Köttkonsumtionens klimatpåverkan

(1)

Naturvårdsverket 106 48 Stockholm. besöksadress: Stockholm - Valhallavägen 195, Östersund - Forskarens väg 5 hus Ub, kiruna - kaserngatan 14.

klimatpåverkan

Drivkrafter och styrmedel

Vår livsmedelskonsumtion står för drygt en fjärdedel av de klimatpåverkande utsläppen från svensk privat konsumtion. Utsläppen skulle kunna minskas betydligt om vi äter större andel vegetabilier.

Kött är den enskilda produktgrupp inom livsmedel som har störst klimatpåverkan. Det finns idag knappt några styrmedel inom området köttkonsumtion.

Rapporten är ett kunskapsunderlag för fakta om vår köttkonsumtion och dess klimatpåverkan. Den beskriver möjliga styrmedel och kan tjäna som kunskapsunderlag och idébank.

ISSN 0282-7298

Köttkonsumtionens

klimatpåverkan

Drivkrafter och styrmedel

rapport 6456 • oktober 2011

NV

-rapport

(2)

(3)

Internet: www.naturvardsverket.se/publikationer Naturvårdsverket

Tel: 010-698 10 00, fax: 010-698 10 99 E-post: registrator@naturvardsverket.se Postadress: Naturvårdsverket, SE-106 48 Stockholm

Internet: www.naturvardsverket.se ISBN 978-91-620-6456-3

ISSN 0282-7298 © Naturvårdsverket 2013 Tryck: Arkitektkopia AB, Bromma 2013

2:a upplagan, reviderad version. Omslagsfoto: Göran Stenström – Megapix

(4)

Förord

Denna rapport har tagits fram inom ramen för projektet ”Klimatstyrmedel för konsumtionen” vid Naturvårdsverket. Projektledare har varit Mats Björsell. Rapportens syfte är att visa drivkrafter för förändrad klimatpåverkan och översiktligt beskriva möjliga styrmedel som kan minska klimatpåverkan från köttkonsumtion.

Författare är Ingela Dahlin och Anita Lundström. Värdefulla synpunkter har erhållits från projektgruppen för klimatstyrmedel samt från Marie Larsson och Ingrid Rydberg på Naturvårdsverket. Christel Cederberg på SIK har varit behjälplig kring vissa miljö- och konsumtionsdata för kött, och Karl-Ivar Kumm på SLU har bistått med uppgifter om inlagring av kol i vall och betes-mark med träd.

(5)

(6)

Innehåll

Förord 3

SammaNFattNiNg 7

Summary 11

1 BakgruNd och SyFte 15

2 metod 16

2.1 Definitioner 16

2.2 Avgränsningar 17

3 VarFör uNderSöka Styrmedel För miNSkad

köttkoNSumtioN? 18

3.1 Minst 2 ton CO₂-ekvivalenter per person varje år från mat 18

3.2 Ökad köttkonsumtion ökar utsläppen 19

3.3 Byta riktning? 21

3.4 Synergier och målkonflikter 21

4 klimat- och miljöpåVerkaN FråN kött 23

4.1 Negativ klimat- och miljöpåverkan från kött 23

4.2 Förändring och effektivisering av inhemsk produktion minskar

utsläppen 25

4.3 Positiv miljöpåverkan från kött 26

4.4 Lägre klimatpåverkan om betes produktion kan kompensera med

kolinlagring 26

4.5 Klimatpåverkan från import och förändrad markanvändning 27

4.6 Miljömässiga för- och nackdelar med olika djurslag 29

5 miNSkad köttkoNSumtioN ger klimatViNSter 30

5.1 Framtidsbilder 31

6 driVkraFter och FörutSättNiNgar För miNSkad

köttkoNSumtioN 33

6.1 Konsumentens attityder 33

6.2 Rationella val och medvetna beteendeförändringar? 34

7 gröNa markNader med Färdig lagade klimatSmarta

måltider 38

8 Styrmedel För miNSkad köttkoNSumtioN SakNaS i dag 41

8.1 Styrmedel inom animalieproduktion 42

9 möjliga åtgärder och Nya Styrmedel 44

(7)

9.2 Möjliga ekonomiska styrmedel och åtgärder kring utbud av

klimatsmarta alternativ 45

9.2.1 Differentierad moms 45

9.2.2 Bonus Malus 46

9.2.3 Styrmedel inom dagligvaruhandeln och restaurangsektorn 46

9.2.4 Punktskatt på kött 47

9.2.5 Stöd till miljömärkt köttproduktion 48

9.2.6 Tull på klimatsämre kött 48

9.3 Kommunikation, information och utbildning 49

9.3.1 Klimat- och miljömärkning av livsmedel 50

9.3.2 Hur inspirera till klimat- och miljösmarta måltidsval 51

9.4 Offentlig upphandling 52

9.4.1 Upphandling med låg andel kött 52

9.5 Beslut på lokal nivå 53

10 Viktiga Faktorer Vid utFormNiNg aV Styrmedel

kriNg köttkoNSumtioN 56

10.1 Undvik export av klimat- och miljöpåverkan 56

10.2

Undvik tryck på hotade fiskarter 57

10.3

Ost lika klimatpåverkande som kött 57

11 SlutSatSer och FörSlag till FortSatt arBete 58

Bilaga 1. kompletteraNde BakgruNd kriNg klimat- och

miljöpåVerkaN FråN kött 61

Bilaga 2. oSt 65

Bilaga 3. BaljVäxter koNtra kött/oSt 66

Bilaga 4. poteNtial För klimatViNSter Via miNSkad

köttkoNSumtioN 68

(8)

Sammanfattning

Konsumtion av livsmedel ger upphov till klimatpåverkan. Konsumentens val, beteenden och attityder har därför betydelse för hur stor påverkan blir på miljö målet Begränsad klimatpåverkan. Rapportens syfte är att ge underlag för en diskussion om möjliga styrmedel som kan minska klimatpåverkan från kött konsumtion. Resultat från studier om klimatpåverkan, styrmedel, beteende forskning, attitydundersökningar, konsumtionsdata med mera ligger till grund för rapporten. Även målkonflikter med andra miljökvalitetsmål berörs. Stora utsläpp från konsumtion. Vi i den industrialiserade världen bör till år 2050 komma ner mot 2 ton CO₂ekvivalenter per person och år för vår totala konsumtion av varor och tjänster. Ur ett konsumtionsperspektiv uppgår varje svensk utsläpp till 10 ton koldioxidekvivalenter per person, av detta utgör den privata konsumtionen 8 ton. De fem största enskilda aktiviteterna som ger upphov till ungefär hälften av de svenska utsläppen är hur mycket och i vilken bil vi åker, hur vi värmer våra bostäder, vår elanvändning i bostäderna, hur mycket och vilket kött vi äter, hur långt och hur ofta vi flyger.

Köttkonsumtionens andel av utsläppen från livsmedel är betydande.

Beräkningar visar att enbart maten vi äter i dag orsakar ca 2 ton per person och år. Kött är den livsmedelsgrupp som står för störst utsläppsandel i den livsmedelsrelaterade klimatpåverkan, med cirka 0,7 ton CO₂ekvivalenter per person och år (2005). Om utsläpp på grund av förändrad markanvänd ning som till exempel avverkning av regnskog för att bereda plats åt bete och foder odling räknas in vid livsmedelsproduktion kan utsläppen vara betydligt större. Utsläppen från Sveriges köttkonsumtion uppgick 2005 till 6,3 miljoner ton CO₂ekvivalenter, vilket motsvarar mer än 3 miljarder mil genomsnittlig bensin bilskörning. Vegetabilier har generellt sett en betydligt mindre klimat påverkan än kött.

Konsumtionsökning har lett till utsläppsökning. Den totala årliga konsum tionen av kött från gris, nöt och kyckling i Sverige ökade med mer än 50 % under perio den 1990–2005. Omräknat till per person och år är det en ökning med 24 kg för dessa köttslag. Konsumtionsökningen beräknas ha medfört en utsläpps ökning på 2,3 miljoner ton CO₂ekvivalenter för den angivna perio den. Konsumtionsökningen utgörs av importerade varor. Utsläppsökningen har därför inte varit synlig i den nationella utsläppsstatistiken eftersom denna inte omfattar utsläpp som uppstår på grund av import.

Förändring och effektivisering av inhemsk produktion. Med hjälp av effek tivisering och minskat djurantal har utsläppsminskningar på 1,2 miljoner ton CO₂ekvivalenter genomförts inom svenskt jordbruksproduktion under perioden 1990–2005. Denna minskning kompenserar inte utsläppen från den ökande konsumtionen under samma period.

