvis spårbundna lösningar som kan nyttiggöra Västlänkens investeringar och möjliggöra en attraktiv stadsutveckling i kärnan och de regionala stråken.

GR saknar i studien hur Metrobuss förhåller sig till, kopplar an till och

kompletterar befintligt expressbuss- samt pendeltågssystem. Exempelvis illustrerar

ÅVS Metrobuss 4 (5)

Förbundsstyrelsen – ärende 1

Tjänsteskrivelse, Göteborgsregionens kommunalförbund Handläggare: Anna Gustafsson, regionplanerare Datum: 2020-10-16, diarienummer: 2020-00163

figur 24 (sid 48) att metrobussnätet kan gå till Kungälv, Mölnlycke och Landvetter utan att det framgår hur en sådan förändring förhåller sig till befintliga system. GR upplever att analyserna avgränsas i den cirkel som ritas ut för systemet (se bild i bakgrundsstycket i denna tjänsteskrivelse) men saknar hur resenärer utanför den cirkeln väntas ta sig till bytespunkterna och nyttja föreslaget system.

GR ser med viss oro på att studien föreslår ett alternativ som idag saknar laglig grund utan att mer ingående diskutera det samt hur det påverkar studiens resultat.

”Platooning”¹ presenteras i studien som en systemkritisk faktor för att uppnå ett fullt utbyggt system och för att på längre sikt uppnå tillräcklig kapacitet för att möta resandebehovet. Det är idag inte tillåtet med platooning och studien lyfter att valet av trafikslag kan påverkas om inte platooning tillåts på allmänna vägar på lång sikt.

GR ser att konceptet om metrobuss syftar till att lösa förbindelserna runt det sammanhängande stadsområdet ändå lyfter studien i slutsatserna at

trafikkonceptet ska lösa resor till centrum och runt centrum. Det beskrivs även att hanteringen av resor in till city och runt city ”bäst löses genom att utforma olika metrobusslinjer där uppdraget i vissa fall är resor mot centrum” och några andra linjer fokuserar på tvärkopplingarna. GR ställer sig frågande till vad det är som gör Metrobusskonceptet unikt i förhållande till en vidareutveckling av dagens

expressbussystem.

Målbild Koll 2035 har ett trygghetsmål där det pekas ut att fordon i linjetrafik som huvudregel är bemannade. Studien diskuterar att Metrobuss i framtiden föreslås vara förarlösa. GR saknar ett trygghetsperspektiv i studien samt en analys om hur trygghetsaspekter kan uppnås, framförallt om avsteg görs från beslutade

målsättningar.

Ett metrobussystem är en stor förändring i dagens befintliga kollektivtrafiksystem men GR undrar huruvida ett sådant systemskifte är tillräckligt för att möta framtidens resandebehov. En viktig aspekt som GR anser att åtgärdsvalsstudien saknar är vad som framkommer i intervjuer, se bilaga 2, Framtidens Metrobuss. En av slutsatserna är att ”framtidens bussar inte kommer att möta de antaganden som man har gjort kring metrobusskonceptet”. GR ställer sig frågande till att gå vidare med ett koncept som experter inte ser kommer att möta framtidens behov, se slutsatser i bilaga 2.

Utöver förväntat ökat resandebehov väntas även godstransporter öka i regionen där Metrobuss föreslås ta befintlig infrastruktur i anspråk (körfält) samt bygga nya körfält. Studien lyfter tyvärr inte vad sådan prioritering är på bekostnad av. GR står bakom Business Region Göteborgs (BRG) synpunkter om att studien bör ta i beaktande näringslivets behov redan som en grundförutsättning för valet av

1 Platooning kallas det när fordon kör mycket nära varandra med hjälp av digitala styrsystem.

ÅVS Metrobuss 5 (5)

Förbundsstyrelsen – ärende 10

Tjänsteskrivelse, Göteborgsregionens kommunalförbund Handläggare: Anna Gustafsson, regionplanerare Datum: 2020-10-16, diarienummer: 2020-00163

stationsläge och infrastrukturutformning. GR står även bakom att studien behöver definiera begreppet ”näringslivets transporter” och utreda effekterna på dessa i de olika scenarierna.

I studien används begreppet ”infartsstråk” som GR föreslås ändras till

”pendelstråk”. Dels fungerar stråken som både infart och utfart vid olika tider på dygnet men det indikerar även ett beteende där resenären reser den långa sträckan i bil och den korta med kollektivtrafik. Likt det delregionala kollektivtrafikrådet i Göteborgsregionens inspel för Målbild Koll 2035 föreslår GR att pendelstråk används istället.

