F ÖRSKOLA OCH BOENDE FÖR ÄLDRE TILLSAMMANS
NÄSTA GENERATIONS SAMHÄLLSBYGGANDE
2020.06.25 Examensarbete i Byggteknik
Byggingenjör Michaela Elg Malin Lundin
I Program: Byggingenjör
Svensk titel: Förskola och boende för äldre tillsammans – nästa generations samhällsbyggande
Engelsk titel: Preschool and housing for the elderly combined – next generation’s community building
Utgivningsår: 2020
Författare: Michaela Elg och Malin Lundin Handledare intern: Kimmo Kurkinen Handledare extern: Marie Fridén Examinator: Linda Hägerhed
Nyckelord: förskola, boende för äldre, äldreboende, generationskoncept, samverkanshus
_________________________________________________________________
II Förord
Detta examensarbete har innefattat 15 hp och var den avslutande delen på byggingenjörsprogrammet (180 hp) vid Högskolan i Borås. Examensarbetet har skrivits med stöd och initiativ av Marie Fridén som bland annat är politiker i Borås Stad. Fridén har för avsikt att genomföra ett projekt med finansiering av Gunnar Ivarsons stiftelse för hållbart samhällsbyggande. Projektet ska tydliggöra möjligheten att i framtiden kunna planera och bygga boende för äldre och förskola i samma byggnad med gemensamma lokaler. Projektet planeras att genomföras i Borås med omnejd och med möjligheter att appliceras i Sverige och världen.
Vi som skrivit arbetet har själva erfarenhet av att arbeta i äldre- och barnomsorgen och var direkt positiva till att vara en del av detta projekt. Det har varit lärorikt att genomföra detta examensarbete.
Vi vill tacka samtliga respondenter som ställt upp på intervju och särskilt Michael Lindgren vid Umeå Kommun som har engagerat sig mycket och bidragit med bilder och ritningar från samverkanshusen Lundagård och Nordstjärnan. Med dessa bilder och ritningar möjliggjordes förutsättningar för att examensarbetet kunde genomföras och vi fick en tydlig bild av hur samverkan fungerade för verksamheterna. På grund av covid-19 kunde inte tänkta studiebesök genomföras och tack vare Lindgren fick vi ovärderligt material.
Vi vill även tacka Marie Fridén för fint stöd, vägledning och feedback och Kimmo Kurkinen för guidning. Även Linda Hägerhed vill vi tacka för bra konstruktiv kritik och för hjälp till att låta arbetet nå sin rätta potential.
Borås 2020-06-25 Michaela Elg Malin Lundin
III Sammanfattning
I denna rapport har möjligheten av gemensamma lokaler för förskola och boende för äldre undersökts. Sverige har idag stora utmaningar när det kommer till att bemöta behovet av ändamålsenliga bostäder för de äldre. Liknande utmaningar gäller även läromiljöer för barn.
Syftet med undersökningen är att tydliggöra förutsättningar för samordning av rumsfunktioner och yttre markanvändning. Ambitionen är att kunna presentera ett förslag på ett koncept som kan vara hållbart för miljö, ekonomi och framtida generationer. För ökad kunskap om möjligheterna kring förskoleverksamhet och boende för äldre med gemensamma lokaler har framförallt intervjuer och inläsning av så kallade funktionsprogram använts.
I Umeå kommun finns två samverkanshus som kallas Nordstjärnan och Lundagård. Dessa är de två första generationskoncept med gemensamma lokaler för förskola och boende för äldre i Sverige som tagits i bruk, fler är under projektering och byggnation. Personer med olika profession har intervjuats för att ge en klarare bild över möjligheterna och förutsättningarna med ett samverkanshus. Intervjuerna visar på att det finns mycket att vinna i projekt som dessa och samtliga respondenter rekommenderar varmt byggnation av fler generationskoncept.
Risker med samverkanshus har tagits i beaktande gällande lokalanvändning och åldersgruppernas olika behov. Undersökningen resulterar i tydliggörande kring vilka rumsfunktioner och yttre markanvändning som kan vara gemensam. Vilket skulle kunna vara ateljé, bibliotek och samtliga utrymmen för personal och utemiljön. Aspekten för social hållbarhet, likväl som den för ekonomi och miljö vävs in i nästa generations samhällsbyggande.
Abstract
In this report, the possibility of common premises for preschool and housing for the elderly has been investigated. Today, Sweden has great challenges regarding meeting the need for suitable housing for the elderly. Similar challenges also exist for learning environments for children.
The purpose of the study is to clarify the conditions for coordination of room functions and external land use. The ambition is to be able to present a proposal for a concept that can be sustainable for the environment, economy, and future generations. In order to gain more knowledge about the possibilities of preschool activities and housing for the elderly with shared premises, in particular interviews and reading of so-called functional programs have been used.
In Umeå municipality, there are two cooperative houses called Nordstjärnan and Lundagård.
These are the two first generation concepts with shared premises for preschool and housing for the elderly in Sweden that have been put into use, more are under planning and construction.
People with different professions have been interviewed to give a clear picture of the possibilities and conditions of a collaboration house. The interviews show that there is much to be gained in projects like these and all respondents strongly recommend building more multi- generational concepts. Risks with co-operative houses have been taken into account regarding local use and the age groups different needs for these. The survey results in clarification about which room functions and external land use can be common. Which could be the studio, library, and all the spaces for staff and the outdoor environment. The aspect of social sustainability, as well as that of economics and the environment, are woven into the next generation of community building.
IV Begreppslista
Generationskoncept/Samverkanshus Byggnad med förskola och boende med gemensamma lokaler
Hemvist Avdelning på förskola
Huvudman Statlig myndighet, kommunal förvaltning eller annan likartad organisation som har ansvaret för viss verksamhet
Hörslinga En ljudförstärkare för personer med nedsatt hörsel
Lpfö 18 Läroplanen för förskolan 2018
RF-tagg Radio-frequency identification (RFID). Teknik som
används för att läsa av information och öppna lås inom verksamheten
RWC Rullstolstoalett (visas på ritningar)
SKR Sveriges kommuner och regioner
(tidigare Sveriges kommuner och landsting) Trygghetslarm Larmanordning kopplad till larmcentralen
V
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1 INLEDNING ... 1
1.1 Syfte ... 3
1.2 Avgränsningar ... 3
2 METOD ... 4
2.1 Inläsning av tidigare publicerat material ... 4
2.2 Intervjuer ... 5
3 TEORI ... 6
3.1 Förutsättningar för förskola ... 6
3.1.1 Den fysiska miljön ... 6
3.1.2 Rumsfunktioner ... 7
3.1.3 Utemiljö ... 8
3.1.4 Personalutrymme... 9
3.2 Förutsättningar för boende för äldre... 9
3.2.1 Den fysiska miljön ... 10
3.2.2 Rumsfunktioner ... 10
3.2.3 Utemiljö ... 12
3.2.4 Personalutrymme... 12
4 RESULTAT ... 14
4.1 Rumsfunktioner ... 15
4.2 Utemiljö ... 18
4.3 Personalutrymmen ... 19
4.4 Sammanställning av identifierade gemensamma utrymmen ... 21
5 DISKUSSION ... 22
5.1 Metoddiskussion ... 23
6 SLUTSATS ... 24
REFERENSER ... 25
Bilaga 1 Intervjufrågor
Bilaga 2 Rusta utemiljön vid skola och förskola (Boverket, Skolverket och Movium)
Bilaga 3 Jämförelse av boendeformer (Senior Life AB)
1
1 INLEDNING
Sverige har idag stora utmaningar att möta behovet av ändamålsenliga bostäder för de äldre.
Den äldre populationen växer i antal individer och som del av befolkningen (Andersson 2018).
Liknande utmaningar finns även för samhällets barn och behovet av ändamålsenliga lärmiljöer.
Nästan hälften av alla Sveriges hushåll är idag ensamhushåll. Av 4 718 271 hushåll i december 2019 var 2 159 429 ensamhushåll och av dessa var 1 021 906 hushåll ensamstående utan barn och över 55 år (SCB 2020). Enligt Boverket (2019) har underskott på särskilda boendeformer för äldre ökat. Detta visar 2019 års bostadsmarknadsundersökning. Underskottet har ökat i 11 kommuner jämfört med föregående år. Totalt är det 127 kommuner i landet som anser sig ha ett underskott. I diagrammet nedan (figur 1) visas resultatet från Boverkets undersökning mellan 2014 och 2019. Här visas tydligt att underskottet på särkiltboende för äldre ökat och balansen mellan överskott och underskott har minskat från 2014 till 2019. Varje indelad grupp av staplar symboliserar resultatet av BME (bostadsmarknadsenkät) från varje år.