(9)

Fler fördelar med en minskad köttkonsumtion. En viss minskning av svensk köttkonsumtion skulle utöver minskad klimatpåverkan även kunna gynna folkhälsa och ge bättre förutsättningar för den globala livsmedels försörjningen. Ca 70 % av den globala jordbruksarealen används i dag till att producera foder för våra djur. De flesta näringsämnen som vi får från kött kan vi även få från vegetabilier.

Potential på konsumtionssidan. Potentialen att minska köttets klimatpåverkan är större via minskad konsumtion än via ändringar i den svenska köttproduk-tionen. En fördel med nationella styrmedel kring konsumtion är också att de belastar både svenskt och importerat kött, medan styrmedel avseende inhemsk köttproduktion kan bli verkningslösa ur klimatsynpunkt om vi har oförändrat hög eller ökande konsumtion av kött. Svenskt kött är i dag generellt mindre klimatpåverkande än importerat kött, även om betydande variationer finns. Köttkonsumtion bedöms vara den mest priskänsliga livsmedelsgruppen. I dag importeras en avsevärd andel av det kött vi äter, vilket sannolikt ger tillgång till kött till lägre pris.

Konflikt med andra miljömål. För att vi ska kunna uppnå svenska miljömål som Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv behöver vi bevara våra hävdade betesmarker. En inhemsk köttproduktion som möjliggör häv-dandet av betesmarkerna är förenligt med en betydligt minskad köttkonsum-tion, eftersom det svenska köttet endast utgör en del av vår köttkonsumtion och eftersom endast en del av den svenska köttproduktionen bidrar till häv-dade betesmarker. Vår konsumtion av kött från gris och kyckling som inte kan användas i miljönyttig betesdrift är nästan dubbelt så stor som vår kon-sumtion av nöt och lamm. Det kan vara kostnadseffektivt att åtgärda olika miljöproblem samordnat. Då olika djurslag har olika miljömässiga för- och nackdelar bör köttkonsumtionen ur ett brett miljöperspektiv därför minskas generellt snarare än enbart via minskad nötköttskonsumtion. En ny studie visar att vissa produktionsformer med betesdrift skulle kunna öka inlagring av kol i betesvallar, naturbetesmarker och i betesmarksträd, i vissa fall skulle det helt eller delvis kompensera växthusgasutsläppen.

Positiva attityder men bristande förutsättningar. Halva svenska befolkningen ser positivt på en minskad köttkonsumtion. Medvetna beteendeförändringar i livsmedelsvalet kan dock ofta vara svåra och tidskrävande att åstadkomma. Detta i synnerhet om man förlitar sig enbart till informativa styrmedel utan att nödvändiga förutsättningar finns i form av tillgänglighet och pris. Några komplikationer är så kallad ”choice overload” och svårigheter för konsumen-ter att väga in kollektiva nyttighekonsumen-ter, som klimatpåverkan i sina beslut. Rationella val? Ett genomgående resultat inom forskningen är att man i miljö-politiken inte bör förvänta sig att konsumenters beslutsfattande är rationellt. En samstämmig erfarenhet är också att det är orealistiskt att förvänta sig att folk ska ”göra det rätta” om inte de rätta förutsättningarna finns.

(10)

Rätt utbud och ”grönt” pris underlättar. Det behövs förbättrade incitament och tydliga signaler för att underlätta för konsumenten att välja klimatsmarta måltids alternativ. Många av våra måltider äts utanför hemmet. Att skapa gröna marknader med ett rikt och välexponerat utbud av restaurangmåltider och färdig-rätter med större andel vegetabilier – som ger en tydlig prissignal – kan därför vara viktigt för en klimatanpassning. ”Demitariska alternativ” är ett nytt begrepp som jämsides med ”vegetariskt” kan användas i måltids kommunikationen. Demitariska alternativ är måltider med halverad kött- eller fiskmängd jämfört med dagens proportioner. Via media, butiker med flera aktörer kan de nya recep-ten och matidéerna spridas till den matlagning som sker i hemmen.

Styrmedel för en minskad köttkonsumtion saknas i dag nästan helt, både i Sverige och i andra länder. Däremot finns det stöd inom jordbrukspro-duktionen som indirekt motverkar klimatmålet även om detta inte är syftet med stöden. Sverige kan inom EU arbeta för att förändra stöd som har som indirekt effekt att de ökar klimatpåverkande utsläpp. Det är viktigt att för-ändringen av stöden inte leder till exporterade klimatgasutsläpp. Rapporten diskuterar ett antal möjliga styrmedel på konsumtionssidan, till exempel eko-nomiska styrmedel som Bonus Malus1_{, differentierad moms, punktskatt, tullar} på klimatsämre kött liksom klimat-/ miljömärkning och andra informations-verktyg. Att involvera olika aktörer inom upphandling, handel och utbild-ning kan också vara betydelsefullt för att kunna minska klimatpåverkan från köttkonsumtion. Rapporten ger även exempel på områden där det finns behov av att ta fram mer kunskapsunderlag. En utveckling av styrmedel för minskad klimatpåverkan från köttkonsumtion kan framöver ge erfarenheter som kan användas även inom andra klimatbelastande livsmedelsgrupper.

Policypaket. Forskningen visar att för att kunna påverka konsumtionen behövs det flera olika slag av styrmedel som drar åt samma håll. För att minska klimat-påverkan från köttkonsumtion kan det vara värdefullt att undersöka möjliga paket av olika styrmedel som tillsammans stegvis drar mot en konsumtion med högre andel vegetabilier.

Acceptans. Naturvårdsverkets undersökningar visar att det finns en acceptans bland svenska konsumenter för förändrade konsumtionsmönster i klimat-smart riktning och för åtgärder mot klimatförändringen. Befarat impopulära åtgärder som att införa rökförbud på restauranger har i efterhand blivit upp-skattade. På samma sätt kan styrmedel inom köttområdet komma att ses som något naturligt när de väl har införts. Åtgärder för ett bättre utbud av klimat-smarta måltider har troligen hög acceptans då det ger konsumenterna ett mer-värde. Sådana åtgärder skulle kunna utgöra ett steg i att ge konsumenterna bättre förutsättningar att välja klimatsmarta måltider.

1 _{Bonus Malus: Ekonomiskt styrmedel där de mer miljöanpassade alternativen inom en produktgrupp}

(11)

(12)

Summary

Food consumption has an impact on climate. The consumer’s choices, behav-iour and attitudes are therefore of significance for how great the impact is on the environmental quality objective, Reduced Climate Impact. The aim of the report is to provide the basis for a discussion on potential instruments that can reduce the impact on the climate from meat consumption. Results from studies on climate impact, control measures, behavioural research, attitude surveys, consumption data etc. constitute the basis for the report. Conflicts with other environmental quality objectives are also addressed.

Substantial emissions from consumption. In the industrialised world we should come down to 2 tonnes of CO₂equivalents per person per year for our total consumption of goods and services by 2050. From a consumption perspective, Sweden emits 10 tonnes of carbon dioxide equivalents per person, 8 tonnes of which comprise private consumption. The five largest individual activities, which give rise to approximately half of the Swedish emissions, are how much and in which car we drive, how we heat our homes, our use of electricity in our homes, how much and which meat we eat, and how far and how often we fly. A significant proportion of the emissions from food derive from meat con-sumption. Calculations show that on its own, the food we currently eat is the cause of approx. 2 tonnes per person per year. Meat is the food group that accounts for the greatest proportion of emissions in relation to food-related climate impact, with around 0.7 tonnes CO₂equivalents per person per year (2005). If emissions on account of changed land use, such as clearing of rain forests to make way for grazing and cultivation of fodder, are included in food production, emissions might be considerably greater. In 2005 emissions from Sweden’s meat consumption amounted to 6.3 million tonnes of CO₂ equiva-lents, which corresponds to driving more than 30 billion kilometres in average petrol-driven cars. Vegetable foods generally have considerably less impact on the climate than meat.

Increases in consumption have led to increased emissions. The total annual consumption of meat from pigs, cattle and chickens in Sweden increased by more than 50% during the period 1990-2005. Converted to an annual figure per person, this is an increase of 24 kg for these types of meat. The consump-tion increase is estimated to have entailed an increase in emissions of 2.3 mil-lion tonnes of CO₂equivalents during the period. The increase in consumption comprises imported goods. The increase in emissions has consequently not been visible in the national emissions statistics as it does not include emissions that arise due to imports.

Changing domestic production and making it more efficient. Greater efficiency and fewer animals have reduced emissions by 1.2 million tonnes of CO₂

(13)

equiv-alents within Swedish agricultural production during the period 1990–2005. This reduction does not compensate for emissions from the increasing con-sumption during the same period.

