/
\
0 in Ond s k o r f.
A k a d e m i s k Af h a n d l i n g ,
s o m
ined vidterfarua Medicinska Facultetens i Upsala tillstånd
f ö r M e d i c i n s k a G r a d e n s e r h å l l a n d e till offentlig g r a n s k n i n g fr a m s tä ll e s a f författaren
CASI MI R GABR. BA R T 1 I KL S 0 N
Upl. S tip . A crel.p ä Medic. A u d ito r ie t d e n 30 Maj 1854.
p. v . t . f. m.
B l a n d d e rik a h jelp k ällo r for e n s ä k e r Diagnos, som blifvit v å r tids e g e n d o m , in tar k a n s k e m i c r o s c o p e t d e n h ö g s ta r a n g e n . D e t h a r r e d a n o m s k a p a t m å n g e n ås ig t * in om m e d ic in en , so m , d e t förutan, ä n n u i långliga tid e r skulle fän g slat äfve n d e dju p tä n k ta ste . H u ru olika v o ro ej till ex. å s i g t e r n e o m S k a b b e n s o c h T o rs k e n s n a t u r förr m o t nu ; s a m m a ä r o c k fö rh å lla n d e t m e d d e n sjuk d o m , s o m u tg ö r d e n n a afhandlings föremål. H vem tvif- la r väl n u p å d e s s natur, d å c n äfven d e n m insta ru fv a ä r tillräcklig a t t å d a g a l ä g g a d e s s veg eta b ilisk a u r s p r u n g . Äran at t hafva u p p t ä c k t d e n m ö g e l-p arasit, h v a r p å d e n n a s ju k d o m b e r o , tillkom m er R e m a k , e h u r u f ö rs t S c h ö n l e i n *) n ä r m a re s t u d e r a d e d e n s a m m a . S e d a n d e s s h a r d e n varit e t t fö rem ål för d e flesta D e r- m a to lo g e rs u n d e r s ö k n in g a r ; i s y n n e r h e t G r u b y **) B e n n e t t ***), Vogel, Albers, R o b o n , L a n g e n b e c k , M endelssohn m. fl. h afv a e g n a t d e n synne rlig u p p m ä rk s a m h e t. Inom v å r t la n d Prof. P. H. M a l m s t e n .
*) Müllers A rchiv S. a n ato m i. 1839. S. 82. **) C o m p te s r e n d u s Juill. 1841.
***) T r a n s a c t o f t h e ro y a l S o c iety o f E d in g b u r g h . Vol. XV. P. It. 1842.
Ondskorf.
F a v u s * )
S y n o n y m e r : Tinea, P o rrig o . PorrigophyTn (G ru b y ). ”Med d e n n a sju k d o m fö rstå s cn, vanligen till huf- v u d e t s h ä r b e v u x n a del, in skränkt, h u d s ju k d o m , b e r o e n d e p å m ö g elbildning inom epitheliallagret.”
S ju k d o m e n s fö rlo p p : Ej s å s o m d c flesta förfa ttare s ä g a b ö r j a r d e n n a h u d s ju k d o m m e d p u stler, u ta n p å d e n fö ru t fullkomligt n o rm a l a h u d y ta n a llo ssa r ep ith e- liet i ett p a r linier s to r a fjell, p å hvilkas u n d r e y t a m a n e f te r n å g r a d a g a r s fö rlo p p finner fasts itta n d e e n liten ijell-liknande,gulaktig, rufbildning, som l e m n a r vanligen i b u d e n en skålform ig fördjupni ;g. Ju m e r tid d e n n a får alt u tv e c k la sig, d e s to ty d lig are m ä r k e r m a n n y ss- n ä m d a skålform iga d e p r e s s io n i hud en , U n d e r fort g å n g e n a n t a g e r ru fv a n s öfre y t a en m o t s v a r a n d e c o n c a v form. R u fv o rn a v id g a sig åt s id o r n a : äro fö rst ru n d a . Vanligen träffar m a n d e m r u n d t om e t t h å r , a l ld e n s tu n d m ö g eln t y c k e s b ä s t f r o d a sig k ring h å r r o t t e r n a S i m o n **) vill h a fv a o b s e r v e r a t , *) F avus, s o m eg en tlig e n b e t y d e r H o n n i n g s k a k a , a n v ä n d e s h ä r s å s o m b ä st b e t e c k n a n d e d e n m e r utv ec k lad e s ju k d o m e n s k a r a k t e r i s k a ru fvor. Porrigo b e g a g n a d e s r e d a n af C e l s u s s å s o m g e u e r i s k b e n ä m n i n g af o lik artad e ut sl ag p å hufv u - d e t; a n v ä n d e s s y n n e r l ig e n a f de E n g e ls k a fö rfaltarn e, då Tinea a ll m ä n t b e g a g n a s af dc F r a n s y s k a .Tinea h a r m a n d ériv erai, ä n fr å n d e t latin sk a o r d e t Tinea, s o m b e t y d e r m a l , än från d e t a r a b i s k a : ”alv a th im ” ( L o r r y : de m o r b . cutan.) Äfven T in ea h a r a n v ä n d t s i s a m m a g e n e r i s k a b e m ä r k e l s e , so m Po rrig o i a fs e- e n d e på h u f v u d e ts h u d s j u k d o m a r .
**) Die H a u t k r a n k h i lt a n , d u r c h Anatom. Unters, erleut.
niiriide ru fv o r utv id g a sig d e r ig c n o m a t t c o n c e n t ris k a la g e r la gt sig u to m d e r e d a n bildade. U n d e r ru fv an s f o r t g å e n d e utv eckling b r is te r o m s i d e r d e t b e t ä c k a n d e cpithelii-skalet o ch d e otaliga m ö g e lk o r n e n sp r id a sig d e r ö f v e r s å s o m ett gult d am , liknande, svafvelblomm a. Ofta s e r m a n hela h u fv u d e t h ä r m e d betäckt, N ä m d a r u fv o r stå först s p rid d a , m e n efte r d e r a s tillvext k o m m a d e i b e r ö r i n g m e d h v a r a n n o c h bilda d e t egna, h o n in g sk a k lik n a n d e u ts e e n d e , som gifvit s j u k d o m e n sitt nam n. D o ck fö rsvinner s n a r t d e l t a ty dliga u rsk ilja n d e a f d e sä rsk ild a n if v o rn a och d e s a m m a n s m ä l ta vanligen till s t ö r r e elle r m in d re skrofliga, sv afvelg ula m a s s o r, a f o r e g e l b u n d e n form, in ta g an d e s t ö r r e eller m in d r e p a r tier a f h u d en . U n d er s ju k d o m e n s fö rlo p p vissna lik s ö m h å r e n b o rt, s ta d n a i sin vext, fö rä n d ra sin färg och h ä r och d e r utfalla, u n d e r d e t p å a n d r a fläckar e n och annan, om j a g så för säga, u r b l e k t tofs q v a rs it te r h o p - k lib b a d b la n d d e o m g ifv a n d e rufvorna. S t u n d o m finner m a n h ä r och d e r fläckar, d e r ru fv o rn a försvunnet, m e n äfven allt h å r ä r borta. D e r f ö r e t e r h u d e n en e g e n g lä n s a n d e blek, blo dfattig färg. Man uppgifver, a t t d e r n atu re n n åg o n g å n g fullkomligt b o t a r d e n n a sju k d o m , u ta n k o n s te n s b i t r ä d e , skola alla d e d e l a r af hufvudet, d e r o n d s k o rfv e n haft sitt säte, fö re te d e t t a atrofiska u tse e n d e .
S å d a n ä r s ju k d o m e n s vanliga utveckling. D e sjukliga p h æ n o m e r , s o m åtfölja d e n s a m m a , skola n e d a n o m näm nas.
Men ej alltid ä r m a n i tillfälle at t o b s e r v e r a d e n n a utveckling, s å s o m den h ä r bliivit b es k rifv e n F ö r s t hvad sjelfva u t b r o t t e t beträffar, ä r o fö rfatta rn e af olika t a n kar. Man h a r v anligen uppgifvit, att d e n b ö r ja d e m e d ett pustulöst utslag.
D e t k an ej n e k a s , alt j u icke en o c h a n n a n liten p u s te l träffas b la n d rufvorna, m e n d e t t a h a r sin enkla o c k n atu rlig a förklaring, d e l s i d e n irritation a f h u d e n , s o m d e r e d a n färd ig b ild a d e r u fv o rn a f ö ro r s a k a , d e l s o ch i d e n intensiva k lå d a n , s o m r e t a r p a t ie n t e n a tt rifva sig i h u f v u d e t och d e r ig e n o m fra m kalla inflama- tio n i h u d e n . O m m a n lå te r e n m e d o n d s k o r f b e h ä f t a d b e g a g n a e m o llie ra n d e o m slag tills r u fv o rn a lo s s n a o ch tills d e n rö d a , in f la m m e r a d e h u d y t a n a ntagit n o r m a l b e skaffenhet, s a m t s e d a n lå te r sju k d o m e n o s t ö r d t fortgå, fin n er m a n lätt, h u r u s o m in ga p u s tl e r f ra m k o m m a , u ta n liksom i pityriasis ep ith eliet affjellar, h v a r e fte r d e gula, g l ä n s a n d e favusfjellens f ra m k o m s t, s å s o m ofvanföre n ä m d t är, u tg ö r s j u k d o m e n s r ä tt a o ch n atu rlig a början.
I l ä r a f in se s lätt, h u r u falskt d e t ä r a t t af en till fällig pustelbildning vilja in tv inga hela s ju k d o m e n i en ett arlificielt s y s t e m s afdelning, dit d e n in g alu n d a hörer. D e t t a h a r B e n n e t t väl insett, d å h a n p l a c e r a d e F a v u s i sitt s y s t e m s 9 :de afdelning: Dermatophytœ.
S t u n d o m träffas, e h u r u s ju k d o m e n v a r a t lä n g re tid, b lo tt en s k ild a rufvor a f m e r eller m in d r e r u n d form, s p r i d d a h ä r o c h der. D e n n a o m s t ä n d ig h e t h a r gifvit a n led n in g för m å n g a D c r m a to lo g c r att få e n ny a r t af s lä g te t o c h d e b e n ä m n a den, än s å s o m Favus dispersus än s å s o m Porrigo lupinosa (Willan), Tinea fa ro sa (Alibcrl) Tinea lupina (A struc ) m fl. *) Utan att fö rd ö m m a d e t ta b e g ä r till e r h å lla n d e af u n d e r a fd e ln in g a r, som alltid ä r b r a , så v id a d e t ej g å r till öfverdrilt, u te le m n a s d o ck
*) B e n ä m n i n g e n L upinosa h a r härflutit a f utslagets lik het m e d en L u p in b ö n a . Itedan Italy A bhas, s o m a n t a g e r 6 olika a r t e r , b e n ä m d e d e n ö:to a f s a m m a o r s a k m e d d e tta n a m n . . . . ’ Q u i n t a e s t L u p in o sa , e t sicca et c o lo r e alba, L upino similis, a q u a quasi c o r tic e s et s q a m æ flu u n t albæ ” ( T h e o r ic e lib VIII cap. 18).
h ä r alla dylika, a l ld e n s t u n d d e ä r o o b ehöfliga för ett r e d ig t u p p f a t t a n d e a f s ju k d o m e n s n atu r, s å lä n g e m a n h a r i m in n e t, att d e t ä r ej b lo tt g e n o m u ts l a g e ts form, och u t s e e n d e , m a n b ö r slu ta till d ia g n o s en , d å flera a n d r a u ts l a g s s j u k d o m a r s t u n d o m visa b ed r ä g lig t lik n a n d e ruf- b i l d n i n g a r , u ta n äfven g e n o m m ö g e ln s n ä r v a ro b e s t ä m m e r , h v a d s j u k d o m m a n h a r för sig.
D e r s j u k d o m e n n å t t h ö g r e g r a d e c h ej m e r n å g r a k a r a k l e r i s k a r u fv o r å t e r s tå , u ta n s t ö r r e eller m in d re m a s s o r a f vanligen svafvelgul fä rg intaga ofta n o g g a n ska s t o r a p a r t i e r a f h u d e n , h a r m a n äfven gifvit d e n en m ä n g d b e n ä m n in g a r. Exem pelvis m å a n fö ra s Favus confertus, Porrigo scutulata, Tinea ficosa m. fl. Men äf ven h ä r gäller s a m m a an m ärk n in g , som ofvan anförts. B a t e m a n *) a n t a g e r ej m in d re än s e x olika a r t e r a f d e n n a sju kdom . S o m h a n s alh an d lin g a f h u d e n s s j u k d o m a r finnes ö fv e rs a t t p å s v e n s k a o c h i följe d e r a f ä r allmänt, sp rid d , vill j a g n ä r m a r e g r a n s k a h a n s arter. S läg te t Porrigo p l a c e r a r h a n b la n d p u s tu l ö s a h u d s ju k d o m a r. S o m r e d a n ä r n äm d t, k an d e t t a ej v a r a a n n a t än orätt. Ilan skiljer em ella n I. Porrigo larvalis. 2. P. fu rfu ra n s. 3. P. lupinosa. 4. P. Scutulata. 5. P. decal vans. 6. Porrigo favosa. 1. P. larvalis ä r d e n s a m m a , som v anligen b e n ä m n e s Crusta lactea eller mjölkskorf. Ali- b e r t b e n ä m n e r d e n Tinea mueißua). D en n a ä r e n v e rk lig p u s tu l ö s h u d s ju k d o m , m e n in g a lu n d a en a r t af F a vus, u ta n fast m e r e n form a f impetigo. Den ä r ej smiltosam. I d e s s r u fv o r träffas in gen mögelbildning, blott epithelium. A n g ri p e r vanligen d ib a rn o ch ä r s n a rt sag'* indifferent, ty u to m d e n kläda, d e n f ö ro r s a k a r och b a r n e ts o b e h a g lig a u ts e c . de, t y c k e s intet v a ra att o ro a
*) Eraklisk a f h a n d l in g i Huilons s j u k d o m a r e f te r W illan s sy s te m . Öfvers. af E. S v a r t /. S t o c k h o lm 1838.
sig d e rö fv er, o c h vanlig en träffas d e n h o s d e friskaste o c h f ro d ig a s te b a r n s a m t f ö rs v in n er ofta u ta n n å g o n beh a n d lin g . 2. F f u r fu ra n s. D e n n a a r t a r ingen pu t u lös sju k d o m , u ta n vesiculös, o c h s å s o m d e t ty c k e s p å b e s k rifn in g e n b ä s t ö f v e r e n s s t ä m m a n d e m e d Eczem a chro nicum. Ej h e ller träffas h ä r h v a r k e n n å g r a f a v u s a r t a d e ru fv o r eller n å g o n m ögelbildning. 3. F. Inpinosa. D e r o m ä r r e d a n taladt, lika så om d en 4 :de scutulata. M ä rk v ä r d ig t nog, s å s o m n å g o t h ö g s t i n k o n s e q v e n t u p p t a g e r han s å s o m ö:te afd eln in g F. decalvans En sjukdom , d e n han difinierar b lo tt s å s o m ”kala fläck ar a f m e r eller m in d re r u n d form m e d glatt, g lä n s an d e , o vanligt hvit h u fv u d - svål.” H vad ö fv e r e n s s t ä m m e ls e h a r d e n n a a r t m e d p u s tu l ö s a s j u k d o m a r ? H ans öfriga beskrifning ä r s e r d e - l e s k n a p p h ä n d ig , s å att d e r a f ä r s v å rt at t utleta, h v a d h a n eg e n tlt g c n m e n a r h ä r m e d . D o ck a f d e a n f ö r d a s y n o n y m e r n e t y c k e s h an m e n a d e n h års ju k d o m , s o m a f a n d r a blifvit b eskrifven u n d e r n a m n af Alopecia circum scripta och Tinea tondens, hvartill vi lä n g re fram å t e r k o m m a . 6:te F. favosa, s o m till e n del ö fv eren s- s t ä m m a m e d d e n r e d a n afgifna b e s k rifn in g e n p å Favus.
Utom nu a n fö rd a olika f o r m e r a f s ju k d o m en , j e m t e d e tillfälliga a f y ttr e a n led n in g s å s o m t. ex. klia nde u p p k o m n a s å r n a d e r , b lö dningar, u tsv e ttn in g a f s e r u m o, d„ s o m k u n n a m a s k e r a u t s l a g e t s vanliga form och u t s e e n d e , fin nes d e t a n d r a a f a r t e r d e r a f till ex., d å d e n fö rirra t sig från sitt v anliga s ä te ”h årfästet" och u p p t r ä d e r p å a n d r a d e l a r a f k r o p p e n . S å d a n t h ö r in g a l u n d a till s ä l l s y n th e te rn e D e flesta fö rfattare om O n d s k o r f nppgifva fall a f d > lik a b e r ra tio n . D en h a r träffats i p a n n a n , p å k in d e rn a , p å s k u ld ro rn a, ry g g e n o c h e x t re rn i le t e r n a H e b r a o c h L e b e r t hafva funnit d e n p å glans penis. S i m o n o c h R e m a k p å naveln, alla a n d r a att förtiga. L)å d e n träffas p ä a n d r a
kropps*-y
d e l a r i n t a g e r d e n vanligen en inskränkt fläck, e h u ru äfven u n d a n t a g h ärifrån ä r o o b s e rv e ra d e . D e ss form kan h ä r liksom â h u fv u d et betydligt v arie ra a f s a m m a o rsak e r.
E ft e r d e n n a flyktiga beskrifning p å sju k d o m e n s för l o p p vill j a g sö k a att b eskrifva sjelfva m ögeln och d e s s u tv e ck lin g .
Achorion Schoenleinii * ) (Remak.) Den träffas u n d e r flera skilda u tv eck lin g sg ra d er. Mycelium, receptacula och sporidier s a m t sporuli. R o b i n * * ) le m n a r d e r p å följande b e s k r i f n i n g : I. Mycelium b e s t å r a f cylindriska, k rö k ta r ö r, d e l a d e i en eller flera g re n a r, uta n le d e r eller tv ä rsk illn ad er, af s a m m a tjocklek g e n o m hela sin längd (0,004 m. in.) H ufvudrÖ rets o ch g r e n a r n a s ih åligheter c o m m u n i c e r a so m oftast m e d h v a ra n d ra , s tu n d o m äro d e sk ild a a f m ellanväggar. R ö r e n s c o n t u r e r visa sig e n k l a o c h c a v ite te rn e genom skinliga, utan granulationer- 2. Receptacula o ch sporidier. Bestå a) a f r ö r liknande M yc d icts, m e n vanligen ej så böjd a , till en s to r del in n e h å l l a n d e granuli af 0,001— 0,002 m. m. sto rle k ; b ) af rö r, föga b ö jd a , g r a n u le ra d e , d e r granuli ligga n ä r m a r e h v a r a n n utan att likväl b e r ö r a h v a r a n d r a , a f 0,003— 0,005 m. m. dia m eter, c ) af än n u b r e d a r e rör, fyllda af sporuli, s tö r r e än d e n ä m d a granuli. S poruli äro långa, i c o n ta k t m e d h v a r a n d ra , b ild a n d e en af t v ä r v ä g g a r a f b r u te n cylinder. Ej alltid kan sjelfva r ö re t sk ö n ja s, s tu n d o m ty c k e s d e t saknas, ty sporuli k u n n a
--- — --- i
*) .Man h a r tvekat o m rä tta b e n ä m n i n g e n . Sä h än förde
G r u b y favus-rnögeln till P e r s o o n s M y c o d e r m a , J. M u l l e r till O i d i u m , ä fv en så L e b e r t (Physiologie pathol. II p. 490) s o m b e n ä m n e r d e n O i d i u m S c h o e l e i n i i . R emak u p p t o g d e n s å s o m e g et sl ä gte : A c h o r i o n .
**) Des végétaux, qui c r o is s e n t s u r l’h o m m e et s u r l e s a n im a u x vivants. Paris 1847.
d â lätt lö sa s från h v ara n d ra . 3. S p o ru li: aflå n g a m e d m a r k e r a d e c o n tu re r, v a r i e r a n d e m ellan 0,003 o c h 0,007, j a 0,010 m. m. I s t ö r r e sp o ru li träffar m a n s tu n d o m en liten k ä r n a *) (0,001— 0,002 m. m.) m e n i d e s tö rs ta tvenne, e n vid sporuli h v a r d e r a ända.
U n d e r s ö k e r m a n e n skorfrufva m ic r o s c o p is k t, som utan s v å rig h e t lå te r sig g ö ra. (m an b e g a g n a r s å s o m diluens an tin g en v a t te n elle r u t s p ä d d ättik a ) fin n e r m a n vanlig en i ru fv an s m idt e t t c o n v o lu t a f otaliga sporuli, m e d m e r a u tv e ck la d m ö g e l å t s id o r n a s a m t y t t e r s t e n d a s t epithelium. R e d a n i d e a n f ö r d a s m å g u la fjellen, s o m träffas i s ju k d o m e n s b ö r j a n å t e rfi n n e r m a n m ögeln, e h u r u d e s s d im e n s io n e r d å ä r o n å g o t m in d re , än de, m a n träffar i ä l d re rufvor. U p p r y c k e r m a n e t t h å r ur en rufva, finner m a n ofta m ö g e ln b la n d e p i th elie t kring h å r r o t e n **). ,
D en n a p a r a s it träffas s o m n ä m d t ä r uti epilhelii- lagret, is y n n e r h e t kring h å r r ö tte rn a . D o c k ä r o förfat- t a rn c i d e n n a sista p u n k t n å g o t o e n s e . S i m o n vill hafva o b s e r v e r a t m ö g e ln e n d a s t i ep ith eliet vid hårfolli- k e l-m y n n in g e n ”die H a a rb a lg - m ü n d u n g ”, o c h i följe d c r a f n e k a r han d e s s tillvaro kring sjelfva h å r r o te n , d å d e r e m o t a n d r a s å s o m G r u b y och W e d l ***) angifva, al t d e n träffas ej allen a st k ring r o te n u ta n äfven i sjelfva h å r e t s in re ****). Uti d e n s å k a ll a d e Alopecia circumscripta
*) S im o n s ä g e r si g aldrig k u n n a t finna d e s sa k ä r n o r i sporuli.
**) St ud. Medic. Ad. A r e n d i s e n i Christ ia nia u p p g e r sig hafva i f a v u s - c r u s te r f u n n it e n a n n a n mögel, lik n a n d e a r t e r a f sl ä g le t P u c i n i a .
***) Z eitschrift d e r k. k Ge sellschaft d e r Artzte. zu. W i e n 1849. **■**) E fte r h å r e t s b e h a n d l i n g m e d c o n c e n t r e r a d k ansl. Kali l ö sn in g b lir d e t g e n o m s k in l i g a r e och i följe d c r a f m ögeln tydlig. Den ligger vanligen s å s o m ett p e r l b a n d af sp oruli blan d a d m ed e n o c h a n n a n g r e n a f m ögeln. W e d l s ä g e r sig hafva funnit d e n i s y n n e r h e t i det ställe af h å r e t , d e r detta f r a m t r ä d e r u r hu d en .
It
eller Tinea tondens, d e n B a te m a n s å s o m ofvan n ä m d t ä r b e n ä m n e r Porrigo decalvans o c h hvilken s ju k d o m han a n s e r s å s o m en a fart a f o n d sk o rfv e n , tr ä d a s visserligen m ö g e lb ild n in g a r ini o ch äfv e n i form a f h y ls o r om kring, h å r r ö t t e r n e ; m e n s o m d e n n a å k o m m a e n s a m t a n g r i p e r håren, u ta n at t n å g r a a n d r a k a ra k te ris ti s k a f æ n o m e n e r visa d e s s frä n d s k a p m e d o n d s k o rfv e n , a n s e r j a g d e n b ö r a skiljas från fav u s; I n a r f ö r e d e n e h u r u n ä r b e s lä g - ta d d o c k h ä r ej n ä r m a r e beskrifves. H å r e t s alfallande uti F a v u s h ä r l e d e r m a n än från m ö g c ln s n ä r v a ro i och om k rin g h å r r o te n , ä n s å s o m S i m o n från e x s u d a t u n d e r h å r r ö tte rn a , hvilket skulle fö ro r s a k a e t t m c c h a n isk t hin d e r för h å r e t s näring, än o ck s å s o m R o b i n från h u d e n s c o m p re s s io n . D e t tro lig a ste ä r väl, att ej en a f d e s s a o r s a k e r u t a n alla eller d e flesta g e n o m sam tidig inverkan, vålla h å r e ts allällande. E tt vanlig t p h æ n o m e n i fav u s ä r o d e h ä r o c h d e r s p r i d d a fläckarna, d e r h u d e n , ofta u ta n n å g o t e n d a hår, ofta b e t ä c k t m e d s p r i d d a t u n n a s m å hår, f ö r e t e r ett e g e t hvitt, g lä n s a n d e u t s e e n d e D e n n a h u d e n s b es k affe n h et, s o m t y c k e s mig m e s t lik n an d e u t b r e d d a ärr, f ö r e t e r i sin co n s tru c tio n äfven n å g o t d e r m e d liknande. H u d e n s färg b e r o r p å b r i s t a n d e b lo d k ä rl ; d e t ä r alrofi i d en s am m a. Man h a r uppgifvit t v e n n c o r s a k e r dertill. Dels g e n o m d et t r y c k r u fv o rn a skulle fö ro r s a k a c o m p r î m e r a d e s d e ca - pillära b lo d k ä rle n , h v a r a f atro fie n s e d e r m e r a ' u p p k a m , d e ls ock g e n o m d e t in flam m atoriska tillstånd, hvari h u d e n b e f in n e r sig, skulle e x s u d a t u p p k o m m a inom b in d - väfven och v e r k a c o m p r i m e r a n d e p å ca p illa rk ärle n o c h d e r e f t e r atrofi till följe af b lo d b r is te n i h u d o r g a n e t in träffa. Hvilken än o r s a k e n nu m å vara , s å ä r h u d e n p å d e s s a flä ckar v erkligen atrofisk o c h förtunnad. O r s a k e n h v a rfö re m ö g elb ild n in g en å s å d a n a fläckar u p p hör, är tvifvelsulan, d e ls b r is ta n d e hårfolliklcr dels
af-s t a d n a d e lle r å tm in af-sto n e t r ö g a r e o c h t u n n a re epithelii bildning, tillfölje h v a r a f m ö g e ln h a r fö rlo ra t sin förra, b ö r d ig a j o r d m ä n . D ett a ä r s å s o m n ä m d t n a t u r e n s sätt att befria h u d e n från d e f r ä m m a n d e g ä s te r n a .
De sjukliga p h æ n o m c n c r, som åtfölja s ju k d o m e n à r o : En envis och o b eh a g lig k låd a, e n e g é n sti n k a n d e lukt, d e n m a n vanligen liknat vid katturin.
S å s o m följde r a f d en s tä n d ig a h u d r e t n i n g e n träffas ofta h a lsk ö rtla rn e s e c u n d ä r t ansvällda.
Man uppgifver, att p a t ie n t e n s a llm ä n n a tillstånd skall lida af, skorfven, d o c k föga troligt. Ty, e h u r u väl d e n sy n n e rlig en träffas h o s e l ä n d ig a o c h sjukliga barn , ä r d e t ej sagt, att d e n f ö ro r s a k a r d e r a s afty n a n d e , utan d e t ta b ö r fa s tm e r s ö k a s i d e y t t r e o m s t ä n d ig h e te r , d e stå u n d e r inflytande a f s å s o m o s n y g g h e t, fattig dom o. d. Älven h a r m a n tro tt sig finna, at t d e n n a sju k d o m n å go n g å n g p å s k y n d a r u tv eck lin g en af d e p sy k is k a för- m ö g e n h e t e r n e hos b arn e n . Äfven h ä r ä r troligen o r sa k e n at t sö k a i n y s s n ä m d e b io m s tä n d i g h e te r.
S ju k d o m e n a n g r ip e r vanligen b a r n , före p u b e r t e t s p erio d e n , e h u r u d e t in g a lu n d a ä r s ä lls y n t att träffa d e n i h v arje ålder. D e n ä r c o n t a g i ö s .
H ä ro m å r o ta n k a r n a m y c k e t d e l a d e . Man har s ö k t a t t g e n o m e x p e r i m e n t e r e rh å lla v i s s h e t h ä r o m P ä p la n to r ly c k a d e s m an ofta a l t i n y m p a m ö g eln , men på m e n n isk o r m is s ly c k a d e s m an vanlig en D o ck hafva flera s å so m R e m a k o ch B e n n e t m e d f ra m g å n g in oculerat in ö - geln, o r s a k e n h v arfö re a q d r a s å s o m S i m o n . G r u b y , V o g e l m. fl. alltid förgä fves försökt att in o c u le r a d e n s a m m a får m a n väl s ö k a i ett o r ä tt förfaringssätt. O m man l å t e r m ö g e ln k o m m a i c o n ta k t m e d e n frisk h u d y t a , m isslyckas alltid e x p e rim e n tet, ty d e l fo rd ra s för d e t första, ait h u d e n skall v a r a b e r ö f v a d en del a f epitheliet, s a m t lör öf- rigt sta d d i et t ir ri le r a d t tillstånd. E n d a s t h ä r ig e n o m erhöll
KJ H e n n e t el t g y n n s a m t re su lta t. Men uto m d e s s a y m p - ningsförsök, b e v i s a d e m ä n g a ex em p len af ö lv e rfö rd smitta g e n o m friskas b e g a g n a n d e af m e d s k o r f b e h ä f ta d e p e r s o n e r s h u f v u d b o n a d e r — tillräc k lig td e n n a c o n tag io s ite t.
N å g r a f ö rfa t ta re hafva uppgifvit d e n n a sju k d o m v a r a ärftlig, m e n d e t ä r väl f ö rm o d a r j a g o n ö d ig t att sö ka b e v i s a m o t s a t s e n ; ty, d å m a n b e tä n k e r, att d e n ej ä r an n a t, än e n h u d - p a r a s i t , lä r väl ingen vilja drifva d e n orim liga s a t s e n att m ö g e ln k u n d e träffas h o s fo stret före fö d s e ln *),
S j u k d o m e n träffas vanligen b la n d fattigdom , e l ä n d e o c h o s n y g g h e t ch u ru v ä l d e n äfven kan f ro d a s h o s d e n s n y g g a s t e .
P r o g n o s e n får m a n cj ställa för g y n n s a m , ty e h u r u d e n n a s ju k d o m s å s o m e n d a s t e n lo cal h u d å k o m m a ej in n e b ä r n å g o t positivt lifsfarligt, s å blir ofta n o g d e s s b e h a n d lin g en b la n d d e s v å r a s t e uppgifter. N ä r d e n ä r in s k rän k t till e n m in d r e fläck eller ock träffas å a n d r a ställen, än hufvudsvålen, m å s te e n ly c k a d k u r n aturligtvis lä tta re inträffa, än d å m ö g eln g ö m m e r sig u n d a n alla m e d e l b la n d h å r r ö t t e r n e å hufvudet. B e h a n d l i n g e n u t g å r hufv u d sak lig en p å a t t b efria h n d e n frå n m ö g e ln , s a m t d e r j e m l e at t s tu n d o m u p p - h jc lp a p a t i e n t e n s allm ä n n a tillstånd. S ju k d o m e n s all m ä n t b e k a n t a e n v i s h e t h a r sin g r u n d i s v å rig h e te n att m e d n å g r a m e d e l n å m ö g e ln k rin g h å rrö tte rn e . In v ä r t e s m e d e l fin n a s naturlig tv is inga. D e u lv ä rt e s äro alla m e r e lle r m i n d r e m e k an is k a o c h i följe d e r a f o ck m e r eller m i n d r e v åld sam m a. Hvem k ä n n e r ej d e n b la n d a l lm o g e n b r u k lig a ”Becklufvan.” D es s id é e h u r u
*) De f ö r f a t t a r e lin n a s, s o m vilja a n ta g a s j u k d o m e n va ra a f sc r o p h u l ö s e lle r tu b e r c u lö s n a tu r . Detta ä r n a tu r l i g e n g r u n d - falskt e h u r u v ä l d e t ej k a n n e k as , a tt j u ick e s k o r f - m ö g e l n t r o ligen f r o d a s n ä s t a n b ä t t r e h o s dylika su b je cter, ä n h o s a n d r a .
val ald rig ä n n u in se d d af n å g o n d e s s a n v ä n d a r e , s o m blott l e d d a af en g a m m a l e r f a r e n h e t n å g o n g å n g g ö r a e n l y c k a d k u r d e r m e d , är ej s å förkastlig, s o m d e s s u tfö ra n d e. H u fv u d s ak e n ä r m ö g e ln s f ö rs tö ra n d e, a n t in g e n g e n o m å h u d e n a p p l i c e r a d e m e d el, e lle r o ck g e n o m m ö g e ln s o m j a g så får s ä g a b o r t p l o c k a n d e från d e n s a m m a . P å fö rra s ä tte t ly c k a s m a n e n d a s t i s j u k d o m e n s lindrigare g r a d e r, d å s m ä rr e , s p r i d d a ruf- v o r finnas. Man aflo ss ar d å ru fv o r n a o c h b e g a g n a r p å fläckarne, d e r d e suttit, an tin g en L a p i s l o u c h e r i n g a r eller p å p e n s li n g a f sublim atlösning el le r a n n a t dy lik t f ö rs t ö r a n d e äm n e. P å a n d r a s ä tte t vinner m a n k a n s k e s ä k r a s t o c h f o rta s t sitt än d a m å l, g e n o m a t t fö rst b e t a c k a h ela d e n sk o rfh ö ljd a d e l e n a f h u fv u d e t m e d em ollic- r a n d e c a ta p la s m e r , d å e f te r et t p a r d a g a r s fö rlo p p v anligen alla ru fv o r n a blifvit u p p l ö s t a o c h k u n n a m e d l ä tth e t b o r ttv ä tta s . E n intensiv r o d n a d q v a r s t å r i h u den, s o m äfven fö rsv in n er g e n o m fo rts a tt b r u k a f ca ta - p la s m e rn a . S e d a n h u d e n nu å t e rfå tt sin n o r m a l a b e sk affenhet, f a tta r m a n m e d en p e n c e t t e t t e l le r p a r h å r s tr å n i s e n d e r o c h r y c k e r u p p d e m ; m e d h å r r ö t t e r n e m e d fö l je r m ögeln . O m m a n p å s å d a n t s ä tt u p p l o c k a r e n fläck daglig en, s å k a n man, e h u r u m ö d o s a m t d e t än m å sy n a s , in o m g a n s k a k o r t tid b o r t t a g a h v a r je m ö g e l från h u d e n *). U n d e r å r e t f853> ä g d e j a g m å n g a till fallen a t t b e v i ttn a d e ly ckliga k u re r, s o m h ä r m e d gjor d e s p å Kongl, S e r a f im e r L a s a r e t t e t i S to ck h o lm . D er in s t r u e r a d e s d e n e n a p a t i e n t e n a t t p lo c k a d e n andra.
S å s o m e n m odification a f ”B e ck h u fv an ” m å anföras d e t allm än t b e k a n t a b e g a g n a n d e t a f 7'järsalva, ( ungv. pic. liq u isj u ts t r u k e n p å sk in re m s o r, hvilka, s e d a n h å re n
*) P å d e fläckar, d e r ej atrofi i h u d e n ä r för h a n d e n , åle r-
blifvit afklipåta, la ggas tä tt b r e d v id h v a r a n d ra ö f v e r d e n s k o r fb e t ä c k t a hufvudsvålen. D å d e s s a r e m s o r efter circa 4 à 5 d a g a r s fö rlo p p väl fastnat vid h u d en , u p p rycka s d e , h v a r v id r u fv o r n a o c h h å r r ö t t e r n e m edfölja. F o r s a m m a ä n d a m å l h a r m a n ock b e g a g n a t Gummi ammoniacum, lö s t i litet ättika o c h p å sa in m a sätt, som T järsalvan a n v ä n d t i d e p ilato ris k afsigt. D o ck t o r d e d e s s a o c h dy lik a m e r v å l d s a m m a m e d e l stå b ety d lig e n efter h å r e t s u p p l o c k a n d e m e d p en cett, s o m ofvan ä r angifvet, b å d e m e d a f s e e n d e p å d e t o b e h a g lig a i sjelfva fö rfarin g ssä tte t, s o m i s y n n e r h e t h v a d ä n d a m å le t s vin n a n d e b eträffar.
Man h a r uppgifvit a n d r a m e d e l i s t ö r s ta m ä n g d för d e n n a s ju k d o m , m e n d e r a s talrikhet b e v i s a r b ä s t d e r a s otillförlitlighet. S å r e c o m m e n d e r a r B e u n e t en län g re tid f o r t s a t t a o m s l a g af to rskle fvertran. B a t e m a n u p p t a g e r s å s o m k u r e r a n d e e f te r fö re g å n g e n palliativ b e handling, en s t o r m ä n g d r e t a n d e salvor, i s y n n e r h e t q v ick silfv ersalv o r s a m t d y lik a in n e h å ll a n d e tjära, svaf- vel, p r u s tr o t, t e rp e n tin sab a d illa m. fl. Äfvenså u p p - gifva so m l ig a j o d p r a p a r a t e r v e r k s a m m a , i s y n n e r h e t j o d s v a f l a , d e l s i form a f salva, d els s å s o m å n g o r af j o d o c h svafvel l e d d a g e n o m r ö r till h u d y t a n *). Äfven u t s p ä d d a m i n e r a l s y r o r **) o c h c r e o s o t , r e c o m m e n d e r a s . E h u ru v ä l a l lm ä n t d e p ilatio n e n a n s e s s å s o m ett g r y m t o c h o b e h a g lig t b e h a n d lin g s s ä tt , a n s e r j a g likväl d e t t a för d e t lä m p lig a s te o c h b ä s t a b o t e m e d l e t , tills n åg o t s ä k r a r e u p p s tå r.
*) Man b l a n d a r j o d gr. iv-viii m e d e tt u n s p u l v e r i s e r a d t svafvel.
*) Sä r e c o m m e n d e r a s i Sv. L ä k a r sä lls k a p e ts h a n d li n g a r 2;dra B a n d e t e n salva a f e n del A c i d . M u r i a t . och 8 d e ia r
Den allm änna b e h a n d lin g e n för p a tie n te n i fall han s o m ofta n o g ä r h ä n d e lse n , sam tidigt lider a f allmän sva ghet, d y s c r a s i e r o c h dylikt, b ö r r ä t t a s e fte r d o indi v iduella f ö rh å lla n d e n a o ch följer naturligtvis h ä r som a n n o r s t ä d e s d e för d e s s a s ju k d o m ar g ä l la n d e indica- tio nerne.
