Om humleindividernas blombesiik ILKKA

Om humleindividernas blombesiik

ILKKA TBRAs

De ollka hunllearternas naringsvaxtcr ar gans_

ka valkinda men det inns bara n:tra tt under‐

sё

kningar(t ex Manning 1956,Hcinrich 1976)av hunllcindividcrnas blombcsё k. Det ar dock av spccicnt intressc att kanna till individcrnas bcte―

ende fOr att fё rsti hunl10rnas val av f6da,vixt‐

artpreferens, ortstrohet och furageringsvanor.

Jag vill har ge nagra prelilninara resultat angacn―

dc humleindividcrnas blQmbcsё k pa Lanlmi Blo―

logiska Station(i Sё dra Finland)undCr sOmrarna 1975-76.

ルlaterial och metoder

Undersё kningsomradct var ca 25 ha och om―

fattade Stationens gard(med dcSS plantcrade och vilda vaxtcr), vttgkantcr, angar samt 10v― och blandskOg.Jag』 Orde dc nesta obscrvationerna vid cn undcrsё kningsrutt(ca 2 km)som jag gc―

nomstr6vadc pa inorgoncn,initt pa dagen och pa kvlHcn.

Mctodcnお r markning av humlorna varお jan―

dc:jag tog humlan dirckt fran blomman tin ctt

glasrё r(16rscdd mcd cn nummcrlapp)och placc‐

rade rё rcti kylrum(ca+5° C)お r en timmc.Den k61dstcla humlan marktcs pa mellanryggen med fargklickar(Pactraぬ rgcr,avsedd fOr rnalning av miniatyrmodeller).Humlan h61ls annu en timme i kylrummct tills fhrgen tOrkat och scdan aterfbr_

13-Ent Tidskr 3/1979

Ekologi 165

de jag individcn till platsen dar dcn fingats.Alla till samma art hё randc individer flck en skild ね rgkod spccifik fё r vattc indiVid. Fargcn bibc_

h61ls ёvcr cn manad och fё refё ll inte att skada humlan cllcr astadkomma nagra aggressiva rcak―

tiOncr frin samhancts andra individers sida.

Jag rnarkte humlor 6vcr hcla omradct fran bё r_

jan av mal till slutet av augusti;dc ncsta indivi―

derna blcv markta pa scnsommaren nhr samhal―

lcna var sonl st6rst Antal rnarkta och aterfunna individer gcs i Tab. 1.

Resultat

1975 sag jag 569る av dc aterfunna individerna bara en ging, 239る tva ginger och restcn 3-13 ganger, 1976 var motsvarandc siffror 50,る en gang, 23,る tva gingCr och rcsten 3-28 ganger Tiden mcllan markningcn Och dct sist ttOrda aterfyndct var i medelta1 5 6 dagar,br drOtt―

ningarna dock 8 dagar och maxirnalt 40 dagar.

1975 sags tva trcttcdclar av dc patraffade indi‐

vidcrna bcsё ka bara en vixtart Och ё ver cn ttar―

dedcl bes6ktc tvi arter. 1976 patraffadcs indivi―

derna i medcltal oftarc Och dc sags ocksa bcs6ka flcr arter.Procenttalen var:

l vaxtart 2 artcr 3 artcr 4-7 artcr 1975 66 28 5 1 1976 59 33 6 3

Teris, I.: Om humleindividernas blombesiik. [Flower visits of bumblebee individuals (Bombus: Hymenoptera, Apidae).1- Ent. Tidskr.

165-167. Lund, Sweden 1979. ISSN

00 I

3-886x.

During the summers of 1975-76, altogether

bumblebees (Bombus spp.) and

cuckoo bumblebees (Psithyrus spp.) were marked individually with spots of colour on the thorax.

Abour 35% of the Bombus and 30Va of the Psithyrus individuals were seen again at least once. Of the individuals seen again 62% visited only I flower species, but over 20Vo were observed to visit 4-7 flower species. The proportion of individuals collecting both ^pollen and nectar was

in queens and 1l% in workers; other individuals collected either pollen orrrectar. OverT0Vo oftheindividualswereseenagaineverytimeintheplaceswherethey had been marked, but some queens and workers were seen at places separated by over 600 m. The individuals showed no tendency to visit flowers at any particular time of day. Few males changed the flower species or search for food sources in new places. B. hypnorum and B. lucorum showed the highest degree of flower constancy,

pascuorum and B.

veteranus the lowest. B. hortorum and B. pascuorzz individuals changed their foraging places most often and the distances between the observation places were long.

