UNGDOMAR OCH DIALEKTI ALINGSÅS

Full text

(1)NORDISTICA GOTHOBURGENSIA 27. UNGDOMAR OCH DIALEKT I ALINGSÅS. Anna Gunnarsdotter Grönberg. ACTA UNIVERSITATIS GOTHOBURGENSIS.

(2) Anna Gunnarsdotter Grönberg. UNGDOMAR OCH DIALEKT I ALINGSÅS.

(3) NORDISTICA GOTHOBURGENSIA EDITORER: LARS-GUNNAR ANDERSSON OCH BO RALPH. 27. UNGDOMAR OCH DIALEKT I ALINGSÅS. (English Summary). Anna Gunnarsdotter Grönberg. ACTA UNIVERSITATIS GOTHOBURGENSIS GÖTEBORG 2004.

(4) Abstract Grönberg, Anna Gunnarsdotter, Ungdomar och dialekt i Alingsås. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis, 2004. 394 s. (Nordistica Gothoburgensia. 27.) Doktorsavhandling i nordiska språk. Institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet. Young people and dialect in a small town in West Sweden. Doctoral dissertation in Scandinavian Languages. Department of Swedish Language, Göteborg University. 2004. 394 pp. This thesis presents a study of sociolinguistic variation among students from five municipalities, all attending an upper secondary school in Alingsås, a town of 25,000, northeast of Göteborg, Sweden. The material consists of recorded interviews with 97 students. The informants are categorized according to social variables representing different aspects of background and identity: Sex, type of study programmes (vocational, intermediate, preparatory for university), demogeographical areas and Alingsås neighbourhoods (divided on the basis of urbanization and socio-economic factors), and lifestyle based on two-dimensional mapping (concerning taste, leisure, mobility, plans for the future, etc.). The lifestyle analysis both complements and includes traditional sociolinguistic variables. Eight phonological and lexical variables are analyzed. The variants are found to be associated with traditional local dialect, regional and supraregional standard, Göteborg vernacular, general and Göteborg youth language. Correlations with demogeographical area generally show a pattern going from southwest to northeast (along the E20 highway and the railway from Göteborg). One area does not fit into the continuum, in Sollebrunn (NW of Alingsås), where particularly female informants tend to use standard and innovations to a higher extent than informants in Herrljunga, which is situated the same distance from Göteborg (but NE of Alingsås). Gender is the second most important social factor, in two different ways. There are general differences in linguistic behaviour between sexes, but also differences between groups when gender is combined with study programme and lifestyle. There are major differences from one social group to another when it comes to expressing gendered identity through linguistic means. Key words: sociolinguistic variation; phonology; dialect levelling; language change; regionalization; urbanization; youth; upper secondary school; high school; youth language; sex and gender; geographic mobility; demogeography; lifestyle. © Anna Gunnarsdotter Grönberg 2004 Distribution: ACTA UNIVERSITATIS GOTHOBURGENSIS P.O. Box 222 SE-405 30 GÖTEBORG, Sweden Elanders Infologistics AB, Göteborg 2004. ISBN 91-7346-506-2 ISSN 0078-1134.

(5) Förord :-A95:-2L=>?->;/5;05-817?;8;35>7-5-7??-318>1=36;=016-3<G95: >1CG=>0-301:2L=>7;8-585:3>G>>;96-335/75.=@7-0101:>;9 2D8801G=.6@0-<G38->>;/401?A-=:@95:?@=??>?;=?<-71?38->> <5::-= 910 1::5> <G ;9>8-31? 95::> 6-3 $-<<- 7L=01 953 05? 5 .581:2L=-??6-3>7@881>85<<-3G910-8838->>1:-3<=-?-011:9->><GAF31:;/412?1=1:>?@:0>-<-<<--??6-3.;=01>8@?->F3->G9D/71? la&:-=?>7@8816-36@.L=6->7;8-:;/42G>7=5A-9D/71?;/4;=01?la A-=1??>G0-:?>;99-:5:?1>7@881>7=5A- A@C1: G801= 2=G3-01 6-3 <-<<- A50 1?? ?5882F881 A-=2L= 6-3 4-= 2G?? 910953>G85?105-817?41952=G:;/425/70G>A-=1?Q)54-=A5::8-3? ;>>;9-???-8-1??7;==17?><=G7541991?Q!5:-2L=F80=-=A-=7:-< <->?@:57-@:01= ;/4 ?-81?5>5:>?=FA-:-??@<<2;>?=->5:-.-=: -?? ?-8- >G 85?1 05-817?-8? >;9 9L6853? &;9 5:28D??-01 3L?1.;=3-=1 ;/4 -7-019571=A-=015:?141881=@:57-585:3>G>1?=-0;/4>9G4@> ;9=G01 >;9 6-3 AFC?1 @<< 5 7-88-01> 5 2;879@: 2L= Q8F=-=341??;?Q <G 3=@:0-A019G:3-@:3-8F=-=1910>9G.-=:>;928D??-0105?:F=01? .D3301> 5 >8@?1? -A ?-81? ;9=G01? 2-::> .G01 -=.1?-= ;/4 9101878->> 910 1: A5>> LA1=A57? 2L= -=.1?-=1 910 =18-?5A? AF8.1?-80;/4>6F8A>?F:053-D=71:>-9?8F3=1?6F:>?19F:"F=85:3>G>018->5:5 ?=1 ;9=G01: 5 -A4-:085:31:> ?=1061 7-<5?18 2-881= 95?? 4197A-=?1= 5:;9 A-0 6-3 7-88-= 85:3>G> :;==-L>?=- 01: 018 -A >?-01: >;9 4-= 8F3>? >;/5;17;:;95>7 >?-?@> 1??- ?-8>;9=G01 F= 0;/7 3-:>7?D<5>7? 2L= 4@= 9G:3- 018-= -A 85:3>G> >1= @? 019;3=-25>7? ;/4 4@= FA1: 01 >;9 AFC?1 2=-9 @:01= >1:-=1 01/1::51= 7;9 -?? >1 @? 1? 25::>A5>>-7A-=?1=>;94-=4L3=11881=8F3=1>?-?@>F:-:0=-;/4A5>>>;9 1C19<18A5> 4-= 4L3=1 -:018 5:28D??-01 25:8F:0-=1 1881= 3L?1 .;=3-=1 91: LA1=8-3 3G= 01? 5:3- 7:5A>7-=<- 3=F:>1= 9188-: A-= -=.1?-=1 ;/4 ?6F:>?19F: .;= F=910 5:?1 >-3? -?? 3=F:>1=:- 5:?1 25::> 91= 1881= 95:0=1 @??-8-01 <G -:0=- >F?? 1??- 3L= 01? 1C?=><F::-:01-??@:01=>L7-01:><=G7853-A-=5-?5;:1:5:;91:>9G>?-0-A 85:3>G> >?;=817 910 7=5:38533-:01 8-:0>.D30 ;/4 3=-::7;99@:1= 12?1=>;9 01 >;/5-8- >7588:-01=:- 5:?1 F= 1C?=19? <;8-=5>1=-01 ;/4 01 ><=G7853-@??=D/71:5:?1F=35A:-<G2L=4-:0.

