JUNI 2007
INFORMATION FRÅN DET REGIONALA LUFTVÅRDSPROGRAMMET I GÖTEBORGSREGIONEN
U
nder sommaren fylls skärgården och regionens sjöar av fritidsbåtar. I Sverige finns cirka 600 000 utombords-motorer. Merparten av dessa är traditio-nella 2-taktsmotorer med dålig förbrän-ning. Dessa fritidsbåtar släpper varje år ut giftiga kolväten. De miljöfarliga äm-nena hamnar i vattnet, ofta i de känsli-gaste strandnära områdena som ärsär-Alkylatbensin, hälsan och miljön
Både båtmotorn och gräsklipparen kan vara riktigt hälsofarliga miljöbovar. Vet du att en tredjedel av bränslet från en tvåtaktsbåtmotor kan gå rakt ut i naturen och att gräsklipparens avgaser innehåller cancerframkallande ämnen? Om man istället väljer alkylatbensin så skyddas hälsan och miljön.
skilt viktiga för fisken och annat liv i hav och sjöar.
Luftsituationen vid en
småbåtshamn
I syfte att öka kunskapen om luftsitua-tionen vid småbåtshamnar kommer Luft-vårdsprogrammet i sommar göra en enk-lare mätkampanj. Kampanjen innebär
mätning av småbåtsrelaterade utsläpp vid Skärhamns småbåtshamn på Tjörn. I an-slutning till projektet görs även en över-syn av utsläppsdata för fritidsbåtar i syf-te att förbättra programmets utsläppsda-tabas.
Sprid information
För kommuner m.fl. finns bra material att sprida till regionens invånare om för-delen med alkylatbensin och försälj-ningsställen på bl.a. www.gronkemi.nu
www.miljosamverkan.se www.miljo.goteborg.se
Luftmiljön i
Göteborgs-regionen 2006
L
uftvårdsprogrammet mäter luften kontinuerligt vid mät-stationer i Mölndals Bro, Järntorget och Gårda. I Gårda sker mätningarna i gatunivå, vilket syftar till att visa hur luft-föroreningssituationen är på en extremt utsatt plats ur ut-släppssynpunkt (i detta fall trafiken). Vid de andra stationer-na sker mätningarstationer-na på högre höjd, i taknivå, för att få en mer generell bild av luftkvaliteten i Göteborg och Mölndal. Miljöförvaltningen Göteborg har liknande mätstationer på Femmanhusets tak och i Haga, i tak- respektive gatunivå.Här presenteras ett urval av mätresultat för att beskriva luftmiljön 2006. Mätresultaten jämförs i första hand med miljökvalitetsnormerna (MKN).
MKN för partiklar (PM10) började gälla år 2005. Årsmed-elvärdet på 40 µg/m3 överskreds inte vid någon av
mätplat-serna under året, se diagram 1. Normvärdet för dygn på 50 µg/m3 som inte får överskridas mer än 35 gånger per år,
överskreds enbart vid Gårda. Se diagram 2.
MKN för kvävedioxid (NO2) som gäller från år 2006 över-skreds inte när det gäller årsmedelvärdet på 40 µg/m3 vid
någon av takstationerna (Mölndalsstationen saknar mätvär-den för andra halvåret), men i Gårda och i Haga, se dia-gram 3.
Även normvärdet för timme på 90 µg/m3 överskreds
Går-da och Haga samt marginellt i MölnGår-dal och Järntorget. Dygnsnormvärdet överskreds vid samtliga stationer.
Resultaten visar trots att vi idag har en bättre luftkvalité än på 80-talet så motsvarar den ändå inte dagens krav. Även EU-direktivens krav, som är något mildare än de svenska och ska klaras först år 2010, är delvis svåra att nå. Årsmedel-värdet för kvävedioxid är det samma i EU-direktivet som i vår miljökvalitetsnorm, och det överskreds alltså i Gårda och Haga.
Trenden för ozon är svagt ökande, vilket till stor del be-ror på att halterna av ozon ökat på kontinenten. Det före-kom också ett par dagar med höga ozonhalter under som-maren.
Bensenhalterna har sjunkit sedan mätningarna inleddes i Gårda och Haga. Halterna är lägre än MKN. Normen ska vara uppfylld 2010. Det är en bit kvar för att nå generations-målet på 1 ug/m3.
