Nr 4 1983. 53 årg
ORSA
Skoltidning
Slättberg i vinterskrud. F o to : M ik a e l Stälberg.
” Hjul, ” hjul” , strålande ” hjul” av
Per Fjelstad, Högstadiet— Nej, det är inte hjul som snurrar, utan jul som man firar, sa Hebbe lelle till pappa Albert, varefter Herbert rul
lade bort hjulen och pappa rev bort H:et och så blev det jul.
Men visst har väl hjulet något med julen att göra! Hjulet, en fantastiski uppfinning, snurrar om sin axel, varv efter varv, medan axeln, som navet ro
terar om, står stilla. Så gör även tide
räkningen. Den räknas utifrån en fast punkt på ” tidshjulet” , nämligen år 0.
Vi anger tiden med antal år före 0 eller efter 0. I år skriver vi 1983 efter 0, me
dan konung Nebukadnessar regerade över Babylon omkring 600 år före år 0.
Det 0:te året, vilket är det? Jo, det är det år som Dionysius Exiguus räknade med att Jesus Kristus föddes i ett stall i Betlehem i Judeens bergsbygd till äng- Iakörens brusande sång.
Var enda gång vi skriver ett datum i ett brev, på en blankett eller i annat sammanhang, anger vi, utan att alls
tänka på det, hur lång tid det har gått sedan Jesu födelse. Och när vi nu snart tar ledigt från skolorna, så är det för att fira jul 1983, den 24 december, och det vi då firar är egentligen en födelsedag.
Det är Jesu Kristi födelsedag, hans som ängeln menade när han sa till herdarna på marken: ” Var inte rädda! Jag har bud till er om en stor glädje, en glädje för hela folket. I dag har en frälsare fötts åt er i Davids stad, han är Messias Herren” , och änglakören sjöng: ” Ära i höjden åt Gud och på jorden fred åt dem han har utvalt!” Fred på jorden?
Är det möjligt? Är det sant? Både ja och nej.
Om mänskligheten inte gör helom- vändning, slutar opp med att tänka en
bart på sig själv och sitt eget och accep
terar det livsprogram Jesus förkunnade och efterlevde, kommer det aldrig att bli fred på jorden! Tänk om alla skulle sluta att tänka på sig själva och endast tänka på alla de andra! Vilken fantas
tisk värld vi skulle få. I stället för att bara du tänker på dig och ingen annan gör det, så skulle det bli 10, 100 ja kan
ske 1000 som tänker på dig och ställer opp för dig. Ja, inte skulle det finnas någon fattig, någon som frös eller hungrade ty alla skulle då med glädje dela med sig. Vilken värld! Är det möj
ligt?
Ja, Jesus kom till världen för att för
vandla människans sinne, tankar, liv och handlande. Ja, ge dig och mig en natur som gör det naturligt att vara som han och leva som han. När detta är en verklighet, får vi fred på jorden. När han, vars födelse är själva tidshjulets axel, blir satt i Centrum av människor
nas liv, blir julen inte bara en vanlig traditionell årshögtid, utan en jul med fred över jorden.
Det tillönskar jag er alla, både små och stora.
Per Fjelstad, Högstadiet
Johannes Hellman till minne
Rektor Johannes Hellman.
Rektor Johannes Hellman avled den 2 nov., 94 år gammal. Därmed gick en man som haft stor betydelse för skolan i Orsa ur tiden.
Bördig från Viksta i Uppland och ef
ter fil.mag.examen i Uppsala kom han till Orsa redan 1914, och här kom han att förbli till sin död.
Under sina 40 år som skolman kom Johannes Hellman att medverka till en mycket positiv skolhistorisk utveckling av studier för ungdomar i Orsa.
Orsa Högre Folkskola, bestående av en klass med 15 elever, hade fungerat i en termin, då den unge nyutexaminera
de magister Hellman bland 26 sökande utsågs till lärare. Efter ytterligare en termin blev han också förordnad till skolans föreståndare. Som sådan fick han genast svåra problem att brottas med. Den lilla skolan saknade egna lo
kaler. Till en början gick det väl an, när man kunde hålla till i den gamla folk- skolebyggnaden vid Lillån.Men allt ef
tersom elevantalet blev större, tilltog också lokalproblemen. Eleverna fick ambulera mellan olika provisoriska och primitiva lokaler. Så här berättade Jo
hannes själv en gång för skoltidningen:
” Den första examen ägde rum år 1919, och som ett lustigt exempel på lokaler
nas primitiva beskaffenhet kan näm
nas, att till denna infann sig icke blott
Kungl. Skolöverstyrelsens ombud Gus
taf Rydberg och naturligtvis skolan in
spektor och styrelse utan även en råtta, som hotade att alldeles förrycka ex
amen genom sin envishet att icke låta sig avlägsnas. Sådana påhälsningar vo
ro f.ö. icke så ovanliga i skolans dåva
rande lokaler” .