I. Teris, Dept. of Zoology, Div. of Morphology and Ecology, University of Helsinki, P.

Rautatiekatu 13, SF-00100 Helsinki 10, Finland.

166 Eた ο′ ο

Tab. 1.Antal inarkta och aterfunna humleindivider

Numbers ofthe bumblebee individuals lnarked and seen again

1975

merkta marked

aterfunna seen again

% markta aterfunna % marked seen again

B. distinguendas Mor.

B. hortorum (L.) B. hypnorum (L.) B. lapidarius (L.) B. lucorum (L.) B. pascuorum (Scop.) B. pratorum (L.) B. ruderarius (Mill.) B. soroeensis (F.) B. sylvarum (L.) B, veteranus (F.) Bombus

99 qv dd

Psithvrus

3 134 25 342 398 205 52 5 6 8 32 1210 269 739 202 50

45

116 149 79 10 3

14 427 73 271 83 14

0 34 44 34 37 39 19 60 0 0 44 35 27 37 41 28

2 60 108 487 441 441 102 12 7 6 59 1725 458 984 283 59

1

20 45 126 105 209 37 9 4 4 22 582 187 294 101 18

50 33 42 26 24 47 36 75 57 67 37 34 41 30 34 31

Fem arbctarc patraffadcs ё ver tio gangCr som bcsё karざ av cn vaxtart, men a andra sidan be―

s6kte en 3 ′ ^ascrrο ″ ′/71-drottning som atcrfanns tre ganger 5 olika vaxtartcr och en 3. ′ ^asc″ ‐ ο

arbctarc bcsё ktc t o m 7 vttxtartcr, trots att den aterfanns bara fyra ginger Drottningar och arbetare besё ktc mcr villigt flera arter me―

dan ca tre ttardedelar av hanama besё ktc baraen vixtart. Da individer sags bcsё ka tvi arter,bc―

s6kte ё vcr 60,る av dcm fё rst den ena artcn och

bё ttadC SCdan bcs6ka den andra artcn.3.ρ ^α

ο′ rr721 och B.ソ ′

″ ′′

individer ё vergick lattast till nya naringSVixtartcr mcdan 3. ′ ′εο′

och B. _カッρ

″

individer bes6ktc samma art hela tlden β .′ α sc〃 ο″ ′ 771 0Ch B.ソ ′

′ α

lndivldcr andrade ofta sina furagcringsvanor,dvs samma individ sags bldc suga nektar och insanlla pol―

lcn,mcdan B.カ _{ッρ″ο″} 〃″ 2 0Ch 3.′ ″

″ ″″― indivi‐

dcr vanligen koncentrerade pa sig pl cndera sys‐

sclshttningcn.

Individerna koncentrcradc inte sina bcsё

cn viss tid: 1975 sags 24,る av dc atcrfunna indivi‐

dcrna omkring samma tid vattc ging och 1976 var antalct bara 199る ,Inen dessa siffrOr kan bra brklaras med bう lp aV Slumpcn,Ca 70%av indi―

viderna patraffradcs pa samma plats(inom 10 m radic)dar de fangades fёr markningen; drott―

ningarna ttyttade oftast till andra platscr.Antalet av pa samma plats patraffade individer var(%):

1975 1976

drottningar arbetarc hanar 62 71 86 58 70 85

B.力 ο″ ′ ο″ ′″ _,3.′ αρ′ ″′ガ′s och B.ρ α

″

― individcr flyttadc sina platscr oftast,3. カソ ^p″ ο―

″ 夕″ OCh B ツ

`rι

rα

′′s nlinst ofta; ocksa snylt_

humlor(Ps′

ッ″ frs spp.)patraradcs ofta pa sam_

ma plats.De langsta strackorna mellan fyndplat‐

ser av samma individ var ё ver 600 m o.た ο″′ ο―

′ ′″ OCh B.ρ α sc′ ο

“ ),men sa langa strackor var sallsynta, f6r ёver 92,る av strackorna var h6gst i00 1n.