(6) Tackord -3 4-= 4@::5? A-=- 0;7?;=-:0 5 3-:>7- 9G:3- G= >G 85>?-: LA1= 019 >;9 46F8<? ?588 <G ;857- >F?? .85= ;@:0A578531: 8G:3 &A1: &/4G:.1=3 >7=5A1= 5 2L=;=01? ?588 Kals odbok +;=0.;7, -?? Q"@ >7- 6-3 5:?1 ?6K?8F:3=1 G:3-2L=;0101AF>>?-6-3A1?Q 91:01?45:0=-=5:?1 953 -3 ?6K?-= <G ;/4 4;<<-> -?? 6-3 8D/7-> 2G 910 >G 9G:3- >;9 9L6853? L=>? ;/4 2=F9>? A588 6-3 ?-/7- 181A1= ;/4 8F=-=1 <G 8>?=L91=3D9 :->51? >;9 -A>-?? 817?5;:>?50 ;/4 4G8?599-= 2L= 5:?1=A6@1= (?-: 1= 4-0101?5:?1.85A5?:G3;:A50-=1-A4-:085:3??>F=>758??-/7?5888F=-= :-!-=5-&?1:>;:G7-:F/7;/4::-!185:>;91:3-31=-01>535 -?? 2L=9108- 7;:?-7?1= 910 181A1= ;/4 910 -:0=- 8F=-=1 >-9? =17?;= %;82:01=>>;: ??>?;=??-/7=57?-=6-3?58895:-4-:0810-=1 -=>@::-=:01=>>;: ;/4&-88D;D0>;9910;857-5:2-88>A5:78-=;/4@:01=;857-9G:3-G= 4-=4-2??502L=8F>:5:3;/4?=F22-=;/4A5>-?>?;=?1:3-319-:3-34-= :;35:?1A-=5?418?8F??-??4-:0810-91:6-3F=9D/71??-/7>-9LA1=-?? :54-=A5>-?857->?;=1:A5>41?>;96-3 -3 A588 FA1: ?-/7- -:0=- >;9 5 ;857- >-99-:4-:3 4-= 31?? 953 AF=012@88-7;991:?-=1=@:01=-=.1?1?>3G:3@<<=F7:-015@:312F=853 7=;:;8;35>7 ;=0:5:3 1=>?5: ";=01:>?-9 ;/4 %@:1 @>?-2>>;: :F= 6-3 >7=1A 01 2L=>?- @<<>-?>1=:- ;9 ><=G71? 5 85:3>G> 181:- @:0 >-7>>;: @:01= 9-?1=5-85:>-985:3 99 5:;9 )F>?>A1=531<=;617?1? ::-=5?-&?1:>?=L9;/4(88-=5??;?>5:->5:F?A1=71?("#&<=G7 7;:?-7?;/4@:30;9>><=G75";=01:$1:18;<1/71=?$1?1='=@03588 ;/4 $-@8 1=>B588 5 >-9.-:0 910 7@=>1= A- &@:03=1: ;/4 !-?> '418-:01=@:01=(<<>-8-A5>?18>1:AG=1: :01=>L=61:01=>>;: %;31= F88>?=L9 1:- 1=3>?=L9 ;/4 >F=>758? $1= 5:0.8-0 2L= 46F8< 9102;:1?571:!-=3-=1?-&A-4:>;9A-=;<<;:1:?<G>8@?>195:-=51? #=8- )53>O >;9 .8- 31?? =G0 ;9 85A>>?58>-:-8D> 7;==17?@=8F>? ;/4 LA1=>-?? >@99-=D ;/4 -.>?=-/? 5:0- &/41:/7 >;9 ><=G73=-:>7-? 01 1:318>7-?1C?1=:-=5>?5::J4-::1>>;:2L=8-D;@?;/4=10531=5:3; %-8<4 2L= 8F>:5:3 -A >8@?9-:@> 88- 1A1:?@188- 218 5 01: 2F=053- -A 4-:085:31:F=0;/7418?95??131?-:>A-= 1 >5>?- G=1: 4-= 6-3 -=.1?-? 910 -A4-:085:31: <G 5-817? ;=?:-9:> ;/4 2;8795::1>-=75A1? 5 L?1.;=3 L=@?;9 2L= ?5883G:31: ?588 -=.1?><8-?> ;/4 ?=-:>7=5<?5;:>@?=@>?:5:3 A588 6-3 ?-/7- ::57- 5=35? -?-=5:- -9588- @3; 1:- !-=5- !-=5- 5:- !-=3-=1?-%-7189282L=01:>?59@81=-:019586L:.

(7) $G 5:>?5?@?5;:1: 2L= >A1:>7- ><=G71? 4-= 0;7?;=-:01= ;/4 -:0=7;88131=.1?D??9D/71?>F=>758?A5886-3?-/7-99--881;/4-=; 85:-L=@?;901:A1?1:>7-<853-9586L:4-=6-3@<<>7-??-?01:>;/5-83191:>7-<>;925::><G5:>?5?@?5;:1:>;9D??=-=>535.8->588-35881: 3=588;/43=;3321>?1=910';9;:1>;>A:?195:>?4-=?=-05?5;:1: 910 0;7?;=-:01=:-> 1:3-319-:3 5 05><@?-?5;:>21>?1= A-=5? =;853 ;/4 >-99-:>A1?>-:01 ;/4 6-3 4;<<-> -?? 01: LA1=81A1= 12?1= ;7?;.1= E=1:>;90;7?;=-:04-=4-2?>5:-@<<;/4:1=3G:3-=;/401?25::> 1: =-0 9F::5>7;= >;9 A-= ;/4 1: <G >5?? >F?? >?L??-? ;/4 <1<<-? 953 @:01=;857-<1=5;01=;=5>-.=518-8>1!-=5-::1!-=514=5>?5:1 ;/4(88->;9.50=-35?910>6@7>6F8-;/42=5>7AG=0 1:-%!-@0 ;/4 E>- 25/7 953 -?? .L=6- 6D9<- P 1: 2L=@?>F??:5:3 2L= -?? =D331: >7@881 ;=7- 910 8G:3- 0-3-= ;/4 :F??1= 2=-92L= 0-?;=: 3191:>7-<1: ;/4 AF::1=:- 5 @?41=>7- !5>>5;:>7D=7-: & 5 L?1.;=3 0F= 01? -88?504-=2@::5?>@?=D9912L=>-9?-8;/42L=.L:;/45:?195:>?';A1 -:>>;: 5 5=35??- (82>>;:> ?-<<:5:3 P :F= 6-3 @<<?F/7?1 7->1??.L/71= 9109@95:?=;881:.81A01?=;853-=1-??2L=>L7->;A- (?LA1=-:>?F88:5:3>;90;7?;=-:0A50@9-:5>?5>7-2-7@8?1?1:4-= 6-3 2G?? ;857- 25:-:>51=5:3 >;9 6-3 A588 ?-/7- 2L= !1561=.1=3> 5:>?5?@? 2L= >A1:>7 ;=02;=>7:5:3 @:3853- @>?-A 0;82> 7-01951: 2L= >A1:>72;877@8?@=>-9?;:01:2L=2;=>7:5:359;01=:>A1:>7-;/42L= 9;01=: ><=G7AG=0 &A1:>7- 7-01951: 2L= >?5<1:051= >;9 9L6 85336;=0195:->?@051=5.L=6-:;/4>8@?1?-A2;=>7-=@?.580:5:31:58; >;25>7- 2-7@8?1?1=:-> 3191:>-99- 0;:-?5;:>:F9:0 2L= .8- =1>;= 5 >-9.-:09109-?1=5-85:>-985:3585:3>G>;/4-=75A>?@051=5(<<>-8- 01 7@=>1= 7;:21=1:>1= ;/4 B;=7>4;<<-= 6-3 7@::-? G7- <G 31:;9 ("# @=;<1-: &/51:/1 ;@:0-?5;: ;:01? 2;= 0-:>7:;=>7 >-9-= .150 ";= ;/4 ";=07@=> 1??1=>?10?>7- 2L=1:5:31: >-9? *584189 ;/4!-=?5:- @:03=1:>A1?1:>7-<>2;:0 &8@?8531: A588 6-3 ?-/7- 2-9586 ;/4 AF::1= 5 2=-9?501: 4;<<-> 6-3 .F??=1 45::- G?1=3F80- ;9?-:71 ;/4 ?G8-9;0 L=>? 95: :F=9->?1 2-9586$-=?D 1:->D>?1=D>?1=5AG??;/4?;==?9-99-88D910>5?? 1:;=9-7;:?-7?:F?585:3>G>910;9:160>;9.8->7-22-?05-817?.1 >7=5A:5:3-= 2=G: 419.D30>2L=1:5:3-= <-<<- @::-= >;9 ?5053? AF/7?195??5:?=1>>12L=><=G7;/4-88?501:3-31=-?>535A-06-3>?@01 =-?2;=>7-?;/4LA1=>-?? 1: @?A503-01 2-95861: -2H-9588- 910 2-9586 1C?=->D>?1= ;/4 AF: >10-: @=95::1> ?501= -?=I: 183- :0=H>0J??5= &A15:2=I›@= &A15:>0J??5= ;/4 %1D76-48I›>8F7?1:>;9L<<:-?>5:-419@:01=95:<1=5;01=<G>8-:0.

(8) )F::1=:- 910 2-95861= ;/4 =1><17?5A1 7?5A- 99- 7?5A!-=51 -2H@>>- -2H181:1 "-?@=1/585- "-?@= ;??- ;/4 '17:57$1; >;9 8F??-? @<< ?588A-=;: 910 >7=50>7;?@=1= ;/4 7-:;? 4-671= .=@:/41= ;/4 A5:<=;A:5:3-= 8G:3- ?1812;:>-9?-8 ;/4 7;=?>9> "-?@=!-=51 &<;=?::&;251 ;/4 &<;=? 5:0- 2L= ?5883G:3 ?588 4@>;/47-??1=<G&?;=->71=L:0F=>?;=018-A-=.1?1?910?=-:>7=5< ?5;:1=:-@?2L=01> "G3=- 7A5::853- 2L=1.5801= >;9 A5>-? -?? 1: 7-: 01? 1: A588 ;/4 -?? 01? 3F881= -?? 5:?1 31 >53 :F= >?=1>> 38->?-7 1881= -::-? 7;991= 5 1:> AF3 7?5A- 88D 7?5A- -?=I: 7?5A- 1=>?5: "9 7?5A- 1=>?5: ":;/4&<;=?!-=3-=1?- &8@?8531: "-?@=#=8- 4-: 4-= 5:?1 .-=- A-=5? 95?? >?L0 ;/4 >7L?? 9-=7>1=A5/1: :F= .8;0>;/71=7-?->?=;21= 4;?-? ;/4 05>7.F:71: .G3:-? -:4-=FA1:46F8<?953-???1C?D0-:-9:1:<G01>G:3-=1;/4.-:0 >;9 :F9:> 5 5:?1=A6@1=:- ;/4 8F=? 953 >7586- <G >G AF>1:>>7580- .1 3=1<< >;9 4G=0=;/7 ;/4 4G=0=;/7 1>>@?;9 4-= 4-: 2G?? 953 -?? .L=6- ?5??- <G ><;=? <G ') P >10-: 6-3 @<<?F/7?1 -?? 01? F= 1?? -A 01 .F>?->?F881:9-:7-:8D>>:-<G05-817?1=;/4?=F:->5:-L=;:-32L= >?G=5:?14@=6-3>7@8814-78-=-?01?4F=@?-:053 '=;?>910;/49;?3G:3-=5-A4-:085:3>>7=5A-:01?4-=F9:1?-80=53 @<<4L=?-??5:?=1>>1=-953-3A588-A=@:0-95??2L=;=09101??/5?-?@= 2L=;=01? ?588 =57 .=-4-9>;:> -A4-:085:3 Västsvenska ordstudier 2=G:

(9) 5-817?2;=>7:5:34-=2L=953A-=5?1:-80=53>5:-:017F88-?588838F061601:4-=A5>-?>53F3-2L=9G3--??>7F:7->?D=7-;/47=-2?-??LA1=A5::85A1?>95>>=F7:5:3-=;/49;?5341?1=. !1>?7=-2?4-=6-30;/72G??2=G:1:06@<-=17F88->;90125:5?5A?-80=53 >5:-= QF9?- :@ >?D=7- 4;> 1==1: -A 4-:> ;1=4L=0- 7=-2?Q 2 Anna Gunnarsdotter Grönberg.

(10) Innehållsförteckning 1. 1.1. 1.2. 1.3. 1.4. 1.5.. Inledning .......................................................................... 1 Disposition .......................................................................... 2 Syfte ................................................................................... 3 Hypoteser och utgångspunkter ............................................... 4 Bakgrund till avhandlingen: Västsverigeprojektet .................... 5 Tankar bakom avhandlingsstudiens uppläggning ...................... 7. 2. 2.1. 2.2. 2.3.. 12 12 15 18 19 20 21 24. Teoretisk ram ................................................................. Identitet ............................................................................. Kön .................................................................................. Gymnasieprogram .............................................................. 2.3.1. Begreppet ungdom ............................................... 2.3.2. Ungdomar och språk ............................................ 2.3.3. Gymnasieprogram som en social faktor .................. 2.4. Geografi ............................................................................ 2.4.1. Informanternas miljö: det postrurala och postindustriella samhället ...................................... 2.4.2. Det sub- och semiurbana samhället påkallar en vid definition av begreppet ’dialekt’ ............................. 2.4.3. Dialektgeografi och regionalisering idag ................ 2.5. Livsstil .............................................................................. 2.5.1. Klass, socialgrupp, livsform eller livsstil? ............... 2.5.2. Livsform eller livsstil? ......................................... 2.5.3. Livsstilsanalys ...................................................... 2.5.4. Minervamodellen, Ungdomsbarometern och Mosaic .......................................................... 2.6. Sammanfattning av den teoretiska ramen .............................. En bakgrundsteckning av Alströmergymnasiets geografiska elevupptagningsområde ............................. 3.1. Göteborgs inland ................................................................ 3.2. De fem geografiska områdena ............................................. 3.2.1. Området Herrljunga–Vårgårda ............................... 25 28 31 35 35 42 43 47 54. 3.. 56 56 59 60.

(11) 3.2.2. Området Sollebrunn–Essunga ................................ 3.2.3. Området Gräfsnäs–Östadkulle ............................... 3.2.4. Området Alingsås centralort .................................. 3.2.5. Området Västra Bodarna–Lerum ........................... 3.2.6. Områdena som helhet ........................................... 3.3. Alingsås kommun ............................................................... 3.3.1. Allmänt om Alingsås ............................................ 3.3.2. Stadsdelar i Alingsås ............................................. 3.3.3. Området Alingsås norr+öster ................................ 3.3.4. Området Alingsås centrum+söder .......................... 3.3.5. Området Alingsås väster ....................................... 3.3.6. Skillnader och likheter mellan Alingsåsområdena .... 3.4. Sammanfattning av beskrivningen av de geografiska områdena ........................................................................... 61 61 62 62 63 63 64 66 67 67 68 69. 4 . Metod och material ........................................................ 4.1. Intervjuerna ....................................................................... 4.1.1. Urval av informanter ........................................... 4.1.2. Intervjuernas längd .............................................. 4.1.3. Transkriptioner ................................................... 4.1.4. Att undvika observationsparadoxen ........................ 4.2. Sociala bakgrundsfaktorer ................................................... 4.2.1. Kön .................................................................... 4.2.2. Programtyp ......................................................... 4.2.2.1. De yrkesförberedande programmen ....................... 4.2.2.2. Mellangruppen ..................................................... 4.2.2.3. De studieförberedande programmen ...................... 4.2.2.4. Könsfördelning inom programtyperna ................... 4.2.3. Kön/programtyp .................................................. 4.2.4. Geografisk indelning av hela området .................... 4.2.4.1. Informanter i Herrljunga–Vårgårda ....................... 4.2.4.2. Informanter i Sollebrunn–Essunga ......................... 4.2.4.3. Informanter i Gräfsnäs–Östadkulle ........................ 4.2.4.4. Informanter i Alingsås centralort ........................... 4.2.4.5. Informanter i Västra Bodarna–Lerum .................... 4.2.5. Stadsdelar i Alingsås ............................................. 4.2.5.1. Informanter i Alingsås norr+öster ......................... 4.2.5.2. Informanter i Alingsås centrum+söder ................... 4.2.5.3. Informanter i Alingsås väster ................................ 4.2.6. Livsstilsgrupper ................................................... 4.2.6.1. Aktiva Anna/Anders .............................................. 71 71 73 75 77 78 79 80 81 82 82 83 84 85 85 87 87 88 88 88 88 88 89 89 89 94. 69.

(12) 4.2.6.2. 4.2.6.3. 4.2.6.4. 4.2.6.5. 4.2.6.6. 4.2.6.7. 4.2.6.8.. Gitarr-Janne/Jenny ............................................... 96 Kafé-Karin/Kalle ................................................. 97 Medel-Mårten/Maria ............................................ 99 Party-Pia/Pelle ................................................... 100 Sport-Stefan/Stina .............................................. 102 Teknik-Tobbe/Tova ............................................ 103 Livsstilsgrupperna i relation till kön, programtyp och geografi ...................................................... 104 4.3. Undersökta språkliga variabler .......................................... 106 4.3.1. Jämförelsematerial ............................................. 109 4.3.2. Allmänt om svenska ö-varianter .......................... 110 4.3.2.1. Öppet /ö/ framför /r/ .......................................... 110 4.3.2.2. Öppet /ö/ i andra kontexter än framför /r/ ............ 111 4.3.2.3. U-haltigt /ö/ ....................................................... 115 5 . Skattad lokalgrad ......................................................... 5.1. En första bedömning ........................................................ 5.1.1. Lokalgrad i hela materialet ................................. 5.1.2. Lokalgrad och kön ............................................. 5.1.3. Lokalgrad och programtyper .............................. 5.1.4. Lokalgrad och bostadsort .................................... 5.2. Sammanfattning av lokalgradsbedömning ............................ 6.. 117 117 120 121 123 125 127. Äldre Alingsåsvarianter som är nästan helt ersatta av standardformer ....................................................... Tjockt l ........................................................................... /rd/ som tjockt l ............................................................... Sje-ljud i /sl/ .................................................................... Sa ’ska’ och sulle ’skulle’ ................................................... Bakre /r/ ......................................................................... Böjningsformer ................................................................ Ett undantag .................................................................... Kort diskussion om äldre Alingsåsvarianter ......................... 129 129 131 131 133 134 135 136 137. Varianter som är på väg att ersättas av standardformer ............................................................ 7.1. Variabeln ÖR ................................................................... 7.1.1. Beskrivning av varianter av ÖR ........................... 7.1.2. Variabeln ÖR och sociala faktorer ....................... 7.1.3. ÖR och kön ....................................................... 7.1.4. ÖR och programtyp ............................................ 139 139 139 140 141 142. 6.1. 6.2. 6.3. 6.4. 6.5. 6.6. 6.7. 6.8. 7..

