Dagvattenplan för Alingsås tätort Del III
Åtgärdsplan
Planerade förbättringsåtgärder för Alingsås tätort
Maj 2011
Ett samarbetsprojekt mellan Miljöskyddskontoret Plan- och byggkontoret Tekniska kontoret
Projektledare:
Kristian Grötting
VA-chef
Del I Underlagsrapport - Fakta om dagvatten och situationen i Alingsås tätort
Policy och mål - Ett politiskt ställningstagande i dagvattenfrågan, ingår i VA-strategi i Alingsås kommun
Del II Riktlinjer - Handläggning av dagvattenfrågor i Alingsås tätort
Del III Åtgärdsplan - Planerade förbättringsåtgärder för Alingsås tätort
1 OM ÅTGÄRDSPLANEN
Åtgärdsplanen fokuserar särskilt på vilka områden som bidrar med mycket förore- ningar till recipienten, eller har svåra hydrauliska problem, och som därmed bör åtgär- das.
I åtgärdsplanen anges även ett översiktligt förslag till typ av åtgärder, uppskattade kostnader samt tidplan och finansiering.
Planen 2011 behandlar två dammobjekt som har detaljprojekterats och kostnadsberäk- nats samt montering av filter i dagvattenbrunnar för centrum. Ett tredje förslag på dammanläggning ingår också där tillståndsprövning och detaljprojektering kan påbör- jas inom tre år.
Åtgärdsplanen bör följas upp årligen och uppdateras minst vart tredje år, då nya objekt fylls på i genomförandeplaneringen. Ansvarig för uppföljning och uppdateringen är VA-chefen.
2 METOD
Åtgärdsplanen utgör del III i Dagvattenplan för Alingsås tätort (uppdaterad 2011), och grundar sig på fakta om dagvatten och situationen i Alingsås, som redovisas i under- lagsrapporten (del I).
Utredningen visar vilka avrinningsområden som bidrar med mest föroreningar och hur känsliga de olika recipienterna är. Hydrauliska problem i befintliga ledningssystem har också identifierats. Utifrån dessa uppgifter har de utsläppspunkter identifierats som är mest angelägna att åtgärda.
Utifrån det miljömässiga behovet av åtgärder har möjliga platser för dagvattenanlägg- ningar identifierats. Utgångspunkten för val av område har varit att det i största möj- liga mån;
- skall ligga i anslutning till avrinningsområdets utlopp,
- skall ligga lägre än ledningens nivå (för att undvika pumpning) - skall vara tillräckligt stort för att täcka ytbehovet
- skall inte orsaka omotiverade ingrepp med hänsyn till naturvärden vid platsen - skall tillföra ett estetiskt och pedagogiskt värde
- skall i möjligaste mån ta hänsyn till andra starka markanvändningsintressen
Utifrån flöde, föroreningsgrad och platstillgång har sedan lämplig anläggningstyp fö- reslagits. En översiktlig kostnadsuppskattning har gjorts för respektive anläggning.
De områden som valts som objekt är möjliga att utföra enligt gällande planbestämmel-
ser. Dessa uppgifter har legat till grund för en prioritering av åtgärderna.
3 PRIORITERADE ÅTGÄRDER
En sammanställning av samtliga åtgärdsförslag återfinns i Dagvattenplan för Alingsås tätort 2001 (Dvpl 2001). Sammanställningen kommer att hanteras som bakgrunds- material för framtida uppdateringar av Åtgärdsplanen.
Av sammanställningen kan man utläsa;
- vilket avrinningsområde det gäller, - korta fakta om avrinningsområdet - föreslagen anläggningstyp
- uppskattad kostnad i 2001 års prisnivå
- bedömd angelägenhetsgrad, genomförbarhet och inbördes prioritering
Ytterligare information om dagvattnets miljöpåverkan och metoder för ekologisk dag- vattenhantering står att läsa i del I och II, Dagvattenplan för Alingsås tätort och Un- derlagsrapport och Riktlinjer (TN 2011-04-11).