Först år 1925 togs egna, nya lokaler i besittning vid nuvarande Orsaskolan.
Skolan hade då 1918 blivit ” upphöjd”
till kommunal mellanskola för att 1945 bli statlig fyrklassig samrealskola. Allt detta hade skett under Hellman säkra ledning, och skolan kom att vinna all
mänhetens odelade förtroende.
När rektor Hellmans sista termin var avslutad 1954 fick han motta storarta
de, välförtjänta hyllningar av dåvaran
de och forna elever, lärarkamrater och en stor allmänhet.
Johannes var älskad och omtyckt av alla, inte minst elever, kolleger och för
äldrar. Ett par citat ur gamla skoltid
ningar får belysa detta: Så här skrev Gösta Berger, elev i den första årskul
len: ” Vår första magister fick avlös
ning, och Johannes trädde in i bilden.
Han blev vår Johannes från första bör
jan. Skollivet blev helt annorlunda, åt
minstone för mig. Vi tyckte bra om ho
nom från första stund. Han gav sig
själv, och vi tog emot. Undra då på, att vi hade svårt att fatta, att han var aka
demiker. Först och sist var han så ra
sande grundlig. Temperament fanns, men ännu mer av tålamod.
Hellmans lärarkollega under många år, Gösta Granholm, skrev: ” Förhål
landena var små. Det vållade bekym
mer. Men det var också en vinning. Ert skola som bodde i ett uthus, kunde inte bli ett abstrakt ämbetsverk. Eleverna var lärarnas medmänniskor, och — märkvärdigare ändå — lärarna var ele
vernas.
Skolan var något av en familj. Och pappan hette Hellman. Den som bet sig i tummen, gick till Hellman, för han hade plåster i sin förbandslåda. Den som hade bekymmer i själen, gick till samma person, för han hade många slags plåster. Det är ett ändlöst rännan
de i den trånga rännan till rektorsexpe- ditionen. Och Hellman tar emot i sin trånga bur med sitt vanliga, vänliga, Vad funderar Janne på nu då? Hans tå
lamod är oändligt (utom när det explo
derar)” .
Rektor Hellman förunnandes en mycket lång tids otium som pensionär.
Han blev en kär och ofta sedd profil i vårt samhälle, besökte föreläsningar, utställningar, konserter och var en tro
gen kyrkobesökare. Upp till hög ålder uppehöll han sitt intresse för andlig och lekamlig spänst.
Många, många är vi som ska minnas Johannes Hellman med tacksamhet.
Pelle Jakobsson
¥
Villa- och husägare!
B a d r u m , g o lv o c h p a r k e t t
P la s t, k o r k o c h lin o le u m , lä g g n in g o c h s lip n in g .
H e ltä c k a n d e : F o r s h a g a , T a r k e t t . Ä v e n a v p a s s a d e .
Nääs Måleri |
g o lv a v d .
MORA, Fridhemsgatan 3 Tel. 0250/136 62
” Hjärtats nyckel
heter sång!
Musiklivet i Orsa blomstrar friskt i dessa dagar. I musikskolan spelas det flitigt i fiol- och dragspelsgrupper, brassensemble, orkester och storband.
Vi har Orsa Musiksällskap, orkestern med trettiotalet musikanter, och vi har dragspelsklubben, stora och lilla spel
manslaget.
Också på körsidan är verksamheten livlig: kyrkor och samfund kan ställa
Några tankar kring barnkörverksamheten av
Mats LissdanielsMin erfarenhet som körledare i Göte
borg har visat mig, att grunden när det gäller traditionell sång och körsång skapas mycket tidigt hos barn. Ett vik
tigt moment är att föräldrarna vågar sjunga — i all enkelhet — när barnen är små och vill höra på.
När jag kom till Orsa hösten -82, fanns redan en mycket bra barnkör, som kallades Diskanten. Den bestod av flickor och några pojkar i åldrarna 10—13 år. Jag upptäckte snart, att det inte var särskilt populär bland pojkar att sjunga i kör. Det gällde speciell ton
årspojkar i ungdomskören. Hur kan det egentligen vara så? Det är samma sak nästan överallt i Sverige, stor
städerna undantagna. Man kan också undra över följande märkliga förhål-
upp med glada sångare, och så har vi den lilla, men mycket aktiva pensio- närskören.
Vår nitiske kyrkomusiker Mats Liss- daniels lär nog slå rekord som körleda
re i vår bygd. Inte mindre än sex körer sjunger nu under hans kunniga ledning:
Flickkören, Gosskören, Diskanten, Ungdomskören, Kammarkören och Kyrkokören. Sammanlagt rör det sig om 150-talet sångare varav omkring 100 är barn och ungdomar i skolåldern.
Då och då kan man få lyssna till dem alla. Senast var det under ” Fredsmäs- san” i kyrkan den 13 nov. Då medver
kade också sångare från våra frikyrkor, och det blev en nog så mäktig skara på 200 sångare.