GR ser att fler parter bör involveras i det fortsatta arbetet, främst de angränsande kommunerna till det sammanhängande storstadsområdet samt GR. Utöver att GR ser att perspektivet bör ligga bortom 2040 bör det fortsatta arbetet inkludera lokala, regionala och statliga aktörer där GR framåt ser sig som en naturlig part.

Västra Götalandsregionen och Trafikverket bör tydliggöra hur den fortsatta

processen ser ut samt när ytterligare aktörer har möjlighet att påverka den fortsatta utvecklingen.

I regeringens proposition (2011/2012:118) Planeringssystem för

transportinfrastruktur står det att ”den formella fysiska planeringen bör föregås av en förberedande studie som innebär en förutsättningslös

transportslagsövergripande analys med tillämpning av fyrstegsprincipen.” GR ser att denna ÅVS tyvärr inte är förutsättningslös och därmed anser GR inte heller att studien verifierat konceptet Metrobuss i sin helhet. Syftet med studien upplevs tyvärr att validera ett redan beslutat trafiksystem snarare än att öppet se över de alternativ som kan uppfylla samma målsättning.

Avslutningsvis ser GR att det förslag som presenteras i studien har för många outredda frågeställningar för att tydligt kunna ta ställning till huruvida Metrobuss möter regionens behov och önskad regional nytta. Frågeställningar som behöver utredas vidare är framförallt kopplingarna till befintlig kollektivtrafik, påverkan på näringslivets transporter samt utförligare värdering av alternativa lösningar till Metrobuss.

Helena Söderbäck Maria Sigroth Förbundsdirektör Avdelningschef

SKICKAS TILL

Trafikverket diariet.borlange@trafikverket.se (ange ärendenummer TRV 2020/57417)

Justeras: 6 (18)

Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad

Protokoll 2020-11-06, kl. 09.00-12.00 Göteborgsregionens kommunalförbund Plats: Digitalt via Teams

§ 66. Åtgärdsvalsstudie Metrobuss

Diarienummer: 2020-00163 Beslut

Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslår förbundsstyrelsen att godkänna föreliggande förslag till yttrande daterat 2020-08-28.

Protokollsanteckning

Protokollsanteckning från Peter Danielsson (D) biläggs protokollet.

Sammanfattning av ärendet

Göteborgsregionen har i skrivelse från Trafikverket, daterad 2020-05-20, beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss.

Trafikverket, Västra Götalandsregionen, Göteborgs Stad, Mölndals Stad, Partille kommun och Västtrafik AB har i samverkan arbetat fram Åtgärdsvalsstudie Metrobuss som en del av genomförandet av Målbild Koll 2035. Enligt

kommunernas utbyggnadsambitioner beräknas Göteborg, Mölndal och Partille år 2035 ha ca 200 000 fler boende och 100 000 fler arbetstillfällen än idag.

Genomförda utredningar inom ramen för Målbild Koll 2035 har föreslagit att ett Metrobussystem kan bidra till att lösa stomnätets uppgift att binda samman det sammanhängande storstadsområdet.

Åtgärdsvalsstudie Metrobuss är ute på remiss till och med den 30 november 2020.

Sammanfattningsvis ställer sig Göteborgsregionen positiva till att kollektivtrafiksystemet i det sammanhängande stadsområdet hanteras.

Göteborgsregionen ser dock att åtgärdsvalsstudien inte verifierat konceptet Metrobuss i sin helhet och att studien bör kompletteras för att besvara frågeställningar kopplat till befintlig kollektivtrafik, påverkan på näringslivets transporter samt utförligare värdering av alternativa lösningar till Metrobuss.

Göteborgsregionen saknar även ett tydligare regionalt perspektiv där kopplingar till exempelvis bebyggelseutveckling utanför Göteborg, Mölndal och Partille beaktas.