För några av de områden som bedömts vara särskilt angelägna att åtgärda kan dammar utgöra ett alternativ. Dammar är ett kostnadseffektivt sätt att behandla dagvatten. De är också synliga anläggningar, som kan tillföra stora värden ur rekreations-/estetisk och pedagogisk synvinkel. Att de är just synliga och tillgängliga ställer ofta högre krav på planarbetet, vad gäller t ex medborgarinflytande, samt utformning av säkerhetsåt- gärder för att undvika olyckor.
De områden som i denna uppdatering föreslås för byggande av dammanläggningar är:
- Västra Noltorp
- Stockslycke, Linnebäck
- Stockslycke, Norra Fiskaregatan
När det gäller åtgärder för Centrala Alingsås ersätts tidigare föreslagen lösning i Dvpl 2001 med filter i dagvattenbrunnar eller oljeavskiljare.
En översiktlig presentation av respektive område och åtgärdsförslag följer nedan.
De tabeller med värden, redovisade för respektive avrinningsområde som ingick i
Dvpl 2001, har medvetet tagits ur uppdateringen 2011 av åtgärdsplanen. Åtgärdsför-
slagen bygger på idéer och översiktliga utredningar. Materialet finns tillgängligt som
vägledning vid behov men kräver en uppdatering i detalj då förutsättningar i många
fall ändrats bl.a på en ökning av antalet hårdgjorda ytor. De överslagsberäknade kost-
naderna i Dvpl 2001 bör beräknas enligt index 311 för markarbeten vilket innebär en
kostnadsökning med 39,5 % mellan dec 2001 – dec 2011 (se avsnitt 5 nedan).
Västra Noltorp (M2, M3)
Tegelbruksviken (Mjörn) får idag ta emot stora mängder orenat dagvatten från en stor del av nord- västra Alingsås (område M2 och M3, se nedan). Dagvattenledningarna som sammanstrålar i Västra Noltorp för med sig dagvatten från främst bostadsområden, men även från Kungälvsvägen.
Nere i dalgången i Västra Noltorp återfinns den kulverterade Bolltorpsbäcken och norrifrån den kulverterade bäcken från Kvarntorpet med sjösystem ovanför. Förslaget innebär anläggande av damm med flöde genom filtervall i gräns till naturreservatet där de kulverterade dagvattenstråken mynnar i Mjörn. Planering för åtgärder i området påbörjas 2012 – 2013.
Karta 1 Kartan visar de två stora områdena M2 och M3 som omfattar större delen av tä- tortens nordvästra stadsdelar. Det ursprungliga förslaget med öppnande av Bolltorpsbäcken och byggande av dammar har utgått p.g.a för djupt liggande dagvattenkulvert.
Figur 1 Vy över studerat läge för dagvattendamm i Tegelbruksviken
Enehagen Enehagen Enehagen Enehagen Enehagen Enehagen Enehagen Enehagen Enehagen Kvarnbacken
Kvarnbacken Kvarnbacken Kvarnbacken Kvarnbacken Kvarnbacken Kvarnbacken Kvarnbacken Kvarnbacken
Mjörn Mjörn Mjörn Mjörn Mjörn Mjörn Mjörn Mjörn Mjörn
Noltorp Noltorp Noltorp Noltorp Noltorp Noltorp Noltorp Noltorp Noltorp Tegelbruket
Tegelbruket Tegelbruket Tegelbruket Tegelbruket Tegelbruket Tegelbruket Tegelbruket Tegelbruket
K21K21 K21K21K21K21K21K21K21 S8
S8S8 S8S8S8S8S8 S8 S7S7 S7S7 S7S7S7S7 S7 S13S13 S13S13S13S13S13S13S13 M3M3 M3M3M3M3M3M3M3
S6 S6S6S6S6S6S6S6S6
S5 S5S5S5S5S5S5S5S5 M1M1
M1M1M1M1M1M1M1
M2M2 M2M2M2M2M2M2M2