Further advantages of reduced meat consumption. Besides reduced climate impact, a certain reduction in Swedish meat consumption would also benefit public health and provide improved conditions for the global food supply. Globally, approx. 70% of agricultural land is currently used to produce fodder for our animals. Most nutrients that we obtain from meat are also available from vegetable foods.

Potential on the consumption side. The potential to reduce climate impact from meat is greater through reduced consumption than via changes in

Swedish meat production. An advantage of using national control instruments in relation to consumption is also that they are placed on both Swedish and imported meat, while instruments relating to domestic meat production can be ineffective from a climate perspective if our consumption of meat remains unchanged at a high or increasing level. At present Swedish meat generally has less impact on the climate than imported meat, even though there are substan-tial variations. Meat consumption is considered to be the most price-sensi-tive food group. A considerable proportion of the meat we eat is currently imported, which probably provides access to meat at a lower price.

Conflict with other environmental objectives. To ensure that we are able to meet Swedish environmental objectives such as A Varied Agricultural

Landscape and A Rich Diversity of Plant and Animal Life, we need to

pre-serve our maintained pasture land. A domestic meat production that enables the maintenance of grazing land is compatible with a considerably reduced meat consumption, as Swedish meat only comprises a part of our meat con-sumption and only a part of Swedish meat production contributes to main-tained pasture. Our consumption of meat from pigs and chickens that cannot be used in environmentally beneficial grazing is almost twice as big as our consumption of beef and lamb. It can be cost-effective to have a coordinated response to different environmental problems. As different kinds of animals have different environmental advantages and disadvantages, from a broad environmental perspective meat consumption should therefore be reduced in general, rather than solely through reduced consumption of beef. A new study reveals that some forms of production using grazing would enable increased carbon sequestration in pastureland, natural grassland and in trees in pas-tures, in some cases it would entirely or partially compensate for emissions of greenhouse gases.

Positive attitudes but inadequate preconditions. Half the Swedish popula-tion regard reduced meat consumppopula-tion as a positive thing. However, achiev-ing conscious behavioural changes in selectachiev-ing food can often be difficult

(14)

and time consuming. Especially if there is a reliance solely on informational instruments, without the necessary preconditions being in place in the form of availability and price. Complications include so-called ”choice overload” and difficulties for consumers to weigh collective utilities such as climate impact in their decisions.

Rational choices? A pervasive finding within the research is that there should not be an expectation in environmental policy that consumers make rational decisions. A unanimous experience is also that it is unrealistic to expect people to ”do the right thing” unless the right preconditions are in place.

Right range of products and ”green” price make it easier. Improved incentives and clear signals are needed to make it easier for consumers to select climate smart meal options. A large number of our meals are eaten outside the home. Establishing green markets with a varied and properly exposed range of res-taurant meals and ready-made dishes with a larger proportion of vegetable food – which sends a distinct price signal – can therefore be important for cli-mate adaptation. ”Demitarian options” is a new term that can be used in meal communication alongside ”vegetarianism”. Demitarian options are meals with half the amount of meat or fish compared with today’s proportions. The new recipes and food ideas can influence home cooking through the media, shops etc.

Measures to stimulate reduced meat consumption are currently almost entirely absent, both in Sweden and in other countries. However, there is support within agricultural production that indirectly counteracts the climate objective, even though this is not its aim. Sweden can work within the EU to change sup-port that has the indirect effect of increasing emissions that have an impact on climate. It is important that changing the support does not lead to climate gas emissions being exported. The report discusses a number of possible means of control on the consumption side, for example, financial instruments such as Bonus Malus2_{, differentiated VAT, selective tax, customs duties on meat that} is worse for the climate, as well as climate/eco-labelling and other informa-tion tools. Involving various actors within purchasing, trade and educainforma-tion can also be significant in enabling the climate impact from meat consumption to be reduced. The report also gives examples of areas where there is a need to produce a larger knowledge base. Development of control measures to bring about reduced climate impact from meat consumption in the future can pro-duce experiences that can also be used within other food groups that constitute a burden on the climate.

2 _{Bonus Malus:}_{Financial instrument whereby the more environmentally compatible options within a}

(15)

Package of policies. The research shows that to be able to influence consump-tion requires several different kinds of measures that pull in the same direc-tion. In order to reduce the climate impact from meat consumption, it might be worthwhile examining a possible package of different control instruments that will together gradually move us towards a consumption with a higher proportion of vegetable food.

Acceptance. The Swedish Environmental Protection Agency’s studies reveal that acceptance exists among Swedish consumers for changes to patterns of consumption that move in a climate smart direction, and for measures to combat climate change. Measures that it was feared would be unpopular such as introducing a smoking ban in restaurants have subsequently been appreci-ated. Similarly, measures within the area of meat might come to be viewed as something natural once they have been introduced. It is likely that measures to bring about a better range of climate smart meals would have a high level of acceptance as it provides consumers with added value. Such measures could comprise a step in giving consumers better preconditions to choose climate smart meals.

(16)

1 Bakgrund och syfte

Regeringen skriver i miljömålspropositionen (2009/10:155)3_{att miljö politiken} ska inriktas bland annat mot att: ”Konsumtionsmönstren av varor och tjäns-ter orsakar så små miljö- och hälsoproblem som möjligt”. Naturvårdsverket, i samråd med SCB och Konsumentverket, uppmanas att följa arbetet inom EU i syfte att skaffa bättre underlag för att kunna mäta och synliggöra global miljöpåverkan av svensk konsumtion inom ramen för det svenska miljömåls-systemet.

Naturvårdsverkets arbete Konsumtionens klimatpåverkan (2008)4_visade att fem enskilda aktiviteter tillsammans stod tillsammans för hälften av vår totala klimatpåverkan: bilåkande, flygresor, bostadsuppvärmning, elanvänd-ning och köttkonsumtion. Vår livsmedelskonsumtion står för drygt en fjärde-del av de klimatpåverkande utsläppen från svensk privat konsumtion, eller mer om hänsyn tas till förändrad markanvändning i samband med livsmedels-produktion. Inom området ”att äta” utgör kött den enskilda produktgrupp som har störst klimatpåverkan. Samtidigt är kött ett högvärdigt livsmedel och är bland annat en viktig järnkälla. En lägre köttkonsumtion skulle dock minska de klimatpåverkande utsläppen betydligt, vilket är orsaken till att denna rapport fokuserar på just köttkonsumtion.

Köttkonsumtion är ett område där i dag styrmedel i stort sett saknas. Rapportens syfte är att visa drivkrafter för förändrad klimatpåverkan och kart-lägga och ge underlag för en diskussion kring möjliga styrmedel som skulle kunna bidra till att minska klimatpåverkan från den svenska kött konsumtionen. Syftet har inte varit att föreslå nya styrmedel och konsekvens utreda dessa fullt ut, utan att beskriva möjliga styrmedel som kan vara intressanta i detta samman-hang. Rapporten ska tjäna som ett kunskapsunderlag och en idébank inför vidare utveckling av styrmedel.

3 _{Miljödepartementet (2010). Svenska miljömål – för ett effektivare miljöarbete. Regeringens proposition}

2009/10:155. http://www.regeringen.se/content/1/c6/14/24/56/dca35b38.pdf

4 _{Naturvårdsverket (2008). Konsumtionens klimatpåverkan. Rapport 5903. ISBN 978-91-620-5903-3.pdf.}

ISSN 0282-7298. Hämtat 101217 från: http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ ISBN/5900/978-91-620-5903-3/

(17)

2 Metod

Rapporten baseras på resultat från litteraturstudier om klimatpåverkan, styr-medel, beteendeforskning, attitydundersökningar, konsumtionsdata med mera.

2.1 Definitioner

Konsumtionsperspektiv. Med konsumtion avses slutlig användning eller för-brukning av varor och tjänster. Utsläpp av växthusgaser i ett konsumtions-perspektiv fördelas på den slutliga användningen oavsett var i världen eller produktionskedjan utsläppen har uppstått. De samlade utsläppen ur ett konsumtionsperspektiv för personer bosatta i Sverige avser därför: De sam-lade växthusgasutsläppen nationellt, minus export från Sverige, plus utsläpp från import. Konsumtionen kan sedan fördelas mellan privat och offentlig konsumtion. En mer detaljerad beskrivning ges i Naturvårdsverket rapport,

Konsumtionens klimatpåverkan (2008).