Sedan lång tid tillbaka har halterna av svaveldioxid och sot minskat till knappt mätbara värden från att ha varit det dominerande luftföroreningsproblemet på 60-och 70-talet. I Miljöförvaltningen Göteborgs Årsrapport luftförorening-ar 2006 finns mer information. Klickbluftförorening-ar länk!Länk till Års-rapport www.gr.to/luftvardsprogrammet/ ■
Fler måste ta ansvar
för en bra luft
F
ör att kommunerna ska klara miljökvalitetsnormerna för luft måste samhällets alla parter ta sin del av ansva-ret. Det skriver Sveriges Kommuner och Landsting i sitt nyligen framtagna positionspapper ”Bra luft och hållbar ut-veckling” . Här anges vad som behöver göras och hur an-svar, mandat och insatser lämpligen fördelas för att främja såväl en god miljö som en hållbar stads- och tätortsutveck-ling. Där framhålls också vikten av att kommunerna får möj-lighet att hantera de målkonflikter som ibland uppstår och att ansvarsfrågan för mätning måste lösas regionalt. Om må-len ska uppnås räcker det inte med att agera lokalt och nationellt, då krävs också ett aktivt och pådrivande arbete inom ramen för vårt samarbete i EU.Sveriges Kommuner och Landsting jobbar på att ta fram en vägledning för kommunerna med exempel på åtgärder man kan genomföra som väghållare och planansvarig för att förbättra luftkvaliteten. Mer info på www.skl.se. ■
Nya normer för arsenik,
nickel, kadmium och
bens(a)pyren
M
ålvärden för metallerna arsenik, kadmium, nickel och kolvätet bens(a)pyren har antagits genom ett EU-direktiv. Direktivet ska in i svensk lagstiftning. Naturvårds-verket har på uppdrag av Miljödepartementet tagit fram förslag på miljökvalitetsnormer (MKN) för äm-nena. Till skillnad från merparten av existerande normer för luft föreslås inte gränsvärden utan målvärden, dvs. ”bör”-normer istället för ”ska”-”bör”-normer.Luftvårdsprogrammet har i sitt yttrande tillstyrkt remiss-ens förslag. Programmet förordar den skärpning för bens(a)pyren i enlighet med vad som föreslås. Skärpningen är motiverad ur hälsosynpunkt och nödvändig för att i det längre perspektivet klara fastställda miljökvalitetsmål.
Kontrollen av normerna medför ökade kostnader. Pro-grammet anser att kommunerna måste kompenseras eko-nomiskt för de nya arbetsuppgifter som förslaget innebär. Mer info på www.gr.to/luftvardsprogrammet. ■
○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○
○○○○○○○○○○
Guldklimp till GR
G
R-kommunerna har genom GR gemensamt ansökt och beviljats 5,3 Mkr i statligt bidrag i form av så kallade klimppengar.Grattis! Bidraget ska användas till dia-loger om trafikbeteende för att skapa ett mer hållbart re-sande i regionen. Konceptet är att bygga vidare på pågåen-de beteenpågåen-deprojekt i Göteborgs stad Nya vägvanor och Lönsamma vägvanor med hushållen respektive företagen som målgrupp. ■Diagram 1. Partikelhalten vid Göteborgs mätstation Femman (taknivå) och Gårda (gatunivå) i jämförelse med MKN och delmål för 2010.
Diagram 2. MKN för dygnsvärden av partiklar(PM10) innebär att halten 50 µg/m3 inte får överskridas mer än under 35 dygn per kalenderår. Här redovisas antalet gånger som detta har skett under 2006.
