Alingsås Vision 2019 Stärka Alingsås Varumärke

(1)

Alingsås Vision 2019

Stärka Alingsås Varumärke

Huvudstrategier är boende, arbete och

lärande.

Visionen pekar också på att utveckla

Alingsås till en modern mötesplats

(2)

Utbildningens Hus

Mötesplats för lärande

Mötesplats för lärande och kompetensutveckling - gemensam

mottagning med information och vägledning, studieplatser,

grupparbetsrum, datorer och olika kommunikationsmedia samt

café (april) och restaurang.

Utbildningens Hus erbjuder full konferensservice med bl.a

Sparbankssalen som är utrustad med senaste tekniken.

(3)

Utbildningens Hus

Mötesplats för lärande

Vuxenutbildningen i Alingsås

grundläggande, gymnasial och yrkesinriktad utbildning

Campus Alingsås

(4)

Campus -

arena för flera inriktningar

Mötesplats för lärande Mäklare mellan behov och efterfrågan

Motor för utveckling och tillväxt

• Fulla högskoleprogram – BCP, Lärarprogram, Teknikerprogram, IT-program

• Fristående högskolekurser - kompetensutvecklingsalternativ

• E-kurser

• Uppdragsutbildning – internt

• Föreläsningar

• Yrkeshögskola

(5)

Pågående program och kurser VT-15

• Butikschefsprogrammet (Skövde)

• Lärarprogram (förskollärare, grundlärare, ämneslärare) (Karlstad)

• Byggproduktionsingenjör (Yrkeshögskola, Folkuniversitetet)

• Program vård – sjuksköterska, receptarie, tandhygienist m.fl.

• Övriga program – IT, ekonom, produktutveckling, polis m.fl.

• Fristående distanskurser och e-kurser

(6)

Antal studerande på Campus

(dvs

eftergymnasialt)

Genomförda tentor under 2014

1034 personer som skrev 211 olika tentor fördelade på

126 pass (snitt 4 timmar)

År 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Antal

76

231

310

530

556

677

623

711

666

595

625

(7)

Framtidsfråga;

Hur ska vi på bästa sätt kunna bidra till den framtida strategiska

kompetensförsörjningen och utvecklingen i kommunen?

(8)

Campus

Kompetensmäklare

Näringslivsenhet

Framtid Alingsås

Näringslivspolitiskt

råd

KOBRA

• Kompetensmäklare

• Analys

• Behovsbaserad

utbildning

Kompetensbehov

TC

VOC

_Alströmer

_Vux

_Campus

Utbildning

Programråd

Efterfrågade utbildningar

Arbetslivet: företag och offentlig verksamhet

(9)

Vuxenutbildningen

Vuxenutbildningen består av tre skolformer:

- Kommunal vuxenutbildning på grundläggande och gymnasial

nivå.

- (191 elever hos Jensen, 119 på vård och omsorg, 6 lärlingar,

45 på grundläggande nivå)

- Utbildning i svenska för invandrare (SFI). (179 elever)

- Särskild utbildning för vuxna på grundläggande och

(10)

Aktuellt inom vuxenutbildningen i

Alingsås (sid 1)

-

Ökning av antalet elever på SFI – från 125 hösten 2013 till 179 februari 2015. Orsaker: fler

flyktingar till Alingsås samt att individer boende på asylboende har rätt att påbörja SFI då de

fått PUT.

-

Lärling – Kommer inte erbjuda några nya starter. Har i dagsläget igång 3 lärlingar inom handel

och 3 inom bageri/restaurang.

-

SFI statsbidrag – vi har av Skolverket beviljats 505 tkr för att under 2015 införa

studiehandledning på modersmålet i utbildningen. Har utpekats som framgångsfaktor av

GRINT. Är nu igång med tigrinja, arabiska, thai, dari, romani, serbiska, engelska och ryska.

-

Vård – från augusti också validering också för de som har minst ett års arbetslivserfarenhet

inom den sociala omsorgen samt fortsatt ökning av antalet distanskurser. Med validering och

distanskurser har vi ökat antalet elever på våra vård- och omsorgsutbildningar från c:a 75

våren 2014 till 119 februari 2015.

