• No results found

Handen på hjärtat - Hur fungerar ert arbetsmiljöarbete? Niklas Wikström Business Development Manager WSP Sverige AB

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Handen på hjärtat - Hur fungerar ert arbetsmiljöarbete? Niklas Wikström Business Development Manager WSP Sverige AB"

Copied!
42
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Handen på hjärtat -

Hur fungerar ert arbetsmiljöarbete?

Niklas Wikström

Business Development Manager WSP Sverige AB

2014-03-10

(2)

Handen på hjärtat…

§  Riskanalyser och säker arbetsmiljö

§  Lagstiftning och andra krav

§  Säkerhetskultur och beteende

§  Kommunikation och samverkan

§  Uppföljning och revisioner

§  Vid våra webinar inom arbetsmiljöområdet presenterar WSP aktuell

lagstiftning och andra krav samt ger matnyttiga exempel på metodik,

verktyg och referenser. Följande områden kommer att presenteras.

(3)

Handen på hjärtat…

§  Krav på riskanalyser i lagstiftning och standard

§  Verktyg och metodik för riskanalyser

§  Vidta förebyggande åtgärder

§  Ta fram säkra arbetsinstruktioner

§  Hur jobbar ni med riskanalyser och säker arbetsmiljö?

(4)

Krav på riskanalyser i lagstiftning och standard

Definitioner

§  Risk – kombination av sannolikheten för att en farlig händelse eller exponering ska inträffa och hur allvarlig skada eller

ohälsa som den kan orsaka.

§  Riskbedömning – process för att utvärdera den risk som orsakas av en fara, där man tar hänsyn till om obefintliga åtgärder är tillräckliga och avgör om risken är acceptabel.

§  Acceptabel risk – risk som reducerats till en nivå som

organisationen kan tolerera med hänsyn till skyldigheter enligt lag och till sin egen arbetsmiljöpolicy.

SIS-OHSAS 18001:2007 Ledningssystem för arbetsmiljö

Krav på att identifiera faror, bedöma risker samt bestämma hur faror och risker styrs.

§  Ta hänsyn till ett stort antal olika faktorer

§  Fastställa metodik och verktyg för riskanalyser

§  Bedöma och hantera risker vid förändringar i verksamheten

§  Dokumentera och hålla resultaten uppdaterade

(5)

Krav på riskanalyser i lagstiftning och standard

AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete

Krav på att regelbundet och systematiskt undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna för att någon kan komma att drabbas av ohälsa eller olycksfall i arbetet.

§  Vid riskbedömningar ska hänsyn tas till alla faktorer som påverkar arbetssituationen, inte bara de som kan påverka hälsa och säkerhet negativt. Detta gäller alltså både fysiska, psykologiska och sociala faktorer.

§  När ändringar i verksamheten planeras, skall arbetsgivaren bedöma om ändringarna medför risker för ohälsa eller olycksfall som kan behöva åtgärdas.

§  Riskbedömningen ska dokumenteras skriftligt och det ska anges vilka risker som finns och om de är allvarliga eller inte.

§  När riskerna är allvarliga ska det finnas skriftliga instruktioner för arbetet.

§  Kraven på riskbedömningar omfattar även arbete som utförs av inhyrd personal.

I de flesta av Arbetsmiljöverkets föreskrifter ställs krav på riskbedömningar.

§  Risker ska analyseras och bedömas vilka som är allvarliga.

§  Åtgärder ska planeras och vidtas för de risker som är allvarliga.

(6)

Krav på riskanalyser – Summering

§  Regelbundenhet och systematik

§  Planera in riskanalyser

§  Fastställ metodik

§  Ta fram verktyg

§  Samla in information, tex statistik, mätningar, skyddsronder, enkäter, protokoll, medarbetarsamtal

§  Beakta alla faktorer som påverkar arbetssituationen

§  Fysiska, psykologiska och sociala faktorer

§  Allt som kan orsaka ohälsa och olycksfall

§  Analysera risker

§  vid förändringar i verksamheten

§  för inhyrd personal

§  Dokumentera samtliga risker skriftligt

§  Samla en bruttolista

§  Ange om riskerna är allvarliga eller inte

§  Håll resultaten uppdaterade.

§  Skriftliga instruktioner när riskerna är allvarliga.