Figur 1, Utbud av bostäder i särskilda boendeformer för äldre.
Antal kommuner 2014–2019 (Boverket 2019).
Sveriges befolkning ökar och det är i de äldre och yngre åldersgrupperna som ökningen är snabbast. Orsaken till att den äldre populationen växer, beror på flera faktorer. Andersson (2018) menar att en anledning tros vara de stora årskullarna på 1940- och 60-talen. En annan anledning är att vi lever längre idag tack vare medicinsk utveckling.
I den yngre åldersgruppen finns ett ökat behov av lärmiljöer då barn i förskoleålder är en växande grupp i samhället och fler vårdnadshavare väljer att placeras sina barn i förskolan.
Samtidigt som flera förskolor bedrivs i äldre byggnader som inom snar framtid har behov av att renoveras (Laval 2018). Sveriges kommuner och regioner (SKR), Laval (2018) menar att
2
behovet av nya förskolor är stort och behovet av kunskap kring att ge både personalen en bra arbetsmiljö och barnen en bättre lärmiljö genom utformning av den fysiska miljön. Behovet av fler förskolor påvisas även i Borås Stads (2018a) Lokalresursplan för år 2018-2020. I en prognos ska antalet barn mellan noll till fem år öka från 8 279 barn år 2017 med till 9 055 barn år 2030 i Borås stad.
I dagsläget finns det två samverkanshus som är i bruk med kombinerat boende för äldre och lokaler för förskola i Sverige, Nordstjärnan och Lundagård i Umeå kommun. Fler byggnationer av liknande koncept är på gång varav flertalet kommer ligga i närheten av Stockholm. Genom att samutnyttja olika verksamheter och lokaler finns det mycket att vinna, dels ur ett hållbarhetsperspektiv samt att förskolebarnen får träffa och dra lärdom av den äldre generationen. Under intervju som gjorts som en del av undersökningen berättas det av rektor på förskola i samverkanshus att det syns tydligt att de äldre lyser upp bara barnen kommer in i rummet. Då båda grupperna växer och är i större behov av nya bostäder och lokaler kommer det sannolikt att uppkomma liknande lösningar i framtiden.
Det finns också aspekter som leder till att de olika åldersgruppernas behov krockar med varandras, där till exempel ljudnivån är en bidragande orsak. En behaglig inomhusmiljö bör eftersträvas så att barn och vuxna kan trivas tillsammans. Det som behövs är tydliga krav och riktlinjer på hur ett koncept som detta är genomförbart. Då både förskoleverksamhet och boende för äldre enskilt har höga krav och standarder, är det nödvändigt att utvärdera och formulera hur kraven för dessa verksamheter tillsammans skulle kunna se ut. Detta för att barn, vuxna och äldre ska kunna trivas tillsammans och för att möjliggöra byggandet av ett hållbart samhälle.
Rapportens avsikt är att tydliggöra vilka lokaler i de båda verksamheterna som går att kombinera utan att äventyra vare sig barnens eller de äldres hälsa, säkerhet och välmående.
Avsikten med rapporten är även att finna fördelar och vinning så väl socialt som ekonomisk i att ha kombinerade utrymmen för personalen. Målet är att kunna presentera ett generationskoncept som är hållbart för miljö, ekonomi och framtida generationer. När ett koncept som detta skapas, kan det vara framtidens sätt att bygga. Att utnyttja nya ögon på gamla problem, så väl stora som små. Hur ska kommande generationers mor- och farföräldrar bo?
Det är inte bara barnens och de boendes behov som ska tillgodoses. Personalen som arbetar i verksamheterna behöver plats för ombyte, pausrum, samtalsrum, konferensrum och inte minst en bra arbetsmiljö, Borås stad (2018) och Umeå kommun (2013) är eniga. Ur miljösynpunkt behövs bland annat verksamheternas sop- och källsortering ses över och kan med fördel vara gemensam. Materialval för en god hälsa för de som vistas i lokalerna är viktigt för en behaglig och väl fungerande inomhusmiljö. Vid planering av dessa verksamheter är behovet stort för samarbete av experter inom olika områden till exempel arkitekter, pedagoger, vårdgivare, omvårdnadspersonal och byggingenjörer. Allt för att tillsammans bidra till ett hållbart samhällsbyggande för kommande generationer. Exempel på detta visas i Umeå kommuns Funktionsprogram förskola (2010).
3
1.1 Syfte
Syftet är att tydliggöra möjligheter och förutsättningar för samordning av rumsfunktioner och yttre markanvändning för boende för äldre och förskola. Rapporten syftar på att rumsfunktioner är hur verksamheterna använder lokalerna som till exempel ateljé, bibliotek eller vilorum.
Ambitionen är att kunna presentera ett förslag på ett koncept som kan vara hållbart för miljö, ekonomi och framtida generationer. Följande frågeställningar kommer att besvaras:
Vilka rumsfunktioner kan kombineras utifrån social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet?
Vilken yttre markanvändning kan kombineras och vad ger det för möjligheter?
Hur kan personalutrymmen kombineras inom samverkanshus?
Rapporten riktar sig mot möjligheter och vinning med samverkanshus dock finns det risker likt alla projekt. Generationskoncept skiljer sig inte från mängden i detta avseende.
1.2 Avgränsningar
Undersökningen har avgränsats till verksamheter där lokaler nyttjas av både boende för äldre och förskolor. Där byggnader och vissa rumsfunktioner är gemensamma och där vinning ses i det ekonomiska och sociala mellan boende och förskolebarn. Redan genomförda byggnationer och verksamheter som är befintlig har studerats. Undersökningarna har avgränsats till verksamheter i Sverige.
I byggbranschen är det krav på att till exempel Boverkets Byggregler (BBR) samt Plan och Bygglagen (PBL) uppfylls. Dock kommer denna undersökning inte att gå in på vad som gäller för just förskola och boende för äldre i dessa. Undersökningen riktar sig mot samhällsbyggnation och inte detaljerad byggteknik.
Då denna undersökning inte ska begränsas till en specifik boendeform för äldre, så benämns boendeformen som boende för äldre. Detta ger en möjligheten till att eventuellt kombinera olika typer av boenden i samma byggnad.
4
2 METOD
Undersökningarna i denna rapport har genomförts enligt följande beskrivning. En inventering gjordes för att undersöka om det fanns några verksamheter som var byggda med förskola och boende för äldre tillsammans i Sverige. Resultatet av inventeringen visas i tabell 1. I Umeå kommun finns två samverkanshus som är i bruk. Generationskonceptet Lilla och Stora Alsike i Knivsta flyttade in i lokalerna under våren 2020 och fler liknande verksamheter är under byggnation. Tabellen presenterar ort, namn på byggnaden, när inflytt sker eller ägde rum samt boendeplatser för äldre och antal avdelningar på förskolan och/eller hur många platser det finns för barnen.
Ort /Namn Datum för inflytt Antal platser Antal avdelningar
och platser Umeå / Nordstjärnan Klart Hösten 2017 60 boende 4 avd. , 80 barn
Umeå /Lundagård Klart Hösten 2019 60 boende 6+4 avd. , 200 barn
Knivsta/Lilla och stora Alsike Öppnar våren 2020 54 boende 75 barn
Norrtälje Öppnar under 2021 80 boende 6 avd. , 120 barn
Upplands Väsby Sommaren 2021 40 boende 5 avd. , 100 barn
Huddinge /Kv. Bildhuggaren Inflytt våren 2021 90 boende 6 avd. , 120 barn
Örebro/Villa Väster Park Öppnar hösten 2020 80 boende 3–4 avd. , 70 barn
För ökad insyn i möjligheterna kring förskoleverksamhet och boende för äldre med gemensamma lokaler har olika metoder använts. Samtal via telefon med E. Lundin, förskollärare i Borås kommun, har ägt rum vid flertalet tillfällen. Detta för att få en djupare förståelse kring förskoleverksamhet och hur denna fungerar i praktiken. Inläsning av dokument från myndigheter och kommuner samt intervjuer genomfördes och de presenteras mer ingående nedan.