(11)

Aktuellt inom vuxenutbildningen i

Alingsås (sid 2)

-

Webbaserad kurs i bedömning och betygssättning – samtliga lärare och rektor genomgår

under våren kursen som är framtagen av Skolverket tillsammans med Karlstad universitet,

med professor Christian Lundahl som vetenskaplig ledare. Kursen genomförs i stor

utsträckning tillsammans på studiedagar med målsättningen att främja likvärdig bedömning

och betygssättning inom skolenheten.

-

Vklass – Vi har sedan augusti 2014 tillgång till en gemensam lärplattform. Idag kan vi med

hjälp av denna erbjuda distanskurser inom vård och omsorg men med fortsatt

utvecklingsarbete kommer vi kunna erbjuda elever att läsa mer flexibelt också inom SFI och

de grundläggande kurserna. Implementeringsarbetet samordnas av en av förstelärarna på

vuxenutbildningen.

(12)

(13)

Validering –

(14)

• Validering Väst (Vård och omsorg, Bygg

och anläggning, Restaurang och

storhushåll, Industritekniska programmet &

Handels och administrationsprogrammet)

(15)

Antagningsprocessen:

• Minst ett års arbetslivserfarenhet inom vård och omsorg,

eller motsvarande kunskaper och kompetens som

individen har skaffat sig på annat sätt. (intyg på detta

skickas med i ansökan)

(16)

Upplägg för validering i Alingsås

kommun

• Introduktion & kartläggning (ca 2 veckor)

• Validering – teoretisk och praktisk (ca 5-6 veckor)

• Två- och trepartssamtal

• Dokumentation – underlag för den teoretiska

valideringen

(17)

Studier efter validering

• Heltid (CSN)

• Kursmål som ej validerats läser validanden direkt efter

valideringen – flexibelt upplägg

• Distansupplägg av övriga kurser för att uppnå 1500p

• Utbildningstid (ca 7-10 månader)

(18)

Validanden:

• Stärkt självförtroende

• Ökad motivation

• Ökad möjlighet till anställning

• Ekonomisk vinst

Utbildningsanordnaren:

• Flexibelt arbetssätt – individuellt upplägg

Kommunen:

(19)

SAM 3.0 www.splitvisionresearch.se 1

Behovsanalys – vad kommunerna

svarat på frågor från projektledningen

för SAM 3.0

PROJEKTLEDNINGENS FRÅGOR TILL KOMMUNERNA

Vi vill alltså veta era behov/resultat av uppföljning och som kan stödja ert framtida

planeringsarbete. Vi vill att de kategoriseras under följande fyra rubriker:

§

Struktur (antal elever, lärartäthet, pengar etc.)

§

Process (lärande, återkoppling mellan lärare och elev, studieplanering, trygghet

etc.)

§

Resultat (betyg, avbrott, återbud etc.)

§

Effekt (sysselsättning, måluppfyllelse, social inkludering, personlig utveckling,

självkänsla, motivation etc.)

§

Om du upplever det svårt att klämma in dina/era behov under rubrikerna ovan,

kommer här en räddningsplanka: Övriga behov

VILKA KOMMUNER SOM SVARAT

Följande kommuner har svarat:

§

Ale

§

Härryda

§

Kungsbacka

§

Kungälv

§

Lerum

§

Lilla Edet

§

Mölndal

§

Partille

§

Stenungsund

Följande kommuner har inte svarat:

§

Alingsås

§

Göteborg

§

Tjörn

§

Öckerö

BESKRIVER FRÄMST VAD SOM ÄR VIKTIGT ATT FÖLJA UPP

§

Ale (beskriver kort vad som är viktigt att följa upp)

§

Mölndal (beskriver vad som är viktigt att följa upp + systembrist)

BESKRIVER FRÄMST DET HÄR SKULLE VI ÖNSKA

§

Partille (det här skulle vi önska)

BESKRIVER FRÄMST SÅ HÄR GÖR VI

§

Härryda (så här gör vi + funderingar vad man skulle kunna mäta)