Olika slag av köttstatistik5_{. Vid jämförelse av konsumtionsdata från olika}

studier gäller det att vara observant på om data är av samma typ. I denna rap-port refereras till s.k. totalkonsumtionsdata6_{och slaktkroppsvikt, eller vara} med ben, vilket är att jämföra med statistik från totalkonsumtion.

Konsumtion avser inte begreppet direktkonsumtion7_{i denna rapport.}

Växthusgaser. Koldioxid, metan och lustgas är de växthusgaser som är sum-merade och inkluderade när begreppet CO₂-ekvivalenter (CO₂e) används i rapporten.

Förändrad markanvändning. Exempel på förändrad markanvändning är till exempel när skog eller regnskog avverkas för att bereda plats åt bete och foderproduktion.

Styrmedel. Med styrmedel i denna rapport avser vi såväl ekonomiska, admi-nistrativa som informativa styrmedel och eventuella kombinationer av dessa. Rapporten omfattar inte lagstiftningsförslag.

5 _{Se exempelvis: Jordbruksverket (2010). Statistik från Jordbruksverket. Statistikrapport 2010:3.}

Konsumtionen av livsmedel och dess näringsinnehåll. Uppgifter t.o.m. år 2008. Hämtat 101217 från: http://www.sjv.se/webdav/files/SJV/Amnesomraden/Statistik%2C%20fakta/Livsmedel/

Statistikrapport2010_3r/201003R.pdf

6 _{Totalkonsumtionen avser åtgången av en livsmedelsråvara. Det betyder summan av dels}

direkt-konsumtionen av livsmedel i råvaruform och dels de livsmedelsråvaror och halvfabrikat som livsmedels-industrin använder till mer förädlade produkter. Tillägg görs för råvaruinnehållet i importerade livsmedel och avdrag görs för exporterade livsmedel.

7 _{Direktkonsumtion avser de totala leveranserna av livsmedel från producenter till enskilda hushåll och}

storhushåll. Kvantiteterna är i den form som de når konsumenten (färskt, fryst, råvaror, färdiglagat etc.). Avdrag görs för handels- och lagringssvinn.

(18)

2.2 Avgränsningar

Andra åtgärder och styrmedel. Det finns fler åtgärder som behövs för att minska matens klimatpåverkan än en minskad köttkonsumtion, men de behandlas inte i denna rapport.

”Nästa generations styrmedel”. Tidsperspektivet när det gäller de beskrivna, möjliga styrmedel som diskuteras i rapporten är styrmedel som utgår från dagens struktur och som teoretiskt är möjliga att implementera det närmaste decenniet.

Etiska aspekter rörande köttkonsumtion som till exempel djurskydd och djur-hälsa är aktuella, men denna studie omfattar inte dessa.

Flera miljömål. Konsumtionen av kött har förutom miljömålet Begränsad klimat påverkan även påverkan på andra miljömål, till exempel miljömålen Ingen Övergödning, Giftfri miljö, Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv. Denna påverkan sker även i andra länder som vi importerar vår

mat från, varav en del utvecklingsländer. I denna studie används ett något bre-dare perspektiv i stället för att enbart beakta klimatpåverkan diskuteras även påverkan kopplat till Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv. Privat konsumtion. Rapporten begränsar sig i huvudsak till privat konsum-tion, dvs. enskilda personers köttkonsumtion i hemmet eller måltider som intas på restaurang och motsvarande. Rapporten beskriver även några styr-medel för offentlig konsumtion.

Svinn. Klimatpåverkan från livsmedelsavfall som kastas men som skulle kunna konsumerat om de hanterats rätt tas inte upp i denna rapport och därmed inte heller styrmedel som kan minska svinnet.

Rapporten gör inte anspråk på att ge en fullständig kartläggning av möjliga styrmedel för minskad klimatpåverkan från köttkonsumtion.

(19)

3 Varför undersöka styrmedel för

minskad köttkonsumtion?

3.1 Minst 2 ton CO

₂

-ekvivalenter per person

varje år från mat

Om utrymmet för utsläpp av växthusgaser fördelas per person bedöms att Sverige till år 2050 behöver komma ner till under 2 ton CO₂-ekvivalenter per person och år för vår totala produktion och konsumtion av mat, resor, boende med mera. I Naturvårdsverkets studie Konsumtionens klimatpåverkan (2008)8 beräknades utsläppen ur ett konsumtionsperspektiv uppgå till totalt cirka 10 ton koldioxidekvivalenter per person i Sverige. Av detta utgör den privata konsumtionen 8 ton. Maten beräknades stå för drygt 2 ton CO₂-ekvivalenter av vår privata konsumtion per person och år. Se figur 1. Kött är den

livsmedels grupp som står för störst andel av den livsmedelsrelaterade klimat-påverkan. Dagens svenska animaliekonsumtion är ur ett sådant perspektiv inte hållbar. Beräkningarna av matkonsumtionens klimatpåverkan inkluderar inte utsläpp från avskogning/förändrad markanvändning9_.

Figur 1. Utsläppen av växthusgaser från den privata konsumtionen uppdelad på aktiviteterna äta, bo, resa och shoppa. Köttet är den enskilt högsta posten i aktiviteten Att äta. Att äta motsvarar 2 av 8 ton per person och år eller drygt 25 % av den privata konsumtionen, som 2003 stod för knappt 80 Mton koldioxidekvivalenter av den totala konsumtionen i Sverige på 95 Mton koldioxid-ekvivalenter. Naturvårdsverket rapport 5903 (2008).

8 _{Naturvårdsverket (2008). Konsumtionens klimatpåverkan. Rapport 5903. ISBN 978-91-620-5903-3.}

pdf. ISSN 0282-7298. Hämtat 101217 från: http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhan-deln/ISBN/5900/978-91-620-5903-3/

9 _{Produktion av livsmedel innebär ibland att tidigare bevuxen mark plöjs (”förändrad markanvändning”)}

(20)

I en engelsk studie har man försökt inkludera påverkan från förändrad mark användning, vilket ökade utsläppen med 66 %10_{, motsvarande en ökning från} 2,5 till 4,2 ton per person och år från brittisk livsmedelskonsumtion. I rappor ten Environmental Pressures from European Consumption and Production11 (2009) från European Topic Centre on SCP har man beräknat klimatpåverkan från mat och dryck till 2 ton per person och år (exklusive påverkan från föränd rad markanvändning). I rapporten betonas också att sektorn ”Äta” är ett av de tre konsumtionsområden som tillsammans med sektorerna ”Bo” och ”Resa” bör prioriteras i arbetet med hållbar konsumtion och produktion (HKP) , natio nellt och inom EU.

3.2 Ökad köttkonsumtion ökar utsläppen

Den totala årliga köttkonsumtionen av gris, nöt och kyckling i Sverige ökade med mer än 50 % under perioden 1990–2005 sett nationellt. Denna konsumtions ökning beräknas ha medfört en utsläppsökning på 2,3 miljoner ton CO₂ ekvivalenter för den angivna perioden12_{. Omräknat till köttkonsumtion per} person för dessa tre köttslag, är det en ökning med 24 kg till totalt 77–7813 kg per person och år 2005, se figur 2 nedan, eftersom befolkningen ökat under perioden ger det något lägre ökning, 45 %, per person. Figuren inklu derar dock även annat kött och inälvor. För de tre köttslagen har utsläppen av klimatgaser per person ökat med 51 %. Konsumtionsökningen utgörs av importerade varor. Utsläppsökningen har därför inte varit synlig i den natio nella utsläppsstatistiken eftersom denna inte omfattar utsläpp som uppstår på grund av import.

10 _{Audsley, E., Brander, M., Chatterton, J., Murphy-Bokern, D., Webster, C., and Williams, A. (2009).}

How low can we go? An assessment of greenhouse gas emissions from the UK food system and the scope to reduce them by 2050. FCRN-WWF-UK. Hämtat 101217 från:

http://assets.wwf.org.uk/down-loads/how_low_report_1.pdf.Siffran 66 % finns inte med i rapporten, men har bekräftats av författaren

Adrian Williams.

11 _{Moll, Stephan och Watson, David (2009). Environmental Pressures from European Consumption and}

Production. Copenhagen. European Topic Centre on Sustainable Consumption and Production. ETC/

SCP working paper 1/2009. Hämtat 101217 från: http://scp.eionet.europa.eu/publications/working%20 paper%20namea2009/wp/working%20paper%20namea2009

12 _{Cederberg C et al. (2009). Greenhouse gas emissions from Swedish consumption of meat, milk}

and eggs 1990 and 2005. Institutet för Livsmedel och Bioteknik AB (SIK). SIK Report No 794 (2009).