2.1 Inläsning av tidigare publicerat material
Dokument om rutiner och riktlinjer för om- och nybyggnation för förskola och särskilt boende för äldre från Borås Stad, Göteborgs Stad, Ulricehamns kommun och Umeå Kommun samt rapporter från Sveriges Kommuner och Regioner har haft största tyngd i sökandet av information. Detta för att få ett tydligt underlag och för att undersökningen skulle bli så realistisk och pålitlig som möjligt. Tidigare examensarbeten och rapporter från myndigheter har studerats. Utifrån denna information kunna se samband mellan vilka rumsfunktioner som går att göra gemensamma. Statistik från Boverket och Statistikmyndigheten Statistiska Centralbyrån (SCB) kring ensamhushåll och förskolebarn undersöktes för att få en inblick i och bekräfta hur behovet ser ut i Sverige. Läroplanen för förskolan 2018 (Lpfö 18) har studerats, då den är av högsta vikt vid utformning av förskolor och för barns utveckling.
Valet föll på riktlinjer gällande om- och nybyggnation för förskola från Umeå kommun då de finns två samverkanshus där som är aktiva i dagsläget. Dessa samverkanshus är också med i
Tabell 1, Resultat av inventering
5
andra delar av rapporten och har varit en stor del av undersökningen. Riktlinjer och rutiner för om- och nybyggnation av förskola från Borås Stad studerades. För boende för äldre studerades Umeå kommuns riktlinjer kring om- och nybyggnation av äldreboende. Borås Stad saknar aktuella riktlinjer vid projektering av om- och nybyggnation för äldreboende och därför undersöktes det från Göteborgs Stad och Ulricehamns kommun. Detta för att de nämndes av Borås Stad vid efterforskning av rutiner och riktlinjer.
2.2 Intervjuer
Inför varje intervju förberedes frågor som presenteras i bilaga 1. Intervjuerna utfördes på semi- strukturerat vis för att fånga upp eventuella följdfrågor. Personer med olika arbetsuppgifter och befattningar kontaktades, för att minimera begränsad information om verksamheterna.
Personerna som har intervjuats benämns respondenter i rapporten. Totalt har fem respondenter intervjuats och har på grund av covid-19 skett på distans via telefon, mejl eller videosamtal.
Intervjuerna har gett information till teoriavsnitt och resultat i denna rapport. Respondenterna har arbetslivserfarenhet av sådan karaktär att detta gav möjlighet till en djupare förståelse för verksamheterna åtskilt och att även se möjligheterna med generationskoncept tydligare.
Respondenterna har vid intervjutillfällena följande yrkesroller:
- Rektor för förskola i samverkanshus, Umeå kommun - Verksamhetschef för äldreboende i samverkanshus, Knivsta - Lokalplanerare Utbildning, Umeå kommun
- Fastighetsförvaltare, Umeå kommun
- Rektor för förskola med avdelning som är öppen dygnet runt, Borås Stad
6
3 TEORI
För att kunna presentera resultat och analys kommer detta stycke redovisa vilka förutsättningar respektive verksamhet har. En djupare förklaring gällande begränsningar och krav. Vad det finns för tillvägagångsätt för att uppfylla dessa direktiv.
3.1 Förutsättningar för förskola
Det finns flera myndigheter som arbetar med byggnation, planering och förvaltning av förskolor: Folkhälsomyndigheten, Skolverket, Skolinspektionen, Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM), Boverket och Arbetsmiljöverket. Då det finns mycket att ta hänsyn till vid en byggnation av en förskola är det viktigt med deras olika perspektiv på utformning och användning av förskolor. För att bygga hållbart och för framtida generationer så bör riktlinjer och rutiner beaktas under projektering av en ny förskola. Dessa rutiner och riktlinjer tas fram av huvudman och bildar ett underlag för vald arkitekt. Umeå kommun visar exempel på samarbete i sitt Funktionsprogram förskola (2010).
3.1.1 Den fysiska miljön
Den fysiska miljön i förskolan har stor betydelse, så stor betydelse att den inom Reggio Emiliapedagogiken skildras som den tredje pedagogen. På Reggio Emilia Institutets hemsida (2020), beskrivs Loris Malaguzzis filosofi, som ligger till grund för Reggio Emilia Pedagogiken. Loris Malaguzzi har bland annat skrivit en bok som heter Ett barn har hundra språk men berövas nittionio. I boken beskrivs att barn ska få ge uttryck med bild, dans, teater, musik, matematik med mera. Den fysiska miljön ska ge plats för lärande och utveckling hos barnen och utformningen har stor betydelse för vilken utveckling som är möjlig hos barnen (Borås Stad 2018c).
Inomhusmiljön i förskolan är viktig, precis som den är viktig överallt, i varje lokal där människor vistas, i bilen, på bussen, hemma i vardagsrummet, i byggboden eller i klassrummet.
Inomhusmiljön påverkar alltid de som vistas i den. Förutom att följa lagar och regler kring byggnation av förskola så krävs anpassning för barns lärande och utveckling men det ska också fungera för pedagogisk personal, personal inom lokalvård och vårdnadshavare som hämtar och lämnar på förskolan.
Den fysiska miljön på hemvisten ska vara anpassningsbar. Personal ska kunna ändra och anpassa miljön utifrån behovet i barngruppen samt barnens utvecklingsfaser (Lpfö 18 2018, s 10). En förutsättning för att personalen ska ha god uppsikt är att skapa rum i rummen, där de har delat upp ett större utrymme i mindre stationer, där olika aktiviteter och lekar kan genomföras av barnen. Därför ska även barnperspektivet beaktas i dessa lokaler. Fönster ska vara anpassade för att barn ska kunna se utemiljön. Möbler och fast inredning ska vara anpassad efter barnens behov. Barn ska kunna utveckla olika fysiska rörelsemönster och färdigheter, till exempel när ett barn kan sätta sig på en stol själv. På så sätt undviker personalen att göra tunga lyft och får en mer ergonomisk arbetssituation (Laval 2018).
7 3.1.2 Rumsfunktioner
Förskolans huvudentré ska vara tillgänglighetsanpassad och skyltningen ska vara tydlig för besökare så att de kan hitta lätt i lokalerna till hemvisterna och till rektor med mera. Skyltningen ska vara skriven med tydlig text och punktskrift. Det ska även finnas plats för besökare och personal att hänga av ytterkläder (Borås Stad 2018b).
Groventrén kallas det där barn och anställda går in och ut till gården eller utemiljön på förskolan. Här ska barnen ha lätt att hitta och hänga av och på sina kläder själva. Lundin1 menar att det bör finnas plats för barnets regnkläder, termokläder, stövlar, vinterskor, kläder för alla väder samt extrakläder.
Förutom hemvisterna på förskolan bör det finnas en samlingsmiljö som kan varieras efter behov, där hela förskolan kan samlas vid olika slag av firande, hålla gemensamma samlingar och kreativ samvaro. Ett pedagogiskt kök är en plats där personalen tillsammans med barnen kan baka och laga mat. Tillagningsköket eller produktionsköket på förskolan är på grund av livsmedelshygieniska krav inte tillgängligt för förskolans personal och barn. Ofta finns en avhämtningsplats där vagnar med maten finns redo att hämtas för personal tillsammans med ett eller ett par barn. De kör sedan maten till måltidsmiljön som kan finnas på hemvisten eller i samlingsmiljön (Borås stad 2018c).
Samtliga miljöer ska vara ombytliga och personalen ska kunna variera miljön efter barngruppens behov, utvecklingsfaser och tillfälliga aktiviteter, till exempel ska ett samlingsrum kunna användas som måltidsmiljö och sedan en ateljé skriver Förskolenämnden i Borås Stad (2018).
I hygienutrymmen ska barnens integritet främjas och stöttas samt toaletter och handfat ska kunna användas av barnen på egen hand med översyn av personal. Respondent 1 nämner i intervju att en av de saker som hen kunde vara med och påverka under byggnationen av Nordstjärnan så var det just nivån på handfaten för barnen.
Barn som går på förskola ska vistas i en miljö med komfortabel mängd dagsljus. Detta regleras av Boverket och dagsljus ska vara en naturlig startpunkt i förskolan miljöer. Både barn och vuxna ska kunna se ut genom fönstren och dessa ska utformas på ett sådant sätt att verksamheten med fördel kan använda fönstren som en plats att krypa upp i, skriver Förskoleförvaltningen (2018).
Färgsättning i förskolan kan användas för att underlätta för att hitta i lokalerna eller för att förtydliga för barn och vuxna på vilken hemvist de är eller ska till. Hemvisterna kan tilldelas var sin färg som återfinns på till exempel soffa, matta och belysningsarmatur.