§

Kungsbacka (så här gör vi + nämner att de arbetar med att vidareutveckla

effektstudier)

§

Kungälv (så här gör vi + nämner utvecklingsområde)

§

Lerum (så här gör vi)

§

Lilla Edet (så här gör vi + nämner behov av vidareutveckling)

§

Stenungsund (så här gör vi + nämner önskemål)

(20)

SAM 3.0

www.splitvisionresearch.se 2

SPLITVISION RESEARCHS REFLEKTION RUNT KOMMUNERNAS BEHOV

Nedan följer en kort reflektion runt de behov som är inlämnade och listade i detta

dokument.

§

För att bättre kunna följa och utveckla sin verksamhet efterfrågar majoriteten av

kommunerna beskrivningar av hur resultaten ser ut och varför resultaten ser ut

som de gör. Med andra ord finns det ett tydligt behov av att kunna koppla ihop

resurser, aktiviteter, prestationer och effekter.

§

I underlaget ser vi att flera kommuner använder olika begrepp för samma sak (se

exempelvis kolumnen resurser i tabellerna). För lättare samverkan inom

verksamhetsutveckling finns det stora vinster av att använda sig av gemensamt

definierade begrepp.

§

I materialet kan vi se att det finns ett behov av att kunna jämföra de pedagogiska

verksamheterna kommuner emellan. För att det ska vara möjligt krävs det att det

finns en enhetlig hantering och märkning av data inom GR, så att det går att ta ut

jämförbar data ur systemet. I dag krävs mycket manuell hantering, vilket gör

arbetet alltför tidskrävande.

§

I underlaget kan vi utläsa ett behov av att göra så kallade ”A/B-‐tester” av olika

utbildningar, olika pedagogiska insatser och olika stödinsatser. I många fall är

elevunderlaget i den enskilda kommunen för litet för att effekter ska kunna mätas

på ett kvalitetssäkrat sätt. Genom att samverka kommuner emellan, i de fall där

det går, kan man erhålla ett större elevunderlag och därmed en säkrare analys.

§

Sammantaget ser vi att de kommentarer kommunerna har gett i Behovsanalysen

ligger i linje med det som SAM-‐projektet önskar uppnå.

Nedan följer först tabeller med information kring vad kommunerna har svarat att de har för

behov utifrån ”så här gör vi”. Därefter följer tabeller med information kring vad

kommunerna har svarat att de har behov utifrån ”så här önskar vi”. I vilken kolumn som

respektive svar har sorterats in under har gjorts utifrån vår tolkning av kommunernas svar.

Beroende på hur man tolkar uppgifterna skulle svaren även kunna sorteras in i andra

kolumner. Förhåll er gärna öppet till vår tolkning, då det inte enbart finns en ”sanning”.

Kommentarerna i tabellerna är indelade utifrån Verksamhetslogik (Programteori), se

illustration nedan. Utöver kolumner med resurser, aktiviteter, prestationer, effekter och

nytta finns även en kolumn som markerar verksamhetsutveckling.

(21)

SAM 3.0 www.splitvisionresearch.se 3

!"#$%&'()*+*,#-&).&/&"0*12/23%4(5*6--*%&'()/*%2/2%.275* 8885/#-&).&/&"0%2/23%4(5/2*

!"#$%&'&'() *('+&,#-.'() /0'"&'() 1'+2(+'()

12/9-)3)*

345,)

(22)

SAM 3.0

KOMMUNERNAS SVAR -‐ SÅ HÄR GÖR VI

Resurser

Aktiviteter

Prestationer

Effekter

Nytta

Verksamhets-‐

utveckling

Antal elever (Mölndal, Stenungsund) Antal deltagare på Särvux (Härryda) Antal kursdeltagare till respektive kurs (Kungsbacka, Kungälv, Lerum) Antal unika individer på Gy/Gruv/Sfi (Kungsbacka) Helårsplatser (Mölndal) Andel antagna elever och andel antagna elever i andra kommuner (Lilla Edet) Ekonomi (Kungälv) Kostnader (Stenungsund) Kostnad gruv samt gy vux, kr/inv (Kungsbacka) Kostnad genomförda poäng Gy/Gruv samt kostnad genomförda närvarotimmar på Sfi samt kostnad IKE (Kungsbacka) Resurspersonal, schema, antal lektioner, handledning, användning av orienteringskurser (Ale)