(13) 7.1.5. ÖR och kön/programtyp ..................................... 7.1.6. ÖR och geografiska områden .............................. 7.1.7. ÖR och delar av Alingsås .................................... 7.1.8. ÖR och livsstil ................................................... 7.1.9. Kort diskussion om ÖR och social variation .......... 7.2. Variabeln LA ................................................................... 7.2.1. La och änna – lokala diskurspartiklar ................... 7.2.2. Variabeln LA, varianterna la och väl ................... 7.2.3. Variabeln LA och sociala faktorer ....................... 7.2.4. LA och kön ....................................................... 7.2.5. LA och programtyp ........................................... 7.2.6. LA och kön/programtyp ..................................... 7.2.7. LA och geografiska områden .............................. 7.2.8. LA och delar av Alingsås .................................... 7.2.9. LA och livsstil ................................................... 7.2.10. Jämförelse av LA i Alingsås och Göteborg ........... 7.2.11. Kort diskussion om LA och social variation .......... 7.3. Variabeln ÄNNA ............................................................. 7.3.1. Variabeln ÄNNA, varianterna änna, liksom och typ .............................................................. 7.3.2. Variabeln ÄNNA och sociala faktorer .................. 7.3.3. ÄNNA och kön .................................................. 7.3.4. ÄNNA och programtyp ...................................... 7.3.5. ÄNNA och kön/programtyp ................................ 7.3.6. ÄNNA och geografiska områden ......................... 7.3.7. ÄNNA och delar av Alingsås ............................... 7.3.8. ÄNNA och livsstil .............................................. 7.3.9. Jämförelse av ÄNNA i Alingsås, Göteborg och Stockholm ......................................................... 7.3.10. Kort diskussion om ÄNNA och social variation ..... 7.4. Variabeln VOK – vokalförkortning .................................... 7.4.1. Bakgrund till variabeln VOK .............................. 7.4.2. Beskrivning av varianter av VOK ........................ 7.4.2.1. D-ord – korta i dialekten .................................... 7.4.2.2. R+S-ord – fakultativ kvalitet i regional- och standardspråk .................................................... 7.4.3. Variabeln VOK och sociala faktorer .................... 7.4.4. VOK och kön .................................................... 7.4.5. VOK och programtyp ......................................... 7.4.6. VOK och kön/programtyp .................................. 7.4.7. VOK och geografiska områden ............................. 143 146 147 150 152 154 154 155 157 158 159 160 162 164 167 168 171 173 173 176 177 178 180 183 186 187 189 193 196 198 199 200 201 202 203 205 206 209.

(14) 7.4.8. 7.4.9. 7.4.10.. VOK och delar av Alingsås ................................. 212 VOK och livsstilsgrupper .................................... 215 Kort diskussion om VOK och social variation ....... 218. 8.. Variabler som är under påverkan från göteborgskt eller allmänt ungdomsspråk ........................................ 8.1. Variabeln I/Y ................................................................... 8.1.1. Beskrivning av varianter av /I/Y .......................... 8.1.2. Några informanters bruk av I/Y .......................... 8.1.3. Variabeln I/Y och sociala faktorer ....................... 8.1.4. I/Y och kön ....................................................... 8.1.5. I/Y och programtyp ........................................... 8.1.6. I/Y och kön/programtyp ..................................... 8.1.7. I/Y och geografiska områden .............................. 8.1.8. I/Y och delar av Alingsås .................................... 8.1.9. I/Y och livsstil ................................................... 8.1.10. Jämförelse av I/Y i Alingsås och Göteborg ........... 8.1.11. Kort diskussion om I/Y och social variation .......... 8.2. Variabeln U ..................................................................... 8.2.1. Beskrivning av varianter av U ............................. 8.2.2. Variabeln U och sociala faktorer ......................... 8.2.3. U och kön ......................................................... 8.2.4. U och programtyp .............................................. 8.2.5. U och kön/programtyp ....................................... 8.2.6. U och geografiska områden ................................. 8.2.7. U och delar av Alingsås ...................................... 8.2.8. U och livsstil ..................................................... 8.2.9. Jämförelse av U i Alingsås och Göteborg .............. 8.2.10. Kort diskussion om U och social variation ............ 8.3. Variabeln Ö ..................................................................... 8.3.1. Beskrivning av varianter av Ö ............................. 8.3.2. Variabeln Ö och sociala faktorer ......................... 8.3.3. Ö och kön ......................................................... 8.3.4. Ö och programtyp .............................................. 8.3.5. Ö och kön/programtyp ....................................... 8.3.6. Ö och geografiska områden ................................. 8.3.7. Ö och delar av Alingsås ...................................... 8.3.8. Ö och livsstil ..................................................... 8.3.9. Jämförelse av Ö i Alingsås och Göteborg .............. 8.3.10. Kort diskussion om Ö och social variation ............. 221 221 222 226 230 231 233 234 236 240 243 246 247 249 250 251 252 253 255 257 260 262 264 266 268 268 269 269 270 272 274 276 278 281 282.

(15) 8.4. Variabeln Ö/U ................................................................. 284 8.4.1. Beskrivning av varianter av Ö/U ......................... 284 8.4.2. Kort diskussion om Ö/U ..................................... 286 9. 9.1. 9.2. 9.3. 9.4. 9.5. 9.6. 9.7. 9.8.. Samvariation mellan språkliga och sociala variabler ....................................................................... Varianters sociala värde .................................................... Språk och kön .................................................................. Språk och programtyper ................................................... Språk och kön/programtyper ............................................. Språk och geografi ........................................................... 9.5.1. Spridning från sydväst mot nordost ...................... 9.5.2. Demogeografi och Mosaic-livsstilar ..................... Språk och delar av Alingsås ............................................... Språk och livsstil .............................................................. Slutdiskussion ................................................................... 288 289 296 301 305 310 314 316 320 322 330. Summary .............................................................................. 337 Litteratur ............................................................................. 347 Källor på internet ............................................................. 376 Bilagor ................................................................................. 378 Bilaga 1. Livsstilsgrupper ................................................. 378 Bilaga 2. Geografiska områden och livsstil .......................... 387.

(16) Tabellförteckning Tabell 2.1:1. Tabell 2.4:1. Tabell 2.4:2. Tabell 2.4:3. Tabell 3.1:1. Tabell 3.1:2. Tabell 4.1:1 Tabell 4.1:2. Tabell 4.1:3. Tabell 4.2:1. Tabell 4.3:1. Tabell 4.3:2. Tabell 5:1. Tabell 5:2. Tabell 5:3. Tabell 5:4. Tabell 5:5. Tabell 6:1. Tabell 7.1:1 Tabell 7.1:2.. Olika sidor av identiteten .................................... 14 Inrikes flyttningar till några kommuner i Göteborgs och Bohus län 1972–1990 .................... 25 Flyttningsrelationen mot Stockholms och Uppsala län 1972–1990 ................................................... 26 Flyttningsrelationen mot kommuner inom Göteborgs och Bohus län samt Älvsborgs län 1972–1990 ......................................................... 27 Informanternas fördelning på geografiska områden ............................................................ 58 Informanternas fördelning på kommuner .............. 59 Frågeunderlag för intervjuer ............................... 72 Informanterna fördelade på programtyp och kön ... 73 Genomsnittstid, kön och programtyp .................... 76 Livsstilsgrupperna, könsfördelning i avhandlingen och Ungdomsbarometern (1999a–e) ..................... 92 Översikt över undersökta språkliga variabler ...... 107 Jämförelse med ö-varianter i Nordberg (1975) och C. Anderson (1980) .................................... 113 Översikt över lokalgradskala ............................. 118 Lokalgrad, antal informanter och procentsatser ... 120 Lokalgrad och kön, antal informanter och procentsatser .............................................. 122 Lokalgrad och programtyp, antal informanter och procentsatser .............................................. 123 Lokalgrad och geografiska områden, antal informanter och procentsatser ........................... 125 Substantiv av 1 dekl. i plural med -or eller -er .... 137 Variabeln ÖR, fördelning av varianter i hela materialet, antal belägg och procentsatser ........... 140 Variabeln ÖR och kön, antal belägg och procentsatser .............................................. 142.

(17) Tabell 7.1:3. Tabell 7.1:4. Tabell 7.1:5. Tabell 7.1:6. Tabell 7.1:7. Tabell 7.2:1. Tabell 7.2:2. Tabell 7.2:3. Tabell 7.2:4. Tabell 7.2:5. Tabell 7.2:6. Tabell 7.2:7. Tabell 7.2:8. Tabell 7.3:1. Tabell 7.3:2. Tabell 7.3:3. Tabell 7.3:4. Tabell 7.3:5. Tabell 7.3:6. Tabell 7.3:7.. Variabeln ÖR och programtyper, antal belägg och procentsatser .............................................. Variabeln ÖR och kön/programtyper, antal belägg och procentsatser ................................... Variabeln ÖR och geografiska områden, antal belägg och procentsatser ................................... Variabeln ÖR och delar av Alingsås, antal belägg och procentsatser ................................... Variabeln ÖR och livsstilsgrupper, antal belägg och procentsatser ................................... Variabeln LA, fördelning av la/väl i hela materialet, antal belägg och procentsatser ........... Variabeln LA och kön, antal belägg och procentsatser .................................................... Variabeln LA och programtyper, antal belägg och procentsatser .............................................. Variabeln LA och kön/programtyper, antal belägg och procentsatser ................................... Variabeln LA och geografiska områden, antal belägg och procentsatser ................................... Variabeln LA och delar av Alingsås, antal belägg och procentsatser ................................... Variabeln LA och livsstilsgrupper, antal belägg och procentsatser ................................... Jämförelse av la och väl i avhandlings- och GSMkorpusarna ...................................................... Variabeln ÄNNA, fördelning av varianter i hela materialet, antal belägg och procentsatser ........... Variabeln ÄNNA och kön, antal belägg och procentsatser .................................................... Variabeln ÄNNA och programtyper, antal belägg och procentsatser .............................................. Variabeln ÄNNA och kön/programtyper, antal belägg och procentsatser ................................... Variabeln ÄNNA och geografiska områden, antal belägg och procentsatser ................................... Variabeln ÄNNA och delar av Alingsås, antal belägg och procentsatser ................................... Variabeln ÄNNA och livsstilsgrupper, antal belägg och procentsatser .................................... 143 144 146 148 150 157 159 160 161 163 165 166 169 176 177 179 180 183 186 187.