(7)

Verktyg och metodik för riskanalyser

Exempel på checklistor

§  Arbetsanpassning och rehabilitering

§  Belastningsergonomi

§  Bygg- och

anläggningsarbete

§  Checklista för

projekteringsansvar

§  Datorarbete

§  Kundtjänstföretag

§  In- och uthyrning av arbetskraft

§  Kemiska arbetsmiljörisker

§  Maskiner

§  Offentlig upphandling

§  Restaurang

§  Skola

§  Smitta

§  Städning

§  Systematiskt arbetsmiljöarbete

§  Chefers arbetsmiljö

§  Transport

§  Truckar

§  Hot och våld

§  Återvinning

Checklistor för riskbedömningar

§  Bra verktyg, men får inte begränsa identifieringen.

§  Ska omfatta fysiska, psykologiska och sociala (samt arbetsorganisatoriska) arbetsmiljörisker.

§  Anpassa efter organisation, verksamhet, projekt etc.

§  Missa inte psykologiska och sociala risker för de med tekniskt / fysiskt arbete.

§  Kan skapa falsk trygghet. ”Jag har ju kryssat alla…”

(8)

Verktyg och metodik för riskanalyser

§  Workshop – Effektivt möte

§  Moderator – Leder och styr

§  Chefer, Projektledare, Ansvariga

§  Medarbetare, Inhyrd personal

§  Entreprenörer och leverantörer

§  Skyddsombud, HR

§  Arbetsmiljösamordnare/-ingenjör

§  Brainstorming – Regler och metodik

§  Begränsa tiden för riskidentifieringen

§  Klargör regler och metodik

§  Allt ska noteras, ingen kritik

§  Inga risker ska bedömas i steg 1

§  Moderatorn leder, men styr inte

§  Följ arbetsprocessen

§  Använd checklistor/guider

§  Återanvänd information

§  Sammanställ riskerna

§  Inga bedömningar görs i steg 1

(9)

Verktyg och metodik för riskanalyser

Dokumentera riskidentifieringen

§  Risk - Formulera en kort beskrivning utformad som en händelse (dvs. vi ska senare kunna ange sannolikhet och konsekvenser för risken = skadehändelsen).

§  Händelsemekanismer - Redogör gärna mer utförligt hur skadehändelsen kan uppkomma samt tänkbara omständigheter och händelsemekanismer.

§  Möjliga orsaker - Beskriv orsaker och andra bakomliggande faktorer till att skadehändelsen kan inträffa.

§  Skada, påverkan - Beskriv i klartext vilken typ av skada, påverkan eller effekt som blir följden av att skadehändelsen inträffar. Här ska ingen klassning i siffror göras.

Nr Risk Händelsemekanismer Möjliga orsaker

(övriga kommentarer)

Skada, påverkan

1 Fall från byggställning, hög höjd.

Ställningsbygge.

Ställning rasar.

Dåligt utförande.

Bristande utbildning.

Bristande kontroll.

Personskada, dödsfall

2

(10)

Verktyg och metodik för riskanalyser

§  En 5x5 matris ger tillräckligt detaljerad bedömning av

sannolikhet och konsekvenser

§  Anpassa skalor och kriterier för respektive verksamhet eller projekt.

§  Anpassa färger för

acceptabla och allvarliga risker om andra

acceptanskriterier ska

tillämpas.

(11)

Verktyg och metodik för riskbedömningar

Nr Risk S K Summa Åtgärder Ansvarig Datum 1 Fall från

byggställning, hög höjd.

2 5 10 Certifierade ställnings- byggare.

Pers.Säk- utbildning.

Proj.chef 2013-10-31

2

§  Bedöm först sannolikhet att risken inträffar utan att spekulera i vilken

konsekvensen kan bli. Bedöm sedan vilka konsekvenser händelsen kan få.

§  Resultaten från den första övergripande riskanalysen kan påverka matrisens färger i mitten – Vad är kritiskt och vad är acceptabelt för oss?

§  Fastställ lämpliga åtgärder, ansvarig och datum för de kritiska/allvarliga riskerna.

§  Gör en förnyad analys efter genomförda åtgärder.

§  Samla in, dokumentera och återanvänd informationen vid regelbundna analyser,

i projekt, till andra delar av verksamheten.