Andel lärare med pedagogisk examen (Lerum) Lärartäthet (Stenungsund) Andel individer, 24 år eller yngre samt 25 år eller äldre och andel kvinnor och män (Kungsbacka) Antal erbjudna kurser på Gruv- och GY-nivå för fristående kurser inom allmänna ämnen (Lerum) Återbud följs upp av SYV och administratör. (Lilla Edet)

(23)

SAM 3.0

Fortsättning på tabell från föregående sida (Kommunernas svar – Så här gör vi)

Resurser

Aktiviteter

Prestationer

Effekter

Nytta

Verksamhets-‐

utveckling

Antal pedagogiska kartläggningar (Kungsbacka) Antal pedagogiska kartläggningar (Kungsbacka) Elevers studieomfattning i kurspoäng (Mölndal) Antal undervisningstimmar per vecka för Särskild undervisning för vuxna (Lerum) Individuell studieplan (Kungälv, Stenungsund) – Stenungsund nämner även modersmålsstöd och mentorsystem för de elever som behöver Kursutvärdering (Härryda, Kungälv, Lilla Edet, Stenungsund) Återkoppling mellan lärare och elev är viktig (Mölndal)

Betyg kontra resultat på nationella prov kurser där det finns krav på NP (Ale)

Analys av de insatser vi har inom särskilt stöd, nivåbedömningar (Kungsbacka)

Mäter elevnöjdhet (NKI) – redovisas per utbildningsinriktning (Lerum)

Varje elev har en individuell studieplan som man har upprättat tillsammans med Studie- och yrkesvägledare (SYV) och som finns i Alvis. (Lilla Edet) Varje lärare träffar elever enskilt för uppföljning/återkoppling av arbete i kursen. (Lilla Edet)

Varje lärare träffar elever enskilt för uppföljning/återkoppling av arbete i kursen. (Lilla Edet)

När SYV träffar elev under pågående studier tar man alltid fram planen som är en grund för planeringen. (Lilla Edet)

Andel kursdeltagare som slutfört kurs per skolform (Lerum)

Andel kursdeltagare som slutfört kurs per skolform (Lerum) Andel kursdeltagare i

GY /Gruv /Sfi som slutfört kurs (Härryda)

Andel kursdeltagare i GY /Gruv /Sfi som slutfört kurs (Härryda) Lärsträcka på sfi (Ale) Lärsträcka på sfi (Ale) Avbrott och återbud

(Härryda, Mölndal, Stenungsund)

Avbrott och återbud (Härryda, Mölndal, Stenungsund) Avbrottsstatus/ orsaker till avbrott (Ale, Härryda, Kungsbacka)

Andel kursdeltagare som avbrutit kurs per skolform (Lerum)

(24)

SAM 3.0

Fortsättning på tabell från föregående sida (Kommunernas svar – Så här gör vi)

Resurser

Aktiviteter

Prestationer

Effekter

Nytta

Verksamhets-‐

utveckling

Avbrott följs upp av SYV och administratör. (Lilla Edet) Utvärderings- och uppföljningsenkäten kompletteras med två frågor i mitten av respektive period på plats beträffande hur man upplever det stöd man får från lärarna. (Lilla Edet) ”Andelen avbrott ska minska” är ett politiskt satt mål från vår nämnd. (Lilla Edet)

”Andelen avbrott ska minska” är ett politiskt satt mål från vår nämnd. (Lilla Edet) X Uppföljning av resultaten följs kontinuerligt upp. Betygsstatistik finns och analyseras för att jobba med förbättringar. (Lilla Edet) X Genomförda poäng på Gy/Gruv/Sfi (Kungsbacka) Betyg (Ale, Härryda, Kungälv, Lerum, Mölndal)