Vi lämnar ordet till Mats Lissdaniels och ett par sångfåglar i Diskanten.
lande: Varför sjunger nästan alla poj
kar i England med i en gosskör? Varför sjunger så få engelska flickor i kör?
När jag kom till Orsa, bestämde jag mig ganska tidigt att börja rekrytera körmedlemmar från tredjeklasserna i skolorna. I januari -83 startades en gosskör, som idag har ett tjugotal sångare i åldrarna 9—12 år. I oktober samma år startades så en flickkör med enbart nioåringar. Tanken bakom detta är, att flickorna sjunger två år i den kö
ren för att sedan slussas över till Dis
kanten, som i fortsättningen får åldrar
na 11—13 år.
På sikt ser det nu lovande ut för rek
ryteringen till våra körer för vuxna, Kammarkören och Kyrkokören.
Jag vill passa på och tacka lärarna i våra skolor för deras positiva inställ
ning till körsången!
Mats Lissdaniels
Diskanten och Gosskören. Foto: Erik Zachrisson.
IAS i t m l l i l m \
Glasmästeri
O R S A
Vid södra järnvägsövergången mitt emot Kåhléns Tel. 408 91, bost. 411 78
B ilg las $3- F ö n s te rg la s In ra m n in g a r
Vi sjunger i Diskanten av
Ellenor Olsson och Kristina Öjeskog, k 6åDiskanten är en kör med flickor mel
lan tio och tretton år. Vår ledare heter Mats Lissdaniels.
Vi övar varje tisdag utom när vi har lov. Vi sjunger i kyrkan, ibland till
sammans med Gosskören.
De roligaste tillfällena är när alla kö
rerna sjunger tillsammans för då låter det så mycket och man kan sjunga fel utan att det märks.
Ibland åker vi på resor. Vi har varit i Göteborg två gånger. Senast var vi dit i september och då hade vi väldigt skoj.
En sådan resa glömmer vi inte i första taget.
Ellenor Olsson och Kristina Öjeskog,
åk 6
Det nya Orsa gg
Så fick Orsa centrum ett nytt utseen
de till slut!
Minns ni, kära läsare, hur 1982 års fjärdeklassare i Kyrkbyskolan tog far
väl av de gamla trotjänarna, husen som härbärgerade Frelins kondis, Hoff- mans foto, Bengtssons blomsteraffär innan grävskoporna gjorde sitt? Den gången gick skolbarnen ut med block, penna och kamera för att på sitt sätt dokumenter i vår tidning.
Nu är det alltså klart, och mycket nytt finns att beskåda och att ta ställ
ning till. Den här gången gick några ele
ver ur en sjätteklass ut i samma ärende.
De intervjuade folk, fotograferade och tyckte själva till.
Se här vad de kom fram till!
V ä lk o m n a a tt h a n d la E r a j u l k l a p p a r h o s
(DokkC/tf1
S t o r s o r t e r in g a v
Västar, jumprar, benvärmare Nattlinnen från CALIDA
En God Jul och Gott Nytt Är
ö n s k a r ja g a lla m in a k u n d e r .
<Bahk&ir
IRIS AXELSSON / Kyrkogatan • ORSA • Tel.0250/40191Centrumhuset av
Kristina M, Lars-Göran, Ulf, NiklasVi var ute och tittade på det nya hu
set vid Järnvägsgatan. Huset har 3 vå
ningar och 18 lägenheter. Av dessa är
bara 5—6 stycken uthyrda. Centrumhuset vid Järnvägsgatan.
I stället för nyckel till huset använde man en kod, men den fick man lov att stänga av, för ungar sprang och tryckte på den och skar sönder trappräcket och åkte upp och ner i hissen, så nu får man lov att ha nyckel till huset.
På bottenvåningen finns Försäk
ringskassan, och där gick vi in och frå
gade hur dom trivs med den nya loka
len. Dom trivs mycket bättre i den här än den gamla. Bl.a. har dom mycket mera utrymme nu. Sedan gick vi till Fö- reningsbanken som ligger längt ut på gaveln närmast ICA. Vi frågade om dom tyckte att dom fått det bättre nu.
Dom trivs toppenbra i sina större och ljusare lokaler. På den nya banken är det nära till Frelins, där man kan fika och att äta lunch.
Som ni ser så trivs nästan alla med det nya huset. Själva tycker vi att det är bra.
Kristina M, Lars-Göran, Ulf, Niklas
Det nya Frelins
Vid Sliptenstorget ligger det nya Fre
lins. Många tyckte det var synd att man rev det gamla.
Vi gick och tittade hur det ser ut.
Utanför finns en liten uteservering. Hu
Nya Frelins kondis.
set är byggt av trä och är gult med vita knutar. Ovanför fönstren hänger gul- och rödrandiga markiser. Inredningen består av stolar av stålrör med flätade sitsar. Stolarna och borden är ljusbru
na.