ISBN 978-91-7290-285-5. Hämtat 101217 från: http://www.sik.se/archive/pdf-filer-katalog/SR794.pdf

13 _{Om underlagsdata från dansk statistik används för svensk kycklingkonsumtion ökar konsumtionen}

(21)

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 Kg

Gris Nöt och kalv Fjäderfä Summa kött

Figur 2. Svensk totalkonsumtion av gris, nöt och fjäderfä, samt summa kött inklusive annat kött, kg per person och år 1965–2008 SJV (2010)14.

En FAO-rapport från 200915_{visar att Sverige 1995–2005 hade en hög} pro-centuell årlig ökning i köttkonsumtion jämfört med andra länder i Europa. Den svenska konsumtionen låg 2005 med europeiska mått mätt på en medel-hög nivå (77 kg per person och år), där extremerna utgjordes av Turkiet (21 kg) och Luxemburg (142 kg). Den danska konsumtionen (101 kg) var högst i Norden, se tabell 1. Kina har ökat sin köttkonsumtion starkt och hade 2005 kommit upp i 60 kg, medan Indien låg på blygsamma 5 kg. En av fak-torerna som anges till den svenska ökningen i köttkonsumtion är att kött har blivit förhållandevis billigare och att konsumenter är känsliga för prisföränd-ringar på köttvaror16_{. Utvecklingen har gått mot större andel importkött från} länder med lägre miljö- och djurskyddskrav och billigare kött.

14 _{Jordbruksverket (2010). Konsumtionen av livsmedel och dess näringsinnehåll. Statistikrapport}

2010:3. Diagram 4. I ”Summa kött” ingår utöver gris, nöt och fjäderfä, även annat kött som vilt, får och ren samt inälvor. Uppgifter t.o.m. år 2008. Hämtat 101217 från: http://www.sjv.se/webdav/files/SJV/ Amnesomraden/Statistik%2C%20fakta/Livsmedel/Statistikrapport2010_3r/201003R.pdf

15 _{FAO (2009). The state of Food and Agriculture 2009. Livestock in the balance. Rom. ISSN 0081-4539.}

Hämtat 101217 från: http://www.fao.org/publications/sofa/en/. Siffrorna motsvarar troligen närmast det svenska begreppet ”totalkonsumtionsdata”, och inkluderar inte vilt.

16 _{Lööv, Helena och Widell, Lars M (2009). Konsumtionsförändringar vid ändrade matpriser och}

inkom-ster. Elasticitetsberäkningar för perioden 1960–2006. Jönköping. Jordbruksverkets rapport 2009:8.

ISSN 1102-3007. Hämtat 101217 från:

(22)

Tabell 1. Köttkonsumtion i några länder år 2005, baserat på FAO (2009). kg/person och år Indien 5 Turkiet 21 Kina 60 Sverige 77 Danmark 101 Luxemburg 142

På grund av olika beräkningsmetoder är det vanskligt att jämföra olika typer av livsmedelsstatistik, se kapitel 2.1. FAO-rapporten anger för Sverige 77 kg per person för 2005, vilket motsvarar svenska konsumtionsdata för summan av gris, nöt och kyckling. I svenska totalkonsumtionsdata för kött, där även annat kött som vilt, får och ren samt inälvor ingår, uppgick samma år till 82 kg17_. Totalkonsumtionsdata hade till 2007 ökat ytterligare något till 83 kg.

3.3 Byta riktning?

De näringsämnen som vi får från kött kan vi också få från växtriket, till exempel mineraler och protein, se bilaga 3. En lägre andel kött och en högre andel vege-tabilier kan påtagligt minska den totala klimatpåverkan från svensk konsumtion. En sådan minskad köttkonsumtion kan ske på olika sätt, exempelvis genom att vegetabilier får större plats på tallriken och/eller genom en större andel vegetariska måltider. Många av våra måltider äts utanför hemmet. Om man önskar en sådan förändring behövs därför även incitament för ett utvecklat utbud av klimatsmarta måltider utanför hemmet till attraktiva priser och stödjande märkning/information.

Fler beräkningar skulle behöva göras över klimat- och miljöpåverkan från olika koster med olika stor andel kött. Vi vet att potentialen för minskade utsläpp genom minskad köttkonsumtion är stor, men vi vet inte hur stor.

3.4 Synergier och målkonflikter

En minskad köttkonsumtion skulle ha positiv påverkan även på vissa andra sam-hällsmål. Livsmedelsverket förordar en minskad köttkonsumtion med hänvisning till hälsoskäl. Livsmedelsverket beräknar att det inte finns behov av att ur närings-synpunkt äta den mängd kött vi äter i dag. Livsmedelsverkets rapport Svenska

näringsrekommendationerna översatta till livsmedel publicerades 2003, det vill

säga innan klimatfrågan kommit lika mycket i fokus som i dag. Redan då angav Livsmedelsverket att en 25–30 % lägre köttkonsumtion (100 gram benfri råvara rent kött och 40 gram charkvaror per dag)18_{än dagens konsumtion skulle vara}

till-17 Jordbruksverkets databas, Totalkonsumtionen. Hämtat 110118 från: http://statistik.sjv.se/Dialog/varval.asp?

ma=TK06&ti=Totalkonsumtionen+av+vissa+varor&path=../Database/Jordbruksverket/Konsumtion%20av%20 livsmedel%20 %28ej%20officiell%20statistik%29/&lang=2

18 _{Livsmedelsverket (2003). Svenska näringsrekommendationerna översatta till livsmedel. Livsmedelsverkets}

(23)

räckligt ur näringssynpunkt. World Cancer Research Fund (WCRF) har i en omfattande rapport 2007 formulerat råd om hur man kan minska cancer-risken19_{. WCRF rekommenderade bland annat att konsumtionen av rött kött} (nöt, lamm, get och gris, exklusive fågel) inte bör överstiga 500 g tillagat kött per vecka, vilket motsvarar 750 g rått kött dvs. drygt 100 g per dag. De angav även att charkuterivaror bör begränsas/undvikas.

Ur perspektivet global livsmedelsförsörjning ses nuvarande och kommande beräknad köttkonsumtion inte som en hållbar utveckling. Areal och vatten-tillgångar kommer framöver vara knappa resurser då jorden ska producera tillräckligt med mat för sin ökande befolkning samtidigt som vi kommer ha en ökad efterfrågan på bioenergi. Till detta kan läggas en trolig minskad produk-tionskapacitet på grund av klimatpåverkan och vattenbrist20_{. En stor del (ca} 70 procent) av den globala jordbruksarealen, vilket inkluderar både betesmark och åkermark, används i dag till foderproduktion21_{. Arealbehov och} vatten-förbrukning är många gånger större för köttproduktion än för vegetabilie-produktion, och en minskad köttkonsumtion (i högkonsumerande länder) är därför en enkel och effektiv åtgärd för att öka förutsättningarna att globalt producera tillräckligt med näring i framtiden22_{. För närvarande pågår dock en} motsatt process där köttkonsumtionen stiger i många länder, vilket diskuteras i olika internationella forum, exempelvis FAO.

Målkonflikter med andra miljömål skulle kunna uppkomma om den svenska betesproduktionen skulle minskas. En minskad köttkonsumtion bör ske med hänsyn till andra miljömål, se kapitel 4.4.

Ansvaret för en hållbar livsmedelskonsumtion kan inte enbart skjutas över till konsumenten, och rekommendationer är troligen inte tillräckligt för att kunna minska klimatpåverkan från köttkonsumtion23_{. Om man vill minska} köttkonsumtionen och åstadkomma en hållbar livsmedelskonsumtion finns det ett behov av att utveckla effektiva åtgärder och styrmedel24_.