M4M4 M4M4M4M4M4M4M4
1 1 1 1 1 1 1 1 1
Enehagen Enehagen Enehagen Enehagen Enehagen Enehagen Enehagen Enehagen Enehagen Kvarnbacken
Kvarnbacken Kvarnbacken Kvarnbacken Kvarnbacken Kvarnbacken Kvarnbacken Kvarnbacken Kvarnbacken
Mjörn Mjörn Mjörn Mjörn Mjörn Mjörn Mjörn Mjörn Mjörn
Noltorp Noltorp Noltorp Noltorp Noltorp Noltorp Noltorp Noltorp Noltorp Tegelbruket
Tegelbruket Tegelbruket Tegelbruket Tegelbruket Tegelbruket Tegelbruket Tegelbruket Tegelbruket
K21 K21K21K21K21K21K21K21K21 S8
S8S8 S8S8S8S8S8 S8 S7 S7S7 S7S7S7S7S7 S7 S13S13 S13S13S13S13S13S13S13 M3 M3M3M3M3M3M3M3M3
S6 S6S6S6S6S6S6S6S6
S5S5 S5S5S5S5S5S5S5 M1
M1M1M1M1M1M1M1M1
M2 M2M2M2M2M2M2M2M2
M4M4 M4M4M4M4M4M4M4
1 1
1 1 1 1 1 1 1
3.1 Stockslycke - Linnebäck (G9)
Bostadsområdena vid Östra Ängabo med stora parkeringsytor och genomgående busstrafik alstrar stora mängder förorenat dagvatten. Gerdsken som är mottagaren av dagvattnet ligger högst i vattensy- stemet inom Alingsås tätort. Åtgärder som vidtas för att rena dagvatten som har Gerdsken som recipi- ent, gynnar därigenom även Lillån, Säveån och i förlängningen även Mjörn
Förslaget bygger på att man i backen på Kaptensvägen ner mot Fyrmästarevägen lyfter upp dagvattnet i kulverten från Ängabo Centrum. Vattnet leds sedan i ledningar och öppna breda diken för att spridas ut i ett antal dammar på befintliga ytor fram mot Sjömansvägen. Metaller och andra föroreningar i partikelform sedimenterar ner i dränerade dammbottnar och en nyanlagd filtervall slutför sedan re- ningen av vattnet innan det når badsjön Gerdsken. Vattnet från Kroksjön och Linnefors, som består av vatten från naturområden, har ingen förorening p.g.a trafikytor utan leds därför förbi reningsanlägg- ningen.
Karta 2 Det kulverterade dagvattnet från Ängabo Centrum och Ö Ängabo föreslås att le- das genom dammar på sin väg ner till Gerdsken.
Figur 2 Vy vid ett av de föreslagna lägena för dagvattendamm ovanpå den kulverterade Linnebäck.
3 3 3 3 3 3 3 3 3
Gerdsken Gerdsken Gerdsken Gerdsken Gerdsken Gerdsken Gerdsken Gerdsken Gerdsken
Stockslycke Stockslycke Stockslycke Stockslycke Stockslycke Stockslycke Stockslycke Stockslycke Stockslycke
G9 G9 G9 G9 G9 G9 G9 G9 G9 K13 K13
K13 K13 K13 K13 K13 K13 K13 G8 G8 G8 G8 G8 G8 G8 G8 G8
G10 G10 G10 G10 G10 G10 G10 G10 G10
K12 K12 K12 K12 K12 K12 K12 K12 K12 G13 G13
G13 G13 G13 G13 G13 G13 G13
K15 K15
K15 K15 K15 K15 K15 K15 K15
Kartskiss över Damm 2 och 3 vid Stockslycke - Linnebäck
Stockslycke – Linnebäck (Swecos funktionsbeskrivning)
Projektbeskrivning
Flöde från dagvattenledning mot dammarna styrs med hjälp av en reglerbrunn som sätts på be- fintlig D800mm ledning i Kaptensvägen. Avsättning mot dammarna utförs med tryckledning (D500mm PE, PN6, flöde max ca 500 l/s). För att undvika konflikt med befintlig fjärrvärme- ledning i grönremsa, läggs denna i trottoar längs Kaptensvägen.
Genomströmning filtervall: 20 l/s Längd skibord: ca 2,5 m
Volymbehov: ca 2000 m³. Uppnådd volym ca 2000 m³.
Samtliga värden för magasinsvolym är beräknade utifrån ett 10-års regn.