(12)

Vidta förebyggande åtgärder

Att ta fram säkra arbetsinstruktioner

§  Låt alltid ansvarig chef och arbetsledare delta i arbetet med förebyggande och

riskreducerande åtgärder.

§  De som arbetar i processen, dvs utsätts för risken ska också delta.

§  Engagera också skyddsombud och arbetsmiljöingenjör samt gärna

personalavdelning och företagshälsovården.

§  Förebyggande åtgärder ska utformas…

§  Eliminering

§  Utbyte

§  Tekniska skyddsåtgärder

§  Utmärkning/Varning o/el Administrativ styrning

§  Personlig skyddsutrustning

(13)

Säkra arbetsinstruktioner…

§  Arbetsinstruktioner ska

§  Granskas av användarna + repr

§  Godkännas av ansvarig chef

§  Kommuniceras till medarbetarna.

§  Följ regelbundet upp att

§  medarbetarna har förstått dem,

§  att de används,

§  att de fungerar bra och

§  har avsedd effekt.

§  Beskriv arbetsprocessen och vilka som är engagerade

§  Vad påverkar arbetet…?

§  Metoder, verktyg, utrustning, omgivning/

miljö, tider, ansvar, organisation etc.

§  Dokumentera bara det som behövs…

§  Logisk ordningsföljd och processteg ger tydlighet och trygghet

§  Tekniska instruktioner, handböcker, manualer ska användas.

§  Utbildning, information

§  Mentorskap, handledning, praktisk övning

§  Arbetsinstruktioner ska vara

§  Tydliga och avgränsade

§  Bilder + text

§  Baserade på aktuella förhållanden

(14)

Handen på hjärtat…

§  Identifiera lagar och andra krav

§  Verktyg och metodik för lagbevakning

§  Kommunicera ändringar och nyheter

§  Genomföra lagefterlevnadskontroller

§  Hur hanterar ni lagstiftning och andra krav?

(15)

Hantera lagar och andra krav

§  Krav på att identifiera lagstiftning

§  Viktigt att förbereda verksamheten inför kommande ändringar och nyheter i lagstiftningen

Hur kan WSP hjälpa till med lagbevakning och uppföljning?

§  Upprätta laglista

§  Bevaka nyheter i miljö- och arbetsmiljölagstiftning

§  Beskriva hur verksamheten berörs av nyheter ändringar i lagstiftningen

§  Sammanställa relevanta ändringar i effektiva rapporter inför Ledningens genomgång

§  Genomföra lagefterlevnadskontroller WSP:s Best Practice databas

Synliggör goda exempel och låter kreativa lösningar inspirera och engagera

medarbetare i att förbättra företagets systematiska arbetsmiljöarbete

(16)

CSP is a Platform Tool for

Sustainability Performance Reporting

(17)

BEST PRACTICE

(18)

ARBETSMILJÖ

Goda Exempel

Uppföljning Åtgärder

Tillbud

(19)

•  Nätverk för företag som jobbar aktivt med att förbättra miljö och

arbetsförhållanden i sina leverantörskedjor.

ü  Forumträffar och webinars

ü  Kunskapsöverföring ü  Erfarenhetsutbyte

www..greenchain.se

(20)

Handen på hjärtat…

§  Att bygga en säkerhetskultur

§  Att skapa engagemang

§  Att förändra beteende och attityder

§  Hur är säkerhetskulturen på ert företag?

(21)

Säkerhetskultur - > Säkerhetsklimat

(Schein, 2004)

POLICY MÅL

M å l : Ö v e r e n s s t ä m m e l s e !

Gruppens gemen- samma antaganden

Uttalade värderingar Beteende och

agerande

(22)

Säkerhetskulturens 4 hörnstenar

Rapporterande kultur Rättvis kultur

Lärande kultur Flexibel kultur

(Reason 1997)

(23)

Heinrichs triangel

1 30

300

3 000

30 000

Död

Allvarlig skada

Mindre allvarlig skada

Tillbud

Observationer

(24)

Handen på hjärtat…

§  Skapa engagemang runt vårt personliga säkerhetstänkande, genom utbildning.

§  Titta på sina egna attityder och förstå hur dessa påverkar mitt beteende.

§  Fokus på säkerhet/ prata om säkerhet.

§  Förstå vikten av ledningens engagemang i säkerhetsarbetet!