(18) Tabell 7.3:8. Tabell 7.4:1. Tabell 7.4:2. Tabell 7.4:3. Tabell 7.4:4. Tabell 7.4:5a. Tabell 7.4:5b. Tabell 7.4:6a. Tabell 7.4:6b. Tabell 7.4:7a. Tabell 7.4:7b. Tabell 7.4:8a. Tabell 7.4:8b. Tabell 7.4:9a. Tabell 7.4:9b. Tabell 7.4:10a. Tabell 7.4:10b. Tabell 8.1:1. Tabell 8.1:2. Tabell 8.1:3. Tabell 8.1:4.. Jämförelse av änna, liksom och typ i avhandlings-, GSM- och Stockholmskorpusarna ....................... 190 Tentativa regler för vokalkvantitet framför konsonantkluster och dubbeltecknad konsonant ......... 197 Ett urval D-ord, ordnade efter antal belägg med kort vokal ........................................................ 201 Ett urval R+S-ord, ordnade efter antal belägg med kort vokal ........................................................ 202 Variabeln VOK, fördelning av D-ord och R+Sord i hela materialet, antal belägg och procentsatser .............................................................. 202 Variabeln VOK, D-ord och kön, antal belägg och procentsatser .............................................. 204 Variabeln VOK, R+S-ord och kön, antal belägg och procentsatser .............................................. 204 Variabeln VOK, D-ord och programtyper, antal belägg och procentsatser ................................... 205 Variabeln VOK, R+S-ord och programtyper, antal belägg och procentsatser ............................ 205 Variabeln VOK, D-ord och kön/programtyper, antal belägg och procentsatser ............................ 207 Variabeln VOK, R+S-ord och kön/programtyper, antal belägg och procentsatser ............................ 208 Variabeln VOK, D-ord och geografiska områden, antal belägg och procentsatser ............................ 210 Variabeln VOK, R+S-ord och geografiska områden, antal belägg och procentsatser ............. 210 Variabeln VOK, D-ord och delar av Alingsås, antal belägg och procentsatser ............................ 213 Variabeln VOK, R+S-ord och delar av Alingsås, antal belägg och procentsatser ............................ 213 Variabeln VOK, D-ord och livsstilsgrupper, antal belägg och procentsatser ................................... 216 Variabeln VOK, R+S-ord och livsstilsgrupper, antal belägg och procentsatser ............................ 217 Översikt över varianter av I/Y ........................... 226 Fördelning av I/Y-varianter hos Bodil S. ............ 230 Variabeln I/Y, fördelning av varianter i hela materialet, antal belägg och procentsatser ........... 231 Variabeln I/Y och kön, antal belägg och procentsatser .............................................................. 232.

(19) Tabell 8.1:5.. Variabeln I/Y och programtyper, antal belägg och procentsatser .............................................. Tabell 8.1:6. Variabeln I/Y och kön/programtyper, antal belägg och procentsatser .............................................. Tabell 8.1:7. Variabeln I/Y och geografiska områden, antal belägg och procentsatser ................................... Tabell 8.1:8. Variabeln I/Y och delar av Alingsås, antal belägg och procentsatser .............................................. Tabell 8.1:9. Variabeln I/Y och livsstilsgrupper, antal belägg och procentsatser .............................................. Tabell 8.1:10. Jämförelse av I/Y i avhandlings- och GSMkorpusarna ...................................................... Tabell 8.2:1. Översikt över varianter av U ............................. Tabell 8.2:2. Variabeln U, fördelning av varianter i hela materialet, antal belägg och procentsatser ........... Tabell 8.2:3. Variabeln U och kön, antal belägg och procentsatser .............................................. Tabell 8.2:4. Variabeln U och programtyper, antal belägg och procentsatser .................................................... Tabell 8.2:5. Variabeln U och kön/programtyper, antal belägg och procentsatser .............................................. Tabell 8.2:6. Variabeln U och geografiska områden, antal belägg och procentsatser ................................... Tabell 8.2:7. Variabeln U och delar av Alingsås, antal belägg och procentsatser .............................................. Tabell 8.2:8. Variabeln U och livsstilsgrupper, antal belägg och procentsatser .............................................. Tabell 8.2:9. Jämförelse av U i avhandlings- och GSMkorpusarna ...................................................... Tabell 8.3:1. Variabeln Ö, fördelning av varianter i hela materialet, antal belägg och procentsatser ........... Tabell 8.3:2. Variabeln Ö och kön, antal belägg och procentsatser .................................................... Tabell 8.3:3. Variabeln Ö och programtyper, antal belägg och procentsatser .............................................. Tabell 8.3:4. Variabeln Ö och kön/programtyper, antal belägg och procentsatser .............................................. Tabell 8.3:5. Variabeln Ö och geografiska områden, antal belägg och procentsatser ................................... Tabell 8.3:6. Variabeln Ö och delar av Alingsås, antal belägg och procentsatser ............................................... 233 234 237 241 243 246 251 252 253 254 255 258 260 263 265 269 270 271 272 274 276.

(20) Tabell 8.3:7. Tabell Tabell Tabell Tabell. 8.4:1. 1. 2. 3.. Variabeln Ö och livsstilsgrupper, antal belägg och procentsatser .............................................. Beläggord med u-haltigt /ö/ ............................... Frågeblock för intervjuer .................................. Livsstilsgrupper ............................................... Kategorier från www.mosaic.se........................... 279 286 378 379 387.

(21) Figurförteckning Figur Figur Figur Figur Figur Figur. 1:1. 1:2. 1:3. 2.1:1. 2.1:2. 2.4:1.. Figur 2.4:2. Figur 2.5:1. Figur 2.5:2. Figur 2.5:3. Figur 2.5:4. Figur 3.1:1. Figur 3.2:1. Figur 4.1:1. Figur 4.2:1. Figur 4.2:2. Figur 4.3:1. Figur Figur Figur Figur Figur Figur. 5:1. 5:2. 5:3. 5:4. 5:5. 5:6.. Dialektskala ....................................................... 10 Varieteter i Burträsk och Norsjö .......................... 10 Modell för dialektsituationen i Alingsåsområdet .... 11 Finks tredelade identitetsbegrepp ......................... 13 Denciks sociala identiteter i Finks modell .............. 14 Tentativ negativ dialektförändringsskala – riktning mot neutral standard .............................. 30 Tentativ positiv dialektförändringsskala – riktning mot regionala dialekter ....................................... 31 Kategorisering av arbetsplatser i Nyström (2004:267) ......................................................... 39 Rummet för sociala positioner och livsstilar (ur Bourdieu 1995:35) ............................................. 48 Värderingskarta från Minerva (Dahl 1998:23) ...... 51 Värderingskarta ur Ungdomsbarometern (1999a:13) ......................................................... 52 Karta över elevupptagningsområdet och den geografiska indelningen ...................................... 58 Värderingskarta över geografiska områden, inkl. delar av Alingsås, och värden baserade på www.mosaic.se .................................................. 60 Tid, spridning på kön och programtyp ................. 76 Avhandlingens värderingskarta med livsstilsgrupper baserad på Ungdomsbarometern (1999a:13) och figur 2.4:4. ................................. 94 Kön, programtyper och bostadsorter inom livsstilsgrupperna ............................................. 105 Varianter av /ö/ i vokalfyrhörning, baserad på Elert (1997) ..................................................... 111 Lokalgradsmodell ............................................. 119 Lokalgrad, samtliga informanter ........................ 120 Lokalgrad och kön, fördelning i procent ............. 122 Lokalgrad och programtyp, fördelning i procent . 124 Lokalgrad och geografiska områden ................... 126 Översikt över geografiska områden och lokalgrad ......................................................... 127.

