Vad gör du här? A* handleda kollegor gruppdynamik, rollfördelning och förväntningar

Det  bästa  är  a*  veta  vad  man   letar  e0er  innan  man  början   leta  e0er  det.    

Vad  gör  du  här?  

Sammanhang – hur hänger det ihop?

Hänger det ihop?

Förutsättningar för att handleda kollegor i ett kollegialt lärande för ökad professionsutveckling

Handleda handledande kollegor i ett kollegialt lärande….

A*  handleda  kollegor    

gruppdynamik,  rollfördelning  och  förväntningar  

Per Fagerström

per.fagerstrom@kau.se

Kollegialt lärande

•  En sammanfattande term för olika former av professionsutveckling

•  Det önskade utfallet, dvs. att eleverna ska förbättra sina resultat, bör vara utgångspunkten för det professionella lärandet

•  Viktigt att våga prioritera, ta sikte på vissa mål och vara uthållig

•  Fokusera på mål som är riktigt angelägna

•  Ställer tydliga krav på ledarskap och organisation – rektor behöver vara involverad i samma typ av lärande som lärarna

(Skolverket, Forskning för klassrummet)

Vi  gör  det  så  invecklat,  lite   sunt  förnu5  och  någon   som  vågar  bestämma.    

”läroplaner  komma,  läroplaner   går  men  jag  består”….  

Nu  börjar  han  igen,   de>a  har  vi  hört  var   enda  gång  

Får  inte  glömma  a*  

ringa  Emmas   mamma  i  kväll  

vad  säger  vi  om   de>a?

Projektiv identifikation = våra föreställningar styr vårt handlande, vi behandlar individer i vår omgivning i överensstämmelse med våra föreställningar om dem.

Personen identifierar sig med projektionerna och beter sig efter de (lever upp till sin stämpel)

Beroende på vad vi förväntar oss av eller tror om andra, kommer vi att förändra våra egna beteenden så att vi kan var säkra på att få vad vi räknar med. *

Personifierar organisatoriska brister

Vad,  eller  vem  är  det  som  styr  våra  beteenden?  

Hur får man till ett gemensamt engagemang?

Hur skapar man energi i gruppen?

Åsa Stöllman Uppsala Universitet:

Kommunikationen i grupper som presterar bra kännetecknas av:

o 

Ett positivt klimat där deltagarna visar intresse för varandras förslag och idéer.

o 

Ett undersökande förhållningssätt där

mötesledaren och deltagarna ställer öppna frågor till varandra och är redo att pröva sig fram i diskussionen.

o 

En förmåga att inkludera fler perspektiv än den

egna gruppens.

Helen  Timperley:    

Hur  kan  man  gynna  lärarnas  professionella  utveckling  för  a>  

förbä>ra  elevernas  lärande?  

A*  genomföra  systemaHska  undersökningar  i  skolans  vardag  är   utgångspunkten.  Det  moHverar  lärare  a*  gå  djupare  i  si*  lärande   och  i  förlängningen  förbä*ras  elevers  resultat.  

  Lärare  som  arbetar  med  undersökande  och  kunskapsbildande  

cykler  moHveras  av  si*  behov  av  a*  veta  mera  om  elevernas  behov   och  om  vilka  metoder  som  ger  bäst  effekt.  Lärare  bildar  fördjupad   kunskap  av  den  prakHska  kunskap  de  har,  och  anpassar  sin  

undervisning  Hll  de  elever  de  har ^.    

 h*p://www.skolledarna.se/Yrke-­‐o-­‐Karriar/Din-­‐bokhylla/BokHps/Lararnas-­‐vikHga-­‐larande/

#sthash.LfobzBOc.dpuf  

Bedömningsforskningens tre frågor Vart  ska  jag?  Var  är  jag?  Hur  tar  jag  mig  dit?

   •   Ingen  tydlig  början  och  inte  något  tydligt  slut!      