Vi gick ut och frågade vad orsaborna tycker. De flesta tycker att det är tråkig inredning, men i övrigt är man nöjd. Vi tycker att det blev sämre än det gamla, för att det var trevligare förut.
Stefan, Peter, Torgny
Orsa
Lastbilcentral
u t f ö r a lla s la g s t r a n s p o r t e r
T e l. 4 0 4 30, 4 0 4 31
*V,\ i/.;.*':; i
j \ %
Hos oss kan Du finna
Ö n s h e k l a p p e n å t ” H e n n e " ' .
Vi har mycket att välja på.
Kom in, får Du se!
Bl. a. MYSPLAGG i plysch och frotté.
Rockar och 2-delat från 298: —
Nattlinnen 7 5 : - JULKLAPPSTIPS:
Nyinkommen PRESENTFROTTÉ
i härlig kvalité och färger. Kom in och se!
A llt i kläd er för ” H e n n e " !
Vi har mycket nytt i
JU LG A R D IN E R och DUKAR
Kom in och prova!!!
- L U N C H Ö P P E T —
J t y
T E L .4 0 0 2 1 O R S A
Vad tycker folk av
Per, Anders, Jonas, Lars.Vi gick ut för att höra vad Orsaborna tyckte om det nya i byn.
Vi frågade några personer vad dom tyckte om nya gå-gatan. Dom flesta tyckte att den var bra, medan andra in
te gått på den än.
Vi frågade om gatorna blivit bra. Al
la tyckte det blivit bra, men Järnvägs
gatan är för trång.
— Vad tycker ni om nya Frelins?
Några tyckte att det var fint, men många saknade det gamla. Någon tyck
te att det låg för undanskymt.
Sedan frågade vi vad dom tyckte om statyerna. Några tyckte att Orsa-kullan var fin. Andra tyckte att det var skam
ligt att den skulle få stå där.
En tyckte att Lars Mattsson skulle ha gjort den i stället.
Nästa fråga gällde godsmagasinet som rivits. Några tyckte att det skulle blivit parkeringsplaster i stället för ga
ragen.
Parkeringen vid ICA-Masen tyckte alla som vi frågade blivit dålig. Man tyckte också att bilarna ska parkeras in mot ICA-Masen.
Som avslutning frågade vi om man tyckte att det nya Orsa var fint och det var de flesta överens om. Dom som gjort detta reportage är
Per, Anders, Jonas, Lars.
Hos
KLOCKARS
finns
Julklappar för SMÄ och STORA
Titta in Välkomna!
Tel. 403 20
Ewa och Sofia i samspråk med Orsa- kullan.
Bro, bro, breja och Renée.
Statyerna i Orsa av
Sofia, Renée, Jessica, EvaSom ni vet har vi tre nya statyer i Or
sa. Först gick vi till den omtalade ” Or
sakullan” som står framför biblioteket.
Hon är av trä och är gjord av Calle Ör- nemark som bor i Småland. Hon är klädd i orsadräkt. Personerna vi fråga
de tyckte inte att den var speciellt vacker.
Sedan gick vi till på statyn ” Brobro- breja” . Den är gjord av brons och skulpterad av Ebba Hedqvist. Dom flesta tycker att den är fin, och det tycker vi också.
Efter det åkte vi bort till Tingshu
sparken och tittade på ” Skog och kalk” som är gjord i brons och är skulpterad av Per Myrström. Som ni kan se på bilden föreställer den ett såg
blad med bilder av trän och en älg.
Många har inte sett den och kunde inte därför säga vad dom tyckte om den.
Själva tycker vi den är fin.
Sofia, Renée, Jessica, Eva
is
El-installationer
★ El-reparationer
* El. hushålls
apparater
Helgesons El
Tel. 416 11
Välj kvalité
n ä r D u k ö p e r h e m s lö jd o c h p r e s e n t e r . G å t ill
J ä r n v ä g s g a t a n 15, tel. 4 1 3 32
Kåhléns Elektriska AB
T r u n n a v ä g e n 4 ■ T e l. 4 1 0 3 7 , 401 9 2
U t f ö r a lla s la g s
Installationsarbeten, Elvärme
Grävningsarbeten
( T r a k t o r g r ä v a r e )Jessica beundrar skulpturen vid Tingshuset.
Kända för framtiden
0250-430 50 ORSA
En hälsning från Bangladesh
— Familjen Bergström rapporterar — avBörje Bergström, Ingegerd, Charlotte, Christopher och Alexander Den 11/9 kl 10.10 lyfte vårt flygplan
från Arlanda med destination Bangla
desh. Resan gick via Köpenhamn och Moskva. Till Moskva kom vi kl 16 rysk tid och skulle vänta på nästa avgång kl 23. Men vi kom inte iväg då utan fick ligga och sova på några soffor i vänt
hallen. Först kl 3 på morgonen kunde vi fortsätta vår färd mot sydöst. Halv fem (!) serverades stadig mat i form av kyckling m.m. Under mellanlandning
arna i Tasjkent och i Karachi i Pakistan fick vi inte lämna våra platser utan först efter elva timmar fick vi sträcka på benen i Bombay i Indien. När vi änt
ligen efter 1 1/2 dygns resa klev ur pla
net på Dhakas flygplats, slog värmen emot oss. Temperaturen har legat mel
lan 25—35 grader Celsius varje dag — dygnet runt! Men värmen vänjer man sig snart vid, värre är då den mycket höga fuktigheter i luften. Det är som någon svensk sa här:
— Det är som att bada bastu hemma, skillnaden är bara den att det inte går att gå ur den här nere!