För damm 2 och 3 är djupet i dammen begränsat av omkringliggande bil- och GC-vägar. Dess- utom ligger området i en naturlig svacka i parkmark och det finns befintliga spill- och dagvat- tenledningar som begränsar dammarnas utbredning. Dammarna föreslås ha en varierande slänt- lutning på ca 1:6 men brantare (uppemot ca 1:3) vid befintliga träd.
Damm 2
Uppnådd fördröjningsvolym ca 1650 m³. Vattenytan i dammen föreslås ligga på nivån ca +65,00. Botten läggs med lutning mot filtervall på nivån ca +64,00 till +64,30. Filtervallen be- räknas ha en längd av ca 15 m och skibordet beräknas ha en längd av ca 2,5 m. Botten förses med dränering och erosionsskyddande släntbeklädnad av sten i dim 8-50mm ca 2 meter bred.
Ovan detta läggs slänt av krossmaterial klätt med färdiggräs. Mellan dammens två huvuddelar vid korsning med D300 ledning läggs en djupliggande trumma D600 under en lokal förhöjning av bottnen. Höjningen byggs upp av erosionsskyddande material storlek 10-200mm.
GC-vägen höjs från sin befintliga nivå upp till en miniminivå på +65,50. Befintliga dagvatten- brunnar med gallerbetäckning tas bort och ledningar proppas. Övriga brunnar justeras efter nya förhållanden. De brunnsbetäckningar som hamnar i vattenyta kan med fördel ges någon form av konstnärlig gestaltning och höjas alt göras i tätt utförande.
Damm 3
Öppet dike överst i systemet. Uppnådd fördröjningsvolym ca 350 m³. Vattenytan i diket före- slås ligga på nivån ca +66,20. Bottennivån varierar mellan ca +65,40-65,60. I övre delen görs en djupdel för sedimentation. Ett dämme med nivå +66,20 placeras före utloppet. Nedströms detta ligger botten på +65,40. Damm 2 och 3 förbinds med en dagvattenledning, D600mm. Ob- servera att korsning med befintlig fjärrvärmeledning sker.
3.2 Stockslycke – Norra Fiskaregatan (G8)
Bostadsområdet Stockslycke med stora hårdgjorda ytor med parkeringar och genomgående busstrafik alstrar stora mängder förorenat dagvatten. Gerdsken som är mottagaren av dagvatt- net ligger högst i vattensystemet inom Alingsås tätort. Åtgärder som vidtas för att rena dagvat- ten som har Gerdsken som recipient, gynnar därigenom även Lillån, Säveån och i förlängning- en även Mjörn
Avrinningsområdet samlas i en kulvert i Borgmästarevägen som mynnar intill avloppspump- stationen vid Norra Fiskaregatan. Förslaget här bygger på anläggandet av damm vid utloppet till Gerdsken med meandrar för att få fasta partiklar att sedimentera. Dammens yta ligger i nivå med Gerdskens och utlopp sker via en filtervall från dammen. På detta sätt kan metaller och andra föroreningar i partikelform sedimentera samt fångas i filtervallen innan vattnet når bad- sjön Gerdsken. Dammens botten skall utformas så att det går att ”slamsuga” upp nybildat se- dimentet av föroreningar vid behov enligt skötselplan.
Karta 3 Genom anläggandet av en damm med meandrar och filtervall finns förutsätt- ningar att väsentligt rena dagvattnet från området G8
3 3 3 3 3 3 3 3 3
Gerdsken Gerdsken Gerdsken Gerdsken Gerdsken Gerdsken Gerdsken Gerdsken Gerdsken
Stockslycke Stockslycke Stockslycke Stockslycke Stockslycke Stockslycke Stockslycke Stockslycke Stockslycke
G9 G9 G9 G9 G9 G9 G9 G9 G9 K13 K13
K13 K13 K13 K13 K13 K13 K13 G8 G8 G8 G8 G8 G8 G8 G8 G8
G10 G10 G10 G10 G10 G10 G10 G10 G10
K12 K12 K12 K12 K12 K12 K12 K12 K12 G13 G13
G13 G13 G13 G13 G13 G13 G13
K15 K15
K15 K15 K15 K15 K15 K15 K15
Skiss över dagvattendamm (Damm 1) vid Norra Fiskaregatan
Stockslycke – Borgmästarevägen (Swecos funktionsbeskrivning)
Projektbeskrivning
Flöde från dagvattenledning, D600mm, ca 600 l/s Genomströmning filtervall: 20 l/s
Längd skibord: ca 2,5 m
Volymbehov: ca 2000 m³. Uppnådd volym ca 800 m³.