Antal satta betyg/år för Särskild undervisning för vuxna (Lerum) Andel godkända betyg (Kungälv, Lerum) Genomsnittlig betygspoäng för Gruv, Gy (Lerum) Studieresultat per studieväg på Sfi (Lerum) Andel Kursdeltagare i gy vux som vid årets slut slutfört kurs (Kungsbacka) Andel elever från en yrkesutbildning som har sysselsättning 6 mån efter avslutad utbildning (Härryda, Lerum) Effektundersökning ndg yrkesutbildning (Kungälv) För gymnasiala yrkeskurser görs uppföljning. (Lilla Edet)

(25)

SAM 3.0

Fortsättning på tabell från föregående sida (Kommunernas svar – Så här gör vi)

Resurser

Aktiviteter

Prestationer

Effekter

Nytta

Verksamhets-‐

utveckling

Varje period skickar vi ut en större utvärderings– och uppföljningsenkät beträffande de teoretiska kurserna. Vi skickar också ut en enkät ”ett år senare”. (Lilla Edet)

(26)

SAM 3.0

KOMMUNERNAS SVAR -‐ SÅ HÄR ÖNSKAR VI

Resurser

Aktiviteter

Prestationer

Effekter

Nytta

Verksamhets-‐

utveckling

Se tydliga siffror som exempelvis visar antal elever, fördelning kvinnor män samt antal utrikesfödda. På sikt kan man då analysera utbildningar över tid och se indikationer i tid. (Partille) Är det någon skillnad om man väljer att gå på lektioner eller läsa flexibelt? (Ale)

X Varje elev har en

individuell studieplan som man har upprättat tillsammans med Studie- och yrkesvägledare (SYV) och som finns i Alvis. Detta är ett verktyg som har behov av vidareutveckling. (Lilla Edet) Inom vuxenutbildningen saknas kurspoäng för Sfi samt delar av Särvux (har jag för mig). Detta upplever jag som en systembrist. (Mölndal) En tydlig bild över varje utbildning kring

betygsfördelning, antal avbrott samt anledning till avbrottet. (Partille) X Betygsresultat och avhopp. Finns möjlighet att arbeta med andra kommuner för att utveckla resultatanalysen. Ibland känns underlaget vid enheten för litet. (Härryda) X Användning av datorer i undervisningen (Ale) Användning av datorer i undervisningen (Ale) Användning av nivåtester (väljer elever att läsa kurs enligt

rekommendation?) (Ale)

Användning av nivåtester (väljer elever att läsa kurs enligt

rekommendation?) (Ale)

(27)

SAM 3.0

Fortsättning på tabell från föregående sida (Kommunernas svar – Så här önskar vi)

Resurser

Aktiviteter

Prestationer

Effekter

Nytta

Verksamhets-‐

utveckling

Återkoppling, studieplanering innan man påbörjar sina studier (hur mycket hjälp, vägledning får man), studieplanering under studier, introduktion till kurser, validering (Ale) Återkoppling, studieplanering innan man påbörjar sina studier (hur mycket hjälp, vägledning får man), studieplanering under studier, introduktion till kurser, validering (Ale) X Frågor kring kartläggning, individuell studieplanering är viktiga. Upplever eleverna att deras eventuella meriter/förkunskap er tas tillvara? Får man den hjälp man behöver? Får elever som själva upplever att de är i behov av särskilt stöd den hjälp de behöver? Motsvar ar utbildningen de förväntningar man hade på innehållet innan man började? (Partille) Frågor kring kartläggning, individuell studieplanering är viktiga. Upplever eleverna att deras eventuella

meriter/förkunskaper tas tillvara? Får man den hjälp man behöver? Får elever som själva upplever att de är i behov av särskilt stöd den hjälp de behöver? Motsvarar utbildningen de förväntningar man hade på innehållet innan man började? (Partille) X Svar på frågan om hur attraktiv/relevant man själv upplever att utbildningen man sökt är. Är det ett 1:a hands val eller kom det långt ner på