På förskolan är det lätt att komma upp i höga ljudnivåer. Förskolan ska byggas så att detta inte påverkar dem som befinner sig i lokalerna. Akustikplattor i tak kan vara en bra åtgärd skriver Förskoleförvaltningen i Borås Stad (2018). Umeå kommun (2010) nämner golvmatta med akustisk ljuddämpning.
På en förskola som har öppet dygnet runt kan hemvistens rum användas som vanligt i den dagliga verksamheten om det finns sängskåp menar respondent 5 i intervju. En dygnet-runt-
1 E. Lundin, förskollärare Borås Stad, telefonsamtal 2020-04-17
8
förskola är öppen alla dagar, kvällar och helger året om. En sådan verksamhet uppkommer till exempel om ensamstående vårdnadshavare jobbar under natt eller sena kvällar och då är i behov av barnomsorg. Detta kan erbjudas upp till att barnet är tolv år berättar respondent 5 och kan därför erbjuda plats till barn som går i skolan och behöver omsorg under kvällar och nätter.
Det är viktigt att både barn och vuxna känner sig trygga på förskolan och att lokalerna är utrustade på ett sådant sätt att bränn-, kläm- och fallskador kan undvikas i så stor utsträckning som möjligt. Borås Kommun (2018c) skriver att alla dörrar bör ha klämskydd och barnspärr ska finns på öppningsbara fönster.
3.1.3 Utemiljö
I Borås Stads riktlinjer (2018c) står det skrivet
”Utomhusvistelsen ger möjlighet till lek, utveckling och lärande både i planerad miljö och i naturmiljö. Förskolebarn leker fler lekar och leker bättre i grupp på en förskolegård med olika typer av terränger. Tillgång till en varierad utemiljö skapar dessutom goda möjligheter för barnen att utveckla sin motorik.”
Detta påvisas också i Boverket (2015) samt i Lpfö 18 där det konstateras att förskolan ska ge varje barn möjlighet att förstå samband i naturen, naturens olika kretslopp och hur människor, natur och samhälle påverkar varandra (Lpfö 18 2018, s.14). Borås Stad skriver om den biologiska mångfalden och att det är eftersträvansvärt att underhålla denna ”med växter som har bär, kottar, blad och kan användas i barns interagerande med naturen”. Umeå kommun (2010) beskriver utforskandet av de fyra elementen, vatten, jord, eld, luft och utvecklingen av de fem sinnena, syn, hörsel, doft, känsel och smak. De fyra årstiderna ska också kunna utforskas skriver Umeå kommun (2010).
Förskolegården ska ha plats för rörelse, motorik, byggnation och skapande. Utformningen av gården ska göra det möjligt för barn och vuxna med funktionsvariationer att vara delaktiga i det som händer på gården. Det ska vara möjligt att ta sig till större delen av gården med rullstol.
Förskoleförvaltningen i Borås Stad (2018c) skriver om detta i sina rutiner. I olika utvecklingsfaser och åldrar efterfrågar barnen olika sorter av stimulans. Det är därför viktigt att det finns olika zoner och mötesplatser på gården som uppfyller olika behov.
Umeå Kommun (2010) skriver om förskolegårdens olika mötesplatser och att gården behöver flera sådana. Mindre platser för möte mellan barn för lek, samtal och projektarbeten.
Mellanstora platser för lunch, mellanmål och möte av mindre grupper. Dessa platser ska ha plats för bord och sittplatser som är anpassade för barnen. Gården ska även ha en stor samlingsplats för samlingar, avslutningar, sångstunder och uppträdanden. Där ska finnas plats för möte mellan många barn och vuxna.
Boverket (2015) skriver om tre olika områden för utemiljön; förbättra lärmiljön, öka tryggheten och stimulera fysisk aktivitet. För att öka tryggheten påpekar Boverket (2015) att det är viktigt att involvera barn och personal vid utformning av en ny förskolegård, då dessa personer har stor kunskap om detta, se bilaga 2. Belysning på gården ger en trygghetskänsla och upplysta
9
gårdar utsätts för mindre sabotage (Umeå kommun 2010). Gården ska även vara inhägnad med staket som är svårt att klättra över för barn som är på förskolan. Grindar ska vara utrustade med lås som är svåra för barn att öppna. Borås kommun (2018c) har tvåhandsfattning som exempel på detta.
Om det önskas plats för barn som sover utomhus bör detta diskuteras och tas med i beräkningarna i tidigt skede (Borås kommun 2018b).
3.1.4 Personalutrymme
Enligt Förskoleförvaltningen i Borås Stad (2018b) ska personalen på förskolan ha tillgång till mötesrum, arbetsrum för arbete så väl enskilt som i grupp, pausrum med plats för avkoppling och matplats, samtalsrum, vilrum, kapprum, toalett, plats för omklädning och dusch. Personalen ska även ha tillgång till värdeskåp som är personliga.
På förskolan ska det även finnas ett utrymme för tvättmaskin, torktumlare, torkskåp, städ-set med mera. Komplett utrustning ska finnas för att kunna hålla rent i lokalerna och för att kunna göra rent material som används i den dagliga verksamheten (Borås Stad 2018b).
Borås Stad (2018b) skriver att en säkerhetssamordnare ska vara med vid planerandet av lås och larm på förskolan. Det ska även finnas möjlighet att okomplicerat kunna låsa hela förskolan och delar av den. Vid dygnet-runt-verksamhet bör larm kunna aktiveras för delar av förskolan.
3.2 Förutsättningar för boende för äldre
Oftast talas det om tre olika boendeformer: Seniorboende, trygghetsboende och äldreboende.
Äldreboende går under flera namn men i socialtjänstlagen benämns denna boendeform som ett särskilt boende (Socialstyrelsen, 2016). Seniorboende och trygghetsboende är inte en särskild boendeform. Dessa typer av boenden är vanliga bostäder men avsedda för en särskild åldersgrupp. Enligt Boverket har ett seniorboende en ökad möjlighet till gemenskap och trygghetsboende beskrivs som en mellanboendeform som sammanlänkar det vanliga boendet och äldreboendet (Socialstyrelsen 2017). Trygghetsboende är för människor som inte behöver dygnet runt vård och de som inte känner sig trygga med att bo kvar i det egna hemmet (Inspektionen för vård och omsorg 2019).
Enligt en samanställning som Seniorval.se (2014) har gjort, förekommer oftast boendeformerna med beskrivningen som följer nedan. För mer information se bilaga 3.
Seniorboende har oftast en åldersgräns där lägsta ålder är 55 år. Här finns möjlighet att ansöka om hemtjänst, boendeanpassning och trygghetslarm om så behövs. Boendeformen kan variera;
hyresrätt, bostadsrätt, villa/radhus eller en kooperativ hyresrätt.
Trygghetsboende har i de flesta fall åldersgränsen där lägsta ålder är 70 år. Samma möjligheter till hjälp gäller här som för seniorboende. Skillnaden är att villa och radhus förekommer inte samt att gemensamma utrymmen, någon form av social samvaro/aktivitet och boendeanpassning förekommer.
10
Äldreboende har ingen specifik åldersgräns, det är snarare behovsstyrt. Bostadstypen här är hyresrätt och all möjlighet till hjälp som förekommer på ett trygghetsboende gäller även här.
Skillnaden är att det ska finnas tjänster som personlig omvårdnad, sjukvård och trygghetslarm.
För att få bo på ett äldreboende krävs ett kommunalt beslut.
3.2.1 Den fysiska miljön
Åldrande innebär i normala fall att de motoriska och sensoriska funktionerna hos individen avtar eller försämras. Det handlar då främst om orienteringsförmåga, balans, syn och hörsel (Andersson 2018). Lokalerna måste därför vara visuellt tydliga för de boende. Skarpa kontraster mellan ljus och mörker samt bländande ljuskällor bör undvikas. I de gemensamma utrymmena och överallt där de boende rör sig ska det finnas plats för medicintekniska hjälpmedel så som rollatorer och rullstolar (Göteborgs Stad 2016). Utgångspunkten bör alltid vara att de äldre skall kunna klara sig själv så långt det är möjligt menar Andersson (2018).
Det är viktigt att utforma boendeformerna med en trivsam och hemlik miljö för de äldre. Miljön skall i största möjliga mån motsvara en normal boendemiljö som känns hemlik och inkluderande (Andersson 2018).