Beslutsunderlag/fördjupningsunderlag Missiv Åtgärdsvalsstudie Metrobuss

Åtgärdsvalsstudie Metrobuss, Remissrapport 2020-05-20

Bilaga 1–5 Bedömning av stationslägen, Framtidens metrobuss, Social

konsekvensbedömning, kvantitativ bedömning av restidseffekter scenario B samt Konceptuell infrastruktur

Målbild Koll 2035, kortversion (länk)

Delregionala kollektivtrafikrådets yttrande för Målbild Koll 2035

Signature reference: 0f349fbc-5349-4693-948e-5062f0bebd6a

Justeras: 7 (18)

Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad

Protokoll 2020-11-06, kl. 09.00-12.00 Göteborgsregionens kommunalförbund Plats: Digitalt via Teams

Skickas till

Förbundsstyrelsen för omedelbar justering, därefter till Trafikverket diariet.borlange@trafikverket.se (ange ärendenummer TRV 2020/57417)

Signature reference: 0f349fbc-5349-4693-948e-5062f0bebd6a

1 Ärende 5, 2020-11-06, Dnr. 2020-00163, Demokraterna

__________________________________________________________________________

Yttrande över remissvar angående åtgärdsvalsstudie för Metrobuss

Åtgärdsvalsstudien (ÅVS) för Metrobuss utgör en del av ”Målbild Koll 2035” som omfattar en övergripande inriktning för kollektivtrafiken i Göteborg, Partille och Mölndal. Målbild Koll 2035 är beslutad av fullmäktige i Västra Götalandsregionen samt av aktuella kommuner. Den aktuella ÅVS:en utgör en fördjupning av det valda konceptet med Metrobuss och det är denna förutsättning som ligger till grund för vad tjänsteutlåtandet skall behandla. Av missivet framgår dessutom vilka frågor som skall besvaras.

Tjänsteutlåtandets förslag till remissvar speglar inte ovanstående grundförutsättning utan tar upp bl a annat följande:

- påverkan på ytterligare kommuner bör inbegripas - trafikverkets fyrstegsprincip skall tillämpas

- andra transportslag skall studeras - tidshorisonten 2040 skall utvidgas

- trafikering via platooning inte är inte legalt godkänt Kommentarer över förslaget till tjänsteutlåtande

Den avgränsning som gjorts geografisk omfattning bygger på den förväntade bebyggelse- och resandeutvecklingen där störst potential anses föreligga för att öka andelen kollektiva resenärer kring Göteborg. Det framgår att inriktningen utgör kollektivtrafik i

mellanstadsringen, cityinfartsstråken samt infartsstråken i Göteborg med koppling Partille och Mölndal vilket medför att andra kommuner inte ingår.

Trafikverket ingår som part i utredningsarbetet för ÅVS:en. Trafikverkets fyrstegsprincip har såvitt kan bedömas tillämpats och slutsatsen är att ett ökat resande med kollektivtrafik är den åtgärd som kan medföra störst andel minskat resande med bil i förhållande till andra lösningar, vilket är det huvudsakliga motivet för ÅVS:en. Detta medför inte att ökade insatser för t ex cykling genom GR:s och de aktuella kommunernas beslutade cykelprogram

diskvalificeras utan ingår som ett viktigt trafikslag och även för att öka det kollektiva resandet.

Spårbundna alternativ som stadsbana, duospårvagn, tunnelbana och högbana har studerats och finns beskrivna i remissrapporten på sid 33-44. Dessa har valts bort av olika anledningar då dessa inte framstår som optimala för den typ av trafikering som ÅVS:en avser. Det gäller bl a för kostnad, kapacitetsbehov, etapputbyggnad och möjlighet att nyttja befintlig

infrastruktur. Att öppna för att utreda andra spårbundna alternativ och dessutom med koppling till Västlänken framstår inte som meningsfullt givet förutsättningarna.

Investeringsmedel för betydligt dyrare spårbundna lösningar kommer inte att föreligga

Signature reference: 7caf9583-a6a3-4d17-b92a-ba958bc5c9d9

2 under överskådlig tid givet de omfattande brister som redan existerar för den lokala- och regionala spårbundna trafiken som kräver mycket omfattande belopp att åtgärda.

Vad gäller tidshorisonten har Målbild Koll 2035 den tidshorisont till år 2040 som anses vara rimlig i förhållande till föreliggande och förväntade behov. Att gå utöver denna tidshorisont medför att åtgärder i närtid inte kommer att prioriteras och det riskerar att åtgärderna inte kommer till utförande vilket motverkar syftet med ÅVS:en.