§  Så hur når vi en god säkerhetskulturen? Jo, genom att exempelvis:

(25)

Handen på hjärtat…

(26)

Handen på hjärtat…

§  Samverkan och deltagande

§  Internkommunikation och kampanjer

§  Interna och externa intressenter

§  Hur kommunicerar och samverkar ni kring arbetsmiljö?

(27)

Handen på hjärtat…

§  AFS 1999:3 Byggnads och anläggningsarbete –

Byggarbetsmiljösamordnare BAS P/ BAS U

§  OHSAS 18001:2007 4.4.3.2 Deltagande och samråd.

§  AML 3 Kap 4 §, krav på medarbetarnas deltagande

§  AML 3 kap 3§d,e,g Samordningsansvarig

SAMVERKAN OCH DELTAGANDE

(28)

Handen på hjärtat…

Intern kommunikation

§  AFS 2001:1 SAM (Systematiskt

arbetsmiljöarbete) Kunskap om faror och risker kräver kommunikation

§  OHSAS 18001:2007 4.4.3.1 Kommunikation

§  mellan olika nivåer

§  inhyrda och besökare

Extern kommunikation

§  OHSAS 18001:2007 4.4.3.1 Kommunikation

§  Externa synpunkter

(29)

Handen på hjärtat…

INTERNKOMMUNIKATION

§  Internkommunikation enligt lag

§  Internkommunikation för att riktigt få med sig medarbetarna och uppnå en långsiktig och stabil förankring av arbetsmiljöarbetet i hela organisationen.

(30)

Handen på hjärtat…

§  Olika yrkesgrupper behöver olika utformad information. Anpassa tilltalet och utformningen av informationsmaterialet.

§  Kommunikationskanalerna varierar beroende på vilken/vilka yrkesgrupper du vill nå. I vissa lägen kan intranätet vara en bra kanal, i andra lägen är det bättre med en enklare folder.

Starta med ett ta fram en enklare kommunikations- strategi samt en plan för er interna kommunikation.

INTERNKOMMUNIKATION

(31)

Handen på hjärtat…

EXTERN KOMMUNIKATION FÖR ATT…

§  …stärka företagets varumärke

§  …ett företag som arbetar strukturerat med sitt arbetsmiljöarbete får ett ökat förtroende hos sina befintliga och presumtiva kunder.

§  …vara en attraktiv arbetsgivare och attrahera rätt personal.

Starta med att komplettera befintlig kommunikations- strategi alternativt ta fram en ny, följ upp med en kommunikationsplan.

(32)

Handen på hjärtat…

§  Hur följer ni upp arbetsmiljöarbetet?

(33)

Det finns alltid något som kan bli ännu bättre

(34)

Vad säger lagen?

9 § - Olyckor och allvarliga tillbud ska utredas för att förebygga ohälsa och olycksfall i fortsättningen

10 § - Genomförda åtgärder ska kontrolleras

11 § - Arbetsgivaren ska varje år göra en uppföljning av det

systematiska arbetsmiljöarbetet. > 10 anställda så ska det dokumenteras.

AFS 2001:1 om Systematiskt Arbetsmiljöarbete

(35)

Vad säger OHSAS 18001?

4.3.2 - Identifiera och ha tillgång till lagkrav och andra arbetsmiljökrav

4.5.1 – Prestandamätning och övervakning

4.5.2 - Krav på lagefterlevnadskontroll och efterlevnad av andra krav

4.5.3 - Utreda incidenter och avvikelser 4.5.5 - Intern revision

4.6 - Ledningens genomgång

(36)

Metoder och verktyg

1. Metoder för uppföljning av arbetsmiljöarbetet

Skyddsronder, Interna revisioner, Externa revisioner, Lagefterlevnadskontroller

Viktigt: Ersätt inte lagefterlevnadskontroll med stickprovskontroller av lagefterlevnad genom internrevision.

Viktigt: Revidera inte bara dokumentation och rutiner. Försök att få en uppfattning

om säkerhetskulturen.

(37)
(38)

Metoder och verktyg

2. Metoder för uppföljning av händelser Avvikelserapportering och orsaksanalyser Viktigt: analysera orsaker till sjukfrånvaro

Viktigt: förstärk den rapporterande kulturen med återkoppling!

!

