Svenska kraftnät
– arbetet med Biologisk mångfald
Jan-Erik Bjermkvist AFL
Kraftledningsgators underhåll skall bl.a. bidra till
uppfyllnad av det nationella 16:e miljökvalitetsmålet.
Ett rikt växt- och djurliv ” och integreras som en naturlig del i vår verksamhet
Det 16:e miljömålet, Ett rikt växt- och djurliv antogs av riksdagen i november 2005.
> Miljömålet innebär bland annat att förlusten av biologisk mångfald och andelen hotade arter ska minska.
> Att fastställa och genomföra åtgärdsprogram för hotade arter och biotoper är ett av de viktigaste verktygen för att nå dessa mål och andra relaterade miljömål.
> En av de viktigaste, och mest värdefulla, delarna inom arbetet med åtgärdsprogram är att etablera goda kontakter med
markägare, brukare, myndigheter och andra som påverkar eller kan påverka artens eller arternas status.
3
Nuläge
> I Södermanland har 96 % av gräsmarkerna försvunnit på 100 år (Cousins m.fl. 2015).
> I Sverige finns 60 000 arter varav 4273 arter är rödlistade och 2029 arter direkt hotade.
> Antalet rödlistade arter har ökat med ca 4% mellan 2010 till 2015. Hotade arter har ökat med 4,4%.
> 318 rödlistade arter finns registrerade i Svk:s kraftledningsgator
> Aldrig tidigare har någon varelse kunnat påverka vår planet i samma omfattning som mänskligheten gör idag. Det innebär stora utmaningar men också hopp för vår framtid...
SOU 2014:50, delbetänkande
> Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten, för en långsiktigt hållbar markanvändning
> Regeringen ger senast 2015 Svenska kraftnät i
uppdrag att planera för och senast 2017 genomföra skötsel av kraftledningsgator ur ett naturvårds- och landskapsperspektiv
….5
Kort om skogliga underhållet
7
Kort om skogligaunderhållet
> År 0: UH-röjning
> År 1: Skogsbesiktning
> År 3: Kantträdsavverkning
> År 4: Röjningsbesiktning
> År 7: Extra röjningsbesiktning
> År 8: UH-röjning o.s.v….
9
9
Biologisk mångfald i ledningsgatan – hur kommer det sig?
> En hävdhistoria
> En reträttplats för ängs- och hagmarksarter
> En korridor / spridningsväg i landskapet
Skötseln av kraftledningsgator ”skapar” värden
2015-11-30
Biologiskt mångfaldsarbete
> Forskning
> Inventering
> Åtgärder
> Övervakning
11
Fjärilar
> inventeringar och rapport
> vetenskaplig uppsats Fåglar
> inventering och rapport Kärlväxter
> inventeringar
> skötselförsök och uppföljning Skalbaggar
> Inventering och samman- ställning av resultat
Forskning /studier: SvK i samarbete med SLU
kraftledningsgator, på hyggen och skogsbilvägar
Kraftledningsgatorna hade både fler fjärilsarter och individer än de övriga.
Av de funna 11 rödlistade fjärilarna, noterades 8 i kraftledningsgator.
13
Inventering och skötselförsök - SLU
Inventering 2002, 2004, 2005 och 2010
>Jälla, Faringe och Vigelsbo i Uppland och Brånäs i Småland.
Inventering 2006/2007 och 2010
>Lydinge i Uppland
Inventeringarna visar att områdena är
mycket artrika, trots sin ringa storlek och att hävdgynnade arter förekommer rikligt.
Många av signalarterna enligt Jordbruks- verkets ängs- och betesmarksinventering har noterats i dessa områden.
Mer än 150 kärlväxter noterades i Lydinge
2015-11-30
Inventering
> Sedan 2006, årlig inventering med hjälp av studenter från SLU
> Vår UH-entreprenör utför även inventering
> Idag har vi inventerat ca 85% av våra
ledningsgator.
15
Inventerade ledningsgator och identifierade artrika objekt
Stamnätets längd: ca 15 000 km Identifierade objekt: ca 600
Inventerat tom 2015: 85% av ledningarna
COPYRIGHT@PÖYRY
6 DECEMBER 2011 16
17
Fältmanual
Naturvärden i kraftledningsgatan?
• Växter
• Fjärilar
• Skalbaggar
• Svampar
• Fåglar
• Vilt
Inventeringar
Studier av historiska kartor
“GIS-analys”
Arter 20 i topp
6 DECEMBER 2011 19
Inventeringar initierade av länsstyrelser
Projekt i Östra Småland - Lst i Kalmar, Kronoberg och Jönköping
• kärlväxter
• fjärilar
2012 skickades en förfrågan till länsstyrelserna om artrika lokaler i kraftledningsgatan – 12 länsstyrelser har lämnat uppgifter
21
Kraftledningsgatans artrika biotoper:
• (Ljunghed)
• Torräng
• Friskäng
• Fuktäng
Anpassade skötselåtgärder:
• Breddning av patrullstigen (ordinarie bredd 3 meter)
• Borttagande av röjningsavfall
• Utglesning av enar (om enar står tätt i artrik gräsmarksvegetation)
• Inga skötselåtgärder bedöms vara nödvändiga
Rutin för skötsel av artrika områden
23
23
Grön infrastruktur
AKTÖRER
Svenska Kraftnät
Vattenfall Eldistribution Eon
Trafikverket Swedavia
Jordbruksverket Naturvårdsverket
Centrum för biologisk mångfald Artdatabanken
STERF - golf
Vägar
Järnväg
Kraftledningar
Flygplatser
Golfbanor
FoU av metodtester för övervakning av tillståndet i kraftledningsgatorna
> Skaffa kunskap hur sådana mätningar skall utformas, för att ge bäst nytta.
> Hitta bra miljömål som är mätbara
> Hitta en standardiserad objektiv mätmetod som är vedertagen och förankrad inom miljöarbetet
> Studera samordningsvinster om vi gör detta tillsammans med andra aktörer
FoU av metodtester för övervakning av tillståndet i kraftledningsgatorna
25
Karta som illustrerar var det befintliga stickprovet av landskapsrutor sammanfaller med kraftledningsgator i stamnätet, på totalt 90 ställen. Slutsatsen är att ett utökat stickprov av rutor behövs för att få ett tillräckligt statistiskt underlag med tillräcklig detalj.
FoU av metodtester för övervakning av tillståndet i kraftledningsgatorna
> Ur ett hållbarhetsperspektiv kan vi också mäta och analysera konsekvenser av global påverkan och av vårt underhåll i våra ledningsgator jämfört med omgivande landskapstyper.
> Mer kunskap kommer att komma oss till del om vi fortsatt mäter den biologiska mångfalden över tid i fasta provytor. Kunskap som ger oss verktyg att påverka den biologiska mångfalden genom vårt sätt underhålla ledningsgatorna.