19 _{World Cancer Research Fund/American Institute of Cancer (2007). Food, Nutrition, Physical Activity}

and the Prevention of Cancer: a Global Perspective. WCRF/AICR Expert Report 2007. Hämtat 20110929 från: http://www.dietandcancerreport.org/

20 _{Berntell, Anders. Stockholm International Water Institute, SIWI (2010). Vatten i Världen – och}

kopp-lingen till svensk konsumtion. Föredrag vid Miljömålsrådets seminarium Svensk konsumtions påver-kan på miljön i andra länder, 15 juni 2010 i Stockholm. Hämtat 110131 från: http://www.miljomal.se/

Global/20_aktuellt/kalendarium/2010-06-15-anders-berntell.pdf

21 _{Steinfeld, Henning et al. (2006). Livestock’s long shadow. Rom. FAO. ISBN 987-92-105571-7.}

Hämtat 101217 från: http://www.fao.org/docrep/010/a0701e/a0701e00.HTM

22 _{Wirsenius, Stefan et al. (2010). How much land is needed for global food production under scenarios of}

dietary changes and livestock productivity increases in 2030? Agricultural Systems 103:621-638. ISBN/ISSN

0308-521X. Hämtat 110131 från: http://www.sciencedirect.com/science?_ob=ArticleURL&_udi=B6T3W-50SJMH4-1&_user=10&_coverDate=11 %2F30 %2F2010&_rdoc=1&_fmt=high&_orig=search&_ origin=search&_sort=d&_docanchor=&view=c&_searchStrId=1625193995&_rerunOrigin=google&_ acct=C000050221&_version=1&_urlVersion=0&_userid=10&md5=9a1b25a9d2f03edff9abc7778df1a07 b&searchtype=a

23 _{Risku-Norja, Helmi et al. (2009). Dietary choices and greenhouse gas emissions – assessment of impact}

of vegetarian and organic options at national scale. Progress in Industrial Ecology, An International Journal

2009 – Vol. 6, No 4 pp. 340–354. Hämtat 101217 från: http://www.inderscience.com/offer.php?id=32323

24 _{Wirsenius, Stefan et al. (2010). Greenhouse gas taxes on animal food products: Rationale, tax}

scheme and climate mitigation effects. Climatic Change, DOI 10.1007/s10584-010-9971-x. Hämtat

(24)

4 Klimat- och miljöpåverkan från

kött

Köttproduktion kan ge såväl positiva som negativa miljöeffekter. Fördjupande fakta om klimat- och miljöpåverkan finns i bilaga 1.

4.1 Negativ klimat- och miljöpåverkan från kött

Många rapporter diskuterar den klimat- och miljöpåverkan som vår kött-konsumtion medför. År 2006 visade en FAO-rapport att 18 % av de globala växthusgasutsläppen orsakas av djurhållning25_{. I en rapport från European} Environment Agency 201026_{konstaterar man att konsumtionen av kött och} mejeriprodukter står för en stor del av vår totala miljöpåverkan. I Natur-vårdsverkets rapport Import av kött – export av miljöpåverkan27_belyses att de svenska miljömålen kan påverkas både negativt och positivt om mat-produktionen flyttar till andra länder. De former av miljöpåverkan som behandlas i denna rapport är negativ påverkan i form av klimatpåverkan samt positiv miljöpåverkan via framför allt naturbete.

0,7 ton CO₂-ekvivalenter per person och år från vår köttkonsumtion

En studie från Institutet för Livsmedel och Bioteknik (SIK) 2009 visar att vår konsumtion av kött, mejeriprodukter och ägg under år 2005 gav upphov till 1,1 ton koldioxidekvivalenter per person, varav 0,7 ton från kött28_{. Utsläppen} från Sveriges totala köttkonsumtion uppgick 2005 till 6,3 miljoner ton CO₂ -ekvivalenter, vilket motsvarar mer än 3 miljarder mil genomsnittlig bensin-bilskörning29_{. Beräkningarna i rapporten utgår från metodik utvecklad för} livscykelanalyser. Metodiken tar dock normalt inte hänsyn till koldioxid-emissioner orsakade av förändrad markanvändning, till exempel avverkning av regnskog för ny betesmark till köttdjur och ny odlingsmark för foder-soja. En allmänt vedertagen metod för beräkningar av koldioxidemissio-ner från förändrad markanvändning saknas ännu. Dock har en vetenskaplig artikel publicerats nyligen som beräknar utsläppen av koldioxidemissioner

25 _{Steinfeld, Henning et al. (2006). Livestock’s long shadow. Rom. FAO. ISBN 987-92-105571-7. Hämtat}

101217 från: http://www.fao.org/docrep/010/a0701e/a0701e00.HTM

26 _{European Environment Agency (2010). The European Environment. State and Outlook 2010.}

Consumption and the Environment. Köpenhamn. ISBN 978-92-9213-154-8. Hämtat 101217 från:

http://www.eea.europa.eu/soer/europe/consumption-and-environment

27 _{Naturvårdsverket (2007) Import av kött – export av miljöpåverkan. Rapport 5671.ISBN 91-620-5671-9.}

http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/5600/91-620-5671-9/

28 _{Cederberg C et al. (2009). Greenhouse gas emissions from Swedish consumption of meat, milk and}

eggs 1990 and 2005. Institutet för Livsmedel och Bioteknik AB (SIK). SIK Report No 794 (2009). ISBN

978-91-7290-285-5. Hämtat 101217 från: http://www.sik.se/archive/pdf-filer-katalog/SR794.pdf

29 _{2 kg CO}

(25)

från avskogning utslaget per kg producerat brasilianskt kött30_{, se avsnitt 4.4.} Resultatet visar att förändrad markanvändning ger en betydande ökning av växthusgasutsläppen och att klimatpåverkan från detta kött därmed är större än vad man hittills känt till.

Efterfrågan på brasilianskt kött och soja från Sverige och andra länder medför inte enbart ökade koldioxidutsläpp utan utgör även ett hot mot regn-skogen. Detta uppmärksammades bland annat i en rapport från Swedwatch i mars 201031_.

Olika beräkningar av hur mycket växthusgaser olika köttslag alstrar har gjorts med olika avgränsningar etc, vilket innebär att resultaten från olika studier inte är fullt jämförbara. Men det finns ett tydligt mönster bland dessa beräkningar att nötkött ger omfattande klimatpåverkan (med stor variation mellan olika uppfödningsformer), medan griskött ger mindre utsläpp och kyckling oftast ännu mindre.

I SIK:s studie har utsläpp av växthusgaser från vår konsumtion av olika köttslag beräknats, se tabell 2. Klimatpåverkan från olika sorters kött varierar där stort: 2–29 kg CO₂-ekvivalenter per kg slaktkroppsvikt. Beräkningarna tar inte hänsyn till koldioxidemissioner orsakade av förändrad markanvändning.

Tabell 2. Utsläpp av växthusgaser (2005) räknat som kg CO₂e per kg slaktkroppsvikt* av olika köttslag fram till butik. Tabellen baseras på data i en studie från SIK (2009)32_.

klimatpåverkan Nöt kg co₂e /kg gris kg co₂e /kg kyckling kg co₂e /kg Svenskt Importerat 20 20,5 EU** 28,7 Brasilianskt 3,5 3,8 2,2 2,9 * Vara med ben.

** Utsläpp från nötkött importerat från EU kan vara högre än angivna medelvärde om huvuddelen av köttet kommer från ko-kalvsystem och inte från kött som har sin bas i mjölkko-systemet.

Köttets klimatpåverkan kan jämföras med klimatpåverkan från kokta balj-växter (bönor m.m.) som ligger i ett betydligt lägre spann33_{: 0,2–1,4 kg CO}

2

-ekvivalenter per FU34_{. Klimatpåverkan från kött (slaktkroppsvikt) är alltså} i genomsnitt i storleksordningen 10 gånger större än klimatpåverkan från

30 _{Cederberg Christel et al. (2011). Including Carbon Emissions from Deforestation in the Carbon}

Footprint of Brazilian Beef. Environmental Science & Technology 45:1773–1779

31 _{Bartholdson, Örjan et al. (2010), Mer kött och soja – mindre regnskog. Swedwatch rapport #34.}

Hämtat 101217 från: http://www.swedwatch.org/sites/www.swedwatch.org/files/rap-swedwatch-soja.pdf

32 _{Cederberg C et al. (2009). Greenhouse gas emissions from Swedish consumption of meat, milk}

33 _{Lagerberg Fogelberg, Charlotte (2008). På väg mot miljöanpassade kostråd. Vetenskapligt underlag}

inför miljökonsekvensanalysen av Livsmedelsverkets kostråd.

Uppsala. Livsmedelsverket. SLV rapport 2008/9. Hämtat 20110929 från: http://www.slv.se/upload/doku-ment/rapporter/mat_miljo/2008_livsmedelsverket_9_miljoanpassade_kostrad.pdf

(26)

baljväxter, med ett intervall ca 1,6–144 gånger större. Klimatpåverkan per kg benfritt kött är ännu högre. Om man även tar hänsyn till koldioxidemissio-ner orsakade av avverkning av regnskog för produktion av kött och soja till kyckling, grisar och nötkreatur, blir utsläppsskillnaderna mellan kött och balj-växter ännu större. Väljer man andra vegetabilier än baljbalj-växter som ersättning för kött kan klimatvinsterna bli mindre än med baljväxter. Andra mått än klimatpåverkan per kg kött kan vara relevanta att studera, exempelvis klimat-påverkan per gram protein eller järn. Ett mått som diskuterats är ett index för ”Näringstäthet per klimatpåverkan”3536_{. Baljväxter är järnrika, men järnet} är inte lika tillgängligt som i kött, och järn är ett näringsämne som delar av befolkningen har ett relativt lågt intag av, se bilaga 3. Ostproduktion alstrar mer växthusgaser än produktion av griskött, se bilaga 2.

