rande slttktet 7ア・力′

(1)

Tychus normandi - ^en^fiir^Norden^ny^skalbagge

MIKAEL SORENSSON

Vid genomgang av ett stort material av skalbag―

gar frin Muskmyr,Gotland(Fig。 1),uppmark‐

sammadcs ett ovanligt just exemplar av ctt ttur

tillhё

rande slttktet 7ア・力′

s Lcach.Genitalprepa‐

rcring av exemplaret,sonl var en hane,visade att dctinte tillhёrde nagon av dc tva kanda svenska artcrna.Genom valvilligt tillln6tesgiende av Dr.

C. Besuchet i Genё

ve erhё

lls klarhet i fragan.

Han kunde,genom attjamぉ

ra med exemplar i sin egen referenssamling,identinera diuret till

Tン (力

′

S″

ο″ ″α″グ′

beskriven av Jcannel(1950).

Utbredning

l ett brev ineddelar Dr.Besuchet att r.″ 。rmα ″″′

endast ar kand frin nagra fa lokaler i Frankrike, fran Toscana i ltalien,Sardinien och i ett exemp‐

lar fran Korsika. Utbrcdningen i Europa syntes

efter dct svenska fyndet att dё

ma vara extremt bipolar och kanske kundc Gotlandsfyndet han_

16ras till cn typ av reliktf6rekomst.

Emenertid skune det visa sig att artens ut‐

brcdning i vart land ingalunda var inskぬnkt till

Gotlands kalkmarker. Med benaget bistand av Stig Lundberg,som pl eget initiativ gick igenom material bide i Riksmuseet i Stockholln och i

Gё

teborgs naturhistoriska museunl, uppmark‐

sammades ytterligare ett antal exemplar fran skilda hndskap.Nttra exemplar upptacktes ocksa l Thure Palins och Bengt Andcrssons sanl―

S<irensson, M.: Tychus normandi- en frir Norden ny skalbagge. [Tychus normandi Jeann. -

a beetle new to the fauna of northern Europe (Col. Pselaphidae)]. - Ent. Tidskr. I 04: 29-33.

Uppsala, Sweden 1983. ISSN 0013-886x.

Distinguishing characters are given for two closely related species, Tychus normandi Jeann.

(new to the Swedish fauna) and Tychus monilicornis Reitt. The males are easily distin- guished from each other by the structure ofthe aedeagus and antenna. The females, on the other hand, are difficult to distinguish from each other, but a series of general characters on the pronotum and head together with secondary sexual characters on the antenna provide enough information to make an identification almost certain. Previously used characters such as colour and pronotal width do not seem reliable. A map of the distributions in Sweden is provided and faunistical information is also given.

M . Sdrensson, Zoological Institute, Dept. of Systematics, Helgonaviigen 3 , 5-223 62 Lund, Sweden.

lingar efter det att de godhetsfullt stant sitt ma―

tcrial till ■litt fёrfogande. Fё uandC 10kaler ar

numera kandal skane, Hanands vide貢

_{ゝ (0.}

Lundblad); Blekinge, Ringamala(H.Lohman―

der):Smaland,stenbrohult(H.Lohmandcr)oCh

Almundsryd(H.Lohmandcr);01and,Ottenby

lund(H.Lohmander);Gotiand,Paviken(B.An‐

dersson),Fleringe(H.Lohmander),Gothem(H.

Lohmandcr),Hammarsanget(T.Palm),Larbro

S‐n(T.Palm), Havdhem (M. S6rensson)och Muskmyr(M.Sёrensson)(Fig.2).Tin detta skall ytterligarc laggas en intressant fynduppgift om

7ン (Й〃

S

″ο″J′た・ο″″Fs Reitt. Denna uppbcnbarli‐

gen myckct sansynta art,visade sig vara funnen vid Matter6d i Skane av Ho Wo Wald6n 28.VII.

1971.Detta kunde konstateras vid gcnomgang av det 7ン

`｀

力′S‐

material han sandc ncr till lnig fran

muscet i Gёteborg.Av denna art var cndast de fynd som publicerats av Dahigren(1977)och Ba―

ranowski(1977)kanda(Fig.2).Fynden av denna

art ar antsa relativt

ねrska medan flera av de ovan nimnda fynden av T.″ ο″″θ″どピar ganska gamla.Ett exempel ar ottenby‐ fyndet fran 01and sOm harstanllnar anda fran 1928 och darmcd ar

det fё

rsta svenska.