DiskussiOn

Om vi fё rutsatter att humleindividerna vid si―

na blombcs6k skulle vara optiinalt cffcktiva ur cnergetisk synpunkt(den Optiinala furagcringcn, se Oster 1976,Pyke 1978),sa kan man anta,att individerna skulle:

l spccialiscra sig pa cn och samma vaxtart,

2.vara ortstrogna,

3. specialiscra sig pl att antingen suga nektar cller att insanlla poHcn och

4.besё ka blommorna nar deras naringsfё _{rrad ar} som stё rst.

A andra sidan har drOttningar, arbetare och hanar oHka uppgifteri samhanet(f6rst drottning‐

arna och senare arbetarna hamtar nektar och pollen till boet,hanarna daremot bcsё _{ker b10m―}

morna baraお r attお da sig筍 ,lva)OCh det kan atcrspeglas i blombesё ken. Olika humlearter le‐

vcr i ollka miuё er OCh man kan tanka sig,att individernas b10mbcsё k ar olika vad vaxtarter Och besё ksplatser betraffar,Inen att furagerings‐

beteendct skulle vara likadant i sitt grunddrag.

Mina resultat bekraftar i relativt hё g grad ovanstaendc hypoteser. De flesta individerna besё kte bara cn vaxtart och patraffades Oftast pa samma plats.Drottningarna,som lattast bytte vaxtart och furageringsort, observeradcs under sa langa tidcr, att dcras fё rsta naringSVaxter hann vissna och de obscrverades d五

“

ёr soka nya vaxter pa nya platscr.Manga individer,i synner‐

het drottningar,samlade bade nektar och ponen t o m pa samma furageringsね rd: i dessa faH gar samhanets akuta krav fё re stravan till sparsam―

het och specialisering. Individerna bes6kte blommor hela dagcn och sags inte koncentrera sig till tider da t ex nektarkaHOrna var rikast.

01lka humlearter betedde sig ganska likartad vad ortstrohet betrarar. 1)ct bё r dock papekas, att

E々 ο′ ο

167

nar humlcarten anvandc ett stort antal naringS‐

vaxter,sa kunde enstaka individer v,l anvanda manga arter(3.ρ α

″ο

″ ),men Ocksa bara饉 artcr(B.′ α ′

α ″ ′ ′ s,3.′ ′

`ヽ

ο″ “ ″ ).Å andra sidan nar hunllearten bcsё kte fa vaxtarter, sa kunde enstaka individcr besё ka antingen fa arter(t cx 3.カ _{ッρ″ο″}

“

″ OCh 3.′ ″ α′ ο′

)ellcr manga arter O.力 ο″ο″

“

″ ,3.ツ ′

″ ″′ s).Sammatendens har obscrverats nar individerna har f01ts pl enstaka furageringsresor(Teras 1976).1)rottningar,arbe―

tare och hanar betedde sig olika vid sina respek―

tiva b10mbesё k(samma tcndens finns hOs ana hunllearter). Hanarna kunde bast ''fё rvcrkliga Sig Sialva''。 ch spara encrgi vid sina blombes6k medan drottningarna och arbctarna rnaste anpas‐

sa sig eftcr samhallcts krav.

Litteratur

HcinHch, B. 1976. Bumblebee fOraging and the ecO‐

nonlics of sOciality.― Amer.Scientist 64:38牛 395 Manning,A. 1956 Foraging behaviOur Of bumblebees.

― Bchaviour 9:164-201

0ster,G. 1976 Modeling social insect populations.I.

Ergonomics of foraging and populatiOn grOwth in bumblebees.― Amer Naturalist l10:215-245 Pyke,G.H. 1978 0ptimal foraging:movement pat‐

terns of bumblebees between inaorescences. ― Theor Popul Biol.13:72-98.

Teris,I.1976.Flower visits Of bumblebees,Bombus Latr.(Hymenoptera,Apidac),during one summer―

Ann Zool Fennici 13:20い 232