önskelistan? För att kunna analysera om kunden tycker att vi har attraktiva utbildningar? (Partille) Svar på frågan om hur attraktiv/relevant man själv upplever att utbildningen man sökt är. Är det ett 1:a hands val eller kom det långt ner på önskelistan? För att kunna analysera om kunden tycker att vi har attraktiva utbildningar? (Partille)

(28)

SAM 3.0

Fortsättning på tabell från föregående sida (Kommunernas svar – Så här önskar vi)

Resurser

Aktiviteter

Prestationer

Effekter

Nytta

Verksamhets-‐

utveckling

För att kunna använda våra lärarresurser på ett effektivare sätt, med ett ökat behov av speciallärar- och specialpedagogko mpetens, så borde antagningsprocess en även innefatta ett område där tidigare åtgärder och särskilt stöd för eleven blir känt i ett tidigt stadium. Idag sker det ingen naturlig överlämning mellan t.ex. Gy och Vux. Om elevens behov blir kända i ett tidigt stadium, så har vi bättre möjlighet att använda rätt verktyg och för eleven sparar det både tid och CSN-pengar. (Stenungsund) För att kunna använda våra lärarresurser på ett effektivare sätt, med ett ökat behov av speciallärar- och specialpedagogkom petens, så borde antagningsprocesse n även innefatta ett område där tidigare åtgärder och särskilt stöd för eleven blir känt i ett tidigt stadium. Idag sker det ingen naturlig överlämning mellan t.ex. Gy och Vux. Om elevens behov blir kända i ett tidigt stadium, så har vi bättre möjlighet att använda rätt verktyg och för eleven sparar det både tid och CSN-pengar. (Stenungsund) För att kunna använda våra lärarresurser på ett effektivare sätt, med ett ökat behov av speciallärar- och specialpedagogko mpetens, så borde antagningsprocess en även innefatta ett område där tidigare åtgärder och särskilt stöd för eleven blir känt i ett tidigt stadium. Idag sker det ingen naturlig överlämning mellan t.ex. Gy och Vux. Om elevens behov blir kända i ett tidigt stadium, så har vi bättre möjlighet att använda rätt verktyg och för eleven sparar det både tid och CSN-pengar.

(Stenungsund) Vad det gäller de

gymnasiegemen-samma ämnena, så fattar vi beslut om vilka kurser som skall vara när-, flex eller distansundervis-ning när första antagningen har skett. Detta innebär en oerhört flexibel personal. Vi har därför behov av att förändra vår antagning, med nivåtest, studie- och yrkessamtal, planering av ev. ORK-kurser för eleven FÖRE start. (Stenungsund)

Vad det gäller de gymnasiegemen-samma ämnena, så fattar vi beslut om vilka kurser som skall vara när-, flex eller

distansundervisning när första

antagningen har skett. Detta innebär en oerhört flexibel personal. Vi har därför behov av att förändra vår antagning, med nivåtest, studie- och yrkessamtal, planering av ev. ORK-kurser för eleven FÖRE start. (Stenungsund)

Vad det gäller de gymnasiegemen-samma ämnena, så fattar vi beslut om vilka kurser som skall vara när-, flex eller distansundervis-ning när första antagningen har skett. Detta innebär en oerhört flexibel personal. Vi har därför behov av att förändra vår antagning, med nivåtest, studie- och yrkessamtal, planering av ev. ORK-kurser för eleven FÖRE start. (Stenungsund) Skulle även vilja

se en uppföljning kring hur flexibel man upplever utbildningen eller snarare om man skulle önska större flexibilitet? Idag är det ganska statisk struktur med en traditionell klass och start- och slutdatum. (Partille)

Skulle även vilja se en uppföljning kring hur flexibel man upplever utbildningen eller snarare om man skulle önska större flexibilitet? Idag är det ganska statisk struktur med en traditionell klass och start- och slutdatum. (Partille)

(29)

SAM 3.0

Fortsättning på tabell från föregående sida (Kommunernas svar – Så här önskar vi)

Resurser

Aktiviteter

Prestationer

Effekter

Nytta

Verksamhets-‐

utveckling

Hur fungerar studieplaneringen, hur följs den upp? Vad ser eleven för vits med

studieplanen och hur blir den en integrerad bild av lärande för att föra elevens utveckling framåt. Jag är nyfiken på om man kan mäta detta.... Hur ser