(22) Figur 7.1:1. Figur 7.1:2. Figur 7.1:3. Figur 7.1:4. Figur 7.1:5. Figur 7.1:6. Figur 7.1:7. Figur 7.1:8. Figur 7.1:9. Figur 7.1:10. Figur 7.2:1. Figur 7.2:2. Figur 7.2:3. Figur 7.2:4. Figur 7.2:5. Figur 7.2:6. Figur 7.2:7. Figur 7.2:8. Figur 7.2:9. Figur 7.2:10. Figur 7.2:11.. Variabeln ÖR, procentuell fördelning av varianter i hela materialet ............................................... Variabeln ÖR och kön, fördelning i procent ........ Variabeln ÖR och programtyper, fördelning i procent............................................................. Variabeln ÖR och kön/programtyper, fördelning i procent ............................................................ Variabeln ÖR och kön/programtyper, efter andel öppet ÖR ......................................................... Variabeln ÖR och geografiska områden, fördelning i procent .......................................... Variabeln ÖR och delar av Alingsås, fördelning i procent ............................................................ Variabeln ÖR och geografiska områden inklusive delar av Alingsås, efter andel öppet ÖR .............. Variabeln ÖR och livsstilsgrupper, fördelning i procent ............................................................ Variabeln ÖR och livsstilsgrupper, efter andel öppet ÖR ......................................................... Variabeln LA, procentuell fördelning av la/väl i hela materialet ................................................. Variabeln LA och kön, fördelning i procent ........ Variabeln LA och programtyper, fördelning i procent ............................................................ Variabeln LA och kön/programtyper, fördelning i procent ............................................................ Variabeln LA och kön/programtyper, efter andel väl .................................................................. Variabeln LA och geografiska områden, fördelning i procent .......................................... Variabeln LA och geografiska områden, efter andel väl .......................................................... Variabeln LA och delar av Alingsås, fördelning i procent ............................................................ Variabeln LA och geografiska områden inklusive delar av Alingsås, efter andel väl ....................... Variabeln LA och livsstilsgrupper, fördelning i procent ............................................................ Variabeln LA och livsstilsgrupper, efter andel väl ................................................................... 141 142 143 145 146 147 149 149 151 151 158 159 161 162 162 163 164 165 166 167 167.

(23) Figur 7.2:12. Figur 7.2:13. Figur 7.3:1. Figur 7.3:2. Figur 7.3:3. Figur 7.3:4. Figur 7.3:5. Figur 7.3:6. Figur 7.3:7. Figur 7.3:8. Figur 7.3:9. Figur 7.3:10. Figur 7.3:11. Figur 7.3:12. Figur 7.4:1. Figur 7.4:2. Figur 7.4:3. Figur 7.4:4. Figur 7.4:5. Figur 7.4:6. Figur 7.4:7.. Variabeln LA i avhandlings- och GSM-korpusarna .............................................. Variabeln LA i avhandlings- och GSM-korpusarna, efter andel väl ...................... Variabeln ÄNNA, procentuell fördelning av varianter i hela materialet ................................. Variabeln ÄNNA och kön, fördelning i procent .. Variabeln ÄNNA och programtyper, fördelning i procent ............................................................ Variabeln ÄNNA och kön/programtyper, fördelning i procent .......................................... Variabeln ÄNNA och kön/programtyper, efter andel liksom .................................................... Variabeln ÄNNA och geografiska områden, fördelning i procent .......................................... Variabeln ÄNNA och geografiska områden, efter andel liksom .................................................... Variabeln ÄNNA och delar av Alingsås, fördelning i procent .......................................... Variabeln ÄNNA och livsstilsgrupper, fördelning i procent .......................................................... Variabeln ÄNNA och livsstilsgrupper, efter andel liksom .................................................... Variabeln ÄNNA i avhandlings-, GSM- och Stockholmskorpusarna ...................................... Variabeln ÄNNA i avhandlings-, GSM- och Stockholmskorpusarna, efter andel liksom .......... Variabeln VOK, procentuell fördelning av varianter i hela materialet ................................. Variabeln VOK och kön, fördelning i procent ..... Variabeln VOK och programtyper, fördelning i procent ............................................................ Variabeln VOK och kön/programtyper, fördelning i procent .......................................... Variabeln VOK och kön/programtyper, efter andel lång VOK ............................................... Variabeln VOK och geografiska områden, fördelning i procent .......................................... Variabeln VOK och geografiska områden, efter andel lång VOK ................................................ 170 171 177 178 180 181 182 185 185 187 188 189 192 193 203 204 206 208 209 211 212.

(24) Figur 7.4:8.. Variabeln VOK och delar av Alingsås, fördelning i procent .......................................................... Figur 7.4:9a. Variabeln VOK, D-ord och geografiska områden inklusive delar av Alingsås, efter andel lång VOK ............................................... Figur 7.4:9b. Variabeln VOK, R+S-ord och geografiska områden inklusive delar av Alingsås, efter andel lång VOK ............................................... Figur 7.4:10. Variabeln VOK och livsstilskategorier, fördelning i procent .......................................................... Figur 7.4:11a. Variabeln VOK, D-ord och livsstilskategorier, efterandel lång VOK ......................................... Figur 7.4:11b. Variabeln VOK, R+S-ord och livsstilskategorier, efter andel lång VOK ........................................ Figur 8.1:1. Varianter av I/Y i vokalfyrhörning, baserad på Elert (1997) ..................................................... Figur 8.1:2. Variabeln I/Y, procentuell fördelning i hela materialet ........................................................ Figur 8.1:3. Variabeln I/Y och kön, fördelning i procent ........ Figur 8.1:4. Variabeln I/Y och programtyper, fördelning i procent ............................................................ Figur 8.1:5. Variabeln I/Y och kön/programtyper, fördelning i procent ............................................................ Figur 8.1:6. Variabeln I/Y och kön/programtyper, efter andel frikativiserat I/Y .............................................. Figur 8.1:7. Variabeln I/Y och geografiska områden, fördelning i procent .......................................... Figur 8.1:8. Variabeln I/Y och geografiska områden utom Sollebrunn–Essunga, efter andel frikativiserat I/Y .................................................................. Figur 8.1:9. Variabeln I/Y och geografiska områden, efter andel frikativiserat I/Y ...................................... Figur 8.1:10. Variabeln I/Y och delar av Alingsås, fördelning i procent ............................................................ Figur 8.1:11. Variabeln I/Y och geografiska områden, inklusive delar av Alingsås, efter andel frikativiserat I/Y ... Figur 8.1:12. Variabeln I/Y och livsstilsgrupper ...................... Figur 8.1:13. Variabeln I/Y och livsstilsgrupper, efter andel frikativiserat I/Y .............................................. Figur 8.1:14. Variabeln I/Y i avhandlings- och GSM-korpusarna ............................................... 214 214 215 217 218 219 223 231 232 234 235 236 237 238 240 241 242 244 244 247.

(25) Figur 8.1:15. Figur 8.2:1. Figur 8.2:2. Figur 8.2:3. Figur 8.2:4. Figur 8.2:5. Figur 8.2:6. Figur 8.2:7. Figur 8.2:8. Figur 8.2:9. Figur 8.2:10. Figur 8.2:11. Figur 8.2:12. Figur 8.2:13. Figur 8.2:14. Figur 8.3:1. Figur 8.3:2. Figur 8.3:3. Figur 8.3:4. Figur 8.3:5. Figur 8.3:6 Figur 8.3:7.. Variabeln I/Y i avhandlings- och GSM-korpusarna, efter andel frikativiserat I/Y .... Varianter av U i vokalfyrhörning, baserad på Elert (1997) ..................................................... Variabeln U, procentuell fördelning av varianter i hela materialet ................................................. Variabeln U och kön, fördelning i procent .......... Variabeln U och programtyper, fördelning i procent ............................................................ Variabeln U och kön/programtyper, fördelning i procent ............................................................ Variabeln U och kön/programtyp, efter andel diftongiskt U .................................................... Variabeln U och geografiska områden, fördelning i procent .......................................................... Variabeln U och geografiska områden, efter andel diftongiskt U .................................................... Variabeln U och delar av Alingsås, fördelning i procent ............................................................ Variabeln U och geografiska områden inklusive delar av Alingsås, efter andel diftongiskt U ......... Variabeln U och livsstilsgrupper ........................ Variabeln U och livsstilsgrupper, efter andel diftongiskt U .................................................... Variabeln U i avhandlings- och GSM-korpusarna .............................................. Variabeln U i avhandlings- och GSM-korpusarna, efter andel diftongiskt U ................................... Variabeln Ö, procentuell fördelning av varianter i hela materialet ................................................. Variabeln Ö och kön, fördelning i procent .......... Variabeln Ö och programtyper, fördelning i procent ............................................................ Variabeln Ö och kön/programtyper, fördelning i procent ............................................................ Variabeln Ö och kön/programtyper, efter andel öppet Ö ........................................................... Variabeln Ö och geografiska områden, fördelning i procent .......................................................... Variabeln Ö och geografiska områden, efter andel öppet Ö ............................................................ 247 250 252 253 254 256 257 259 259 261 262 263 264 265 266 269 270 271 272 273 275 275.