Samtliga värden för magasinsvolym är beräknade utifrån ett 10-års regn.
Damm med ständig vattenspegel p.g.a sjön Gerdskens vattennivå. Den effektiva fördröjnings- volymen i dammen blir inte så stort i och med sjön Gerdskens vattennivå. Fördröjningsvoly- men beräknas till ca 800 m³. Vattenytan i dammen läggs på nivån ca +61,80 och Gerdskens medelvattenyta ligger på ca +61,40 vilket ger ca 40 cm effektiv varians som kan användas till fördröjning. Slänter är normalt 1:6, i vall mot sjön 1:3. Mot villabebyggelse avskärmar befint- lig spillvattenledning vilket gör att det inte är möjligt att gå för nära intilliggande tomter med slänten.
Dammen har givits en utformning som skall minimera stillastående vatten. För att få cirkulat- ion på hela dammen och undvika skyddade vikar utan flöde är bron lagd lite på tvären över dammen och mittungan förlängd lite extra söderut. Observera att det även behövs staket på ett par utsatta ställen (brofästen och vändplan vid pumpstn.) för att säkerställa GC-trafiken, men i övrigt bör den flacka släntningen göra att det klarar sig utan staket.
De befintliga ledningar som korsar dammen, nödavloppet S225 från pumpstationen och den befintliga D600 ledningen slopas och läggs om. S225 förläggs längs tryckledning åt nordväst och D600 ledningen mynnar ut i dammen. Djupare sedimentationsdel förläggs vid D600 led- ningens utlopp. För att kunna tömma detta skall GC-vägen vara körbar för bil en bit ut på tungan så djupdelen går att rensa.
Utloppet från dagvattenledningen (VG+60,53) är dimensionerande för dammens bottennivå som hamnar på ca +60,40, något djupare vid utloppet där sedimentationsfunktionen finns. Fil- tervallen beräknas bli ca 15m lång och skibordet beräknas bli ca 2,5 m långt.
3.3 Centrala staden (Lillån)
Inom centrala Alingsås, den ursprungliga stadskärnan, finns många mindre avrinningsområden och utsläppspunkter till Lillån (se bild nedan). Sammantaget bidrar dessa områden med stora mängder förorenat dagvatten till Lillån. Att hitta områden centralt för dagvattendammar är mycket svårt och konkurrerar med annan mer värdefull markanvändning (bostäder, handel, kontor etc).
Det förslag som diskuterades i utredningen 2001 var att binda samman dagvattenutloppen med en dagvattenledning som läggs på botten av Lillån. Dagvattnet skulle sedan pumpas till ett lämpligt ställe där man kan anlägga en damm. Möjliga lägen för denna damm skulle kunna vara i Plantaget eller i Nolhaga park. Där skulle sedan vattnet renas innan det fördes tillbaka till Säveån. Förslaget anses som både tveksamt och dyrt i dagsläget då ändamålsenligare alternativ finns.
Som resultat av uppdateringen av utredningen 2011 föreslås att filter monteras i dagvatten- brunnar (rännstensbrunnar) längs matarleder och i strategiska punkter. Hänsyn skall tas till be- läggningens förmåga att absorbera metaller bundet i små partiklar. Befintliga större parke- ringsplatser kompletteras med oljeavskiljare alt filter i brunnar. I samband med omläggning av dagvattenkulvert inför byggandet av den nya Arenahallen kommer en oljeavskiljare med ”by- pass-funktion” att monteras före utloppet i Lillån.