Med hänsyn till den nedsatta motoriska funktionen hos äldre bör fallförebyggande åtgärder tas i beaktande vid utformningen av verksamheten. De flesta som faller gör det i den egna bostaden.
För att förhindra fall kan följande åtgärder göras: tydliga kontraster mellan golv och väggar, trösklar och nivåskillnader ska undvikas. Det ska vara lätt för den boende att se lös inredning och andra hinder i bostaden (Göteborgs Stad 2016).
3.2.2 Rumsfunktioner
Boende för äldre är traditionsenligt utformat med en gemensam entré och byggnaden har vanligtvis en till tre våningar med 6 till 20 lägenheter per avdelning. På varje våningsplan finns det ett gemensamt utrymme som oftast är centralt beläget och lägenheterna är placerade runt om skriver Andersson (2018).
Entrén ska vara välkomnande men ändå vara något anonym från insidan. Porttelefon installeras så att besökande kan kontakta de boende även under tiden då entrén är låst. Sittplatser precis innan för entrédörren bör finnas då de boende ska kunna sitta ner i väntan på transport eller besökare menar Umeå kommun (2013). Den ska vara tillgänglighetsanpassad och lättillgänglig för alla inom verksamheten samt vara anpassad till en hög användningsgrad (Göteborgs Stad 2016).
Umeå kommun (2013) beskriver entrén som ett utrymme till samvaro och aktivitet med en möjlighet att kunna nyttjas av alla. Det ska finnas rum i rummet som ger möjligheten till flera aktiviteter samtidigt, som till exempel café och läshörna.
Det egna boendet har ett antal funktionskrav som ska uppfyllas för en god boendemiljö och en fungerande arbetsmiljö. Det ska finnas plats till förvaring, utrymme för egen möblering för en hemlik miljö, det ska finnas tillräckligt med utrymme runt sängen för att personal ska kunna arbeta och ett hygienutrymme ska finnas i bostaden. Utformningen på lägenheten ska underlätta den boendes självständighet. Det ska kännas tryggt och lägenheten ska vara överblickbar. Detta
11
ställer krav på utformningen i form av ljusinsläpp, belysning, säkerhet samt val av material och färg. Lägenheten bör ha en yta på cirka 30–32 kvm och hygienutrymmet en yta på 8 till 9 kvm (Umeå kommun 2013). Men till exempel enligt Göteborgs Stad (2016) ska lägenhetens yta vara minst 35 kvm. Vad själva lägenheten ska ha för yta varierar alltså mellan kommunerna. Enligt Socialtjänstlagen ska det finnas möjlighet till parboende. Detta kan lösas genom att ha tillräcklig plats i lägenheterna för en extra säng alternativt ha en dörr mellan lägenheter som kan nyttjas vid sådana behov.
Enligt riktlinjer från Umeå kommun (2013) får inte avdelningens korridor vara möblerad. Men den ska vara tillräckligt bred så att medicintekniska hjälpmedel ska kunna mötas samt att det ska finnas utrymme till att vända en säng eller bår framför en lägenhetsdörr.
I de gemensamma utrymmena ska det finnas möjlighet till matlagning, måltider och daglig samvaro. Det är viktigt att de gemensamma utrymmena är i nära anslutning till varandra, då de äldre lättare ska kunna lära känna sin miljö. För att lätt kunna lokalisera sig bör denna del vara centralt placerad och ha belysning som går att justera. Hörslingor ska även finnas i de genesamma utrymmena. Energiabsorberande golv bör övervägas då det fungerar som dämpande vid fall och bidrar till en förbättrad ljudmiljö (Göteborgs Stad 2016). Utformningen ska vara estetiskt tilltalande, ha en god överblickbarhet och korridorerna bör inte vara alltför långa. Andra aspekter som bör tas i beaktande är tydliga kontraster i färgsättningen som vägleder och goda dagsljusinsläpp. Båda bidrar till en enkel orientering i fastigheten menar Umeå kommun (2013).
Den centrala placeringen av matplats, kök och allrum utgör en samlingsplats för de äldre där de kan ha gemensamma måltider och daglig samvaro. Utrymmena ska vara i nära anslutning till varandra men ändå vara separata miljöer. De gemensamma utrymmena på avdelningen ska vara ungefär 80 kvm. Det ska finnas plats för att bereda frukost, eftermiddagskaffe samt mellanmål och kvällsmat. Varm tillagad mat såsom lunch och middag levereras från produktionsköket.
Köket inom avdelningen bör utformas som ett mottagningskök men ska även ha plats och förvaring av torra livsmedel och färska varor för en vecka framåt (Umeå kommun 2013). För att upprätthålla en god hygien ska det finnas ett separat handfat i köket och det ska finnas utrymme till handdesinfektion. På varje våningsplan i fastigheten ska det finnas toaletter för de besökande, minst en handikapptoalett per våning enligt riktlinjer från Göteborgs Stad (2016).
Utrymme till gemensamma dagliga aktiviteter ska finnas inom verksamheten. Då lokalen ska kunna användas till olika ändamål ska den enkelt kunna möbleras om. Lokalen ska ha hörselslingor och en anpassningsbar belysning beskriver Göteborgs Stad (2016). Denna del av byggnaden är viktig då det är många som enbart rör sig inomhus. Möjlighet till daglig aktivitet och att kunna tillgodose olika intressen bidrar till ett välbefinnande hos de boende. De kan känna samhörighet, gemenskap och uppleva meningsfullhet (Ulricehamns kommun 2016).
I de gemensamma utrymmena ska bröstningen på fönsterna vara anpassade till sittande och i den egna bostaden ska det dessutom finnas ett anpassat fönster i sovrummet för sängliggande (Göteborgs Stad 2016). Minst ett fönster i lägenheten ska vara öppningsbart men för att förhindra olycksfall ska det finnas låsning av någon form menar Umeå kommun (2013).
Forskning visar vikten av att använda belysning och att ha bra dagsljusinsläpp i miljöer för äldre, med åldern försämras förmågan att ställa om ögat vid stora skillnader i ljuskontrast. Det är även viktigt då många spenderar all sin tid inomhus. Belysningen fungerar som stöd för
12
tidsuppfattning beskriver Göteborgs Stad (2016). Goda möjligheter till dagsljusinsläpp och justerbar belysning ska därför finnas i alla utrymmen i byggnaden (Umeå kommun 2013).
3.2.3 Utemiljö
Utemiljön ska vara lättillgänglig för alla. Det ska vara lätt att hitta och ta sig ut. Nivåskillnaden mellan inne och ute får max vara 2 centimeter, vilket förhindrar risken för fallolyckor (Umeå kommun 2013). Det ska vara en anpassad miljö för de med nedsatt rörlighet och nedsatt orienteringsförmåga. Det bidrar till en självständighet och att de boende kan röra sig fritt. Staket placeras runt om utrymmet för en trygg utevistelse beskriver riktlinjer från Ulricehamns kommun (2016).
Med växter i olika färger, former och dofter stimuleras de olika sinnena. Det ska finnas möjlighet till aktivitet, odling och flertal sittplatser (Umeå kommun 2013). Utemiljön ska vara en stimulerande utevistelse och aktivitet året runt, som till exempel midsommarfirande och firande av andra högtider. Det ska vara en plats för alla, de som bor, arbetar och besöker verksamheten. Göteborgs Stad (2016) beskriver vikten av en utemiljö med goda möjligheter till sol. Det ska samtidigt finnas möjligheter till skugga och vindstilla platser. Det är viktigt med en god och trivsam utemiljö med närhet till natur, då det har visat sig vara bra för hälsan och välmående.
3.2.4 Personalutrymme
Enligt Socialstyrelsen (2011) avgör personalutrymmets storlek, placering och inredning antalet arbetstagare som nyttjar lokalen. Lokalen ska finnas på rimligt avstånd till arbetsplatsen.
Personalutrymmet ska möbleras så att personalen kan känna både gemenskap och avskildhet menar Umeå kommun (2013). Utrymmet ska vara funktionellt, rogivande och upplevas avkopplande.
Omklädningsrum ska finnas både för dam och herr med tillgång till dusch och toalett. Toalett ska även finnas på varje våningsplan till personalen. Skåp till förvaring av privata kläder och värdesaker ska finnas samt att skåpen ska kunna förses med lås. I personalutrymmet ska det ges möjlighet till att förvara, värma och tillaga mat. Utöver personalens matrum ska det finnas både paus- och vilorum vilket framgår av Göteborgs Stad (2016).