4.2 Förändring och effektivisering av inhemsk

produktion minskar utsläppen

Under samma tidperiod 1990–2005 som svensk köttkonsumtion och utsläp-pen från dessa ökade, har betydande utsläppsminskningar åstadkommits inom svenskt jordbruksproduktion. Minskningen med 1,2 miljoner ton CO₂-ekvivalenter har till två tredjedelar skett genom effektivisering och till en tredjedel genom minskat djurantal. Utsläppsminskningen i produktionen kompenserar inte utsläppen från den ökande konsumtionen mer än till hälf-ten37_{. De ökade utsläppen av växthusgaser från den ökade konsumtionen av} importerat kött intecknar därmed även den reduktion som Jordbruksverket i sitt handlingsprogram beräknar kunna ske genom ökad biogasproduktion och utbyte av fossila bränslen i jordbruket och vissa andra åtgärder38_behövs utöver tidigare minskning. Detta visar svårigheterna med att enbart rikta åtgärder och styrmedel mot produktionen.

35 _{Smedman, A., Lindmark-Månsson, H., Drewnowski, A., Modin-Edman, A-K. (2010) Nutrient density of}

beverages in relation to climate impact, Food & Nutrition Research 54: 5170.Hämtat från: http://www.foodandnutritionresearch.net/index.php/fnr/article/view/5170/5884

36 _{Nutrient Density to Climate Impact index (NDCI index). Se exempelvis: Scarborough, Peter och}

Rayner, Mike (2010). Letter to the Editor. Food & Nutrition Research 2010. FNR Vol 54: 5681 (2010) incl Supplements. Hämtat 101217 från:

http://www.foodandnutritionresearch.net/index.php/fnr/article/view/5681/6341

37 _{Cederberg, Christel et al. (2009). Greenhouse gas emissions from Swedish production of meat, milk}

38 _{Jordbruksverket (2010). Minskade växtnäringsförluster och växthusgasutsläpp till 2016 – förslag till}

handlingsprogram för jordbruket. Jordbruksverket rapport 2010:10. Hämtat 101217 från: http://www2.

(27)

4.3 Positiv miljöpåverkan från kött

Miljöpåverkan från köttproduktion varierar beroende på djurslag, uppfödnings-form, foderval och produktivitet39_.

Unikt för idisslande betesdjur som nöt och lamm är att de gör näringen i betet tillgängligt för oss människor. Samtidigt som idisslare ger stora utsläpp av växthusgaser så bidrar svensk produktion av nöt och lamm till att hålla våra betesmarker hävdade och till att behålla artrikedomen (miljömålen Ett

rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv). Det är angeläget att den

svenska nötproduktionen sker med hög andel naturbete.

4.4 Lägre klimatpåverkan om betes produktion

kan kompensera med kolinlagring

En svensk studie baserad på svenska och europeiska data visar på att vissa produktionsformer med betesdrift skulle kunna öka inlagring av kol i betes-vallar, naturbetesmarker och betesmarksträd tills markerna nått en ny jäm-vikt i kolbalansen40_{. På längre sikt skulle marken kunna producera ved som} ersätter fossila bränslen. Kolinlagring och produktion av ved skulle kunna delvis eller helt kompensera växthusgasutsläppen från betande djur i de fallen. Se figur 3 nedan. De marker som den svenska studien bedömer kan använ-das för lövskogsproduktion i kombination med bete är i första hand kultur-betesmarker och marginell åkermark som omvandlats till betesmark. Fler träd i betesmarkerna skulle samtidigt medföra att det inte behövs lika stort antal betesdjur för att hålla markerna öppna, eftersom betesproduktionen minskar. Detta är en fördel i områden med brist på betesdjur. Det är en stor risk för till-tagande brist på betesdjur på grund av att det är svårt att erhålla marknads-mässig arbetsersättning i betesbaserad köttproduktion. När nyinvestering i byggnader krävs för betesdjurens övervintring är lönsamhetsproblemen sär-skilt stora.

Villkoren för gårdsstöd och miljöersättningar till betesmarker innehåller dock begränsningar i hur många träd markerna får innehålla, högst 60 träd per hektar för mark med gårdsstöd och högst 100 träd per hektar för mark med miljöersättning med särskilda värden. Villkoren försämrar därför möjlig-heterna att minska den betesbaserade köttproduktionens klimatpåverkan. I figur 3 antas att hälften av betet är på mark med träd som växer 2 m3 _per ha och år. Om allt bete vore på trädbevuxen mark istället för enbart hälften av betet som i figur 3 nedan skulle det räcka att träden växer 1 m3_{per ha och} år. Denna tillväxt klaras med färre än 60 träd om de avverkas när tillväxten börjar avta och då ersätts av nya plantor.

39 _{Jordbruksverket (2011). Den svenska kött- och mjölkproduktionens inverkan på biologisk mångfald}

och klimat – skillnader mellan betesbaserade och kraftfoderbaserade system. Rapport 2011:21.

40 _{Jordbruksverket (2011). Den svenska kött- och mjölkproduktionens inverkan på biologisk mångfald}

(28)

-5 0 5 10 15 20 25

Stut av mjölkras Dikobaserad

produktion Lammproduktion Kg CO 2 -ekv /kg kött Utan C-inlagring C-inlagring i vall C-inlagring i vall och betesmark C-inlagring i vall och betesmark med träd

Figur 3. Beräknade nettoutsläpp av växthusgaser per kg kött utan och med kolinlagring i vall, betes mark och lövträd i betesmarken, tills markerna nått en ny jämvikt i kolbalansen. Nettoutsläpp avser summa utsläpp av växthusgaser från foderodling, foderomsättning och gödsel i köttproduktionen minus kolinlagring i mark och växande träd omräknad till koldioxid, SJV (2011).

Anm. Stuten som föds upp i 25 månader är född av en mjölkko och genom ekonomisk allokering belastar 2 % av hennes klimatpåverkan stuten. Den dikobaserade produktionen innefattar kor samt kvigor och tjurar som slaktas vid 22 månader respektive 15 månader. Lammproduktionen innefattar tackor och lamm som slaktas på hösten vid 5 månaders ålder. Det antas att hälften av betet sker på mark med träd och hälften på mark utan träd. Träden antas växa 2 kubikmeter per ha och år vilket är cirka en fjärdedel av tillväxten i lövträdsbestånd vid specialiserad virkes-produktion. Figuren baseras på data i Jordbruksverkets rapport 2011:21.

4.5 Klimatpåverkan från import och förändrad

markanvändning

Klimat- och miljöpåverkan från köttproduktion påverkas av flera faktorer, som uppfödningsform, foderval och produktivitet. En studie av Cederberg från 2009 visar att nötkött från Brasilien gav 28 kg koldioxidekvivalenter/kg nötkött m ben, dvs. 30–40 % högre utsläpp av växthusgaser i primärproduk-tionen jämfört med europeisk produktion41_{(exklusive påverkan av} föränd-rad markanvändning). Det högre utsläppet från de brasilianska nötkreaturen beror framför allt på hög slaktålder och långa kalvningsintervaller och på att köttet oftast produceras i rena köttproduktionssystem. För kött som kommer från mjölkkor och deras kalvar fördelas miljöbelastningen på både mjölken och korna. Ungefär 65 % av det svenska nötköttet är kött från mjölkkoraser, dvs. är en biprodukt till vår mejeriproduktion (mjölk, ost mm)42_.

Klimatpåverkan från olika uppfödningsformer beror också på om hänsyn tas till effekter från avskogning för djurhållning och produktion av fodersoja.

41 _{Cederberg C et al. (2009). Greenhouse gas emissions from swedish consumption of meat, milk and}

42 _{Cederberg, Christel et al. (2009). Greenhouse gas emissions from Swedish production of meat, milk}

(29)

Dessa effekter beräknas hitintills i regel inte då det i dag saknas en allmänt vedertagen metodologi för sådana beräkningar.

