1
BARNBOKSLUT 2018
2
3
1. Inledning
I denna sammanställning beskrivs hur Sol- lentuna kommun arbetar med att tillgodose barnperspektivet inom verksamheterna. In- ledningsvis kommenteras ett urval indikato- rer för att på övergripande nivå illustrera livssituationen för barn och unga i kommu- nen. Därefter följer ett axplock exempel på hur kommunen arbetar för att beakta barn- perspektivet och barns rättigheter. FN:s barnkonvention används som referensram då den ger en definition av vilka rättigheter som bör gälla för barn i hela världen.
I likhet med tidigare barnbokslut har avsnit- tet delats in efter fyra grundläggande och
vägledande principer i barnkonventionen, dessa sammanfattas i rutorna nedan. Ex- emplen på arbetssätt och aktiviteter kan för- stås stödja mer än en princip.
Riksdagen har beslutat att Barnkonventionen blir svensk lag från 2020. Läs mer om barn- konventionen på exempelvis www.barnom- budsmannen.se.
Principen om icke-dis- kriminering, att alla barn har samma rättig- heter (artikel 2)
Principen om barnets bästa som ska beaktas vid alla beslut som rör barn (artikel 3)
Principen om rätten till liv och utveckling (arti- kel 6)
Principen om respekt för barnets åsikter och att alla barn har rätt att uttrycka sin mening (ar- tikel 12)
2. Barnperspektiv på Sollentuna
Tabellen på nästa sida ger en övergripande nulägesbild av Sollentuna kommun ur ett barn- perspektiv. Statistiken är hämtad från kommun- och landstingsdatabasen Kolada och Brotts- förebyggande rådet.
Antal barn per årsarbetare med förskollärar- examen är högre jämfört med riket som hel- het men Sollentuna är i nivå med länet i öv- rigt.
Andelen elever i grundskolan som har upp- nått kunskapskraven liksom andelen gym- nasieelever folkbokförda i kommunen som hade examen inom tre år är högre än snitten för riket och länet.
Vidare har Sollentuna relativt låga värden när det gäller till exempel barn i familjer med långvarig ekonomiskt bistånd samt an- tal vräkningar som berört barn.
Hur trygg en plats är att växa upp på kan bland annat mätas med hjälp av brottssta- tistik. I Sollentuna kommun är antalet an- mälningar av misshandel mot barn i olika åldersgrupper lägre än snittet för riket och i samma nivå som polisregionen.
Mått för deltagande i kultur- och idrotts- verksamhet belyser i delar livssituationen för barn och unga. Utlåningen av barn- böcker var enligt dessa värden lägre jämfört med riket och även länet.
Sollentuna har i denna enklare jämförelse värden på flera mått som är bättre jämfört med länet och riket som helhet och i hälften av fallen i nivå med jämförbara kommuner.
Fler år behöver studeras för att kunna dra slutsatser om trend över tid.
Fler mått finns via statistiktjänsten
”Max18” hos Barnombudsmannen.
4 Barn och unga i Sollentuna
Sollentuna Trend Riket Länet
Personaltäthet - antal barn per årsarbetare med förskoll-
ärarlegitimation (2017) 18,4 12,7 19,8
Elever i åk. 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen,
andel (%) (2018) 86,7 73,3 81,6
Gymnasieelever med examen inom 3 år, hemkommun,
andel (%) (2018) 69,3 65,2 66,9
Invånare 0-19 år med föräldrar som har högst grundsko-
leutbildning, andel (%) (2017) 5,7 9,1 6,2
Barn i befolkningen som ingår i familjer med långvarigt
ekonomiskt bistånd, andel (%) (2017) 0,8 1,7 0,9
Invånare 0-19 år i ekonomiskt utsatta hushåll, andel (%)
(2017) 5 9 5,7
Verkställda vräkningar/avhysningar som berör barn, an-
tal barn/100 000 inv. (2017) 0 3,9 5,4
Invånare 0-20 år placerade i institution eller familjehem,
antal/1000 inv. (2016)** 3,8 8,3 6,6
Misshandel mot barn 0-6 år, per 1000 av medelfolkmäng-
den (2017) 0,1 0,4 0,4*
Misshandel mot barn 7-14 år, per 1000 av medelfolk-
mängden (2017) 1 1,2 1,2*
Misshandel mot barn 15-17 år,
per 1000 av medelfolkmängden (2017) 0,8 0,8 0,8*
Invånare 15-17 år lagförda för brott, antal/1000 inv.