Prov med en typ av filterinsats pågår. Det finns resultat från prov med denna typ av filter som visar variationer i brunnens flödeskapacitet med monterat filter (SP 2004). En annan studie i Eskilstuna visar resultat av filtrets reningsförmåga av dagvatten på ett par olika mätpunkter (Structor 6017-025). Provet visar att filtrets förmåga att rena metaller anses vara god (mellan 14 – 97 %) men metallhalterna i utgående dagvatten är ändå relativt höga och överskrider före- slagna riktvärden för bly, koppar, zink och krom. Reningseffekten ökar om filtret byts oftare än en gång/år, vilket är tätare än föreskrivet, beroende på upptagningsområde och filtrets kapacitet (mättnad). Reningseffekten av fosfor och kväve är dock låg och beroende i första hand på att ingen organisk reningsförmåga finns i asfaltbeläggningar.
Karta 4 Karta över centrala staden.
Centrum Centrum Centrum Centrum Centrum Centrum Centrum Centrum Centrum
L14 L14 L14 L14 L14 L14 L14 L14 L14
K19 K19 K19 K19 K19 K19 K19 K19 K19 S17
S17 S17 S17 S17 S17 S17 S17 S17
S14 S14 S14 S14 S14 S14 S14 S14 S14 S12 S12
S12 S12 S12 S12 S12 S12 S12
L22 L22 L22 L22 L22 L22 L22 L22 K18 L22 K18 K18 K18 K18 K18 K18 K18 K18
L15 L15 L15 L15 L15 L15 L15 L15 L15 K16 K16 K16 K16 K16 K16 K16 K16 K16 L18 L18
L18 L18 L18 L18 L18 L18 L18 L13 L13 L13 L13 L13 L13 L13 L13 L13 L12 L12 L12 L12 L12 L12 L12 L12 L12 L10
L10 L10 L10 L10 L10 L10 L10 L10 S16 S16 S16 S16 S16 S16 S16 S16 S16
K17 K17 K17 K17 K17 K17 K17 K17 K17
S18 S18 S18 S18 S18 S18 S18 S18 S18 L3 L3
L3 L3 L3 L3 L3 L3 L3
L9 L9
L9 L9 L9 L9 L9 L9 L9 L11 L11 L11 L11 L11 L11 L11 L11 L11 L17 L17 L17 L17 L17 L17 L17 L17 L17 L1 L1
L1 L1 L1 L1 L1 L1 L1 S9
S9 S9 S9 S9 S9 S9 S9 S9 S10 S10 S10 S10 S10 S10 S10 S10 S10
L4 L4 L4 L4 L4 L4 L4 L4 L4 L5 L5 L5 L5 L5 L5 L5 L5 L5
L2 L2 L2 L2 L2 L2 L2 L2 L2 L6 L6 L6 L6 L6 L6 L6 L6 L6 L7 L7 L7 L7 L7 L7 L7 L7 L7 L8 L8 L8 L8 L8 L8 L8 L8 L8
K5 K5 K5 K5 K5 K5 K5 K5 K5 L16 L16 L16 L16 L16 L16 L16 L16 L16 S2 S2
S2 S2 S2 S2 S2 S2 S2 S1 S1 S1 S1 S1 S1 S1 S1 S1
S3 S3
S3 S3 S3 S3 S3 S3 S3 S4 S4 S4 S4 S4 S4 S4 S4 S4 S44 S44
S44 S44 S44 S44 S44 S44 S44 K22 K22 K22 K22 K22 K22 K22 K22 K22
6 6
6 6 6 6 6 6 6
Oljeavskiljare i samband omläggning av dagvattenkulvert för byggande av Arenahallen i Kv Bryggaren
(Avrinningsområde L 16)
Funktionsbeskrivning från konsultfirman Ramböll
Här kommer projekteringen på omläggningen av D600-ledningen. Som ni ser på bifogad plan (M51-01-101) har en bypass-ledning (ledningen mellan brunnarna D13-D15) projekterats runt nya oljeavskiljaren som före- slås placeras mellan punkterna D14 och D14A. Till brunnen D13 ansluter en ledning i dimension 232/200 med vattengången 60,61 och en ledning i dimension 600 med vattengången 60,85. Tanken med detta är att det vatt- net som är mest förorenat som kommer först ”first flush” ska ledas till oljeavskiljaren och att resterande dag- vatten ska brädda över i 600-ledningen. Oljeavskiljaren klarar av att rena 40 l/s i klass 1 som är ca 10% av ett 10-årsregn. Prisskillnaden mellan en oljeavskiljare som är dimensionerad för ett 10-årsregn gentemot en ol- jeavskiljare som är dimensionerad för ett 2 eller 5-årsregn är försumbart.