Fuktigheten gör att man alltid kän
ner sig kladdig, och kläderna smetar fast mot kroppen. Tar man ut kläderna ur garderoben, är de redan blöta. / '
Regnperioden, som skulle ha slutat i augusti, håller fortfarande i sig och i
natt var det ett våldsamt åskväder och regn. Det blixtrade hela tiden. För en vecka sedan omkom också minst 500 fiskare under en cyklon i Bengaliska vi
ken. Man ansåg cyklonen vara liten.
Vi bodde den första tiden hos miss
ionär Lars-Olov Andersson och hans
familj. De har fö bott i Orsa senast 1978. From 1 okt har vi hyrt oss en egen bostad. Vi fick tag på ett nybyggt hus ganska nära. Här bygger de nytt och hyr ut det för de har knappast råd att bo där själva första tiden. Tomten är tyvärr inte så stor, men vi har plante-
GÖR DINA JULKLAPPSINKÖP HOS
BARN 402 19 S Davidsson HERR 400 05
— Där finns det mesta av det bästa —
bl. a. möjlighet till bättre och roligare köp. Du slipper kostnaden för resor m. m.
Urval Kvalité Service
bl. a. kanske nayot högre pris vid köptillfället, men på sikt mycket billigare.
bl. a. bättre betjäning. Vi hjälper kr med förslag och goda rad. Vi försöker skaffa det vi ev. ej har i lager.
N ä r d e t g ä lle r h e r r - o c h b a r n k lä d e r
— g ö r s o m s å m å n g a a n d r a — g å t ill a f f ä r e r n a m e d
URVAL ★ KVALITÉ ★ SERVICE
O B S ! S t o r a p a r k e r i n g s m ö j l i g h e t e r u t a n a v g if t !
ORSA SKOLTIDNING
rat blommor och andra gröna växter.
Palmer, mango- och papayaträd fanns redan. Uppe på taket, som är stort och platt, har jag satt upp en lång sladd till antenn. Jag köpte en liten kortvågsra- dio innan vi reste ut, så nu lyssnar vi på Sveriges Radios utlandsprogram.
Ibland hörs det bra, ibland sämre, ibland inte alls.
Vi har en äldre man, Francis, som kock åt oss. Det känns ovanligt men är nödvändigt. Han går ut till marknaden och handlar varje dag. Vi behärskar ju inte språket än, och så är man tvungen att pruta mycket, och köket ser inte ut som ett svenskt kök osv. Och så lagar han också svensk mat ibland! Varje dag får vi färsk frukt till efterrätt tex ana
nas, banan, papaya, pamelo,(en citrus- frukt) mm. Påläggen är också ovanliga men goda, barnen lär sig snabbt tycka om ananas- och mangomarmelad, jord
nötssmör med salt och ” Blue Cross” , något som mest liknar messmör.
Skolan, som jag har börjat med, lig
ger i samma byggnad som pingstmissio
nens huvudkontor. Jag fick börja med att köpa in material, bygga en mellan
vägg, sätta upp hyllor, göra en svart tavla, sätta in air-condition, beställa skolbänkar hos en snickare osv. Men det du beställer och gör en ritning på blir ändå aldrig som du har tänkt dig!
Kanske för att läskunnigheten bara är 20%. Efter någon vecka kom också lä
roböckerna hit (som vi hade skickat ut tidigare), så nu är undervisningen i full gång. Jag köpte oljefärger på burk, och vi har tillsammans målat på en vägg, 2,5x2,5 m, en ” Sverigetavla” med alla fyra årstiderna. Vi är så stolta över re
sultatet.
Ingegerd har börjat med en förskola för svenska barn i åldern 5—6 år. Den har hon på förmiddagarna i vårt hem.
Nu först tycker vi att vi har kommit in i arbetsrutinerna på riktigt. Här arbetar vi söndag — torsdag, för att muslimer
na firar sin helgdag på fredag. På fre
dag morgon kl 9 går vi till gudstjänst i kyrkan.
De första veckorna är jobbiga med allt nytt man ser och måste lära sig. Vi har även på eftermiddagarna köpt in möbler och allt annat som behövs till huset.
Huvudstaden Dhaka som vi bor i, är en tätbefolkad stad med tutande bilar, gamla lastbilar, överfulla bussar, cykel- rickshor (trehjulig cykeltaxi med en li
ten soffa bak), kor, lösa hundar och ett myller av människor. Jag vet inte var alla kommer ifrån. Den enda trafikre
geln här som gäller, är att tuta mycket och alltid först, då kan man ta sig fram.