(26) Figur 8.3:8. Figur 8.3:9. Figur 8.3:10. Figur 8.3:11. Figur 8.3:13. Figur 8.4:1. Figur 8.4:2. Figur Figur Figur Figur Figur Figur Figur Figur Figur Figur Figur Figur Figur Figur Figur Figur. 9.1:1. 9.1:2. 9.2:1. 9.2:2. 9.2:3. 9.2:4. 9.3:1. 9.3:2. 9.3:3. 9.3:4. 9.4:1. 9.4:2. 9.5:1. 9.5:2. 9.5:3. 9.5:4.. Figur 9.5:5. Figur 9.5:6. Figur 9.6:1. Figur 9.7:1. Figur 9.7:2. Figur 9.7:3.. Variabeln Ö och delar av Alingsås, fördelning i procent ............................................................ Variabeln Ö och geografiska områden inklusive delar av Alingsås, efter andel öppet Ö ................ Variabeln Ö och livsstilsgrupper, fördelning i procent ............................................................ Variabeln Ö och livsstilsgrupper, efter andel öppet Ö ........................................................... Jämförelse av variabeln Ö i avhandlingskorpusen och två GSM-band, efter andel öppet Ö .............. Variabeln Ö/U i avhandlingsmaterialet och två GSM-band ....................................................... Jämförelse av göteborgska varianter av I/Y, U, Ö och Ö/U i avhandlings- och GSM-korpusarna ...... Tredimensionell modell för dialektsituationen ..... Dialektsituationmodell med språkliga varianter ... LA och kön ..................................................... I/Y och kön ..................................................... VOK R+S-ord och kön/programtyper ................ LA och kön/programtyper ................................ ÄNNA och programtyper ................................. ÖR och programtyper ....................................... I/Y och programtyper ....................................... ÄNNA och kön/programtyper ........................... Ö och kön/programtyper ................................... ÖR och kön/programtyper ................................ ÖR och geografiska områden ............................. VOK D-ord och geografiska områden ................ I/Y och geografi, utom Sollebrunn–Essunga ........ Göteborgska varianter av ÄNNA, I/Y, U och Ö i avhandlings- och GSM-materialen ...................... U och geografiska områden ............................... Värderingskarta över geografiska områden och språkliga varianter ........................................... Variablerna LA, ÖR och Ö, och delar av Alingsås .......................................................... Värderingskarta över livsstilsgrupper och språkliga varianter ........................................... ÄNNA och livsstilsgrupper ............................... LA och livsstilsgrupper ...................................... 277 277 280 280 281 285 287 290 291 296 297 300 301 302 303 304 305 307 308 311 312 313 316 317 318 321 325 326 327.

(27) 1. 1 . Inledning Den språkliga marknaden på en Alingsåsskola, liksom på många andra västsvenska småstadsskolor, är relativt blandad. På en skolgård hörs knappast vad som kallas genuin dialekt men det förekommer olika varianter av t.ex. utjämnad västgötska, göteborgska och mer eller mindre standardnära uttal, bl.a. beroende på vad som talas i hemmen och vilka elever som har mest språkligt inflytande på sina kamrater. I samma klass kan det gå barn till föräldrar som strävar efter att tala rikssvenska, barn till inflyttade göteborgare som har kvar sin dialekt och barn till föräldrar som har en stark lokalanknytning, både språkligt och på andra sätt. Jämfört med storstadsregionerna finns det få elever med annat modersmål än svenska. Som jag ska diskutera närmare senare, visar många undersökningar att barn talar som sina föräldrar innan de börjar skolan och att de under skoltiden anpassar sig mer och mer till kamraterna och den lokala varieteten, för att vara som mest lokala ungefär under högstadiet. Det finns alltså flera valmöjligheter för en individ som börjar skolan. Vilka kamraters språk är viktigast att anpassa sig till eller påverka? Och efter grundskolan, när vuxenvärlden börjar få mer inflytande än de jämnåriga, är frågan vilka språkliga val man under gymnasieåren gör inför framtiden, medvetet eller omedvetet. För att söka svar på frågor om ungdomar och dialekt har jag intervjuat 97 gymnasieelever i Alingsås. Alla går på samma skola, men de kommer från olika program och olika orter inom ett stort geografiskt elevupptagningsområde. I avhandlingen studeras sambandet mellan språk och social identitet på Alströmergymnasiet i Alingsås, där förändringar i dialekten relateras dels till sociala faktorer som kön, programval, geografi och livsstil, dels till påverkan från dialekten i Göteborg, rikssvenskt talspråk och allmänt ungdomsspråk. De teoretiska ramar som avhandlingen placerar sig inom är sociolingvistik och dialektologi i en vid bemärkelse, och de företeelser som undersöks berör bl.a. dialektkontakt och ackommodation, social identifikation och livsstilsgrupper, nätverksteori och livsformsanalys, social och geografisk mobilitet, ungdomskultur och ungdomsspråk. Det yttre ramverket kan sammanfattningsvis kallas sociodialektologi, där ut-.

(28) 2 gångspunkten är att kombinera teorier och metoder från sociolingvistik, främst variationslingvistik, och dialektologi, främst dialektgeografi. Sociolingvistiken, eller språksociologi som den även kallas,1 har sitt ursprung i dialektologin, men i dagens svenska forskningstradition har de två forskningsgrenarna stått relativt långt från varandra. Dialektologin har främst studerat äldre stadier av landsbygdens folkmål, medan sociolingvistiken ofta har studerat samtida stadsspråk. På senare år har dock en del projekt visat att skillnaden inte nödvändigtvis är så stor. T.ex. har Anna Westerberg vid SOFI (Språk- och folkminnesinstitutet), i Uppsala, studerat en västerbottensdialekts förändring utifrån informanter födda mellan 1848 och 1986 (Westerberg 2003)2; Bengt Nordberg och Eva Sundgren vid FUMS (Avdelningen för forskning och undervisning i modern svenska), i Uppsala, har i ett longitudinellt projekt följt förändringar i Eskilstunaspråket (Nordberg 2001, Nordberg & Sundgren 2000, Sundgren 2002); inom projektet SweDIA 2000 har fonetiker från Lund, Stockholm och Umeå byggt upp en digitaliserad databas med landsbygdsdialekter runt år 2000 (Sven Björsten et al. 1999).3 Dagens sociolingvistik kan i sin tur beskrivas som uppdelad i två huvudparadigm, variationsparadigmet och interaktionsparadigmet (Norrby 1995:49). Interaktionslingvistik, särskilt samtalsanalys, är den gren av sociolingvistiken där det bedrivs mest forskning i Sverige idag medan variationslingvistiken utgör en förhållandevis smal gren. I övriga Norden (särskilt Norge och Danmark) utgör variationslingvistik en större del av den samlade språksociologiska forskningen, samtidigt som skiljelinjerna mellan dialektologi och sociolingvistik är mindre än i Sverige (se Akselberg et al. 2003; Målbryting 2 (1999) och 4 (2000); Pedersen 2000a, 2000b). Även i övriga Europa är sociodialektologin mer utbredd än i Sverige (se exempelvis Gunnarsson et al. 2004, Mattheier 2000). 1.1.. Disposition. Avhandlingen är disponerad enligt följande: I kapitel 2–4 diskuteras övergripande teori- och metodfrågor. Kapitel 3–4 innehåller även be1 Termerna språksociologi och sociolingvistik har ursprungligen något olika inne-. börd. Fortsättningsvis används de synonymt, men sociolingvistik förekommer oftast. Jfr Sundgren (2002:19). 2 Se beskrivning om projektet Norsjömålet på www.sofi.se. 3 Projektbeskrivning av SweDIA 2000 finns på www.swedia.nu..

(29) 3 skrivningar av metoder, det undersökta området, intervjumaterialet och språkliga variabler. Därefter presenteras analyserna av språkliga och sociala faktorer i kapitel 5–8. I kapitel 5 görs en skattning av de enskilda ungdomars grad av lokalspråklighet baserad på helhetsintryck av intervjuerna, i kapitel 6 beskrivs traditionella dialektala varianter som knappt förekommer i materialet, kapitel 7 behandlar variabler där dialektala varianter håller på att ersättas av standardformer och kapitel 8 tar upp variabler där påverkan från göteborgskt eller allmänt ungdomsspråk förefaller ha påbörjats relativt nyligen. Slutligen förs en sammanfattande och jämförande diskussion av resultaten i kapitel 9. 1.2.. Syfte. I denna avhandling studeras språklig variation bland gymnasieungdomar i Alingsås. Materialet består av bandupptagna intervjuer med 97 elever på Alströmergymnasiet i Alingsås. Intervjuerna utgör underlag för dels en språklig analys av en uppsättning fonologiska, grammatiska och lexikala variabler, dels en social analys av deras svar på frågor om intressen, livsstil, framtidsplaner m.m. Utifrån indelningar i grupper baserade på sociala mönster, vill jag undersöka och diskutera samband mellan språklig variation och social identitet. Det finns ett antal syften och frågeställningar som ska belysas i avhandlingen: – I vilken utsträckning beror språklig variation på orientering mot hemorten, Göteborg, Stockholm eller andra platser? Kommer påverkan från göteborgskan, föreställningar om standardsvenskan eller rikstäckande ungdomsspråksideal? – Hur skiljer sig resultaten från Alingsåsgymnasisterna från motsvarande resultat från en undersökning av Göteborgsgymnasister? – Är det möjligt att beskriva den språkliga variationen ur ett förändringsperspektiv? Vilka drag kan i så fall ses som tecken på en pågående dialektutjämning eller regionalisering? – Kan språkbruk med inslag av västgötska drag i materialet betraktas som dialektalt, även om det inte kan anses vara så kallad genuin dialekt (kanske inte ens utjämnad dialekt) enligt traditionella definitioner? – Vilka sociala faktorer har störst betydelse för språkliga val? 1.3.. Hypoteser och utgångspunkter. Min huvudhypotes är att det finns variation i bruket av de utvalda variablerna och att denna variation går att sätta i samband med sociala.