Kopplingen till övrig kollektivtrafik är en parameter som studerats när man ser till placering och funktion av hållplats- och stationslägen och den infrastruktur som Metrobusskonceptet omfattar. Detta kommer bl a till uttryck på. sid 48-51 i remissrapporten samt i bilaga 1 där även en karta över tänkbara hållplats- och stationslägen finns beskriven. Som förslaget till remissvar påtalar behöver detta utredas mer ingående hur kopplingen skall ske till linjer för stadsbuss/expressbuss/spårvagn/pendel-och regiontåg och vilka hållplatser, resecentrum och stationer som skall angöras.

Det är positivt att intresset för näringslivets transporter på väg nu omnämns som något som skall beaktas. Det är en synpunkt som är relevant att studera närmare för att optimera nyttjandet av lederna runt Göteborg där Metrobuskonceptet avses implementeras. Med en Metrobuss med en genomsnittlig beläggning på 25 procent kan 20 bilar ersättas. Under högtrafik så är relationen högre vilket medför att en betydande kapacitet kan frigöras i vägnätet för bl a näringslivets transporter. Detta motiverar däremot inte körfält tas i anspråk med enbart femminuterstrafik med Metrobuss givet den negativa påverkan detta får på övrig trafik.

ÅVS:en har brister när det gäller de infrastrukturella förutsättningarna då mycket omfattande investeringar krävs i både för alternativ A och B. De ekonomiska förutsättningarna vad gäller finansiering är inte utredda och inte heller de

samhällsekonomiska nyttorna. Alternativet att utveckla expressbusstrafiken med med t ex annan busstyp och göra stegvisa förbättringar i infrastrukturen behöver studeras närmare.

Metrobuss som koncept är inte en oprövad typ av trafikering med buss. Det förekommer på flera platser runt om i världen med varierande trafikförhållanden. Att trafikera med ett koncept där man opererar genom att köra med ”fordonståg ” genom s k platooning är inget nytt i sig. Detta görs i flera BRT-system idag manuellt av förare eller med hjälp av

förarstödjande system där adaptiv farthållare som baseras på en radarsensor används för hastighet- och avståndshållning.

Dagens långfärdsbussar inom EU har system för automtisk broms mot hinder framför

fordonet. System där fordonet även styr autonomt utan inblandning av förare på landsväg är under utveckling och på längre sikt kommer sannolikt lösningar helt utan förarinblandning.

Denna utveckling är dock inte nödvändig för att realisera ett Metrobussystem eller utvecklat expressbussystem då förare redan idag kan operera i ett fordonståg med hög säkerhet.

Signature reference: 7caf9583-a6a3-4d17-b92a-ba958bc5c9d9

3

Signature reference: 7caf9583-a6a3-4d17-b92a-ba958bc5c9d9

Detta dokument är elektroniskt signerat och juridiskt bindande.

Vice ordförande: Simon Waern Justerare: Mats Frisell

Signature reference: 7caf9583-a6a3-4d17-b92a-ba958bc5c9d9 Kopia/bekräftelse på e-signerat dokument.

Signed by: Simon John Martin Waern Date: 2020-11-06 11:58:47

BankID refno: 41d9ae91-162b-4985-88d9-f9e2ad2db212 Signed by: Mats Arne Tyrone Frisell

Date: 2020-11-06 11:59:45

BankID refno: 12db8e2b-2790-4f82-8599-e0e9f06273e2

Göteborgsregionens kommunalförbund

@

Der res iona ra kor I

ekîl::"ïÏ!::[

2016-05-13

Utdrag ur anteckningar (5 4) från möte med

delregionala kollektivtrafifrådet ^(DKR) fredagen 13

maj 2016 i Öckerö kommun

S

4

Dnr: 2016-00079.20

Målb¡ld för stadstrafiken i Göteborg, Mölndal och Partille 2035 Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse daterad den 11 mars 2016 beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss.

Stadstrafikforum Göteborg, Mölndal och Partille bildades 2012 och är en politisk samverkansgrupp med syfte att utveckla samverkan kring stadsutvecklingen och kollektivtrafikens utveckling i Göteborgsområdet.

Stadstrafikforum har nu tagit fram en gemensam målbild för hur stadstrafikens stomnät ska utvecklas fram till ^2035.

Efter remissomgången kommer ett reviderat förslag till målbild under hösten 2016 att behandlas av parternas respektive nämnd/styrelse och lyftas för antagande av ^parternas fullmäktigeförsamlingar under vintern 2016. Förslag till yttrande har hanterats i kollektivtrafiknätverket, ett nätverk för tjänstepersoner i GRs medlemskommuner.