Diagram 3. Årsmedelvärden av kvävedi-oxidhalter vid de fasta mätstationerna i Göteborgsområdet. Årsmedelvärde partiklar (PM10) 17,5 16,6 18,614,9 15,5 16,1 15,8 18,421,4 24,1 20,4 21,7 23,2 40 40 40 40 40 40 40 40 40,0 40,0 40 40 20 20 20 20 20 20 20 20,0 20 20 20 20 20 24,8 29,6 31,2 40 0 10 20 30 40 50 60 1994 1995 1996 199 7 199 8 1999 2000 200 1 2002 2003 200 4 200 5 200 6 P M 10 ( µ g /m 3 )
Femman MKN år Delmål 2010 Gårda
Antal dygn med partikelhalter (PM10) över 50 ug/m3 2006
0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 Femmans mätstation (taknivå) Gårda mätstation (gatunivå) Haga mätstation (gatunivå) An ta l d y g n Antal dygnsöverskridanden de senaste tolv månaderna Miljökvalitetsnorm, 90-percentil helår (35 dygn)
Årsmedelvärde kvävedioxid (NO2)
0 10 20 30 40 50 60 199 1 199 2 199 3 199 4 199 5 199 6 199 7 199 8 199 9 200 0 200 1 200 2 200 3 200 4 200 5 200 6 År ug/m3
Femman MKN År Delmål 2010 Gårda
www.gr.to/luftvardsprogrammet
Vi finansierar luftvårdsprogrammet
Kommunerna i Göteborgsregionen samt Arla Foods Mejerier, Västtrafik Göteborgsområdet, Vägverket Region Väst, Schenker AB, Stena Line, Taxi Göteborg, Göteborg Energi, Göteborgs Hamn,
Luftfartsverket Göteborg–Landvetter Flygplats, Mölndal Energi, Nynäs Refining, Preem Raffinaderi, Renova, Shell Raffinaderi, Tefco, Volvo Lastvagnar, Volvo Personvagnar
Göteborgsregionens luftvårdsprogram c/o Miljöförvaltningen i Göteborg
Adress Karl Johansgatan 23–25, 414 59 Göteborg • Tel 031–61 28 73 • Fax 031–61 27 72
ALE ALINGSÅS GÖTEBORG HÄRRYDA KUNGSBACKA KUNGÄLV LERUM LILLA EDET MÖLNDAL PARTILLE STENUNGSUND TJÖRN ÖCKERÖ
Rapporterna finner du på vår hemsida, www.gr.to/luftvardsprogrammet
Nya rapporter 2006
Luftföroreningsmätningar på Vallgatan i Kungsbacka vårvintern 2005,
Rapport 141, 2006-04
Luftföroreningsmätningar på Göteborgsvägen och Brogatan i centrala Mölndal
Rapport 142, 2006-06
Hur ska vi klara
miljökvalitets-normen för
kvävedioxid?
N
ormen för kvävedioxid över-skrids idag på ett flertal ställen i Göteborg. Av regeringen och Läns-styrelsen beslutade åtgärdsprogram behöver sannolikt kompletteras med ytterligare åtgärder. Trafikkontoret i Göteborg har därför bett SWECO ta fram förslag på ytterligare åtgärder som komplement till beslutade åt-gärdsprogram som kan vidtas för att minska utsläppen.I första hand bör åtgärder som bi-drar till en bättre kollektivtrafik pri-oriteras, då flertalet av åtgärderna som förslås går ut på att få fler bilister att åka kollektivt. Miljözon för arbets-maskiner, miljözon på statliga vägar samt miljöavgifter i centrum är de åtgärder som anses ge störst minsk-ning av utsläppen av kvävedioxid.
http://www.trafikkontoret.goteborg.se
Färre dubbdäck i
tätorter bästa
sättet att minska
partiklar
P
artiklar i luften i tätorter är ett hot mot människors hälsa. Den åtgärd som ger bäst effekt mot partiklar är minskad användning av dubbdäck. Det har Vägverket i sitt regeringsuppdrag, kommit fram till, när möjliga åtgärder för att minska utsläppen av partiklar från vägtrafiken utretts.Vägverket konstaterar att hastighe-ten har stor betydelse för bildandet av partiklar. På vissa utsatta sträckor kan partikelmängden minskas avsevärt ge-nom sänkt hastighet. Hastighetsbe-gränsningar minskar dessutom buller och koldioxidutsläpp och ger bättre säkerhet för oskyddade trafikanter. Mer om åtgärder och dess konsekven-ser går att läsa i rapporten ”Åtgärder för att minska emissionerna av partik-lar från slitage och uppvirvling från vägtrafiken”
(http://www.vv.se/filer/1601/ regeringsuppdrag_slitagepartiklar.pdf).
Luftmätning i
Stenungsund
U
nder april-maj mätte vi luftkvalitén i Stenungsund. Mätningen är en del av en större omgivningskontroll som ut-förs i Stenungsund av petrokemiska in-dustrin, kommunen och länsstyrelsen un-der 2006-2007. Syftet är att få en samlad bild av luftföroreningssituationen. Våra mätresultat kommer att ingå i en gemen-sam rapport som gemen-sammanställs av IVL Svenska Miljöinstitutet. I rapporten görs en bedömning av hur resultaten förhåller sig till gällande miljökvalitetsnormer. ■Miljömål för Västra
Götalands län
N
u finns möjligheten att tycka till om nya och ändrade regionala miljömål eller att tycka till om en mängd åtgärdsför-slag i syfte att nå målen. Länsstyrelsen fast-ställde 2003 regionala miljömål för länet som nu setts över och anpassats till de nya och ändrade nationella miljömålen. Synpunkter på remissen önskas senast den 19 septem-ber 2007. ■○○○○○○○○○○○○○
○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○
○○○○○○○○○○○○○