(30) 4 mönster som kan utkristalliseras från analysen av informanternas intervjusvar. Utifrån dessa samband tror jag att det går att urskilja kategorier med ungdomar som både har samma språkliga beteende och som har gemensamma livsstilar och gruppidentiteter. Av de sociala faktorer som kan spela in i gruppidentifikationen har jag valt att undersöka kön, typ av gymnasieprogram, bostadsort och livsstil. Livsstil är ett vitt begrepp som även kan innefatta faktorer som kön, utbildning och hemort, men i detta sammanhang utgår jag från följande indikationer på livsstils- och gruppidentitetsval: klädstil, musiksmak och musikvanor, kafévanor, idrottsengagemang, andra fritidsintressen, attityder till hemorten, uppväxtort, orientering mot Göteborg eller andra orter, geografisk mobilitet på fritiden, planer för val av yrke eller fortsatta studier samt framtidsdrömmar. Jag har inte en bestämd hypotes om vilken av de sociala faktorerna som har starkast relation till den språkliga variationen, utan vill hålla den frågan öppen och förväntar mig att finna mönster där de olika faktorerna samspelar snarare än att en överskuggar de andra. Vad gäller språkliga mönster i relation till sociala faktorer finns ett antal hypoteser: – När kön behandlas som två hela grupper (flickor och pojkar) uppvisar pojkarna högst frekvens av traditionella, lokala drag medan flickorna har högst frekvens av standarddrag och novationer. – När gymnasieprogrammen delas in i tre typer fördelas språkliga varianter mellan dem så att informanter på yrkesförberedande program uppvisar störst andel lokala drag, informanter på studieförberedande program uppvisar störst andel standard och göteborgska novationer, medan informanter i mellangruppen intar en mellanposition. – När kön och programtyp kombineras framträder andra mönster än de ovan antagna övergripande mönstren för kön respektive programtyp. Den inbördes ordningen mellan de sex kombinerade grupperna (pojkar och flickor på yrkesförberedande program, pojkar och flickor på program i mellangruppen samt pojkar och flickor på studieförberedande program) är inte given. Exempelvis kan någon av flickgrupperna vara mer dialektal än pojkgrupperna eller kan en pojkgrupp oftare använda standarddrag eller novationer än flickgrupperna. – Vid indelningen i geografiska områden finns det skillnader mellan de olika orterna, där andelen göteborgska varianter är gradvis mindre och andelen traditionella varianter gradvis större ju längre från Göteborg informanterna bor. – I jämförelser med gymnasistsamtal från Göteborg är andelen standardvarianter och novationer större i Göteborgs- än i Alingsås-.

(31) 5 materialet, och jämförelsen kan användas som stöd för antagandet att de flesta novationer sprids från (eller via) Göteborg till Alingsås. – Vid indelningen av Alingsås i områden är andelen göteborgska och standardvarianter störst i de delar av staden som har högst socioekonomisk status och andelen traditionella västgötska varianter störst i de delar som har lägst socioekonomisk status. – Vid indelningen i livsstilsgrupper uppvisar de mest förändringsbenägna grupperna störst andelar standardvarianter (Aktiva Anna/ Anders och Kafé-Karin/Kalle), de grupper som tillbringar mest tid i öppna nätverk på kaféer har högst frekvens göteborgska varianter (Kafé-Karin/Kalle och Party-Pia/Pelle) och de grupper som är mest traditionalistiska har störst andelar traditionella västgötska varianter (Medel-Mårten/Maria och Teknik-Tobbe/Tova). 1.4.. Bakgrund till avhandlingen: Västsverigeprojektet. En betydelsefull bakgrund till avhandlingen består av ett projekt som har utförts inom ramen för forskningsprogrammet ”Västsvensk kultur och samhällsutveckling genom tiderna” vid humanistiska fakulteten på Göteborgs universitet (hädanefter ”Västsverigeprojektet”). Under ledning av Lars-Gunnar Andersson genomförde jag tillsammans med Helena Lund Isaksson en enkätundersökning, där syftet var att få svar på frågorna om i vilken utsträckning Göteborgsdialekten lever kvar bland ungdomar i Göteborg, om göteborgska drag sprids till omkringliggande dialekter och hur ungdomsspråket varierar i Göteborgsregionen. Materialinsamlingen utförde Lund Isaksson och jag tillsammans, bearbetning och inmatning av materialet i en databas (upplagd i StatView 4.0) gjordes till största delen av Lund Isaksson. Bearbetning och analys av resultaten, liksom de skriftliga rapporter som hittills har utkommit, har gjorts av mig (Grönberg 1996, 1997, 1999a och under arbete). Vi besökte 27 högstadieklasser i Göteborgsregionen under vårterminerna 1994 och 1996, och enkäten besvarades av 634 elever. (Göteborgsregionen utgjordes i undersökningen av ett område från Stenungsund i norr till Varberg i söder, och från Hisingen i väster till Vårgårda och Borås i öster.) Enkäten bestod av frågor om geografisk bakgrund, ett flervalstest med äldre Göteborgsuttryck och en lista med standardsvenska bjudord där ungdomarnas egna synonymer efterfrågades. Under arbetet med en kursuppsats på C-nivån använde jag en i stort sett identisk enkät på två högstadieskolor i Alingsås (Grönberg 1994), och det materialet kunde därför inlemmas i projektet..

(32) 6 Resultaten visar bland annat tecken på hur ungdomsspråket i regionen förändras i riktning mot en regional standardvariant, där utvecklingen sker på två plan genom påverkan från två olika håll. Dels finns det ett närmande till riksspråket, dels märks en göteborgsk dialektimperialism. Närmandet till riksspråket kan skönjas i en tendens att regionala ord har ersatts av slangartade uttryck som förekommer i hela landet. Med ’riksspråket’ är det alltså inte entydigt fråga om standardnormen, som skulle kunna uttryckas: [+riks, +standard]. I det här sammanhanget handlar det snarare om det ideal eller det ordförråd som är gemensamt för ungdomsspråk och vardagligt talspråk på en rikstäckande nivå, med andra ord: [+riks, -standard]. Detta kommer i avhandlingen att omtalas som ’allmänt ungdomsspråk’. Dialektimperialism yttrar sig bl.a. i att göteborgsuttryck som bamba ’barnbespisning, skolmatsal’ sprids i regionen, vilket kan relateras till ökad mobilitet och migration inom regionen. Det är främst utflyttningen från Göteborg till mindre orter som är stark. Tillgänglig statistik visar att utflyttningen till kranskommunerna är omfattande, trots samtidigt ökande befolkningstillväxt i Storgöteborg. På de orter där vi besökte två olika skolor var det vanligt med skillnader i resultaten mellan skolorna, vilket ofta kan förklaras med att eleverna på den ena skolan i mycket högre grad är barn till inflyttade göteborgare, eller själva är inflyttade. Alingsås är en typisk sådan ort, med ett betydande inflytande från Göteborg och en märkbar skillnad mellan de besökta högstadieskolorna vad gäller elevernas anknytning till Göteborg och deras kunskap om och bruk av göteborgska uttryck. Dialektutjämningen, tecknen på göteborgsk dialektimperialism och skillnaderna inom förhållandevis små kommuner, har fått mig att vilja gå vidare med en djupare studie på en enda av de undersökta platserna. Alingsås är ett intressant val av många olika skäl. Med sin närhet till Göteborg (ca 46 km), de goda kommunikationerna och den ökade orienteringen mot storstadens kultur- och näringsliv, är Alingsås ett bra exempel på en ort som står under massiv påverkan från Göteborg, men där utvecklingen ännu inte har gått så långt som i mer närliggande orter, som Kungälv, Lerum och Kungsbacka. Med bildandet av det nya storlänet Västra Götaland den 1 januari 1998, kan man också anta att regionaliseringen och Göteborgs inflytande i såväl Alingsås som övriga Västsverige ökar ytterligare de närmaste åren. Stadens näringslivsstruktur och kulturyttringar, som den speciella kafékulturen, bidrar också till att göra Alingsås intressant. Kafékultur förknippas snarare med storstads- än med småstadsliv, vilket pekar på att det i denna småstad jämfört med andra svenska småstäder kan.

No results found