I en vetenskaplig artikel publicerad i januari 2011 har utsläppen av växthus-gaser från avskogning inkluderats i klimatavtryck från brasilianskt nötkött43_. I artikeln redovisas utsläppens storlek vid tre olika fördelningar av de beräk-nade utsläppen från avskogningen vid förändrad markanvändning, i samtliga fall med utsläppen från den förändrade markanvändningen fördelade under 20 år, och avser kött med ben. I det första fallet fördelas utsläppen enbart på den köttproduktion som sker i områden som nyligen avskogats, uppgår utsläppen till omkring 700 kg koldioxidekvialenter per kg kött. Utsläppen från 1 kg nöt-kött med högsta belastningen av koldioxidemissioner skulle därmed i värsta fall kunna motsvarar utsläppen som en svensk person ger upphov till med sin totala genomsnittliga årliga köttkonsumtion, baserat på tidigare kända data.I det andra fallet uppgår utsläppen till 180 kg koldioxid ekvivalenter per kg kött. Då fördelas utsläppen på allt kött som produceras inom ”The Legal Amazon Region” (LAR) vilket omfattar 9 stater. 2006 producerade dessa stater nästan 25 % av Brasiliens nötköttsproduktion. Under 1986–2005 har avskogningen i LAR i medeltal uppgått till 1,9 miljoner hektar per år. I artikeln refererade källor uppskattar att 60–75 % av den nyligen avskogade marken utnyttjas som bete. I det tredje fallet fördelas utsläppen på allt kött som producerats i hela Brasilien 2006, då uppgår klimatavtrycket till cirka 44 kg koldioxidekvivalenter per kg kött. Samtliga beräkningar innebär att utsläppen är mellan 25 gånger till 1,5 gånger högre än det genomsnittliga brasilianska nötköttet. I jämförelse med det genomsnittliga europeiska eller svenska nötköttet blir skillnaden ännu större.

Exportökningen av kött i Brasilien överensstämmer i hög grad med den betydande ökning av köttproduktion som skett i Brasilien under perioden 1996 till 2006. Av olika skäl är det bara en del av det exporterade köttet som kommer från Legal Amazon Region, men ökad export leder till totalt ökad produktion och ger därmed ett samband med avskogningen. I dag kan vi inte se skillnad i klimatavtryck för det kött vi köper. Utsläpp från förändrad mark-användning är inte inkluderade i de utsläpp av växthusgaser som anges för total livsmedelskonsumtion eller total köttkonsumtion i denna rapport.

tabell 3. Beräknade utsläpp av växthusgaser för nötkött från Brasilien, inklusive utsläpp från av-skogning, räknat som kg co₂-ekvivalenter per kg slaktkroppsvikt, 20 års avskrivningstid. tabellen baseras på data från cederberg christel et al. (2011).

klimatpåverkan beräknad för kg co₂e/kg kött

Kött producerat med direkt koppling till avskogat område, (KI_{95 %}) 726 ± 252

Köttproduktion inom Legal Amazonas Region (2006) och genomsnittliga

utsläpp från avskogning i detta område (9 stater) 180

Utsläppen från den förändrade markanvändningen fördelade på den

totala köttproduktionen i Brasilien (2006) 44

Ref. Genomsnitt för brasiliansk kött, exklusive förändrad markanvändning 28

43 _{Cederberg Christel et al. (2011). Including Carbon Emissions from Deforestation in the Carbon}

(30)

4.6 Miljömässiga för- och nackdelar med olika

djurslag

Gris och kyckling ger betydligt mindre klimatpåverkan än nöt och lamm, men gör liten miljönytta i betesmarkerna. De utfodras till stor del med spannmål och soja, grödor som ofta odlas i monokultur vilket ökar behovet av bekämp-ningsmedelsanvändning44_.

Vi äter betydligt mer gris än nöt, 36 kg jämfört med 26 kg nöt år 2005 Vår kycklingkonsumtion ökade från 6 till 16 kg per person mellan 1990 och 2005 (slaktkroppsvikt, dvs. urtagen men med ben)45_{. Vår konsumtion av} lamm är mycket liten jämfört med övriga djurslag. Vår konsumtion av kött från djur som inte kan användas i miljönyttig betesdrift (gris/kyckling) är nästan dubbelt så stor som vår konsumtion av nöt/lamm: 53 kg jämfört med 27 kg (2007, totalkonsumtionsdata).

Sammantaget finns skäl att minska köttkonsumtionen generellt och ta hänsyn till olika miljömål. Livsmedelsverket förordade i sina förslag till miljö-anpassade kostråd en generellt minskad köttkonsumtion i stället för att peka ut nötköttet46_{. Frågan om en minskad köttkonsumtion har inte varit föremål} för kommentarer av EU-kommissionen i notifieringsprocessen, se kapitel 8.

44 _{Meyer, Daniel E. and Cederberg, Christel (2010). Pesticide use and glyphosateresistant weeds – a}

case study of Brazilian soybean production. SIK-Rapport Nr 809. ISBN 978-91-7290-298-5. Hämtat

110131 från: http://www.sik.se/archive/pdf-filer-katalog/SR809.pdf

45 Jordbruksverkets databas, Totalkonsumtionen. Hämtat 110118 från: http://statistik.sjv.se/Dialog/

varval.asp?ma=TK06&ti=Totalkonsumtionen+av+vissa+varor&path=../Database/Jordbruksverket/ Konsumtion%20av%20livsmedel%20 %28ej%20officiell%20statistik%29/&lang=2

46 _{Livsmedelsverket. Livsmedelsverkets miljösmarta matval. Förslag anmält till EU. Hämtat 101217 från:}

(31)

5 Minskad köttkonsumtion ger

klimatvinster

Att vår köttkonsumtion ökat innebär att trots nationella klimatreducerande insatser inom jordbruksproduktionen ökar utsläppen från köttkonsumtionen, se kapitel 3. Potentialen för att ytterligare minska utsläppen via förändringar i den svenska köttproduktionen är också relativt liten. Det finns en begränsning för hur långt biologiska processer kan pressas. Rapporten ”Environmental Pressures from European Consumption and Production”47_{lyfter fram att inom} matområdet kan minskad köttkonsumtion ge större miljövinster än förbätt-rade jordbruksmetoder. I rapporten ”How low can we go?”undersöker förfat-tarna om och hur en 70 %-ig reduktion av utsläppen av växthusgaser inom livsmedels kedjan kan uppnås. Man anger att ingen enskild åtgärd är tillräcklig utan att det behövs en kombination av åtgärder, inte bara hur maten produce-ras utan även vad som konsumeproduce-ras. Författarna drar även slutsatsen att utsläp-pen från kött- och mejeriprodukter orsakar mer än hälften av jordbrukets utsläpp av växthusgaser, och betydligt mer om förändrad markanvändning räknas in. De konstaterar också att konsumtionsförändringar som en vegeta-risk kost kompletterad med ägg- och mejeriprodukter har en särskilt viktig roll för att nå minskad klimatpåverkan. Samtidigt uppmärksammas att det har stor betydelse vilka vegetariska alternativ som blir alternativ, och att högförädlade produkter som tofu och quorn ökar behovet av odlingsbar jordbruksmark för livsmedelsproduktion jämfört med mindre förädlade vegetabilier48_.

Även SIK:s rapport drar slutsatsen att åtgärder på produktionssidan inte kommer att räcka för att minska utsläppen av växthusgaser från livsmedels-konsumtionen49_.

I en rapport från Jordbruksverket50_{har man beräknat att utsläppen från den}

totala svenska konsumtionen skulle kunna minskas med 10 % genom en

över-gång till lakto-ovo-vegetarisk kost, dvs. en vegetarisk kost kompletterad med ägg och mejeriprodukter. Med en sådan teoretisk beräknad kost skulle dagens livsmedelsrelaterade utsläpp kunna minskas från 2 ton till 1 ton per person och år. Beroende på olika upplägg, detaljgrad etc visar olika studier varierande grad

47 _{Moll, Stephan och Watson, David (2009). Environmental Pressures from European Consumption and}

Production. Copenhagen. European Topic Centre on Sustainable Consumption and Production. ETC/

SCP working paper 1/2009. Hämtat 101217 från: http://scp.eionet.europa.eu/publications/working%20 paper%20namea2009/wp/working%20paper%20namea2009

48 _{Audsley, E., Brander, M., Chatterton, J., Murphy-Bokern, D., Webster, C., and Williams, A. (2009).}

How low can we go? An assessment of greenhouse gas emissions from the UK food system and the scope to reduce them by 2050. FCRN-WWF-UK. Hämtat 101217 från:

http://assets.wwf.org.uk/downlo-ads/how_low_report_1.pdf

49 _{Cederberg C et al. (2009). Greenhouse gas emissions from Swedish consumption of meat, milk and}

50 _{Clarin, Anna och Johansson, Sara (2009). Hållbar konsumtion av jordbruksvaror – hur påverkas}

kli-mat och miljö av olika kli-matvanor? Jordbruksverket. Rapport 2009:20. Hämtat 101217 från: http://www2.