Nere i ” Gamla Stan” blir det i alla fall helt stopp på gatan. Ingen tar sig fram.
Det är som att ta sig igenom en myr
stack! Ni skulle bara se! Många bilar är i ett bedrövligt skick, men det finns ju ingen Svensk Bilprovning här. Det finns förstås en hel del nya också, men de ser inte fina ut så länge som i Sveri
ge. Ibland ser man bilar som har mas
sor av knytnävsstora bulor över hela plåten. Då har den stått ute i en kraftig hagelskur. Hagelkornen blir som ten
nisbollar. De allra flesta bilarna här kommer från Japan, men jag har sett någon Volvo här.
Bangladesh räknas till ett av jordens fattigaste länder, och det blir man dag
ligen påmind om. Många försörjer sig på att tigga, och stannar jag ute på en gata en stund, så har jag genast en svärm av folk omkring mig som vill säl
ja allt möjligt, tigga, prata eller bara stå och stirra hur länge som helst för att jag är vit. Det känns underligt i början ska jag säga. Sitter barnen för sig själva en liten stund i bilen, trycker snart minst tio personer näsan mot sidorutor
na. Barnen klarar inte alla gånger av den pressen, det är inte så lätt.
Det engelska språket kommer man ganska långt med här, eftersom landet har varit en engelsk koloni. Men vi måste även försöka lära oss bengaliska, fast det verkar så svårt. Några ord kan vi redan.
Det finns ganska mycket dagligvaror att få tag på här i Dhaka, men priserna är höga. Bengalerna själva sliter hårt för att få mat för dagen. Det är heller inte lätt att finna ett arbete, när det finns över 90 miljoner invånare i Bang
ladesh, som till arealen bara är en tred
jedel av Sverige. Vi förstår att lönerna lätt kan hållas nere, när det alltid finns många andra som skulle ta jobbet i stäl
let för den som fick det.
God Jul
önskas ärade kunder!
Q
Nilsons Rör AB • Orsa
Kontor och lager, Bergvägen 365
Tel. 400 35, 423 17
Den första helgen vi var här fick vi vara med om hur muslimerna firade sin stora helg Eid-ul-Azha. Den kan jäm
föras med vår julhögtid. Då köper man en ko, helst så dyrt som möjligt. Sedan viskar man sina synder i örat på henne, binder ihop benen och knuffar omkull henne. Därefter ska en mulla, en is- lamsk präst, läsa ur den heliga Kora
nen. Sedan skär mannen i familjen av kons hals med en lång vass kniv. Köttet äter man sedan upp inom ett dygn, an
nars förstörs det i värmen. En viss del måste också ges bort, så det är stor fest för alla tiggare, som går runt med sina säckar. Överallt i staden, på öppna gräsytor, i parker på gårdar, på trotto
arer eller på gator höll man på och slak
tade kor på detta rituella sätt. Jag har aldrig sett något så blodigt förr! Men vad gör de inte för att slippa sina syn
der . . .
Vi har också köpt moskitnät och satt upp, så nu ser hela sovrummet ut som Orsa Camping sommartid med sina tält. Näten är ca 1,5 m höga och mycket tunna, men de hindrar effektivt alla in
sekter att bita oss när vi sover.
Vi har fått vara friska hittills och det är vi tacksamma för, vi vet ju att det är en annan bakterieflora här än hemma.
Dricksvattnet måste koka minst i 20 mi
nuter för att vi ska kunna dricka det.
Det finns så mycket att berätta om från detta asiatiska land inklämt mellan Indien och Burma. Det är heller inte långt härifrån till världens högsta berg Mount Everest i Himalaya eller till Ki
na. Vi kanske får återkomma vid ett se
nare tillfälle och berätta tex om den otroligt omständiga byråkratin, de årli
ga översvämningarna, färjorna, analfa
betismen, tullen mm, mm.
Till sist sänder vi många hälsningar till Orsa Skoltidnings läsare, elever, skolpersonal och vänner i Orsa från er skolfilial i Dhaka, Bangladesh.
Börje Bergström Ingegerd, Charlotte, Christopher och Alexander Vår adress är:
House 17 B Road 9 A Dhanmondi
Dhaka 9 Bangladesh
Begravningsbyrån i Orsa
L e v e n iu s B lo m m o r
ombesörjer allt inom branschen Tel. affären 400 92, bost. 413 21
Musikskolan
Musikbelöningar
Vid musikskolans uppvisning i våras erhöll följande elever ur nian Orsa Skoltidnings premium för att de uppvi
sat särskilt stort intresse med sina in
strument: flöjtisten Ylva Jönsson, gi
tarristen Staffan Eriksson, trummisen Roine Nilsson och pianisten Lars Hans
son. Vid samma tillfälle utdelades ock
så Lions stipendium till fiolspelande Maria Berglund. Hon fick med stipen
diets hjälp delta i en låtspelskurs i Kall, Jämtland, under en sommarvecka.