(2016) 17 21 23
Elever som deltar i musik- eller kulturskola, andel av in-
vånare 7-15 år (%) (2017) 18 25 19
Barnbokslån i kommunala bibliotek, antal/barn 0-17 år
(2017) 8,3 14,3 9,3
Deltagartillfällen i idrottsföreningar, antal/inv. 7-20 år
(2017) 41 34 36
*Fr.o.m. 2015 redovisat per polisregion istället för län.
**Data från 2016, trend från 2015; data från 2017 ej publicerade av Socialstyrelsen.
Läsanvisning
En pil upp/ner innebär att förändringen har varit större/mindre än föregående värde. Grön pil indikerar en positiv förändring och röd pil indikerar en negativ förändring. En blå liggande pil betyder att utfallet inte har förändrats jämfört med föregående värde.
5
3. Kommunens arbete i förhållande till barns rättigheter 3.1 Principen om barnets rätt att inte diskrimineras (2018)
Principen om barnets rätt att inte diskrimineras utgår från artikel 2 i FN:s barnkonvention och handlar om alla barns lika värde och rättigheter. En viktig aspekt av att arbeta för att säker- ställa barnperspektivet är att det finns effektiva strukturer och arbetssätt för att förhindra dis- kriminering.
Trygghet och arbetsro i förskola och skola
Förskolor och skolor ska enligt diskrimine- ringslagen arbeta med aktiva åtgärder för att motverka diskriminering och kränkande be- handling. Barns lika värde är väl inarbetat både i skollagen och i skolans läroplaner. I Sollentuna kommun har barn- och ung- domsnämnden därutöver en egen hand- lingsplan, ”Trygghet och studiero”, för att främja likabehandling och motverka diskri- minering. Alla kommunala förskolor och skolor arbetar utifrån handlingsplaner. Det finns gemensamma rutiner för rapportering av kränkningar till huvudmannen samt upp- följning och utvärdering för de kommunala enheterna.
Sollentuna kommuns gymnasieskola Rud- beck arbetar efter ”Plan mot kränkande be- handling” i vilket styrdokumentens krav på verksamheten beskrivs, samt hur det påver- kar skolans arbete mot diskriminering. I Rudbecks treåriga arbetsplan är elevernas trygghet och trivsel ett av de långsiktigt pri- oriterade områdena.
Olweusprogrammet
De kommunala grundskolorna i Sollentuna arbetar systematiskt och förebyggande mot mobbning och annan kränkande behandling i enlighet med ”Olweusprogrammet”. Prog- rammet involverar elever, personal och för- äldrar. Sedan 2018 är alla skolor certifierade enligt Olweus standard.
En viktig del av arbetet är enkätundersök- ningen som elever i årskurs 3–9 genomför årligen och som ger underlag för kommande planering.
Kompensatoriskt uppdrag
I Sollentuna är grundskolornas kompensa- toriska uppdrag viktigt för att uppväga skill- nader i barns förutsättningar att klara skol- gången. Det avser inte bara ekonomiska för- utsättningar utan också organisation och ar- betsmetoder. En aspekt av detta är att alla barn får tillgång till digitala verktyg för att kunna delta i skolarbetet på lika villkor.
Kompetensutvecklingsprojekt om tillgänglighet inom skolan
Projektet ”Kompetensutveckling för en till- gänglig skola för alla” är inne på sitt tredje läsår. Det riktas till samtliga anställda på de skolenheter som deltar i syfte att utveckla den pedagogiska, fysiska och sociala miljön i relation till elevers behov och lärande.
Målsättningen i ett längre perspektiv är att alla grundskolor ska ha deltagit i denna sats- ning.
Arbetet kring barn inom socialtjäns- ten
Arbetssätt inom socialtjänsten som stödjer principen om icke-diskriminering är exem- pelvis att alla placerade barn har en särskild utsedd socialsekreterare som ska följa upp barnets situation genom enskilda möten och föra barnets talan. Som stöd används check- listor som bygger på barnkonventionen samt metodmaterial som t ex ”Min utred- ning” och Sign of safety”. Genom samver- kan med familjehemspoolen verkar social- tjänsten för att etnicitet, kön, funktionshin- der eller ålder inte ska spela någon roll i sö- kandet efter familj.