Remissversionen av målbilden inklusive underlagsrapporter går att läsa via Västra Götalandsregionens webb;

htto : //www.vq reg ion.se/sv/Vastra-

Mol ndal-och- ^Pa rtil le/

Ställningstagande

Förslag till yttrande, daterat 2016-04-15, ^godkänns.

Vid protokollet

Gunnel Rydberg

J usteras:

Jonas

Ransgård

Dennis Jeryd

Rätt utdraget intygar:

Just:

/Leena ^Odebo

Göteborgsregio nens kommunalförbund

Till Delregionala kollektivtrafikrådet i Göteborgsregionen (DKR)

Målb¡ld för stadstrafiken iGöteborg, Mölndal och Partille 2035

Förslag

till

ställningstagande

Delregionala kollektivtrafikrådet föreslås godkänna förslag till yttrande, daterat 2016-04-15.

Sammanfattning av ärendet

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse daterad den 11 mars 2016 beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss.

Stadstrafikforum Göteborg, Mölndal och Partille bildades 2012 och är en politisk samverkansgrupp med syfte att utveckla samverkan kring stadsutveckl ingen och kollektivtrafi kens utveckling i Göteborgsområdet.

Stadstrafikforum har nu tagit fram en gemensam målb¡ld för hur stadstrafikens stomnät ska utvecklas fram till 2035.

Efter remissomgången kommer ett reviderat förslag till målbild under hösten 2016 att behandlas av parternas respektive nämnd/styrelse och lyftas för antagande av parternas fullmäktigeförsamlingar under vintern 2OL6. Förslag till yttrande har hanterats i kollektivtrafiknätverket, ett nätverk för tjänstepersoner i GRs medlemskommuner.

Remissversionen av målb¡lden inklusive underlagsrapporter går att läsa via Västra Götalandsregionens webb;

http ^: //www. vg reg ion.se/sv/Vastra-

Mol nda l-och- ^Pa rti ^I le/

Göteborg 2016-04-15

@

Dnr: 2016-OO079.20 DKR-ärende 13 2016-05-13

Helena Söderbäck

/Maria ^Sigroth

Göteborgsregionens komm unalförbund

VålO¡ld för stadstrafiken i Göteborg, Mölndal och Partille 2035

Delregionala kollektivtrafikrådet i Göteborgsreg ionen (nedan kallat DKR) har i skrivelse från Västra Götalandsregionen m.fl. daterad 2016-03-11 beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss.

Bakgrund och syfte

Allt fler människor bor och verkar i kärnan och det sammanhängande stadsom rådet Göteborg -Möl ndal- Partille. Kollektivtrafi ken är ett ^vi ktigt

led för en hållbar stads och regionutveckling. Västra Götalandsregionen, Västtrafik, Göteborgs Stad, Mölndals stad och Partille kommun har tagit fram en gemensam måtU¡t¿ för hur stadstrafikens stomnät ska utvecklas fram till 2035. lvlålb¡t¿en är tänkt att vara en del av det Regionala

trafi kförsörjn ⁱ ngsprog ra mmet och utgöra ^pla neri ngsi n ri ktni ng. ^Vå¡ b¡l¿en

ha ntera r emel lertid ⁱ nte fi nansieri ngsfrågan.

Sammanfattning

UålO¡lden innehåller ett antal ställningstaganden och förslag Sammanfattningsvis i form av;

.

Kvalitetsmål för resenären, stadsmiljön och stadsutvecklingen

o

En ny nätstruktur med en mellanstadsring och en innerstadsring

o

Införandet av ett snabbnät

.

En avlastning av Brunnsparken och en minskning av trafiken genom City

o

En tydlig koppling mellan stadsutveckling och kol lektivtrafi kutveckl ⁱ ng

När alla åtgärder är genomförda bedöms restiden mellan ett 20-tal viktiga ^platser i storstadsområdet ha minskat med i genomsnitt 20-25 procent.

Kommentarer

DKR ser mycket positivt ^på ¡n¡t¡at¡vet att arbeta fram en gemensam målO¡l¿ och sättet som kommunerna och VGR arbetat tillsammans.