återkopplingen ut för elever, betyg, bedömning mm. Hur påverkar det flexibla upplägget möjligheten att lyckas. (Härryda)

studieplanen och hur blir den en integrerad bild av lärande för att föra elevens utveckling framåt. Jag är nyfiken på om man kan mäta detta.... Hur ser

återkopplingen ut för elever, betyg, bedömning mm. Hur påverkar det flexibla upplägget

möjligheten att lyckas. (Härryda)

studieplanen och hur blir den en integrerad bild av lärande för att föra elevens utveckling framåt. Jag är nyfiken på om man kan mäta detta.... Hur ser återkopplingen ut för elever, betyg, bedömning mm. Hur påverkar det flexibla upplägget möjligheten att lyckas. (Härryda)

X

En komplikation i detta är att många elever i dagsläget ansöker i nära anslutning till planerad start. I England har forskning visat att de elever bland de unga vuxna som söker i god tid visar sig ha större förutsättningar att slutföra sina studier. Den här forskningen borde kunna gå att applicera på svenska förhållanden, alternativt att en liknande studie görs med indikatorer som ansökningsdatum, slutförd kurs och effektuppföljning efter ett halvår. Ledde kursen/erna till fortsatta studier eller arbete? (Stenungsund)

X

(30)

SAM 3.0

Fortsättning på tabell från föregående sida (Kommunernas svar – Så här önskar vi)

Resurser

Aktiviteter

Prestationer

Effekter

Nytta

Verksamhets-‐

utveckling

Vanliga resultat att följa upp är förstås betyg och avbrott. Vanligt är nog att ta reda på resultat, kanske göra en sammanställning, men sedan inte analysera eller värdera och förslå åtgärder. Skolinspektionen har vid flera tillfällen pekat på den bristfälliga uppföljningen inom vuxenutbildningen. Staten har ju uppmärksammat detta bl a genom den nya skollagen som tydligare markerar huvudmannens ansvar. För något år sedan presenterades ju också Allmänna råd angående systematisk uppföljning. (Mölndal)

Vanliga resultat att följa upp är förstås betyg och avbrott. Vanligt är nog att ta reda på resultat, kanske göra en sammanställning, men sedan inte analysera eller värdera och förslå åtgärder. Skolinspektionen har vid flera tillfällen pekat på den bristfälliga uppföljningen inom vuxenutbildningen. Staten har ju uppmärksammat detta bl a genom den nya skollagen som tydligare markerar huvudmannens ansvar. För något år sedan presenterades ju också Allmänna råd angående systematisk uppföljning. (Mölndal) X Flexibilitet, hur flexibla är vi? När vill eleverna läsa? Erbjuder vi rätt saker? Hur ser förhållandet ut mellan

arbetsmarknadens behov och elevens enskilda

önskemål? Behov av och uppföljning av särskilt stöd, hur väl fungerar det? Vad kan vi göra bättre? Vad ser eleven som positivt i det särskilda stödet? (Härryda)

Flexibilitet, hur flexibla är vi? När vill eleverna läsa? Erbjuder vi rätt saker? Hur ser förhållandet ut mellan

arbetsmarknadens behov och elevens enskilda önskemål? Behov av och uppföljning av särskilt stöd, hur väl fungerar det? Vad kan vi göra bättre? Vad ser eleven som positivt i det särskilda stödet? (Härryda)

Flexibilitet, hur flexibla är vi? När vill eleverna läsa? Erbjuder vi rätt saker? Hur ser förhållandet ut mellan

arbetsmarknadens behov och elevens enskilda

önskemål? Behov av och uppföljning av särskilt stöd, hur väl fungerar det? Vad kan vi göra bättre? Vad ser eleven som positivt i det särskilda stödet? (Härryda)

X

(31)

SAM 3.0

Fortsättning på tabell från föregående sida (Kommunernas svar – Så här önskar vi)