Som ni också ser på planen föreslås att en backventil sätts i D232/200-ledning som ansluter till brunnen D15.
Detta för att förhindra att åns vatten ska flöda in i oljeavskiljaren. Som ni även ser har jag ändrat material på ledningen som ska läggas om mellan byggnaderna från betong till plast. Fabrikatet på denna ledning föreslår jag ska vara Pipelife Infra DV eller likvärdigt. Ledningar av detta fabrikat kan läggas med dålig täckning.
OLJEAVSKILJARE
Stationsgatan
Lillån
3.4 Övriga åtgärder
Nedanstående åtgärder utgör komplement till byggandet av anläggningar för ekologisk dagvattenhantering;
3.4.1 Aktiva åtgärder för att öka den lokala omhändertagandet av dagvatten
Enligt den nya brukningstaxan för VA tas en fast dagvattenavgift ut för anlslutning till kommunens dagvattennät. Denna avgift kan vara en morot för LOD. För områden med goda markförhållanden kan information till fastighetsägare om möjligheten till LOD öka det ekologiska tänkandet.
3.4.2 Slamsugning av dagvattenbrunnar och dagvattenmagasin
Frekvent slamsugning i brunnar och fördröjningsmagasin krävs för att undvika att se- dimenterade föroreningar spolas ut igen.
3.4.3 Snödeponi
Anläggande av en snödeponi med reningsanläggning för smältvatten, för att undvika att kraftigt förorenat smältvatten når recipienten.
3.4.4 Siktning av sandningsmaterial
Avskiljning av fina partiklar innan sandningsmaterial återanvänds, för att minska för-
oreningsinnehållet i sandningsmaterialet (finkornigt material har stor specifik yta och
binder mycket föroreningar).
4 TIDPLAN OCH FINANSIERING AV ÅTGÄRDER
Kostnadsfördelningen förelås följa den som anges i Dagvattenplan del
II, Riktlinjer.Beräknade kostnader för Stockslycke- Linnebäck och Stockslycke –N Fiskaregatan enligt Swecos utredning. Kostand för filter i DB enligt prislista från leverantör. Plane- rad kostnad för installation av oljeavskiljare i dagvattenkulvert före utlopp i Lillån en- ligt förhandsbesked från Ramböll.
För investering av nya anläggningar finns medel avsatt i budget, VA-verket 1,5 milj kr/år och Gata 1,5 milj kr/år, under perioden 2011 – 2015. Driftkostnaden för en dag- vattendamm beräknas till ca 35 000 kr/år.
Ett förslag till tidplan och preliminära kostnader anges nedan.
År Avrinningsområde Läge Beskrivning Uppskattad investe- ringskost- nad (pris- nivå 2011)
2011 G09 Stockslycke-
Linnebäck
Bostäder / trafik 2 500 000 (Sweco)
2012 G08 Stockslycke-Norra
Fiskaregatan
Bostäder / trafik 1 500 000 (Sweco) 2011 L17 (Oljeavskiljare) Lillågatan och del
av Stationsgatan
Trafik Exploatering
2011 L16 (Oljeavskiljare) Del av: Järnvägsga- tan, Stationsgatan och S Ringgatan
Trafik 250 000
(Ramböll) 2011 Summa Lillån Cent-
rum (filter i DB)
Centrum Trafik / centrum 250 000
2012 Summa Lillån Cent- rum (filter i DB)
Centrum Trafik / centrum 500 000
2013 L18 (filter i DB) Stationsgatan, västra delen
Trafik 15 000
2013 L05 (filter i DB) Stationen, Stråhles Alllé, V Ringgatan m m
Trafik / kommuni- kationsområde
250 000
2014 M02 och M03 (Dagvatten damm med filtervall)
Noltorp / Kunge- gården / Enehagen / Dammtorpet / Kvarnbacken / Te- gelbruket
Bostäder / trafik 2 500 000