Samarbetet är ett bra exempel hur komplexa frågor med fördel kan hanteras gemensamt. DKR ser även positivt på den ambitiösa

medborgardialog som förts i arbetet med målb¡lden. Dokumentet som

@

Dnr: 16-79.20

Tjä nsteutlåta nde 2016-04- 15 Amie Ramstedt

Göteborgsregio nens ko mm unalförbu nd

helhet förmedlar en positiv _och framsynt målb¡ld grundad på ett ambitiöst arbete.

t

målb¡l¿en anges att avgränsningen för målbildsarbetet dragits vid nuvarande stadstrafikområde men att Mölnlycke tätort inom målbildens planeringshorisont _kan komma att bli en del av det sammanhängande stadsområdet. DKR ser att det med hänsyn till geografiska förhållanden och Mölnlyckes utveckling är motiverat att snarast utvidga stadstrafikområdet med Mölnlycke tätort och företagspark.

DKR saknar en konsekvensanalys av hur målb¡lden påverkar omkringliggande kommuner och resten av Göteborgsregionen.

Lärbarhet och struktur

Dokumentet är i dagsläget svårläst med en komplex struktur som ett flertal ^gånger växlar mellan olika konkretionsnivåer. Strukturen ⁱ dokumentet bör därför ses över så att det blir enklare för läsaren att navigera och följa den övergripande tanken. I dokumentet introduceras även ett flertal nya ord och begrepp. I vissa fall kan nya begrepp fylla en funktion men nya begrepp kan även försvåra för läsaren. DKR vill därför uppmana till en översyn för att se om det kan fylla en funktion att i högre utsträckning använda inarbetade begrepp frân K2O2Q. Vilka begrepp man väljer att använda sig är även beroende av vilka läsare dokumentet riktar sig till. DKR ser en fördel att man använder sig av begrepp som går att kommunicera med såväl politiker och

tjänstepersoner som med invånare.

I dokumentet används även ett flertal begrepp på ett inkonsekvent sätt vilket skapar otydlighet. Ett exempel på detta är ordet "region" som används frekvent utan att det tydligt definieras vilken region man syftar på, Göteborgsreg ionen, Västra Göta la ndsreg ionen el ler a n nat om råde.

överlag anser DKR att text och bilder bör förenklas. Då flera kartor ⁱ nuvarande form är svårlästa skulle de med fördel kunna förstoras upp, tydliggöras och läggas i bilaga.

Målbilden en fördjupning och inte en ersättning av K2O2O

t

målb¡lden står att "målbilden utgör planeringsinriktning för

kollektivtrafikens utveckling i stadstrafikområdet och ersätter därmed K202O i tillämpliga delar." DKR motsätter dig denna formulering. K202O är en målbild för kollektivtrafiken i Göteborgsregionen och syftar till att

skapa en gemensam framtidsbild för utvecklingen av kollektivtrafiken i

Göteborgsregionen. I egenskap av projektägare antog förbundsstyrelsen vid Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) 2009-04-03 K2O2O.

K2O2O är även väl förankrad som målU¡l¿ bland GR:s

medlemskommu ner. Förel iggan¿e målO¡lO för stadstrafiken i Göteborg, Mölndal och Partille 2035 bör ses som en vidareutveckling och

fördjupning av K2O2O med fokus på stadstrafiken i Göteborg, Mölndal

@

Göteborgsregionens kommunalförbund

och Partille, inte en ersättning. Om dokumentet ska ersätta ^{K2O2O i} utvalda delar måste det tydliggöras vilka dessa delar är och beslut även fattas av GR:s Förbundsstyrelse.

I dokumentet står att "K2O2O:s mål är att kollektivtrafiken ska stå for 40 procent av de motoriserade resorna i Göteborgsområdet âr 2025."

DKR vill uppmärksamma att måtet är att kollektivtrafiken ska stå for minst 40 ^o/o av de motoriserade resorna i Göteborgsregionen 3r 2O25.

Det är viktigt att såväl rätt målsättning som rätt geografiskt område återges.

t\4ålb¡lden fokuserar på Oet som i K2O2O omfattar "KomOfta" och

"KomFort". Pyramiden som beskriver de olika Kom-begreppen bör ersättas med originalpyramiden från K2O2O.

Pendelparkering och inte infartsparkering

I dokumentet används begreppet "infartsparkering". Detta signalerar ett beteende där resenären reser den långa sträckan med bil och den korta med kollektivtrafik. DKR förordar att målb¡lden istället använder

begreppet pendelparkering som signalerar det motsatt förhållande.