Resurser

Aktiviteter

Prestationer

Effekter

Nytta

Verksamhets-‐

utveckling

Att mäta betyg- och avbrottsstatistik är svårt att få några sanna siffror bakom. Om våra elever inte når måluppfyllelse, så försöker vi i möjligaste mån (om inte CSN säger stopp) att förlänga studietiden för eleven inom aktuell kurs. Detta innebär att vi har få F eller streck i våra kurser. (Stenungsund)

X

Önskvärt är att kunna se hur det har gått, inte bara direkt efter avslutad utbildning utan kanske efter att det gått en tid? Vad fick utbildningen för effekt? Är eleverna i arbete och i så fall arbetar dem inom det område de studerat? Finns behovet på arbetsmarknaden? Intressant också att höra vad branscherna säger? Vad har utbildningen gett eleverna för andra saker om det till exempel inte har lett till arbete? (Partille)

Önskvärt är att kunna se hur det har gått, inte bara direkt efter avslutad utbildning utan kanske efter att det gått en tid? Vad fick utbildningen för effekt? Är eleverna i arbete och i så fall arbetar dem inom det område de studerat? Finns behovet på arbetsmarknaden? Intressant också att höra vad

branscherna säger? Vad har utbildningen gett eleverna för andra saker om det till exempel inte har lett till arbete? (Partille) Vi önskar/behöver ha

djupare uppföljning inom detta område [Effekt (sysselsättning, måluppfyllelse, social inkludering, personlig utveckling, självkänsla, motivation etc.)] liknande den uppföljning som görs för gymnasiala

yrkeskurser. (Lilla Edet) Vi skickar också ut en enkät ”ett år senare”. Den skulle kunna göras mer omfattande för att följa upp vad studierna resulterat i. (Lilla Edet)

(32)

SAM 3.0

Fortsättning på tabell från föregående sida (Kommunernas svar – Så här önskar vi)

Resurser

Aktiviteter

Prestationer

Effekter

Nytta

Verksamhets-‐

utveckling

Effekter av utbildning är komplexa. På nationell nivå tror jag exempelvis IFAU gör ett mycket bra jobb. På lokal nivå kan vi också undersöka effekter men vi tvingas nog att utgå från den enskildes uppfattning och upplevelse. Sådant kan mycket väl fungera som indikator men det räcker inte för att kunna bedöma effekter i ett samhällsperspektiv. (Mölndal) Effekter av utbildning är komplexa. På nationell nivå tror jag exempelvis IFAU gör ett mycket bra jobb. På lokal nivå kan vi också undersöka effekter men vi tvingas nog att utgå från den enskildes uppfattning och upplevelse. Sådant kan mycket väl fungera som indikator men det räcker inte för att kunna bedöma effekter i ett samhällsperspektiv. (Mölndal)

Möjlighet att få jobb. Utbildningen har påverkan för framtiden. (Härryda) [Kopplas till aktivitet

för att mäta effekt] Vi behöver veta mer om elevinflytande och till vilken grad utbildningen har haft påverkan för elevens framtid. Jag anser också att det är viktigt att fundera över vad man kan ha elevinflytande över och vad som regleras av skollagen mm. (Härryda) [Koppla till resurs.

Vad har eleverna för mål och vilka effekter kan samhället förvänta sig av vissa elever?] Effektutvärdering-arna är av största vikt, eftersom man bara kan förstå nuläget i backspegeln. Inom GRyrk-utbildningarna, samt genom VoC-rådet genomförs det löpande effektutvärderingar, men vi behöver även bli bättre på att analysera övriga utbildningar. I dagsläget får jobblinjen ett fokusöverslag, men personlig utveckling är även det ett mål för våra vuxna elever enligt Skollagen. (Stenungsund) Effektutvärdering-arna är av största vikt, eftersom man bara kan förstå nuläget i backspegeln. Inom GRyrk-utbildningarna, samt genom VoC-rådet genomförs det löpande effektutvärderingar, men vi behöver även bli bättre på att analysera övriga utbildningar. I dagsläget får jobblinjen ett fokusöverslag, men personlig utveckling är även det ett mål för våra vuxna elever enligt Skollagen. (Stenungsund)