Barn och unga som kommer som ensam- kommande flyktingar till Sverige har
6 samma rätt till stöd och utbildning som
andra barn. Rutiner finns för hur social- tjänst, Centrum för integration och flersprå- kighet (CIFS) kontaktcenter och skolor ska samverka för att barn så snart som möjligt ska komma ut i förskola och skola.
Som ett led i att arbeta med hedersrelaterade frågor samverkar socialtjänsten med olika aktörer utifrån metoden ”Kärleken är fri”
som Rädda Barnen tagit fram.
Kultur – och fritidsverksamheter Kulturskolan och biblioteken har under 2018 deltagit i SKL:s projekt ”Mer för fler”
vilket syftar till att öka verksamheternas synlighet och relevans för grupper som inte är del av verksamheterna idag. Kulturskolan har genom projektet undersökt hur sprid- ningen i kommunen ser ut bland eleverna.
Det resulterade i en karta med statistik över antal elever per postnummer. Utifrån kartan har kulturskolan riktat reklam till områden där de har endast har ett fåtal elever idag.
Dessutom genomförs skolbesök i dessa om- råden. Biblioteket har genom projektet köpt
in en aktivitetselcykel och placerat ut bok- holkar. Bokholkarna är placerade på platser där många barn är i rörelse, till exempel på kulturskolan och i Sollentuna friidrottshall, med syfte att ytterligare tillgängliggöra lå- neböcker och därmed öka läslusten för alla barn och unga.
Kultur- och fritidsnämndens ungdomsverk- samheter Northside och Arena Satelliten blev under 2018 HBT-certifierade. Certifie- ringen innebär att verksamheten lär sig att vara inkluderande och tillgänglig för alla, vilket är till gagn även för andra grupper i samhället. På biblioteken finns exempelvis olika typer av medier som möjliggör för alla barn att tillägna sig bokupplevelser; ljud- böcker av olika slag, böcker med tecken och taktila böcker. Det finns så kallade "äppel- hyllor" för barn och vuxna med funktions- nedsättning vilket underlättar för dem att hitta anpassade böcker och medier. På fri- tidsgården Northside har det i samband med HBT-certifieringen tagits fram en hand- lingsplan för hur personalen ska fortsätta ar- beta aktivt med frågorna så att det genom- syrar hela verksamheten.
3.2 Principen om barnets bästa i främsta rummet
Artikel 3 i barnkonventionen anger att det är barnets bästa som ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barn. Att barnens bästa ska ligga i förgrunden vid beslut och insatser är en grundpelare i barnkonventionen och praktiskt handlar det om att prövningar om vad som är bäst för barn i olika situationer ska vara vägledande.
Elevhälsan
I Sollentuna kommun är elevers hälsa allas angelägenhet och allas ansvar. Varje elev ska bli bemött med respekt, vara trygg och trivas i skolan. Uppgiften är att främja lä- rande och undanröja hinder för elevers lust och möjlighet att lära och utvecklas. Ett förtroendefullt samarbete mellan hem och skola är en förutsättning. I Sollentuna kom- mun har skolorna elevhälsoteam som be- står av rektor samt medicinska, psykolo- giska, psykosociala och pedagogiska insat- ser.
Elevhälsans personal träffas kontinuerligt och behandlar övergripande elevhälsofrå- gor och enskilda elevärenden som upp- märksammats av arbetslagen. Elevhälsans arbete utgår från ett salutogent perspektiv, det vill säga hälsans ursprung. Det betyder att elevhälsans arbete har sitt fokus på det som fungerar för eleven och genom det stärker och skapar positiva utvecklingsom- råden.
BUS-samarbetet
Kommunerna i Stockholms län och lands- tinget har en gemensam överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt
7 stöd (BUS). Syftet med överenskommelsen
är att utveckla och förbättra samverkans- strukturerna mellan förskolan, grundskolan, grundsärskolan, gymnasiet, gymnasie- särskolan, habiliteringen, barn- och ung- domspsykiatrin och barnmedicin. Detta så att barnet ska få rätt stöd för att kunna ut- veckla sig utifrån sina individuella förut- sättningar.
I samverkan med socialkontoret har Gär- desskolan och två anställda ungdomar, med stöd från ett kommunikationsföretag, ut- vecklat en lärarhandledning som ger kun- skap om socialtjänsten. Lektionsmaterialet har provats av SO-lärarna, skolan och insat- sen var en av de nominerade till kommu- nens utvecklingspris.