Principer

för

utvecklingen av stomnätet och tvärförbindelser utanför city

DKR ser positivt på att målb¡lden tar ett tydligt ^grepp för att avlasta Göteborg city och göra det till en målpunkt snarare än en bytespunkt.

Den föreslagna nya nätstrukturen med en mellanstadsring och en innerstadsring med tvärlänkar mellan platser utanför city skapar kopplingar som tidigare saknats och ses av DKR som en positiv

utveckling. Detta är resesamband som även kan skapa nya fysiska och mentala samband och gynna ökad integration vilket DKR ser kan gynna utvecklingen av en socialt mer hållbar region.

DKR ser att ytterligare värdefulla länkar i form av tvärförbindelser ⁱ mellanstadsringen kan skapas och vill därför se att dokumentet kompletteras med en analys av hur andhållplatserna skulle kunna kopplas samman, t.ex. Selma Lagerlöfs Torg och Tuve eller Vallhamra med Partille C.

Trafikering

DKR ser positivt på fastställda kvalitetsmål för turtäthet ^med

tidtabellslös trafik dagtid och trafikering under dygnets alla timmar. Det faktum att de enskilda linjerna i stomnätet alltid ska ha samma restid, oavsett tid på dygnet, ses av DKR som mycket positivt ¿å ¿et skapar en förutsägbarhet för kund. DKR ser även positivt på att ökad kapacitet per fordon prioriteras framför fler fordon.

För undvika begreppsförvirring med K2020 begreppet KomFort föreslås att ordet "komfort" byts ut mot "bekvämlighet." För att klargöra

helheten för läsaren vore det bra om det ^på ett tydligare sätt framgick

@

Göteborgsregionens kommunalförbund

att det även finns ett befintligt kollektlvtraflknät I botten som inte påverkas av målbilden.

Hållbart resande

-

mer än bara

kollektivtrafik

I det bas-scenario som målbilden presenterar tar gång, cykel och kollektivtrafik hand om hela ökningen av resandet i storstadsområdet, ⁱ det offensiva scenariot ännu mer. DKR vill understryka att detta kräver mer än bara åtgärder i kollektivtrafiksystemet. Det är därför en stor brist att målbilden inte hanterar hur man vill arbeta för att utveckla kombinerad mobilitet, gâng, cykel och annan nållUar mobilitet.

Enligt cykelplaneraren tar det mellan 7 och 54 minuter att ta sig från city till målb¡ldens tyngdpunkter. Flera av tyngdpunkterna ligger på ett cykelavstånd från city som understiger 15 minuter. Kollektivtrafik och cykel är en potent kombination som tillsammans skulle kunna mäta sig med bilen ur ett "hela resan" perspektiv. Det är därför relevant att ⁱ målb¡lden presentera hur cykelinfrastruktur kan utvecklas som både kompletterar och avslastar kollektivtrafiken t.ex. ^genom utveckling av cykelstråk, utbyggnad av snabbnät för cykel i samband med utbyggnad av kollektivtrafik, cykelparkering, cykel på bussen/vagnen, Cykel kan

likt kollektivtrafik fylla en viktig funktion för att stärka strukturer, länka samman staden, möjliggöra en förtätning och berika stadsmiljön

Med tanke på VCR:s arbete med kombinerad mobilitet bör målb¡lden överlag på ett tydligare sätt hantera hur man kan utveckla en kombinerad mobilitet där en resa ses som en helhet och inte som etapper med olika transportslag uppdelade utefter ansvar för

i nfrastru ktu ren.

I

målb¡lden nämns ett flertal måldokument som legat till grund för arbetet men här saknar DKR styrdokument kopplade till cykel som t.ex.

Göteborgs cykelprogram för en nära storstad 2OL5-2O25", VGR:s strategi för ökad cykling i Västra Götaland" eller Mölndals cykelstrategi och handlingsplan,

DKR vill uppmärksamma att ett flertal arbeten ^pågår som kan vara intressanta kopplat till kombinerad mobilitet och cykel, t.ex. arbetet med en regional cykelplan inom GR och Interreg projektet SMART ^MR som bl.a. kommer att arbeta med en regional mobilitetsplan (även kallat SUMP sustainable urban mobility plan). En tanke kan vara att en

regional mobilitetsplan arbetas fram även för VGR.

@

YTTRANDE

GÖTEBORG STAD

ÅT GÄR DS VALS STU D IE F Ö R ME T R O BUS S