Utbredningen av TJlc・/2″s ′ο′″α″グ′ i s6dra Sverigc tycks antsa vara omfattande,onlan med en viss koncentration at de ё

stra delarna. Dar―

med ter sig den stora luckan i utbredningen s6‐

dcrut rnot Medclhavsomradet an gatfunare.Nara

(2)

30 Mikael Sdrcnsson

Fig. l. Utsikt 6ver Muskmyr sett fran nora anden sё derut. Myren ar belagen ute pa det vidstrackta Sundrealvaret pa s6dra Gotland Lokalfor bl aロシ

^(力

″S″ο″″α″′′Jcann.

Part of Muskmyr,southcrn Gotland where r.″

ο″

“

α″′′

was found.Photo:Per Hansson 29.II1 1982.

Fig 2 Karta ёver sё

dra Sverige som visar fynd av

Tン (″

″S″ο″″α″グ′(SI加na)OCh r″ο″′′たο′″お(krysS).

Map of southern Sweden showing records of r.

″οr‐

“

α″′(Star and r.″ 。″′′′

(ο

″″is(croSS).

till hands ligger fёrstis fёrklaringen om att den

helt enkelt ar fё rbisedd i menanOmradet,kanske brvaxlad med den uuSa fOrmen av=ソ

`.た

クS″など″ Payk.kanad var.dic・^/1″οrrs Schnlidt―Gocbel.Att

det r6r sig om cn varmegynnad arttorde sta klart med tanke pa dess utbredning i Medelhavsomra―

det.Det tydcr ocksa fynden pa Gotland,Oland och i Skanc pa. smalands― och blckingefynden

ter sig lite svattrklarligare med tanke pa detta,

men kanske rё r det sig om nagon typ av cxtrema varmelokaler aven i dessa landskap.

Blologi

Omstindighetema kring de fynd om vilka man

vet nagOt,talar fё

r att arten ar starkt hygrophil,

1lksom

ё

vriga arter inom slaktet. Muskmyr‐

cxemplaret havades iinyrkanten 15juni 1981 och excmplaret fran Havdhem salladcs fram fem da‐

gar scnarc ur fuktig,beskuggad Sα ′ ′ χ

-16rna alldc‐

les vid vattcnkanten av en litcn danlrn ined eutrof

vegetation.Åvcn B.Anderssons fynd fran Pavi_

ken giOrdcs pa fuktig,eutrof mark.Detta fynd ar

f

ё publicerat tidigare mcn di felaktigt rubricerat

sOm r.″

。″′ ′ た

^.ο

″ ″お

(Andersson 1981).

De studeradc exemplaren ar tagna under tiden

mtt till bё

」 an avjuli och i september till oktobcr.

[￨

一﹄

・ヾ一

(3)

Mttligcn upptrader inte nagon imago under hё g―

sommaren utan klacks fё

rst undcr cftersomina―

rcn och i b6巧 an av h6sten Ett hclt nyklackt excmplar(Gotland)frin bё

ttan av septcmber ty―

der pa attsa m●

ligCn ar fallet.Omstindigheterna kring fynden pa sёdra Gotland kommer att be―

handlas utfё

rligt i en rapport som linsstyrelsen i Visby latcr publicera(Sё

rensson 1982).

Tychus normandi och T.monilicornis

som namnts Ovan beskrcvs T rtο ″ ″α″グ′ av

Jeannel cftcr franska exemplar tagna vid Loire av H. Normand ar 1950. Samtidigt beskrcv han en yttcrst narstlcndc art, 7ッ(力 rrs IPl′

ク

“

′

grlο71′

Jeann.,vilken Karaman(1955)sedermera syno‐

nynliscrade med den av E. Rcittcr beskrivna

ル

^(力

″

S7770″

′ ′ たο″ ″′

s.

I bcskrivningcn av dc blda arterna framhaver Jcanncl bl a tickvingarnas hrg mcd vars ttalp man klart kan skiba dem at. コッ^(力^frs″ο″^/11a″″′

skali vara svartglansandc mcdan 7ン(.た″S′ηοrt″′―

(οrr2′s ibland upptrader i liuSare formcr. Emel―

lcrtid ёverensstimmer●

detta mcd svcnska

cxcmplar av de bida arterna. T. 777('77′

″(ο″″Js

tycks har vara dcn av dc tva som har den minst varieradc ぬrgtcckningcn. Nhstan alla studcra‐

dc cxcmplar, inklusive en lang scrie fran。 lika dclar av Hackcbcrga‐ omradcti skine,ar Fn6rka.

Vanationen hos T.″ ο″

“

α″グ′ar darcmOt ganska stor och stracker sig allt ifrin helinё rka till lus―

rё

da exemplar. Vidarc angcr Jcannel ocksa brcddcn pa pronotum som en viktig karaktar.

Enligt honom ar den knappast bredare an lang

hOs r. II。

′″′″グ′ men tydligt bredare hos T.

″ο″F′たヽο″″Fs. Undcrsё kningar av svenska cxcmplar av dc bida artcrna gcr dock vid handen

att halssk61dcn hos bada artcrna ar tydligt tvar_

brcd(1ノ

8-1ノ

4 brcdarc an lang)Varav r.″

。″″α77′′ tycks vara den av de tva som har dcn tvarbrc―

dastc.

Eftcrsom Jcanners uppgifter om karaktars‐

skillnadcr tycks ha dalig forankring i verklighe―

tcn,ansags dct n6dvindigt att narmare studera

de bada artcrna i avsikt att f6rsё

ka rlnna till16r―

litⅡgarc skillnadcr dcm cmcHano Rcsultatet av

undcrsё

kningcn visar att sidana rlnns vad ha―

narna anbclangar.Darcmot kan honorna intc an―

scs vara sa pass klart rnorfologiskt atskilda att cn bcstamning blir hundraprocentigt saker.Har bё r

cmcllcrtid framhallas dct faktunl att cndast"litt‐

tillgangligare'' kroppsdelar varit f6remal fё r

Tyt'hus rutrmandi - en.fbr Norden ny skalbagge 3l

Fig 3.Aedeagus av rl・

(ヵ ″

s″

ο″ ″α″′′

.

studier. Silunda har a t cx mundelarnas bygg‐

nad undersё

kts, ei hcllCr nlikroskulptur i hё

g

fё

rstoring. Det ar intc Otroligt att dessa karak―

tarer besitter vardefun taxonomisk information Hanens genitalia ir utan tvivel den karaktar som klarast skiber arterna at.Acdcagus ar kraf_

tigt sklcrotiserad och iatt att prcparcra fram.

Dahigren (1977)har aVbildat aedeagus fbr r

″ο″′′′^(.ο″″おoch cnjttmbrelse mellan denna och

den hos T.77ο

″/PIα′′′(Fig.3)avsl●ar klara skib―

aktigheter i framfё r allt pcnisspctscns utform―

ning.Dcnna ar hos T.″

ο″

771´

′グメutplattad lned en latcralt utstickande kraftig tagg nedanfOr spct‐

sen.Hos T.″2θ

″

J′

た

^.ο

″ κis ar pcnisspctscn kraftigt

Ombttd OCh uppsplittrad itvl ener nera smaspet―

sar.

Bada arternas hanar skibes fran respektivc honor lattast pa 3-5 antcnniedcrnas byggnad.

Hanens antennleder ar alltid tvarbreda Och oftast

tydligt brcdarc an 6-8 antcnnlcdcrna. Honans 3-5 antennleder ar lingrc an ener lika langa som brcda och● brCdarc in← 8 antcnnlcdcrna(Fig.4

a―d).

Hanarna av r.ll。 ′

“

α27″′OCh T.“ο″′′たο′″′s

￨

(4)

32 ^MikaelSiirensson

D

/ )

01 mm

Fig 4.Antenn av― aル(ル

S″

ο″″α″グ′σ ―b.T

″ο″II′

`ο

″″Js d―c.r″οrma″ ′′ 9-d.T2220″〃Jてο″″

is

9.