Effektiv samordning för trygghet Samarbete enligt modellen Effektiv sam- ordning för trygghet (EST) har inletts i Sol- lentuna kring två kommundelar och leds av kommunledningskontoret. Syftet och målet med EST är att effektivisera det kunskaps- baserade trygghetsskapande arbetet som po- lis, kommun, kommunala bostadsbolag och andra aktörer utför. Samverkan sker på ett strukturerat sätt, med informationsin- samling och analys av lägesbilder och upp- följning av prioriterade och genomförda in- satser. Målet är minska och förebygga otrygghet genom tidiga insatser när pro- blem uppstår eller är på väg att kunna hända.
Elevernas bästa i fokus på Rudbeck Fokus ligger på skolans utbildningsresultat och elevernas trygghet. Rudbeck har, som ett led i att alltid ha elevernas bästa i främsta rummet, bland annat utvecklat ett lärcent- rum. Dit kan elever vända sig som av olika skäl behöver någon form av extra insats för att klara utbildningen.
Rudbeckskolans elevhälsoteam är väl ut- byggt och samverkar med bland annat de sociala myndigheterna för att stötta elever som även utanför sin skoltid behöver det.
Eleverna på skolan har skyddsombud som deltar i det systematiska arbetsmiljöarbetet för att skolan ska få elevperspektivet på så- väl de fysiska lokalerna som på den psyko- sociala arbetsmiljön. Frågor kring trivsel och trygghet samt arbetsmiljöfrågor av- handlas vid skolkonferenserna som bygger på elevdeltagande.
För unga, som befinner sig i eller riskerar att hamna i utanförskap, finns uppsökande verksamhet och särskilda insatser som syf- tar till att få fler unga att påbörja och slut- föra gymnasiestudier.
Familjeperspektivet viktigt inom LSS-verksamheten
År 2011 infördes bestämmelser om barnets bästa i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Barnkonvent- ionen ligger till grund för arbetet med barn inom vård- och omsorgskontoret och ut- gångspunkten är Barnombudsmannens skri- velser på området. Stora förändringar har skett över tid då fokus på barnens rättigheter blivit allt tydligare.
Barns behov i social barn- och ung- domsvård
Inom socialnämndens verksamheter finns en lång rad metoder och projekt som syftar till att säkerställa att barns bästa beaktas, även när barn beaktas som närstående.
Sedan några år är Sollentuna kommun med i SkolFam, ett nationellt nätverk som arbe- tar med skolstöd till placerade barn och ung- domar enligt en evidensbaserad modell.
SkolFam-teamet samverkar med biblioteket i Sollentuna som regelbundet skänker bok- paket till barn som har insatsen. Bokpaketen är individuellt anpassade till barnen och ska inspirera till mer läsning.
I Stockholms län finns en överenskommelse mellan kommunerna och landstinget om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd. I den lokala BUS-gruppen (barn och ungdomssamverkan) ingår representanter
8 från barnhabiliteringen, barn- och ung-
domsmedicin mottagningen (BUMM), BUP, socialkontoret, enheten för stöd och utveckling inom skolan, Rudbecks elevvård samt LSS-verksamheten, med syfte att ut- veckla och förbättra samverkan för barns bästa.
Sedan flera år tillbaka finns projektet "Soc för unga" som går ut på att undervisning om socialtjänstens arbete med barn och unga sker på grundskolornas SO-lektioner under skolår fyra och sju.
Arbetet med barn sker enligt BBIC (barns behov i centrum), där utredningsstrukturen bygger på barn och ungas delaktighet.
Förbättringar avseende samverkan kring barn och unga som far illa och nätverket runtomkring har gjorts. Hänsyn tas till barn- konventionen när nya arbetsprocesser star- tas. Under den årliga uppmärksamhetsveck- ans informationskampanj "Du spelar roll"
gick aktiviteterna ut på att lyfta barn som le- ver med missbruk i sin närmiljö. I arbetet med att hitta jour- och familjehem matchas barnet/barnens behov med familjens resur- ser. Barn och ungdomar har gjorts delaktiga i planeringen av umgänge med nätverket, både när det gäller hur ofta, var, med vilka och vilka aktiviteter.
För verksamheter som främst möter vuxna, barnens föräldrar, utgår verksamheten från barnperspektivet. En kartläggning utifrån barnets perspektiv har genomförts kring fa- miljer som är placerade på tillfälliga boen- den. Underlaget kommer ligga till grund för fortsatt arbete på individnivå och även på aggregerad nivå. Vissa aktiviteter kring materialet kommer ske tillsammans med FoU (forskning- och utvecklingsenheten).
Vid bedömning av ekonomiskt bistånd ska alltid en bedömning göras av hur beslutet påverkar barnet, främst vid avslagsbeslut.
Då barnfamiljer riskerar att vräkas eller där det förekommer våld i familjen sker ett ge- mensamt arbete mellan enheterna barn och
unga och ekonomiskt bistånd. I arbetet med att bosätta nyanlända flyktingar matchas bostadens storlek med familjens storlek och om något barn i familjen har särskilda be- hov. Vid eventuella placeringar på tillfälliga boenden tas hänsyn till kvalitet och miljö med tanke på barnens perspektiv.
Vid anmälningar gällande vuxna personer med missbruk och/eller psykisk ohälsa där det finns minderåriga barn görs en bedöm- ning tillsammans med enheten för barn och unga hur det fortsatta gemensamma arbetet behöver se ut för att uppmärksamma barnets behov av stöd. Vid planeringen av insatser för den vuxna beaktas barnets perspektiv och insatserna samordnas med barn och ungdomsenhetens eventuella planeringar för barnet. Arbetssättet med "mininätverk"
har bidragit till att utveckla samverkan mel- lan involverade parter och därmed också en ökad kvalitetssäkring av barnets behov.
Föräldrar som är placerade på Åkerbo stöd- boende får stöd i föräldrarollen. Inom verk- samheten finns gemensamma "skapargrup- per" där barn och föräldrar tillsammans kan delta.
Inom socialpsykiatriska enheten har medar- betarna barnperspektivet i åtanke i mötet med klienter/gäster om har minderåriga barn. Vid veckovisa ärendedragningar dis- kuteras särskilt klienter som har barn, med syfte att följa upp hur det fungerar i hem- miljön och om eventuell missförhållanden finns.
Då föräldrar har kontakt med Sollentuna be- roendemottagning uppmärksammas föräld- rarna på vilka konsekvenser ett beroende har för barnen. Relationen till föräldrarna är en viktig skyddsfaktor för barn, även med föräldrar som har en beroendeproblematik.
Ensamkommande barn
Barnens bästa ligger till grund vid alla ut- redningar, beslut och insatser. Då de ensam- kommande barnen inte har vårdnadshavare,
9 deltar deras gode man eller särskilt förord-
nade vårdnadshavare förutom barnet/ung- dom vid möten gällande utredning, insatser och beslut. Alla ensamkommande barn/ungdomar placeras i HVB-hem, famil- jehem, stödboende, behandlingshem eller i genomgångsboende som väljs utifrån bar- nets ålder och behov samt tillgång till bo- ende.
Trygghetsarbete inom kultur- och fritidsverksamheten
I slutet av 2017 beslutade Kultur- och fri- tidsnämnden att ett större fokus ska läggas på arbetet kring trygghetsfrågor i förenings- livet. Det innebär att kultur- och fritidskon- toret ska arbeta mer med utbildning, stöd och uppföljning av trygghetsfrågorna. Syf- tet är att öka medvetenheten i föreningslivet och därmed öka tryggheten och öppenheten för barn och unga i föreningslivet. Den ge- nomförda kultur- och fritidsvaneundersök- ningen bland kommunens barn och unga vi- sar också att otrygghet i samband med före- ningsaktivitet kan upplevas som ett hinder för att delta i föreningsverksamhet. Under 2018 togs en handlingsplan för kontorets trygghetsarbete fram. Tre föreningsutbild- ningar på temat genomfördes också under hösten.
Barnen på biblioteken
På kommunens bibliotek är barn en priori- terad grupp och barnkonventionen har en tydlig plats i arbetet. Huvudbibliotekets bar- navdelning har under 2018 delvis inretts med nya möbler för att bättre passa för de yngre skolbarnen samt fått fler studieplatser och har fortsatt att erbjuda mångspråkig läx- hjälp. Arena-biblioteken har ett särskilt barnfokus och Arena Rotebro byggdes med ett tydligt barnperspektiv redan då lokalen formgavs. Under året har Arena Edsbergs medarbetare arbetat med att utveckla en fa- miljeinriktning och lokalen har anpassats för att bättre passa barnfamiljer som besö- ker biblioteket.
Arena Satelliten har valt att säkerställa barnperspektivet på ett konkret vis genom
att bygga sin interna handlingsplan utifrån olika artiklar i barnkonventionen. På detta sätt har ett tydligt ramverk skapats för hur verksamheten ska bedrivas.
Barnkonventionen i fritidsgårdsverk- samheten
På fritidsgården Northside finns barnkon- ventionen uppsatt i lokalerna som en påmin- nelse, både för personal och besökande barn, ungdomar och vuxna om barns rättig- heter. Fritidsgårdens verksamhet präglas av att barn förstår sina rättigheter och att per- sonalen garanterar att verksamheten är fri från diskriminering och fördomar. Det ska vara en arena där barn och ungdomar kan utvecklas och få möjlighet att prova på olika typer av verksamhet och kultur oavsett social bakgrund.
För att öka tjejernas representation på Nort- hside har fritidsgården under 2018 infört konceptet tjejkvällar. Tjejkvällarna är en öppen verksamhet för tjejer 12 - 17 år.
Självklart är tjejer välkomna till fritidsgår- den alla öppna dagar men två kvällar i veckan är fritidsklubbens lokaler bara till för tjejer. Syftet med tjejkvällarna är att alla ska känna sig bekväma och välkomna att besöka fritidsgården. Detta är också en or- sak till att Northside visar goda resultat vad gäller andel tjejer som besöker gården jäm- fört med nationella siffror.
Barnperspektivet i den fysiska miljön Plan- och bygglagen (PBL) bygger på prin- cipen om medborgarinflytande och männi- skors delaktighet i samhällsplaneringen. I samband med kommunens planarbete be- döms konsekvenserna av det som planeras, bland annat med fokus på barnens perspek- tiv. Det kan exempelvis handla om trafiksä- kerhetsfrågor, trygghetsaspekter och till- gången till rekreationsytor.
Giftfri förskola
Under 2016 beslutade kommunfullmäktige om en kemikalieplan för kommunen. En av
10 planens handlingsplaner, ”Giftfri förskola”,
fokuserar helt på barn. Mängden kemikalier som kan påverka människors hälsa och miljö negativt ökar och barn är särskilt känsliga för kemikalier. Förebyggande till- syn har genomförts i verksamheter där barn kan utsättas för skadliga kemikalier och ar- betet med att utifrån planen få giftfria och kemikaliesmarta förskolor pågår. Varje för- skola har en handlingsplan som följs upp år- ligen.
Säkra barn i trafiken
I projektet ”Säkra skolvägar” har trafik- och fastighetskontoret ett nära och långsiktigt
samarbete med ett antal skolor för ändrade resvanor, och där man gemensamt förbättrar trafikmiljön runt skolorna. Förutom anpass- ningar av de fysiska förutsättningarna ses samarbetet med skolan, föräldrarna och ele- verna som viktigt för ett lyckat resultat.
Det långsiktiga projektet ”Trygg i trafiken”
tar ett samlat grepp om bostadsområden för att förbättra trafikmiljön. Arbetet har fokus på gående och cyklister, och gynnar barn i mycket stor utsträckning. Områden runt skolor prioriteras. I arbetet med cykelplanen och belysningsåtgärder prioriteras också områden runt skolor.
3.3 Principen om barnets rätt till liv och utveckling
Artikel 6 i barnkonventionen markerar särskilt varje barns rätt till liv, överlevnad och utveckl- ing. Samarbete och helhetssyn kring barns rättigheter är här en central aspekt i det praktiska arbetet.
Utvecklande utemiljöer
I oktober invigdes en parkourpark vid Väs- jöbackens sydslänt. Med en parkourpark vid Sportfältet får området ytterligare en aktivi- tet kopplad till naturen. Huvudmålgruppen är barn och ungdomar från åtta år och uppåt.
Idén till parkouren kommer från barn- och ungdomar i Edsberg. Ett annat exempel är hur stadsbyggnadsavdelningen har fokuse- rat på barnperspektivet är innehållet i Nya Malmparken. Kreativa roliga idéer som sticker ut premieras i utformningen för att tilltala både yngre och äldre barn. Mötes- platser skapas för föräldralediga med mycket små barn. Stort fokus läggs på att parken ska upplevas som trygg och välkom- nande.
Tillgänglig lärmiljö
Barn och elever ska ges det stöd och den sti- mulans de behöver i sitt lärande och sin per- sonliga utveckling, för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål.
En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. För att höja
kompetensen kring en tillgänglig lärmiljö pågår kompetensutveckling i tillgänglighet som involverar hela den kommunala skolas personal. Målet är alla skolor inom ett par år ska ha genomfört tillgänglighetspro- jektet.
Sollentunas elever har en god kunskapsut- veckling. 86,1 procent av eleverna har lägst betyget E i alla ämnen som ingår i elevens utbildning och 90,2 procent är behöriga till gymnasieskolan. Niornas meritvärde ligger fortsatt högt på 258,3 för samtliga huvud- män vilket är en placering inom topp 10 i Sverige.
Integration och flerspråkighet
Centrum för Integration och Flerspråkighet - Sollentuna, CIFS, är en enhet som ansva- rar för centralt mottagande av nyanlända elever från förskoleålder upp till åk 9 samt inskrivning av elever i gymnasieålder. CIFS organiserar även modersmålsundervisning och studiehandledning i kommunala och fristående skolor i Sollentuna. I CIFS upp- drag ingår även att stötta personal på motta- gande skolor som arbetar med nyanlända elever. Syftet med en central mottagning är
11 att få ett likvärdigt mottagande i Sollentuna
kommuns förskolor och skolor.
Förebygga social ohälsa
Det förebyggande arbetet riktat mot barn och unga följs upp i den politiska lednings- gruppen för förebyggande frågor. Social- kontoret har ett samordnande uppdrag.
Kontorets förebyggande arbete har som mål att förebygga social ohälsa genom att arbeta med preventiva insatser inom områdena trygghet, alkohol, narkotika, doping och to- bak. Förebyggande insatser sker för att mot- verka våld i nära relationer liksom insatser i utemiljöer där barn och unga befinner sig.
Stöd till föräldrar ges via familjecentraler.
Ungdomsmottagningen ger psykosocialt stöd till ungdomar.
Samordning och helhetssyn kring barn och vårdinsatser
Lagen föreskriver att socialtjänsten och sjukvården ska samordna sina resurser uti- från barnet och familjens bästa. För att sam- ordna ett barns vårdinsatser deltar barnets socialsekreterare i och bjuder in till samord- ningsmöten.
Inom arbetet med våld i nära relationer sker samverkan med verksamheten för barn och unga för att barn som är placerade på skydd- dat boende ska kunna delta i skola och barn- omsorg.
MiniMaria erbjuder riktade förstärkta insat- ser till barn och föräldrar med särskilda be- hov och till barn som löper högre risk att drabbas av ohälsa. I samverkan med före- byggande enheten inom socialkontoret del- tar MiniMaria regelbundet på föräldramö- ten i grund- och gymnasieskolor.
Meningsfull fritid
I januari 2016 försvann den så kallade fri- tidspengen inom lagstiftningen för ekono- miskt bistånd. Sollentuna kommun har dock sedan många år tillbaka kunna bevilja extra
bistånd till aktiviteter för barn i familjer som har långvarigt ekonomiskt bistånd, både un- der terminerna och till sommarlovsaktivitet.
Vid placeringar på skyddade boende, vid våld i nära relationer, beaktas särskilt att barnen ska kunna delta i skola och barnom- sorg.
Lovaktiviteter
Under 2018 fick Sollentuna kommun medel från Socialstyrelsen för att anordna lovakti- viteter för kommunens barn i åldern 6 - 15 år. Kultur- och fritidskontoret arbetar enligt principen om kostnadsfria lågtröskelaktivi- teter som ett sätt att skapa roligare och mer meningsfulla lov för barn och unga. Det är viktigt att aktiviteterna finns tillgängliga i olika delar av kommunen samt att det finns en så stor variation att alla kan hitta något som intresserar dem. Lovaktiviteterna fun- gerar som ett verktyg för integration och social inkludering för barn, unga och deras familjer. Aktiviteterna är inte bara en stimu- lering under loven utan också en introdukt- ion av föreningsverksamhet, fritidsgårds- verksamhet och kommunens öppna verk- samheter så som biblioteken. Under 2018 anordnade kultur- och fritidskontoret i sam- arbete med bland annat föreningar, fritids- gårdar och privata aktörer 78 aktiviteter där cirka 8000 barn och ungdomar deltog.