(39)

Metoder och verktyg

3. Följ upp genom mätning och indikatorer

Proaktiv mätning – riskrapportering, frisknärvaro, personalnöjdhet Reaktiv mätning – olyckor, ohälsa osv.

Tips: ha en målbild, exempelvis ett hälsobokslut eller motsvarande

(40)

Korsreferens Arbetsmiljöindikator - OHSAS - SAM

Arbetsmiljöindikator (exempel)

SIS-OHAS 18001:2007 SAM AFS 2001:1

A.1.1 Organisationens Policyer

4.2 Arbetsmiljöpolicy 5 § Arbetsmiljöpolicy

A.1.2 Uppgiftsfördelning inom organisationen

4.4.1 Resurser, roller, ansvar, organisations- ansvar och befogenheter

6 § Uppgiftsfördelning

A.1.3 Mål och

handlingsplaner inom organisationen

4.3.3 Mål och handlingsplaner

10 § Ta fram

handlingsplan och genomföra åtgärder A.1.4 Samråd och

samverkan i

arbetsmiljöfrågor

4.4.3.2 Deltagande och samråd

4 § Arbetstagare, medverkan

A.1.5 Tillgång till

företagshälsovård eller motsvarande resurs

4.4.1 Resurser, roller, ansvar,

organisationsansvar och befogenheter

12 § Sakkunnig extern

hjälp

(41)

forts Korsreferens Arbetsmiljöindikator - OHSAS - SAM

Arbetsmiljöindikator (exempel)

SIS-OHAS 18001:2007 SAM AFS 2001:1

A.1.6

Arbetsmiljöutbildning

4.4.2 Kompetens, utbildning och medvetenhet

7 § Kunskaper

A.1.7 Rutiner för arbetsmiljöarbetet

4.4.4 Dokumentation 5 § Skiftliga rutiner

A.2.1 Fysisk arbetsmiljö 4.3.1 Identifiera faror, bedöma risker samt bestämma hur faror och risker styrs

8 § Risker, undersökning och riskbedömning

A.2.2 Skyddsutrustning 4.3.1 Identifiera faror, bedöma risker samt bestämma hur faror och risker styrs

10 § Åtgärder

(42)

forts Korsreferens Arbetsmiljöindikator - OHSAS - SAM

Arbetsmiljöindikator (exempel)

SIS-OHAS 18001:2007 SAM AFS 2001:1

A.3 Psykisk/social arbetsmiljö

4.3.1 Identifiera faror, bedöma risker samt bestämma hur faror och risker styrs

8 § Risker, undersökning och riskbedömning

A.4 Säkerhetskultur 4.4.1 Resurser, roller, ansvar, organisations- ansvar och befogenheter

8 § Uppmärksamhet i vardagen

A.5 Arbetsskador och tillbud

4.5.3.1 Utredning av incidenter

9 § Utredning av olyckor och allvarliga tillbud.

10 § Åtgärder,

handlingsplan

References

Related documents

Mätosäkerheten för ackrediterade mikrobiologiska analyser kan erhållas från laboratoriet efter begäran.. Rapport

dagvattenberäkningarna sammanställs i detta dokument och har som avsikt att ge en klar bild över hur dagvattnet från planområdet påverkas av exploateringen och vilka lösningar

Kommunen har rätt att reglera mark- och vattenområden samt bebyggelse i enlighet med plan- och bygglagen (PBL). Detta sker genom översikts- och detaljplaner samt

”Det är centralt att de prognoser för trafikutveckling som ligger till grund för kommande åtgärdsplanering utgår från nu beslutade förutsättningar, styrmedel och planer

Delområde 3 kommenteras inte vidare i detalj då jorden generellt består av friktionsmaterial alternativt av ett ytligt lager torrskorpefast lera direkt ovan friktionsmaterial.. Figur

Det kan i teorin innebära en ökad energianvändning per kilo tillverkat stål, men sett till nyttan av stålet (dvs. att mindre mängd stål används eller samma mängd stål

Den intensiva soulpopen med den vassa falsetten är som Juvelen, Jonas Pettersson, säger: "sånger från hjärtat, sjungna från höften". Själv dansar han helst till

Dessförinnan får kontroll av anläggningar som omfattas av treårsfrist enligt denna författning genomföras med frist som är mellan tre år och fristen som gällde enligt de