Vi önskar alla dessa unga musikanter lycka till!
Elever- instrument
Nu musiceras det flitigt i alla våra skolor. Så här såg instrumentfördel
ningen ut vid starten i höstas (med fjol
årets siffror inom parentes):
55 piano (49)
35 elorgel (32)
27 dragspel i
(
26)
70 gitarr S (84)
43 violin 1 (39)
2 violoncell
(
2)3 kontrabas ( 1)
3 blockflöjt
(
4)16 tvärflöjt (13)
8 klarinett
(
7)6 saxofon
(
3)11 trumpet
(
7)8 trombon
(
2)14 trumma
(
9)3 elbas
(
2)Sammanlagda antalet elever i äm- neskursen är alltså 304 elever.
I den förberedande undervisningen på blockflöjt beräknas delta ca 10 ele
ver och i den förberedande undervis
ningen med kompanjonlärare ca 125 elever, och därmed är vi uppe i en sum
ma på totalt 439 elever i musikskolan.
L eif Göras
rj|o Vackra julblom m or
a® f r å n e g n a o d lin g a r .
« v
J u lb lo m m o g r a f e r a i g o d t i d ! interflora
A. LEVENIUS BLOMMOR i Orsa AB
Tel. affären 400 92, trädg. 401 20
O rsa L ärarförening
höll sitt 88:e årsmöte i Stackmora skola onsdagen den 19 oktober.
Efter musik av Pelle Jakobsson och Eric Ullström förrättade ordf., rektor Bjärkmar, parentation med en tyst mi
nut över den för en tid sedan bortgång
na f.d. hushållslärare Helén Bergman- Rehn. Efter ännu ett musikstycke för
klarade så ordf. årsmötet öppnat.
Ur protokollet kan nämnas att det in
för kommande verksamhetsår blev om
val av ordf. Olle Bjärkmar och styrel
sens övriga ledamöter, Gudrun Eriks
son, Ingegerd Fjelstad, Siv Larsson (sekreterare) och Elisabeth Verona (kassör). Omval blev det också av Pelle Jakobsson som redaktör för Orsa Skol
tidning och av redaktionskommittén i övrigt, Ulla Enmalm, Johannes Has- mats, Inga-Britta Johansson och Tom
my Jonow. Rolf Liljeberg och Paul Storm omvaldes som revisorer (med Arne Svadling som revisorsuppleant).
Revisorsuppdraget för Anna Rudfeldts och Anders Byréns fonder lämnades till Johannes Hasmats och Mårten Ohlsén.
Valberedningskommittén, Allan Berg
lund, Ulla Bjärkmar och Britta Lars
son, omvaldes, med Allan Berglund som sammankallande. Kassörskapet för Orsa Skoltidning kommer att, lik
som under fjolåret, handhas av konto
risten på skolkontoret, Marianne Stä- ring.
Efter årsmötesförhandlingarna vid
tog ett trivsamt kaffesamkväm och så fick mötesdeltagarna via dia-bilder föl
ja Per Lindberg på hans ” Luffarresa i Israel och Egypten” . Åtföljd av Pers spännande, intressanta berättelser i oefterhärmlig kåseristil, blev resan ett oförglömligt äventyr, vilket de varma applåderna gav ett starkt uttryck för.
Nästa årsmöte förläggs till Kallmora skola.
Siv Larsson
Orsas
billigaste bensin?
Alltid ett fint köp att köra till Fina
Frick & Bergman
Tel. 406 96
är öppen när andra Närbutik som
har stängt. . .
Fullständig bil
verkstad ■ Allt inom däckservice Tvättmaskin som tvättar, vaxar och torkar bilen
Hans Peterson
P e u g e o t s a m t b e g . b i l a r i i s k ild a m o d e lle r o c h p r i s lä g e n .
Älvgatan 62
M O R A , t e l. 100 0 0
Orsa-Mora Antik
— Hans Rabenius —
Strandgatan 3, Mora. 154 60, 511 00 Öppet vard. 13.oo — 17.oo
Köper och säljer
Guld, mynt, antikviteter, sterbhus Auktionsuppdrag emottages
Orsa Trafikskola
— I n g e N y m a n —
Tel. 406 85, ORSA Teori tisdagar kl 19
Kyrkogatan 21
Språngs...
när det gäller färg, vägg och golv.
SPRAMiS FÄIMJX
O r s a , t e l. 4 0 3 40
ORSA SKOLTIDNING
K Y R K B Y N 6
Främre raden: Ellenor Olsson, Ulf Flansson, Peter Eriksson, Renée Karlsson, So
fia Roos, Anna Lind, Joakim Palmberg, Kristina Öjeskog, Jonas Persson.