Veta  vad  man  letar  e0er  innan  man  börjar  leta  

h*ps://youtu.be/UI8CWptOEm8  

Vart?

h*ps://youtu.be/UI8CWptOEm8  

” Kanske det viktigaste att tänka på när vi utformar lärande för

lärare är att målen bör avgöra vilka medel som används.” (Wiliam 2016)

Vart    och  varför?   (Varifrån,  bakgrund)    

h*ps://youtu.be/UI8CWptOEm8  

Vikten  av  en  gemensam  förståelse   för  utgångspunkten,  varifrån  vi   startar  

Risken  a*  leverera  lösningar,  i  all  välmening,  utan  a*  känna  Hll  varandras  

utgångslägen.  Lärandebaserat  perspekHv  beaktar  också  varifrån  vi    startar  inte  bara   målet  

Ngn form av behov (missnöje/misstroende)

Vardagliga  verksamheten  

Projekt/(läslyft) Start o stopp

Utvärderas   (resultat)  

Utvecklande,  testande,  beforskande

Förändringsarbete bör starta med en

inventering av vilket behov man har av nya metoder.

”Det är så mycket lyft nu förtiden”

Metoder för metodernas skull

Vad  o  hur  

(insDtuDonaliseras)  

Syftet

Ändra sina vanor till ngt ännu bättre

5ll      

Läsly5et  gymnasiet  

Jönköping,  Jönköpings  län  ·∙  

Lämnade  andra  träffen  med  en  känsla  av  a*  vi  fuskar  ifrån  oss  och  bara  kör  i   gamla  hjulspår.  Texterna  bekrä0ar  något  och  inspirerar  något,  men  de  landar   inte  i  oss.  Vi  tar  inte  Hll  oss  och  prövar  nya  tänkesä*.  Istället  försöker  vi  passa   in  vårt  gamla  tänkesä*  i  det  nya  sammanhanget  genom  a*  putsa  av  och  

anpassa  en  gammal  uppgi0.  Hur  kan  jag  som  handledare  fördjupa  

läroprocessen  utan  a*  peka  med  hela  handen?  Min  Hllfälliga  lösning  igår  blev   a*  ägna  hela  kvällen  åt  a*  skriva  och  dela  e*  lekHonsupplägg  som  integrerade   beprövad  metod  med  nya  begrepp,  bara  för  a*  visa  på  e*  alternaHv.  

Det  gäller  förståelsestrategier  för  källhantering.  

När lärares tidigare kunskaper och övertygelser inte lyfts fram och när de inte fullt ut förstår hur dessa inverkar på undervisningsmetoderna, så brukar de ta till sig nya idéer endast på ett ytligt plan, även om de tror att de har förstått dem på ett mer djupgående sätt. Detta beror på att de tolkar nya idéer i termer av sina befintliga kognitiva mönster och då tror att deras nuvarande metoder liknar de nya idéerna mer än vad som egentligen är

fallet (sid 46 Timperley 2015)

”Att bjuda motstånd: utmana och föra samtalet vidare underlättar om man är

medveten om och har tagit ställning till hur man själv ser på lärande, pedagogrollen och uppdraget”. Utvecklingen av samtalsmönstren är beroende på vilket motstånd man förmår att bjuda Nordström 2014  

anpassa metoder efter sin egen situation men se upp för ”dödliga mutationer”

– att metoderna omarbetas så mycket att innovationen blir verkningslös – inträffar oftast när lärarna inte har förstått grundidéerna bakom metoderna utan fokuserar på metodernas ytliga egenskaper

(Wiliam 2016)

13

2. Var är vi? Förståelse av utgångspunkten.

(varför det målet?)

1. Vart skall vi? Syfte o mål

3. Hur

När undervisning och lärande

institutionaliserades och blev professionellt

organiserade verksamheter, ändrades villkoren för hur kunskaper återskapas i samhället

I en läroplanstyrd aktivitet blir sätten att undervisa och organisera lärandet beroende av de teoretiska perspektiv och antaganden om lärande och undervisning som man utgår ifrån

Didaktiska frågorna:

vad, hur, varför och när

Lärandeperspektiv:

Råvara

Sorteras ut

Kund – verksamheten som marknadsplats

kvalitet mäts i kundnöjdhet

Medarbetare

-

Elevernas

vardagskunskaper och erfarenheter är råvaran.