För tidsredovisning och rapportering ska det finnas data- och eluttag. Det ska också finans uttag för både tv och telefon. Behovet av samtalsrum, konferensrum samt kontor för övrig administration avgörs i varje enskilt fall menar Umeå kommun (2013). Enligt Göteborgs Stad (2016) ska det finnas minst ett kontor och samtalsrum per våning som nyttjas av personalen.
Där ska det finnas möjlighet till att samtala och prata i telefon samt kunna utföra administrativt arbete.
Inom verksamheten ska det finnas ett läkemedelsrum som placeras en trappa upp alternativt i en avskild del av byggnaden. Kontor ska finnas i närheten med en arbetsplats och möblerat för samtal. I nära anslutning till läkemedelsrummet ska det finnas ett låst kylskåp där prover förvaras inför transport. Utrymme för syrgas ska placeras separat och i närheten av inlastning på grund av säkerhetsskäl som framgår av Umeå kommun (2013). Spoldesinfektor och
13
diskdesinfektion som används till att rengöra vårdmateriel och utrustning ska finnas i nära anslutning till sköterskornas expedition (Göteborgs Stad 2016).
Lås inom verksamheten vara anpassade till de boende så att de kan vara så självständiga som möjligt. Till den egna bostaden bör det installeras beröringsfria lås, liknande de som används på hotell (Göteborgs Stad 2016). Runt om i verksamheten ska det finnas RF-tagg och kodlås som främst används nattetid och dagtid används nyckelknappar (Umeå kommun 2013).
Lokalvården ska enligt Göteborgs Stad (2016) ha utrymmen till förvaring av städutrustning.
Det ska finnas tillgång till utslagsvask på varje våning. Utrymme för tvätt av mopp och annan städutrustning ska finnas.
Leveranser till verksamheten ska tas in via en separat leveransentré, då det kräver en utrymmesstandard som inte går ihop med kraven på en personentré menar Göteborgs Stad (2016).
Tvättstuga ska finnas en på varje våning eller en per avdelning, beroende på avdelningens storlek och placering i bygganden. Tvättstugan ska förses med tvättmaskiner, torkskåp och torktumlare. Omfattningen av tvättstugan beror på om de finns tvättmaskin i den egna bostaden (Göteborgs Stad 2016).
Sophantering ska ske enligt de kommunala råd och riktlinjerna som finns. Vid källsortering är det viktigt att tillgodose tillräcklig stora ytor. Om avståndet till källsorteringen är stort bör mellanstationer för avfallet övervägas (Göteborgs Stad 2016). Sophanteringen ska vara utom synhåll från allmänna ytor. Det är ett fysiskt krävande och ergonomiskt ansträngande arbetsmoment med sophantering. Det är därför viktigt att de utformas för smidig transportering och utifrån en god ergonomi som framgår av Umeå kommun (2013).
14
4 RESULTAT
Detta arbete ska tydliggöra möjligheter och förutsättningar för samordning av rumsfunktioner och markanvändning för boende för äldre och förskola. Ambitionen är att kunna presentera ett förslag på ett koncept som kan vara hållbart för miljö, ekonomi och framtida generationer. Med anledning till detta presenteras svaren från respondenterna i detta resultat.
I Umeå kommun finns det en brist på tomter där förskolor kan etableras nämner Respondent 3.
Det är en snabbt växande kommun och detta resulterar i en brist på tomter. De behöver byggas både förskolor och äldreboenden inom kommunen. Detta löstes då de hittade en ledig tomt som skulle vara lämplig för etablering av de båda verksamheterna. Idén med ett kombinerat hus skapades, där båda verksamheterna kan husera och samverka. Där började projektet med samverkanshuset Nordstjärnan.
Formen på huset till Nordstjärnan var egentligen något som äldreomsorgen tagit fram tidigare till ett nytt äldreboende, se figur 2. Tanken med formen var att det skulle kunna ha en bra översikt på verksamheten och därigenom nyttja personalen fullt ut förklarar Respondent 3. I kombination med projektet Nordstjärnan kom de farm till att detta hus kunde vara samverkanshuset och placerade förskolans verksamhet i två av flyglarna på bottenvåningen.
Nordstjärnan är det första samverkanshuset i Sverige och har varit igång sedan hösten 2017 berättar Respondent 1.
Figur 2, Nordstjärnan överblick (Arconi 2017).
Lilla och Stora Alsike heter samverkanshuset i Knivsta där förskolan flyttade in under våren 2020. Vid intervju kunde Respondent 2 konstatera att personal påbörjat inflytt i lokalerna för äldreboendet men att de boende inte flyttat in. Byggnaden är miljöcertifierad enligt Svanen Silver och företaget har en miljöprofil och är ISO-certifierat enligt standard 14 001 berättar Respondent 2. Företaget arbetar mycket med livsmedel som i möjligaste mån ska vara ekologiskt och närproducerat. Produktionsköket kommer att laga all mat ifrån grunden med egen kock. Respondent 2 beskriver att allt förbrukningsmaterial ska vara Svanenmärkt eller annan miljömärkning så långt det går.
Nordstjärnan och Lundagård har också ett produktionskök där all mat lagas till verksamheten, enligt Respondent 1 och 3. Anledningen till att de valde produktionskök på Nordstjärnan är att
15
de hade behov av ett nytt sådant i kommunen. Då föll valet på att flytta detta till Nordstjärnan berättar Respondent 4. Ur ett ekonomiskt perspektiv är produktionskök i en byggnad som denna att föredra, enligt Respondent 4. En annan fördel med detta koncept är att det blir tryggare för personalen då det bedrivs verksamhet dygnet runt nämner Respondent 3 och 4. Det har främst uppskattats från förskolan tillägger Respondent 3.
Förhoppningarna från samverkandet mellan de olika verksamheterna säger Respondent 1 är bland annat att barnen kan lära sig om hur det är att vara gammal och att det kan vara nyttigt för barnen att se personer som sitter i rullstol. Respondent 2 nämner att barnen kommer kunna ta del av de äldres livserfarenhet. En annan förhoppning är att de äldre får en ökad livskvalité då de slipper vara ensamma och de får möjligheten att interagera med många olika typer av människor.
Både Respondent 1 och 2 beskriver att de firar eller planerar att fira traditioner och högtider tillsammans inom verksamheterna som till exempel lucia, midsommar, valborg och fettisdagen.
På Nordstjärnan nämner Respondent 1 att de har haft kontinuerliga samlingar utöver firande av traditioner och högtider. Detta uppskattas framförallt av de äldre.
För att hindra smittspridning kan det vara en självklarhet att verksamheterna har skilda ventilationssystem. Verksamheterna kan också ha olika behov av ventilation och att då ha separata system kan underlätta inställningar vid förvaltning av fastigheten. Respondent 1, 3 och 4 bekräftar detta i sina intervjuer. Respondent 1 nämner också att de bör utöka sina riktlinjer inom verksamheten gällande hygien då de arbetar på andra sätt nu under covid-19 och har då uppmärksammat att vissa rutiner bör kvarvara även i framtiden.
Samverkan i ett hus som detta kräver ett viss förtydligande, en beskrivning om verksamheten och hur den bedrivs nämner Respondent 3. Därför har Nordstjärnan tagit fram en bok som beskriver detta som de kallar Husboken.
Samtliga av de intervjuade respondenterna rekommenderar att fler samverkanhus byggs.
Responsen är positiv och efter en tids inskolning för alla parter fungerar samverkan mellan verksamheterna. I Umeå finns två samverkanshus som är i bruk, Nordstjärnan och Lundagård.
Förutsättningarna för liknande samverkanshus är goda, då tätare bebyggelse är ett faktum så väl i Borås Stad som i flera andra kommuner i Sverige. Markanvändningen behöver effektiviseras.
4.1 Rumsfunktioner
Nordstjärnan är byggd som en stjärna med tre flyglar som sammanbinds av en central del i byggnaden som de kallar Torget, se figur 3. På denna yta förklarar Respondent 1 att samverkan ska ske mellan verksamheterna. I lokalen finns storbildsskärm, scen, en liten samlingstrappa för barnen samt bord och stolar. Där finns också två konferensrum som ligger i anslutning till Torget, som båda verksamheterna kan använda. Respondent 4 nämner att det finns en ateljé i förskolans lokaler som dessutom är tillgänglig för de boende. Respondent 1 nämner också att en noggrann hygien i samverkanshus som detta är viktigt och har därför alltid handsprit utsatt i de gemensamma utrymmena.
16
Figur 3, Nordstjärnan Plan 1 (Arconi 2017).
Andra utrymmen inom verksamheten Nordstjärna som samverkas är en vinterträdgård, ett inglasat uterum som är uppvärmt året runt. Respondent 1 nämner att även soprummet är gemensamt. Enligt Umeå kommuns ska de jobba utifrån lärande för hållbar utveckling, där sophantering ingår. Det vill säga barnen kommer få vara med och lära sig sophantering och att källsortera. Detta nämns även i Lpfö 18 (Lpfö 18 2018, s.9):
”En positiv framtidstro ska prägla utbildningen. Utbildningen ska ge barnen möjlighet att tillägna sig ett ekologiskt och varsamt förhållningssätt till sin omgivande miljö och till natur och samhälle.
Barnen ska också ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur de olika val som människor gör kan bidra till en hållbar utveckling – såväl ekonomisk och social som miljömässig.”
Att ha förskola tillsammans med ett boende för äldre ger andra möjligheter kring just sophantering och källsortering som inte är möjligt på en förskola som byggs själv menar Respondent 1.
Inom verksamheten Lilla och Stora Alsike berättar Respondent 2 att de gemensamt ska nyttja matsalen på förskolan. Detta kommer dock inte ske direkt. Anledningen är att de inte flyttat in någon verksamhet i äldreboendets lokaler. De vill också se vilka barn och äldre som kommer vara på respektive verksamhet och hur de reagerar med varandra vid samverkan. De äldre kommer under tiden äta på sin avdelning. De gemensamma utrymmen som finns på varje avdelning på äldreboendet kommer delvis vara tillgängligt för barnen på förskolan. Respondent 1 nämner också att barnen kan gå upp till boendets gemensamma utrymmen. I figur 4 visas en överblick av detta utrymme.
17
Figur 4, Nordstjärnan Plan 2 (Arconi 2017).
Respondent 2 nämner andra utrymmen som samverkar inom verksamheten Lilla och Stora Alsike där det finns en stor samlingssal som ligger högs upp i fastigheten. Där finns det möjlighet till all typ av aktivitet som till exempel filmvisning och gymnastik. Det finns även ett till rum längst upp i huset där de bytt ut taket mot fönster, som ger ett bra ljusinsläpp till fastigheten. Sophanteringen är också gemensam. De källsorterar, tar hand om farligt avfall och separera allt som går att ta hand om.
Samverkan inom verksamheten Lilla och Stora Alsike ser Respondent 2 som ekonomisk vinning. Då de delar på de gemensamma utrymmena samt personal och administrativa lokaler.
På så sätt bebyggs en mindre yta.
I Lpfö 18 (Lpfö 18 2018, s.11) finns ett citat:
” Barnen lär sig genom lek, socialt samspel, utforskande och skapande men också genom att iaktta, samtala och reflektera. Barnens lärande kan bli mångsidigt och sammanhängande om arbetssätten varierar och miljön är utmanande och stimulerande samt lockar till lek och aktivitet.
Utbildningen ska ge utrymme för barnens egna initiativ, fantasi och kreativitet. Barnen ska kunna växla mellan olika aktiviteter under dagen, både utomhus och inomhus och i varierande miljöer.”
Paralleller kan dras till svaren från respondenterna som påvisar att barnen får ett bredare socialt samspel, arbetssätten blir mer varierade och miljön blir mer utmanande och stimulerande vid samverkan med ett boende för äldre. En samverkan mellan verksamheterna är något som samtliga parter vinner på menar Respondent 1 och 2. Samtidigt som samvaron med barnen berikar de boendes tillvaro.
Produktionskök är något som finns både i samverkanshuset Nordstjärnan och Lundagård förklarar respondent 3 och 4. Det kan med fördel placeras i en sådan byggnad då det förutom att producera måltider till verksamheterna i huset även kan producera måltider till de i närheten.
18
Med det gemensamma produktionsköket finns stor ekonomisk vinst menar Respondent 3 och 4. I figur 5 vissas planritning över det gemensamma produktionsköket i verksamhetshuset Nordstjärnan.
Figur 5, Nordstjärnan Plan 1 (Arconi 2017).
4.2 Utemiljö
Utemiljön på Nordstjärnan består av två gårdar, en gård för förskolan och en gård för de äldre.
Respondent 1 beskriver de två gårdarna som avskilda med ett staket och en grind samt ett växthus mitt i som är tillgängligt för båda verksamheterna, se figur 6. Växthuset fungerar som en knutpunkt som de samverkar i. Grinden mellan gårdarna går att öppna när så önskas från båda verksamheterna. Utemiljön på gården för de äldre är mycket prydligare och vackrare medan gården för förskolan är mer anpassad för lek, nämner Respondent 1.
Inom verksamheten Lilla och Stora Alsike har de ett helt annat tänk kring utemiljö mot vad Nordstjärnan i Umeå har. Här beskriver Respondent 2 att utemiljön är helt gemensam och inte uppdelad. Utrymmet är anpassat efter de hjälpmedel som används inom äldreomsorgen och för barn med spring i benen. Vid samtal med Lundin2 ses möjligheter med fler naturliga möten mellan barn och boende vid en utemiljö som utnyttjas av båda verksamheterna varje dag.
Lundin3 beskriver en uppdelning av utemiljön som anpassas efter olika tempo i utevistelsen, en lugn, en naturdel och en del för fysisk aktivitet. I den lugna delen nära in- och utgång från boendet finns möjlighet för samtal, bord och sittplatser för pysslande, ritande, spel och måltider utomhus. Odlingsmöjligheter där barn och vuxna kan mötas naturligt, som växthuset på
2 E. Lundin, förskollärare Borås Stad, telefonsamtal 2020-04-21
3 E. Lundin, förskollärare Borås Stad, telefonsamtal 2020-04-21
19
Nordstjärnan se figur 6. Naturdelen har mer växtlighet med träd och buskar och närmare förskolans groventréer den mer aktiva delen med sandlådor, vattenlek och klätterställning.
Figur 6, Växthus på gården vid Nordstjärnan (Umeå kommun 2017).
4.3 Personalutrymmen
Lokaler som städcentral, tvättstuga, administrativ avdelning, matsal och övriga personalutrymmen kan med fördel vara gemensamma och är en av de anledningarna till att ett generationskoncept kan ge ekonomisk vinning påpekar Respondent 3 och 4 i intervju. Både Respondent 1 och 2 anger att i deras verksamheter är personalutrymmena gemensamma, så som matsal och omklädningsrum. Respondent 2 beskriver att den personal som bedriver de två verksamheterna delar de ytor som administrativ personal nyttjar, så som kontor och arkivrum.
Längst upp i verksamheten på Lilla och Stora Alsike finns en takterrass som alla kan nyttja även de äldre och barnen på förskolan.
Förutom lås och larm i byggnaden berättar Respondent 1 att personalen upplever en annan trygghet när de vet att det finns annan personal i byggnaden. Verksamheter som är igång dygnet runt är inte heller lika utsatta för sabotage utifrån nämner Respondent 3.
Den administrativa delen av Nordstjärnan som är gemensam med flera kontor, arbetsrum, kopieringsrum, toaletter och matsal som är för personalen i både förskola och boende för äldre, visas i figur 7. Personalen har även möjlighet att vistats ute i vinterträdgården som är tillgänglig för alla i byggnaden.
20
Figur 7, Nordstjärnan Plan 1 (Arconi 2017).
I figur 8 visas omklädningsrum för dam och herr, dusch, toaletter, allrum, vilrum, städcentral samt anhörigrum som personalen delar på. Anhörigrum kan användas för vårdnadshavare som skolar in barn på förskolan eller för anhöriga till boende eller personal på Nordstjärnan.
Figur 8, Nordstjärnan Plan 4 (Arconi 2017).
21
4.4 Sammanställning av identifierade gemensamma utrymmen
Resultatet i denna rapport visar att det finns en rad möjliga gemensamma utrymmen för generationskoncept. Detta har sammanställts, tydliggjorts och presenteras i tabell 2 nedan.
Gemensamma utrymmen Samverkansutrymmen Ateljé
Bibliotek Gård (utomhus) Huvudentré Matsal Musikrum
Samlingsmiljö/Torg Personalutrymmen Arbetsrum
Dusch Kapprum Konferensrum Matplats Mötesrum
Omklädningsrum Pausrum
Samtalsrum Toalett Värdeskåp Vilrum
Övriga funktioner Administrativ avdelning Anhörigrum
Produktionskök/Tillagningskök Soprum
Städcentral Tvättstuga
Tabell 2, Presentation av gemensamma utrymmen för generationskoncept.
22
5 DISKUSSION
Resultatet av undersökningen visar på att det kan vara lönsamt att bygga samverkanshus som eftersträvas i detta examensarbete. Samtliga respondenter tycker att det är en bra idé och att det finns mycket att vinna socialt, ekonomiskt och miljömässigt.
Det finns mycket forskning och mycket att läsa in kring information om hur planering och byggnation av en förskola bör framskrida, utifrån det bästa för barnen. Detsamma gäller för boende för äldre. På grund av det skulle inläsningsperioden kunna bli lång men för att reducera detta och anpassa till den tid som finns tillgänglig har fokus varit på funktionsprogram från Borås Stad, Göteborgs Stad, Ulricehamns kommun och Umeå kommun.
Möjligheterna för vilken sorts boende kommunen eller huvudmannen har behov av bör ses över och att inte utesluta att en kombination kan vara möjlig och eventuellt eftersträvansvärt.
Utemiljön inom båda verksamheterna är anpassade till personer med funktionsvariationer och är därför ett utav många gemensamma utrymmen inom samverkanshusen som finns idag. Det finns mycket att vinna ur det sociala perspektivet här då de båda verksamheterna får möjlighet att interagera i en miljö som främjar deras hälsa och får dem att må bra. Inom verksamheten Lilla och Stora Alsike ser de stora möjligheter i en kombinerad utemiljö då det helt och hållet är ett gemensamt utrymme. En gemensam utemiljö kan dessutom tänkas vara positivt ur ett ekonomiskt perspektiv då det delas på den yttre markanvändningen.
Med en bra belysning på gården och att det alltid är någon verksam i fastigheten bidrar till trygghet bland personalen. Detta är positivt ur ett socialt perspektiv. Även aspekten att personal möts över yrkesgränser och kan utbyta tankar och idéer.
Produktionskök finns i Nordstjärnan, Lundagård och i Lilla och Stora Alsike. Det finns en ekonomisk vinning i att ha ett produktionskök i denna typ av hus. Då de slipper ha ett produktionskök inom varje separat verksamhet. Kostnaderna för att hålla igång två produktionskök istället för ett större i ett samverkanshus bör vara mer ekonomiskt.
Möjligheten för barn och vuxna att mötas i rum som ett bibliotek, musikrum, ateljé eller utomhus i samband med odlingsmöjligheter är ett sätt för möten att ske naturligt och med intresse och nyfikenhet som utgångspunkt. Detta utöver att träffas på till exempel ett gemensamt torg.
Alla de gemensamma rumsfunktionerna inom samverkanshusen bidrar till att ett koncept som detta är ekonomiskt vinnbart. Detta nämner alla de respondenter som har intervjuats. För varje rum som går att samnyttja finns vinning av kvadratmetrar, kvadratmetrar som istället hade behövts byggas i två skilda verksamheter.
Den positiva miljöaspekten kring samverkanshus är att de finns möjlighet till ordentliga utrymmen till källsortering då detta samverkas. Respondent 2 nämner att de tar även hand om farligt avfall på verksamheten Lilla och Stora Alsike. Med en större möjlighet till rätt sophantering på en nära miljö gör det lättare att bidra till en hållbar miljö.
Denna undersökning har sett till möjligheterna och fördelarna i att bygga ett samverkanshus och har därför inte gått djupare in på risker och nackdelar i liknande projekt. Men givetvis finns
23
dessa. Smittorisken är bland det första som uppmärksammas och därför har de olika verksamheterna separata ventilationssystem även om de finns i samma byggnad. Det finns mycket att visa hänsyn till när yngre barn och äldre vuxna ska vistas tillsammans. Även personalen kan ha olika behov i pausrum till exempel. Detta kan lösas genom att använda samtalsrum eller konferensrum under rasterna för att kunna få en stund ensam under arbetsdagen. Behaglig inomhusmiljö och allt vad det innebär med temperatur, ventilation, ljusinsläpp, ljudnivå med mera kan vara och är olika för de olika grupperna och bör visas hänsyn till.
5.1 Metoddiskussion
På grund av covid-19 har arbetet blivit påverkat precis som situationer över hela världen blivit avslutade, ändrade eller uppskjutna. Misstankar om att det varit extra svårt att få kontakt med personer på grund av pandemin och att somliga inte haft tid i sitt schema för att kunna engagera sig i ett examensarbete. Studiebesök i till exempel Umeå kunde inte genomföras. Det hade bidragit mycket till undersökningen och framför allt resultatet av den. Även om ritningar och bilder tilldelats blir inte det samma sak som att vara på plats och prata med personer i verksamheten. Eventuellt hade det funnits möjlighet att kunnat prata med både barn och äldre som befinner sig i samverkanshusen. Slutsatser som gjorts skulle möjligen sett annorlunda ut om studiebesök ägt rum.
Förhoppningen var att ett eller flera studiebesök skulle ägt rum på verksamheter som liknar det generationskoncept som undersöks i denna rapport. På grund av covid-19 var detta inte möjligt och omstrukturering gjordes. Siktet ställdes mot intervjuer på distans. Intervjuer upplevs som ett bra sätt för att få fram hur det fungerar i verkligheten och att det inte bara fungerar på pappret.
Spridningen av respondenternas arbetsuppgifter och befattningar tycks ge en god bild av verksamheterna och sammanställandet av ett generationskoncept. Metoden med semi- strukturerad intervju tycks även den ge en trygg och bra förutsättning för respondenterna som kunde tala fritt om deras erfarenheter. Metodvalet med inläsning av tidigare material från undersökningar, rutiner och riktlinjer av om- och nybyggnation från kommuner och material från SKR anses vara relevant då frågeställningarna kunde besvaras.
24
6 SLUTSATS
Denna undersökning har granskat det som kan vara gemensamt mellan boende för äldre och förskola. Undersökningen visar att det fungerar med samverkan mellan förskola och boende för äldre och att det blir hållbart för miljö, ekonomi och framtida generationer. En förutsättning för hållbarhet är en noggrann projektering, planering av byggnadens förvaltning och verksamheternas framtida samverkan och innehåll. Barn och vuxna berikas av samverkande verksamheter.
Ambitionen var att kunna presentera ett koncept som är hållbart ur ett miljömässigt, socialt och ekonomiskt perspektiv. Det förslag som beskrivs i resultatet och som tydligt visas under rubriken 4.4 Sammanställning av identifierade gemensamma utrymmen motsvarar de förhoppningar och ambitionen som fanns vid starten av detta arbete. Ett generationskoncept med gemensamma rumsfunktioner som huvudentré, bibliotek, ateljé, musikrum, matsal, samlingsmiljö och gemensam gård ger tillfällen för naturliga möten mellan barn och vuxna.
Vilket ger social utveckling, stimulans och hållbarhet. Ekonomisk vinning finns i att bygga ett gemensamt hus med ett produktionskök, ett soprum, en städcentral, en tvättstuga, en administrativ avdelning och ett gemensamt personalutrymme, istället för att bygga ett för varje verksamhet. Gemensamma personalutrymmen öppnar upp för andra samtal, diskussioner och samarbete. Generationskoncept öppnar upp för att ge bättre möjligheter för att tänka långsiktigt och värna om miljö, människa och natur.
Nästa naturliga steg för att gå vidare med ett sådant projekt är att främst få fram riktlinjer, vilken kombination av boenden som kan vara möjlig och vilket behov huvudmannen har gällande båda verksamheterna. För att gå vidare ytterligare med ett projekt som detta är förslag på att ta fram en huskropp som skulle fungera som samverkanshus och sedan utforma en förskola utefter det.
Förutsättningar för tomt och markförhållanden är avgörande för byggnationen av ett samverkanshus. För djupare fortsatt arbete kan områden som akustik, belysning och dagsljus, färgsättning, materialval, ventilationssystems inställningar för varje enskild verksamhet och IKT-tjänster var några alternativ. Nackdelar och fördelar med samverkanshus bör vägas mot varandra samt riskerna bör ses över och hur dessa ska förebyggas bör undersökas noggrant. Det kan finnas goda möjligheter med flera positiva samverkansfaktorer när aspekten för social hållbarhet, likväl som den för ekonomi och miljö vävs in i nästa generations samhällsbyggande.