Mellersta raden: Mikael Larsson, Jan Eriksson, Lars Bergström, Stefan Nilsson, Jessica Tennhunen, Magdalena Fjelstad, Ellinor Engström, Per Ersson, Ewa Löf- kvist, Marie Sundkvist, Niklas Sjöström.
Bakre raden: Anders Bengtsson, Lars-Göran Lindkvist, Torgny Johansson. Från
varande: Kerstin Hansson, Linda Svahn, Kristina Myrlund, Erik Söderlind. Lära
re: Björn Börjesson.
JUL av Jan Larsson, k 3å
Tomten går i snö. Det enda han bär är säck och lykta. Han ringer på, går ut och in i hus. När han kommer, blir barnen glada.
På dagen före julaftonskvällen häl
sar Walt Disneyfigurer på i TV-stu- dion. Dagen före julafton är den bästa TV-kvällen. Den är lika rolig som julaf
ton- Jan Larsson,
åk 3
é Bengtssons Begravnings
byrå Eftr Trygghet är
att få sakkunnig hjälp vid dödsfall!
Tel.: Affären 41840 L.O. Uleander 42205 Ernst Hållén 40466 Eric Bengtsson 443 66
B lo m m o r — B in d e r i P r e s e n t e r — B e g r a v n in g s b y r å
B L O M M O R
B H .K W M M .S K V 1 U
Tel 0 2 5 0 /4 1 8 4 0 • Frelins Gränd 9 • 7 9 4 0 0 ORSA
/ id i s 0 ia Andersson
GjöD j u l
TOMTEN OCH EKORREN av Mats Rustas, k 4å
Det var en gång en liten tomte, som hade gått vilse, när han hade varit och samlat ved till sin mormor. Då började han att gråta.
Då hörde han en röst som sa:
— Varför gråter du? Då slutade han att gråta och frågade:
— Vem är du?
— Jag är Kurre Ekorre, sa rösten.
Har du gått vilse?
— Ja, sa tomten och fick i detsamma syn på ekorren.
— Jag ska hjälpa dej hem igen, sa Kurre Ekorre.
— Ja tack, sa tomten.
Och så fick han rida på Kurre Ekor
res rygg ända hem. När de kom fram, tackade tomten Kurre, och så gick han in till mormor med veden.
Mats Rustas,
åk 4
God Jul och Gott N ytt Är
tillönskas alla våra k u n d er!
Stackmora Handel
Tel. 403 22 LUCIA I ÅR av Karin Kallman, k 6å
Det var en vanlig fredag i skolan. Då började magistern prata om vad vi skulle uppträda med för något på jul
festen. Sedan frågade han, vem som ville vara Lucia. Då räckte jag och Ve- ronica upp handen. Jag ville så gärna vara Lucia, jag var Lucia i ett-tvåan också. Magistern tyckte, att vi skulle dra lott om saken. Han gömde i hemlig
het en sudd i ena handen, och frågade:
— Vänster eller höger? Då sa Veroni- ca, att hon ville ha vänster. Det var så spännande. Men som tur var, blev det jag som skulle få bli Lucia, för sudden låg i höger hand. Det var en lyckodag för mej, den fredagen.
Karin Kallman,
åk 6
HOS TOMTARNA av Eva Augustsson, k 4å
Hej! Jag är en tomte och heter Nisse.
Och jag har kul före jul, det är det ska berätta om.
Varje dag får jag julgröt. Det är gott.
Det har jag fått av människorna under alla år. Och det finns flera tomtar som får gröt, min syster till exempel.
Men det allra roligaste är att göra jul
klappar åt barnen. Just nu håller vi på med kälkar och gunghästar. Det tar tid, och dagarna går fort. Vi får jobbigt, om vi inte har hunnit bli klara till dagen före julafton. Då får tomtebarnen hjäl
pa till. Vi har lyckats bli färdiga i tid al
la jular tidigare. Hoppas att vi blir det i år också! Eva Augustsson,
åk 4
Ao.^cv. S t ct b i 5 ö,K H
OM JULEN
Julen är kul. Julen är ljus och mörk pä samma gång. Inne är det ljust, ute är det kolmörkt. På vintern blir det alltid så mörkt tidigt. Sedan kommer tomten, alla släktningar och vänner. Sedan fat
tas bara julklapparna!
Yvonne Pettersson
å k 3
TOMTEN En tomte i från Wasalund var om magen väldigt rund han åt bara senap och skinka inget annat ner kunde slinka så han var ju inte speciellt sund
Åsa Sundstedt
Stövlar, tofflor —
populära julklappar
Finnpers Skoaffär
OM JULTOMEN NISSE Nisse är en dvärg. Det betyder att han är mycket kort. Det är morgon.
Nisse vaknar. Han bor vid Nordpolen.
Där är det kallt året om. Han äter is
glass till frukost. Nu ska Nisse ut på säljakt. Oj, titta där! Det är en sälmam- ma och en sälunge! Men Nisse tycker synd om sälungen, om hans mamma är borta för alltid, så han skjuter inte säl- mamman. