Planens syfte och huvuddrag

PLANBESKRIVNING 3(8)

Adress Besök Telefon Telefax

Box 611 Storgatan 35 A 0480-45 03 00 0480-45 04 29

391 26 Kalmar Epost: sam.byggnadskontoret@kalmar.se

Planens syfte och huvuddrag

Planen medger byggande av enfamiljshus och flerbostadshus i ett område med grön stadskaraktär. I anslutning till Lindsdals nya östra huvudgata, Förmansvägen, möjliggörs icke störande verksamheter som ska anpassas till en urban omgivning.

Avdelning/Handläggare Datum Ärendebeteckning

Plan och bygglovavdelningen 2009-10-01 2009-0384

Emil Andréasson 0480-45 03 59

Detaljplan för kv Konstruktören mfl., del av Västerslät 9:17, Fjölebro

Handlingar

Planhandlingarna består av:

• Plankarta med bestämmelser

• Planbeskrivning med bilaga

• Genomförandebeskrivning

• Illustrationsplan Till planen hör också:

• Fastighetsförteckning

• Planprogram för norra Kalmar stad (med behovsbedömning)

Behovsbedömning (se Planprogram för norra Kalmar stad)

Syftet med behovsbedömning är att ta reda på om en betydande miljöpåverkan uppstår till följd av detaljplaner. Behovsbedömning är gjord i samband med planprogrammet för norra Kalmar stad, planförslaget följer programmet och är en mindre förändring av gällande plan.

Kommunen bedömer att genomförandet av detaljplanen inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan och en miljökonsekvensbeskrivning krävs därför inte.

Relevanta miljöaspekter behandlas i planbeskrivningen.

Plandata

Fjölebro är kilen mellan Lindsdal, E 22 och Lindsdalsvägen, se nedanstående kartbild.

Planområdet omfattar ca 5 ha av Västerslät 9:17 som är tidigare planlagd (0880K- P08/02). Området är beläget öster om Fjölebrovägen och söder om en planerad andra etapp av idrottsplatsen i Fjölebro.

Samhällsbyggnadskontoret 2009-10-01 4 (8)

Tidigare ställnings- taganden

Översiktliga plandokument De generella mål som anges i Översiktsplan-99 sorteras under fyra huvudrubriker: God livsmiljö,

Resurshushållande samhällsutveckling, Säkert och robust samhälle, Måttfullt stadsbyggande. För måttfullt stadsbyggande preciseras att

kommunens övriga

tätorter bör vara glesa och gröna, vilket överensstämmer med villa- och trädgårdsstadens karaktär. Specifikt för området finns en höjdbegränsning för bebyggelsen på grund av flygtrafikens behov.

Program för planområdet I det reviderade

planprogrammet för norra Kalmar stad (upprättat 2007-03-06, reviderat 2007-10-17) pekas området ut för bostäder och kopplingen till grön- och vattenstråk betonas. Programskiss bifogas här till höger.

Detaljplaner,

områdesbestämmelser och förordnanden Gällande plan för

området är Detaljplan för norra delen av Fjölebro, del av Västerslät 9:17 mfl.

(0880K-P08/02). Denna plan medger bostäder och verksamheter och

var tänkt för byggnation av flerfamiljshus kopplat till Fanerdunsatsningen. En plan för bostäder väster om planområdet antogs 2009-04-28, det aktuella planförslaget ansluter till denna detaljplan i bestämmelsernas utformning.

Kommunala beslut i övrigt

En förskola ska byggas för Lindsdals behov väster om planområdet under 2009.

Kalmar Lindsdal

Samhällsbyggnadskontoret 2009-10-01 5 (8)

Förutsättningar och förändringar

Natur- och kulturmiljö

Området är huvudsakligen barrskog med vissa inslag av lövträd, historiskt utmarker för Västersläts by. Vissa ekar och tallar skyddas där så är lämpligt med

planbestämmelser. Om det finns tunga skäl som stor fallrisk eller att uppfyllnader krävs på tomten kan trädet fällas efter marklovprövning. Söder om planområdet finns Fjölen, ett människoskapat vattenmagasin som är viktigt för det

dagvattensystem som avvattnar tidigare sjöbotten västerut. Kommunen avser att genomföra en parkgestaltning av detta vattenstråk. En tallbacke sparas som naturmark i anslutning till bostäderna och den nya huvudgatan, Förmansvägen.

Se bild nedan.

Området är huvudsakligen moränmark, med en del inslag av ler- och sandjordar i anknytning till vattenstråket.

Bebyggelseområden

En grön stadskaraktär eftersträvas med inspiration ifrån villa- och trädgårdsstäder. Planen medger byggande av fristående enfamiljsbostäder i två våningar, samt mindre flerbostadshus eller

stadsradhus närmast Förmansvägen. De viktigaste gestaltningsaspekterna är knutna till områdets bostadsgator, som ska ha en lugn och grön karaktär. Minsta tomtstorlek är 750 m² med en tillåten total byggnadsarea på 22 % (blir ca 165-220 m²) varav 40 m² för uthus, därutöver tillåts ytterligare 30 m² för skärmtak kopplat till huvudbyggnad eller uthus (inräknat femton kvadratmeter skärmtak som kan byggas utan bygglov enligt PBL).

Bruttoarea för huvudbyggnad får högst vara 220 m². Förträdgården bör ha ett öppet förhållande till gatan. Bebyggelsen kan antas bli heterogen så en sammanhållen karaktär skapas genom att det

offentliga rummet, bostadsgatan, får en enhetlig prägel med reglerat läge för byggnaders husliv och förbud för höga plank och staket. Garage eller andra uthus bör vara tillbakadragna i förhållande till huvudbyggnaden.

Taklutningar hålls låga för att få enkla diskreta tak. För fördjupade

rekommendationer se bilaga till planbeskrivningen. För kvarteret närmast Förmansvägen gäller särskilda bullerbestämmelser på grund av närheten till E 22, sov- och vardagsrum måste klara angivna riktvärden. Eftersom bebyggelsen önskas ligga längs gatan så medför det i praktiken att husens planlösning måste orientera mindre känsliga delar mot gårdsidan. Ett exempel på planlösning med bullerstörd östfasad visas här intill.

Området kommer ha god närhet till en

Samhällsbyggnadskontoret 2009-10-01 6 (8)

ny förskola och idrottsplats. Begränsad kommersiell service finns med en bensinmack längs Lindsdalsvägen ca 700 m nordväst, för övrig service gäller huvudsakligen Lindsdals centrum ca 1.7 km norrut. Ett mindre område avsett för verksamheter finns i planområdets nordöstra del. Endast icke störande

verksamheter är tillåtna och särskilda brandkrav gäller. Verksamhetsbyggnader med tillhörande tomt ska disponeras och utformas så att de passar in i en grön

stadskaraktär enligt planens syften. Gatusidor ska vara prydliga och omgivande naturmark inte störas visuellt. Byggnadsvolymer ska ansluta till gaturummet, långa fasader mot gata brytas upp med öppna fasadpartier. Entréer ska vara synliga från gatan.

Översikt på Fjölebro-området, etapp 1 och 2, verksamheter mellan bostäder och E 22 (utanför bild)

Friytor

Från planområdet skapas kopplingar till omgivande park- och naturmark. En tallbacke sparas i anknytning till områdets framtida huvudgata, denna blir också en naturkvalitet för omgivande bostäder. I norr finns ett reservat för Fjölebro

idrottsplats i ett skogsområde. När denna del tas i anspråk för idrottsverksamhet bör naturpartier sparas och platsen ges en öppen och inbjudande karaktär så

spontana aktiviteter främjas. Gatorna i området ska ha en grön karaktär och bilarnas framfart sker på fotgängarnas villkor.

I planområdets södra del finns stängselplikt av barnsäkerhetsskäl mot Fjölen, ett dagvattenmagasin som ska bli en del av det omgivande parkstråket. När nuvarande stängsel tas bort utlöses denna stängselplikt.

Gator och trafik

Området har goda kommunikationer med ca 400 m till stombusshållplatser. Gång- och cykelväg finns norrut till Lindsdal och söderut till Kalmar med god standard.

Biltrafiken angör för närvarande området söderifrån via Fjölebrovägen men på sikt ska en ny väg tillkomma, Förmansvägen, då Nils Holgerssons väg dras om öster om området parallellt med E 22.

Bostadsgator genom området ska ha en smal utformning med gräsarmerade sidozoner för parkering, vägbanan på endast 4 m används för alla trafikslag.

Samhällsbyggnadskontoret 2009-10-01 7 (8)

Utfarter tillåts gå ut till den asfalterade körbanan, det vill säga att fastighetsägare kan förlänga sin utfart över den gräsarmerade zonen på det som är gatumark.

För flerbostadshusen i östra bostadskvarteret kan skapas en parkeringsgata med ca 25 P-platser. Kommunens aktuella förslag till riktlinjer för parkering innebär att 0.85 eller 1.1 P-platser per lägenhet krävs (beroende på lägenhetsstorlek, lägre siffran för 2 r o k eller mindre), varav 0.1 är för besöksparkering, besöksparkering kan här anses hanteras på gatumark.

Kretsloppsfrågor

Fjärrvärmeledning finns i Fjölebrovägen och bör dras in i området, fjärrvärme bedöms vara den bästa lösningen ur miljösynpunkt, men kan tyvärr inte regleras som krav i detaljplan. En transformatorstation är byggd inom planområdet.

Sopkärl kan ställas ut längs gatan. När utbyggnaden av bostäder i Fjölebro når tillräcklig storlek behövs en återvinningsstation som bör ligga i anslutning till nuvarande korsning Fjölebrovägen – Lindsdalsvägen.

Störningar och risker

E 22 ligger ca 100-250 m öster om området och genererar buller över riktvärdena i delar av planområdet. En medveten disponering av bebyggelsen och husens inre planlösning kan klara riktvärdena. Bilderna nedan visar vilka hus som är bullerstörda över riktvärdena (mörkt orange) i två alternativ, med eller utan flerbostadshus mot Förmansvägen.

Den nya huvudgatan, Förmansvägen, ger mer begränsade störningar från samma riktning som motorvägsbullret, där husvolymer kan ge bullerskydd för uteplatser.

Idrottsplatsens andra etapp ligger ca 70-90 m norr om kvartersmark för bostäder, zonen emellan planläggs som naturmark för att minska bullerstörningar för

Samhällsbyggnadskontoret 2009-10-01 8 (8)

bostäder, denna har också rekreationsvärden som en stadsnära skog med stora frötallar. Idrottsplatsen har i gällande detaljplan (P0880K-08/02) en

planbestämmelse med bullerkrav.

En riskanalys har gjorts för värmeverket och E22 i tidigare planarbete (P0880K- 08/02). Riskutredningen beträffande värmeverket, anger p g a brandrisken, ett skyddsavstånd till bostäder på 100 m. Det krävs att taktäckning på byggnader inom 150 m från värmeverket utförs i obrännbart material. Större upplag av brännbart material, exempelvis brädgårdar, däckförvaring och liknande skall inte ske närmare än 150 m från värmeverk, såvida det inte skyddas av tak och väggar i riktning mot värmeverket. I det fallet bedöms ett skyddsavstånd på 50 m vara tillräckligt.

Skyddsavstånd till samlingssal (över 150 personer) bör vara 100 m, om lokalen är svårutrymd, 150 m. Skyddsavstånd till verksamheter bör generellt vara 50 m. Vid kortare skyddavstånd än här nämnts krävs särskild utredning för att klargöra eventuella åtgärder. Riskanalys av farligtgods transporter (främst brandfarlig vätska) på E22 anger att det inom 100 m från vägen finns en samhällsrisk stor nog att kräva åtgärder, det aktuella planområdet är inte i någon del närmre E 22 än 100 m.

Planområdet ingår inte i skyddsrumsort.

Administrativa frågor

Planens genomförandetid är satt till 10 år räknat från den dag då planen vinner laga kraft. Kommunen är huvudman för allmän platsmark. I övrigt hänvisas till

genomförandebeskrivningen.

Övrigt

Planen handläggs med enkelt planförfarande eftersom det har stöd i planprogram och medför en begränsad förändring av markanvändningen jämfört med gällande plan. Planen beräknas antas fjärde kvartalet 2009. Planområdet ingår som etapp II i en större utbyggnad av Fjölebro- området enligt vidstående karta över

etappindelning.

Etapp I och II: antagande 2009 Etapp III: antagande 2010-2011

Etapp IV: eventuellt ihop med etapp III

Medverkande tjänstemän

Planen har upprättats på samhällsbyggnadskontoret med undertecknad som handläggare.

Emil Andréasson Arkitekt

Bilaga I: Villa- och trädgårdsstaden som stadsbyggnadstyp Referensexempel och gestaltningsråd för bostäder i Fjölebro

Exempel på attraktivt möte mellan hus och gata hämtat från Bergavik

”trädgårdsstad, engelska Garden City, stadsbyggnadstyp som söker kombinera stadskänsla med lantlighet och som präglas av måttlig täthet, låga trädgårdsförsedda hus samt traditionella – ofta trädplanterade – gator, torg och platser. Termen myntades på 1880-talet av Ebenezer Howard.”

Utdrag ur www.ne.se

Nyckelbegrepp för Fjölebro-områdets karaktär av villa- eller trädgårdsstad:

 Enhetligt gaturum med gröna kvaliteter

 Organiskt utformad kvartersstruktur med öppningar mot omgivande natur och park

 Tomter med tillräckliga trädgårdar för att skapa en grön karaktär

 Variation tillåts i bebyggelsens utformning, men med tillräcklig styrning för att kunna skapa goda stadsrum

Innehåll:

Referensexempel för trädgårds- och villastad hämtade från Kalmar: Stensö fiskeläge, Kalmarsundsparken, Getingen/Brändtorpet, Västra Berga och Bergavik

Gestaltningsråd för: Gaturum, tomtavgränsning, trädgård och hus

OBS. Denna bilaga ersätter inte en noggrann läsning av plankarta och planbestämmelser. Den vill ge goda exempel för den enskilde byggaren och en bakgrund till planens utformning.

Stensö Fiskeläge (Kv Viken)

Varierar mellan 4 till 6 m

Tomtstorlekar: mestadels 700-800 kvm Byggnadsarea: mestadels mellan 80- 120 kvm och uthus 10-15 kvm Stadsplan I:115 (från 1946)

Planbestämmelser: Byggrätt 20 % (max 100 kvm), huvudbyggnad 6 m från tomtgräns, tvåvåningsbyggnad med en högsta taklutning på 22.5 grader tillåts

Karaktär: Ett spontant framvuxet fiskeläge med kuperad terräng och organisk kvartersstruktur, huvudsakligen bestående av tvåvåningsbyggnader med stor andel av tomten obebyggd. Närhet till vattnet och spännande gaturum ger området dess kvaliteter.

Kalmarsundsparken (Kv Resedan)

Tomtstorlekar: mestadels 700-800 kvm Byggnadsarea: mestadels mellan 80-180 kvm och uthus 20-40 kvm

Stadsplan I:120 (från 1947)

Planbestämmelser: Minsta tomtstorlek 750 kvm, byggrätt 20 % (max 150 kvm varav uthus max 20 kvm), tvåvåningsbyggnader tillåtna med högsta taklutning på 30 grader och en

byggnadshöjd på 7.6 m

Karaktär: Stadsdelen är kanske Kalmars tydligaste exempel på trädgårdsstad, även om bebyggelsen inte är enhetlig i sin gestaltning och härstammar från olika tidsepoker. Stadsdelen har ett attraktivt utbud av olika typer av stadsrum, små torg och fickparker ger fina promenadmöjligheter och lägen för handel och service längs huvudgatorna. Stensövägen har i vissa partier en något kärv trafikmiljö, annars är gatorna lugna och gröna.

Getingen/Brändtorpet (Kv Vitvingen)

Gatubredd: 10 m

Avstånd huvudbyggnad till gata:

Växlar mellan 5 och 20 m beroende på vädersträck

Tomtstorlekar: mestadels 800-900 kvm Byggnadsarea: mestadels mellan 70- 110 kvm och uthus 20-40 kvm Stadsplan I:66 (från 1938) Planbestämmelser: Avstånd till tomtgräns 6 respektive 4.5 m beroende på byggnadshöjd, 12 % byggrätt (max

120 kvm), två våningar med byggnadshöjd 7.6 m tillåts

Karaktär: Ordnad villastad, huvudsakligen bestående av tvåvåningshus med stor andel av tomten obebyggd, gatusektionen är asymmetrisk men med enhetlig läge för husliv och stora förträdgårdar i söderläge.

Västra Berga (Kv Magne)

Avstånd huvudbyggnad till gata:

Varierar mellan 8 till 10 m

Tomtstorlekar: mestadels 800-1300 kvm

Byggnadsarea: mestadels mellan 70- 110 kvm och uthus 30-40 kvm Stadsplan I:87 (från 1939)

Planbestämmelser: Byggrätt 12 % (max 120 kvm), avstånd till tomtgräns 6 eller 4.5 m beroende på byggnadshöjd, två våningar med byggnadshöjd på 7.6 m tillåts

Karaktär: Ordnad villastad med delvis organiska kvartersformer, en stor andel av tomten är obebyggd med generösa förträdgårdar, läge för husliv är ungefärligt enhetligt.

Bergavik (Kv Kontrabasen)

Avstånd huvudbyggnad till gata:

Varierar mellan 6 till 14 m beroende på vädersträck

Tomtstorlekar: mestadels 700-850 kvm Byggnadsarea: mestadels mellan 90- 150 kvm och uthus 20-40 kvm Stadsplan I:233 (från 1960)

Planbestämmelser: Byggrätt 20 % (max 120 kvm) och 20 kvm uthusarea,

tvåvåningshus med byggnadshöjd på 7.5 m tillåtna, max takvinkel för tvåvåningshus 22.5 grader

Karaktär: Ordnad villastad med organiska kvartersformer, huvudsakligen bestående av envåningshus med generösa förträdgårdar i sydvästläge, garagen är ofta sammanbyggda i tomtgräns eller med huvudbyggnaden och läge för husliv är ungefärligt enhetligt. Bebyggelsen tidstypisk från 60- och 70-talen.

Gaturum

Material: Ett smalt gaturum eftersträvas för att hålla nere farterna. Körbanan är asfalt med gräsarmerade sidozoner. Kommunen har ingen möjlighet att sköta dessa gräsområden, men hoppas att de enskilda villaägarna ska känna det som ett värde med ett grönt, välvårdat gaturum med tydlig koppling till den egna tomten. En parallell på Kvarnholmen är de rosor som planterats på trottoaren intill husfasaden och sköts av de boende på fastigheten. Inga av gatorna inne i området har en genomfartsfunktion för bilar, men

Fjölebrovägen som har en roll i det övergripande gång- och cykelnätet har en mer offentlig prägel med avskild körbana och trädplanteringar.

Planteringar: På Fjölebrovägen föreslås trädplantering på en gräsremsa mellan körbana och gång- och cykelbana, dessa skyddas med utfartsförbud i planförslaget.

Utfarter: Kommunen vill ge en möjlighet att ansluta med utfarten direkt till den asfalterade körremsan, dvs. man kan gå ut med sin materialbeläggning över gatans sidozon som i övrigt är gräsarmerad. Detta är en funktionell och estetisk kvalitet. En alltför bred utfart kan bli ett sår i gaturummet, därför kommer inte mer än 3 m av gatumarken upplåtas på detta sätt (4.5 m för gemensamma utfarter), detta gäller även för grönremsan på Fjölebrovägen. På den mindre bostadsgatan kommer belysningsarmaturer, elskåp och dylikt placeras framför gräns mellan två tomter, därför bör utfarter i dessa fall anläggas med någon meters avstånd till tomtgränsen. I övrigt finns utfartsförbud för att trygga trädplanteringar och styra garage och utfart till tomtens sidozoner.

Husliv: Ett enhetligt avstånd från husfasad ut mot gata hjälper till att ge stadga åt gaturummet. En variation mellan hus med gaveln eller långsidan ut mot gatan kan vara positiv, men det är viktigt att ha ett enhetligt läge för husliven, särskilt när gaturummen är böjda ger det estetiska kvaliteter till området.

Tomtavgränsning

Material: Häckar rekommenderas som den huvudsakliga avgränsningen av tomten, eventuellt kombinerad med en låg mur eller staket. Detta ger ett grönt intryck till gaturummet samtidigt som en visuell avskärmning kan åstadkommas om så önskas.

Andra typer av tomtavgränsningar bör hållas låga och genomsiktliga. Tänk på sambandet mellan hus och

tomtavgränsning, en tumregel kan vara att trästaket passar bra med trähus och mur passar till stenhus.

Höjd: Fast avgränsning som staket eller stängsel tillåts inte högre än 110 cm, för en mur 50 cm. Detta för att ge en välkomnande karaktär till gaturummet.

En kombination av mur och staket kan vara ett attraktivt alternativ till en häck.

Grindar och utfarter: Grindar kan utformas till ett stiligt inslag i gatumiljön som blir en villatomts ”dörr” och smycke mot omvärlden. Rejäla grindstolpar i sten är hållbara och attraktiva, särskilt när de kontrasteras mot en smäcker smidesgrind.

Trädgård

Disponering: Zonen mellan hus och gata är 6 m bred i Fjölebro-området vilket borde möjliggöra en förträdgård som kan hantera mötet mellan hus och gata på ett bra sätt. En fin förträdgård kan framhäva ett hus kvaliteter utåt samtidigt som den tydligt definierar en privat zon.

Fjölebro-området gränsar till en park där människor kommer vistas och röra sig, därför bör trädgården förhålla sig till parken som även den ett offentligt rum.

Ett attraktivt sätt att avgränsa tomten är att ta tillvara höjdskillnaden och

förstärka den, till exempel använda en stensatt slänt med en häck på

ovankanten.

Tidsperspektiv: Vintergröna växter gör en stor skillnad under vinterhalvåret! Om tomten har ett eller flera större träd kan det ge en speciell karaktär åt trädgården, inte minst under tiden som planterade träd och buskar växer upp till

rumsskapande element, vilket kan handla om flera decennier. Ligger trädet nära inpå gatan kan det dessutom tillföra stora kvaliteter till gaturummet.

Hus

Volym: Smala huskroppar kan ge ett smäckert och attraktivt uttryck till huset och ljusa interiörer. Större

byggnadsvolymer kan ibland må bra av en visuell uppdelning eller uppbrytning av volymen. För en passande

helhetsgestaltning rekommenderas att anlita arkitektkompetens.

Fasad: Tidsaspekten är mycket viktig att beakta, hur hållbart materialet är på sikt, både estetiskt och funktionellt. För träfasader bör så kallade midjeband helt

undvikas eller ges en noggrann detaljutformning. En enkel fasadutformning brukar hålla bättre i längden än en överdrivet komplicerad fasad.

Tak: Lertegel har en god hållbarhet och är ett klassiskt material.

När många i ett område väljer samma takmaterial bidrar det till att hålla samman karaktären, därför rekommenderas rött lertegel generellt i området. Takkupor och komplicerade takformer bör undvikas och taksprång hållas korta. För låga taklutningar och en mer modern byggnadsstil kan slätplåt eller sedumtak vara ett fint takmaterial.

Entréer: Entréer tydligt synbara från gatan ger ett inbjudande intryck. För tillgängligheten är det önskvärt att minimera antalet trappsteg, nivåskillnaden bör inte vara större än att den lätt klaras med en mindre ramp vid behov.

Komplementbyggnader: För att huvudbyggnaden ska få den framträdande platsen på tomten är det viktigt att

komplementbyggnader tydligt underordnar sig, indragna på tomten och med en mindre påtaglig byggnadsvolym. Enhetlighet i fasadmaterial och takvinkel med huvudbyggnaden kan vara en positiv kvalitet. Skärmtak för så kallade ”carports” ska tydligt

upplevas som tak och får inte byggas på förgårdsmark. Skärmtakets struktur bör lyftas fram.

Energi: Välplacerade fönster och energieffektivt klimatskal kan avsevärt minska uppvärmningskostnaderna för en byggnad. Fjärrvärmeledningar finns befintligt i Fjölebro-området och

rekommenderas som det miljövänligaste värmesystemet. Solfångare på tak är också en god miljövänlig investering vilket gestaltningsmässigt gärna kombineras med plåttak.