SkibCS fran varandra,fё

rutom pa acdeagus bygg‐

nad,ocksa pa antcnncrnas.Tydligastc skilinaden liggcr pa 3:c antennleden, som ar nagOt upp‐

svand och tydligt bredarc an 2:a hos r.r2ο

″″α″^_

グ

J.Hos 7.″

ο″〃たο″ ″お ar 3:e leden a brcdare an

2:a och normaltin utseendet(Fig.4a― b).HOS 7.

22θ

″

/P2α

′グ′

ar 5:e antennleden nastan dubbclt si bred som ling,medan den hos T

″θ″′ ″

`ο

′

77Js ar

knappt cn och cn halv gang sa bred som ling・

Genomgiende ar 28 antennlederna hos dcn fё ^r‐

ra arten bredare i fё rhallande till sin langd an hOs

den senare.Dartill ar hos r.″ 。″ ″α″グピ

antennle‐

derna 3-5 nagot brcdarc(1,2× )an 6-8 medan de endast ar svagt brcdarc(1,1× )hOS r.″

^。

“

′ ′ た

^.οr‐

IPJs. Fё

rsta antcnnleden ar oftast inen intc alltid kort och tydligt bredare an lang hOS T.れ ο″ ″αれグ′

mcn langrc an ener sa lang som brcd hos r.

″ο

77〃

たヽ ο″

77プ

s.Tyvarr framtrttder inte dctta pa rl‐

gurerna cftcrsom dc ar ritade ur olika vinklar, men jambrcs lcdhalcts diameter med lcdens

langd erhanes andi en viss uppfattning om pro‐

portionerna.

Honorna av de blda arterna ar svirare att

Skiba at Och tt karaktarer erttuder n縫 30n egent_

lig hallpunkt. Har man tillging till en serie excmplar av vardera arten gar det att erhalla en relativt saker bcstamning. Dc i Fig.4c―d avbil―

dadc antcnnerna ger en viss vagledning men det

bёr papCkas att skillnadcrna ar sma och utsatta f6r ganska kraftig variation. Dh」 ёr bёr dcssa karaktarer kompletteras med de rent alimanna

sOm ganer fё

r bida kёnen.

Hos honan av T. ″ο″

“

αr2′′

ar l-8 antennle―

dcrna alltid korta(0,4い

0,44 mm).Å ttOnde lcdcn ar Oftast mcra tvarbrcd an 6:c. Fё

rsta leden ar

litcn, oftast knappt sa lang Som bred. Hos r.

″ο″

J′

た

^.ο

″

rl′s ar i_8 antennlederna lingre (0,44-0,46 mm).ÅttOnde leden ar oftast lika tvarbred som 6:c.F6rsta lcdcn ar stё rrc,。ftast

langrc an bred.

Dc allmanna artskibande karaktarerna ar genomglcndc svardcrlnlcradc. Dc ar huvudsak‐

ligen konccntrcradc till huvud och halsskё ld.

Ovriga kroppsdelar ar i detta sammanhang oin―

tressanta och lamnas daJor utan avsccndc.

T. ″ 0″

777α

″″F karakthHseras av fё rhallandevis

sma

ёgon,sonl ofta rnen inte antid ar svagt v五 lv―

da.I jambrclsc mcd r.″

ο″〃Jc。″″なtycks de vara nigot nlindrc utstacndc, i forhallandc till tinningarna nagot kortarc och gcr 6vcrhuvudta―

get ett rnindrc intryck i fOrhallandc till huvudcts

storlek.Antcnnbulorna,inundcr vilka antcnner―

na sitter fastade,ar oftast svagare markerade an hos T.″ ο22〃た

0″ 72お

.Alla de namnda karaktarcr_

na varicrar och ofta scr inan cxcmplar som har en ener flera av denl gemensamma rned den and―

ra artcns.De kan i sa motto sagas karaktariscra

typiska individcr av rcspcktivc art.

Sonl rcdan namnts pataladc Jcanncl i sina bc‐

skrivningar skillnader i halsskё

ldens bredd.Fig.