15

Så som jag uppfattar uppdraget och hur man på bästa sätt når det, så kommer jag

argumentera och utföra mitt arbete.

Behov, önskan att förändra/fördjupa/förädla arbetet (långsiktigt) kräver förändrad/

fördjupad/förädlad förståelse för uppdraget och för metoderna att nå dit

”man är in te dum frivill igt”

”Det är ingen idé att bråka på lärare för vad de gör eller inte gör – de gör det de gör i alla fall”

"Ingen gör fel frivilligt" - Platon

"Vet du det rätta så gör du det rätta" - Sokrates

Handledning

q  Terapitraditionen: Fokus på det som är fel, skevt. Hur det känns q  Hantverkstraditionen: Mäster * –lärling ”ett rätt sätt”

q  Handling och reflektion: medvetandegöra vad och varför vi gör det vi gör (lär-ledning)

(Lärande samtal, Föreställningskarta, kollegahandledning, Reflekterande team)

” ledning och/eller arbetslagen inte riktigt förstått vad pedagogisk

handledning ska syfta till…. förväntade sig att handledaren ska komma med tips och idéer för att lösa konkreta problem.

(Nordström 2014)

17  

A - S - K

Administrativa/akuta Sociala Kunskapsfördjupande VariaHon  

Lärande   Dissonans   Befästa   Fördjupa   Begrunda  

Schysta  bråkstakar    

Göra  lika   Konsensus   Beslut  

Likhet  -­‐  likrikta   Förankra  

Övertala  

Samkväm   Harmoni    

(”kronisk  arHghet”)   Bekrä0a  

Personlig  (vardag)    

HUR, tydliggöra mötesform - vara på samma ”möte”

Samt lära av och med varandra

För att kunna stämma av i vilken grad läslyftssatsningen påverkar

undervisnings- och fortbildningskulturen är det angeläget att deltagarna i de grupper du handleder gör en inledande nulägesbedömning.

3  

2,8  

1   1,5   2   2,5   3   3,5   4   4,5   5  

1   2  

Serie1  

Underv. K. Fortbildnings K.

1   1,5   2   2,5   3   3,5   4   4,5   5  

Serie1  

Logik:

Logik:

Arbets-­‐  

OrganisaDonen  -­‐>     Utvecklings-­‐  

OrganisaDonen  -­‐>  

påverkar  unormningen  ava   skapar  förutsä*ningar  för  

Göra  lika   Konsensus   Beslut  

Likhet  -­‐  likrikta   Förankra  

Övertala  

VariaHon   Lärande   Dissonans   Befästa   Fördjupa  

Begrunda   E0er  Scherps  VISKA  modell  

Saker och ting får värde bara om det sätter spår i huvudet och att man agerar efter det

Ledning och styrning: Targama

Vilka frågor jobbar vi med?

Vilka är våra viktigaste utvecklings-

områden just nu – hur vet vi det?

”när skolor separerar utvecklingsfrågor från driftsfrågor ökar möjligheter för utveckling och lärande i organisationen”

Spänningar, A - U frågor, individ- kollektiv, bekräftande-utmanande,

(Mette Liljenberg avhandl: Distributet leaderchip in local School org)

SLS-­‐

utvecklare  

22

Knoslers modell

Nödvändiga förutsättningar för förändringar i en organisation

Mål Kompetens Motivation Resurser Planering = Förändring

Kompetens Motivation Resurser Planering = Förvirring

Mål Motivation Resurser Planering = Ångest

Mål Kompetens Resurser Planering = Motstånd

Mål Kompetens Motivation Planering = Frustration

Mål Kompetens Motivation Resurser = Ekorrhjul

”Den  vikDgaste  påverkansfaktorn  på  

undervisningskvaliteten  är  den  kvaliteten   som  den    enskilde  läraren  har  med  sig  in  Dll   klassrummet.    

A>  förbä>ra  lärarkvaliteten  är  därför   nyckeln  Dll  a>  förbä>ra  utbildningen”