Bland annat anordnades ”Summer Camp” – ett samarbete mellan kommunen och ett an- tal barn- och ungdomsföreningar där barn i åldern 9 -15 år var välkomna att anmäla sig kostnadsfritt och prova på en mängd olika ledarledda aktiviteter tillsammans. Under året samarbetade kultur- och fritidskontoret även med socialkontorets enhet för flyk- tingstöd. Enheten fick 30 platser till lägret som de hjälpte barn i deras kontaktfamiljer att anmäla sig till.
12
3.4 Principen om barnets rätt att få uttrycka sina åsikter
Centralt i arbete med barnperspektivet är olika former av strukturer för att inhämta barns åsik- ter. Barnkonventionens artikel 12 lyfter fram barnets rätt att bilda och uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör honom eller henne.
Demokratisk kompetens
Demokratisk kompetens utvecklas genom delaktighet och inflytande. Det är därför viktigt att barn och elever får uttrycka sin mening i alla frågor som berör dem. Att syn- liggöra vilket inflytande barn och elever har är därför en utgångspunkt. Barn- och utbild- ningskontoret har arrangerat utbildningar för elevrådsrepresentanter för att ge ele- verna bättre förutsättningar att delta i sko- lans systematiska arbetsmiljöarbete. Ele- verna blir då skolans elevskyddsombud som deltar i det systematiska arbetsmiljöarbetet för att skolan ska få elevperspektivet på så- väl de fysiska lokalerna som på den psyko- sociala arbetsmiljön.
Ett centralt elevråd med representation från skolornas årskurs 6-9 genomförs varje år tillsammans med förvaltningsledningen på barn- och utbildningskontoret. Årets tema var ”Framtidens skola” där eleverna fick
utgå från att EU har tagit fram kompetenser som är viktiga för att kunna konkurrera på arbetsmarknad, både i Sverige och i Europa.
Man reflekterade kring hur framtidens skola ska se ut för att man ska lära sig så mycket som möjligt och kunna nå sina mål i livet.
För att elever ska utveckla demokratisk kompetens och finna det meningsfullt att delta i demokratiska processer måste de, ut- över att lära sig demokratins spelregler, även få vara med i för dem meningsfulla de- mokratiska sammanhang. Till detta skall knytas ett reellt inflytande. Det handlar med andra ord om att ge eleverna demokratins verktyg, reellt inflytande samt väcka deras vilja och engagemang att använda dessa verktyg. Därför har alla skolor olika typer av råd som till exempel klassråd, elevråd, fritidsråd och matråd.
På kommunens fritidsgårdar finns så kal- lade gårdsråd. I dessa ingår ungdomar som regelbundet kommer till fritidsgården och de träffas ungefär en gång i veckan. Mötena utgör ett forum där man kan tycka till om verksamheten och diskutera om något sär-
skilt hänt i närmiljön som ungdomarna har behov av att prata om.
13 Sollentunas ungdomsråd
Ungdomsrådet, för barn från årskurs sju till gymnasiet med representanter från skolor i alla kommundelar, möts i Arena Satelliten.
Genom ungdomsrådet får barn möjlighet att lyfta fram och tycka till om frågor som be- rör dem. Exempelvis har det tidigare funnits brist på lokaler där ungdomar kan utöva sport, musik, teater med mera.
Barns röst i utredningar
Arbete görs för att inhämta barns åsikter och rätt att vara delaktiga i det som rör barnet.
UBU (uppföljning barn och unga) är ett strukturerat sätt att ställa frågor till barn och unga om de insatser de får av socialtjänsten.
Resultatet aggregeras och analysen ligger till grund för utveckling. I barnenkäten un-
dersöks om barn förstår varför de har kon- takt med socialtjänsten och om barnet har fått berätta det som varit viktigt, för social- sekreteraren.
”Unga röster i soc” är ett ungdomsråd för unga som är eller har varit placerade på fa- miljehem eller behandlingshem. En viktig funktion är att politiker och tjänstemän ska kunna använda ungdomsrådet som motpart i samtal kring barnens förhållanden.
Arbete sker aktivt för brukarmedverkan i olika former för familjehemsplacerade barn. Placerade barn intervjuas för att ta reda på deras upplevelse i sitt familjehem.
Två till fyra år efter avslutad placering för unga vuxna genomförs en intervju när de unga fått lite perspektiv till sin tid i familje- hem.