5 visar halsskёldsindex(bredd′

lingd)hoS ett an―

tal exemplar av de bada arterna Man laggcr da

shrskilt markc till dcn kraftiga

ёvcrlappningen mellan dcm.Dock tycks r ″。″″α″′′

i mCdcltal

ha en nagot mera tvarbred halsskё ld. Det b6r papekas att exemplaren av T. ′ηο″′′′εο″4′s en―

dast komincr fran tva pOpulationer varav ana utom ett frin cn enda.Att jimお ra mcd r.″ ο^r_

“

α″″

J, vars cxcmplar harstaminar fran ti。

。lika populationer.Dct ar tr。

ligt att variationen hade

varit stё

rre hos den fё

ra om antalct populatio―

ner varit fler.Halssk61dcns fornl varicrar kraftigt

(5)

Tychus normandi - ^enfbr^Norden^ny^skalbagge³³

○ ○○

〇

〇〇

〇

〇〇

〇

▲▲

▲

▲▲

▲

▲▲

▲

▲▲

▲

▲▲

▲

▲▲

▲

Fig. 5. Halssk<ildsindex (bredd/lhngd) for Tychus normandi (cirklar) ochT. monilic:orzis (trianglar).

Index (width/length) of pronotum of 7. normandi (circles) andT. monilitornis (triangles).

110 12 ¹⁴ ^■6 18 120 22 .24 .26 .28

SIhktct 7ンc力″S ar i Mcdelhavsomridet tamligen

artrikt,speciellt pa Balkanhalvё

n.Artrikedomcn avtar snabbt norrut och fragan ar vhl om ncr

arter an de vi nu kanncr fran var f・

auna ar tank_

bara har i SvcrigC. Maligcn skune den i sё dra England och Frankrike funna 7ン (./7〃

S Srr′

ο′α Gu―

illeb.kunna fbrckonllna hos oss.

Jag vill framfё

ra ctt varmt tack till B.Andersson

(Nybro),R.Baranowski(Gardstinga),T.Palm (UppSala)oCh P.Hansson(Visby)br lanct av

jambrelsematerial och foton.Likasi ctt varmt

tack till H.Walld6n(Gё teborg)och P.Lindskog (StOCkh01m)お rlinet av museimaterial.Slutligen

villjag tacka Stig Lundberg fё

r hans bistand och

Dr.C.Besuchet(Genё

ve)br ttalp mcd be_

stamning.

Litteratur.

Andersson,B. 1981 Notiser on■

svenska skalbaggar 3 -Ent Tidskr.102:141-146

Baranowski,R.1977 1ntrcssanta skalbaggsfynd l(Co―

leoptera)一 Ibid 98: 11-28.

Dahigren,G1977 Fynd av Tychus monilicomis Reitt.

i smaland(cOl.,Pselaphidac).―

Ibid.98: 145 Jeannel, R 1950 Faune de France 53 Co16optё rcs

Ps61aphides.

Karaman,Z 1955 Revision des Tribus Tychini(COl.

PSCl)mit bcsondcrcr Bcrucksichtigung der bal―

kanischen Arten.―

Acta Mus.maced Sci nat 3:

105-141.

S6rensson, M 1982. Inventering av insektsfaunan pa

fyra olika lokalcr pa Gotland.― Rapport fran lans_

styrelsen i Gotlands lan.

och uppvisar fa skillnadcr. NIcn generent kan

sagas att dc laterala bulorna hos T./11ο

4〃 JCO″″′s

ar kraftigarc markerade och mcra utstaende.

Halssk61den ar framtill oftast insn6rd och av―

smalnar da“ёr i en vinkelformad litte.De latera―

la bulorna hos r. ″。′″ακ′′

ar intc sa kraftigt

markerade och halssk61dcn ar Oftast nlindrc in‐

snёrd framtill.Fё jaktligen avsmalnar dcn ocksa framat i enぬ

tare litte.I gcnOmsnitt ar halsskё

l‐

dcn nagOt langre hos 7. 771ο

″′′′εο″″Js(0,31-0,33 mm)an hos r.4。 ″

“α″′J(0,29-0,32 mm).

Bestimningstabel1 16r svenska arter av Tychus 1 5:e antennleden lingre an bred,hos hanen kraftigt

uppsvalld,hos honan tydligtlangre an 4:c antcnn―

leden ..…

_….・… … … … … … …… ″な′′

- 5:e antennleden eJ langre an bred,

_可

uppsvalld

hos hanen,lika lang SO・ 14:c hos honan ...・ 2.

2 3-5 antenniederna tvarbrcda,fё rlockade,tydligt

bredare an(■

8 antennlederna . . .…

. d cr,3

- 3-5 antennlederna cJ tvarbreda,可

fbrtJoCkade,e」

bredare an 6-8 antennledcrna .. .. .. . 99,4 3 Aedeagus som i Fig. 3. 1:a antennleden bredare

an lang 3:e leden uppsvand Och bredarc an 2:a.

5:e leden nastan dubbelt sa brcd som lang(Fig.

4a)… .… …^.… … …・…・… … … ″ο^rrla″′,♂

―

Aedeagus annorlunda byggd. 1:a antennleden sa

lang som elerlangre an bred.3:c ledcn normal,eJ bredare an 2:a, 5:e leden nagot brcdarc an lang (Fig.4b)… …^.… … … … … … …・″ο″″JεO″″Js, d 4 1-8 antennlederna korta (0,40-0,44 min). Hals―

sk61d kortare(0,2911,32 mm)… _{… ″ο″}″α′′′

, 9 - 1-8 antennlederna langre(0,44-0,46 nlm) HalS―

skёld langre(o,31鋤,33 mm)…… ″ο″〃′

^(ο

′″お

rande slttktet 7ア・ 力′

rande slttktet 7ア・ 力′

ve erhё

Han kunde,genom attjamぉ

′

ο″ ″α″グ′

l ett brev ineddelar Dr.Besuchet att r.″ 。rmα ″″′

endast ar kand frin nagra fa lokaler i Frankrike, fran Toscana i ltalien,Sardinien och i ett exemp‐

efter dct svenska fyndet att dё

16ras till cn typ av reliktf6rekomst.

Gё

numera kandal skane, Hanands vide貢

der):Smaland,stenbrohult(H.Lohmandcr)oCh

lund(H.Lohmander);Gotiand,Paviken(B.An‐

dersson),Fleringe(H.Lohmander),Gothem(H.

S

material han sandc ncr till lnig fran

art ar antsa relativt

rsta svenska.

stra delarna. Dar―

(力

Part of Muskmyr,southcrn Gotland where r.″

was found.Photo:Per Hansson 29.II1 1982.

dra Sverige som visar fynd av

Tン (″

Map of southern Sweden showing records of r.

(ο

ter sig lite svattrklarligare med tanke pa detta,

Blologi

vet nagOt,talar fё

ё

gar scnarc ur fuktig,beskuggad Sα ′ ′ χ

les vid vattcnkanten av en litcn danlrn ined eutrof

ё publicerat tidigare mcn di felaktigt rubricerat

。″′ ′ た

″ ″お

」 an avjuli och i september till oktobcr.

rst undcr cftersomina―

ttan av septcmber ty―

der pa attsa m●

rligt i en rapport som linsstyrelsen i Visby latcr publicera(Sё

som namnts Ovan beskrcvs T rtο ″ ″α″グ′ av

ク

“

′

ル

″

′ ′ たο″ ″′

lcrtid ёverensstimmer●

cxcmplar av de bida arterna. T. 777('77′

rё

hOs r. II。

att halssk61dcn hos bada artcrna ar tydligt tvar_

brcd(1ノ

4 brcdarc an lang)Varav r.″

dastc.

skillnadcr tycks ha dalig forankring i verklighe―

de bada artcrna i avsikt att f6rsё

undcrsё

cmcllcrtid framhallas dct faktunl att cndast"litt‐

(ヵ ″

ο″ ″α″′′

kts, ei hcllCr nlikroskulptur i hё

rstoring. Det ar intc Otroligt att dessa karak―

den hos T.77ο

aktigheter i framfё r allt pcnisspctscns utform―

ο″

′グメutplattad lned en latcralt utstickande kraftig tagg nedanfOr spct‐

″

た

″ κis ar pcnisspctscn kraftigt

Hanens antennleder ar alltid tvarbreda Och oftast

S″

`ο

is

SkibCS fran varandra,fё

svand och tydligt bredarc an 2:a hos r.r2ο

グ

ο″〃たο″ ″お ar 3:e leden a brcdare an

″

rande slttktet 7ア・力′

rande slttktet 7ア・力′

^(力

^。

^(ο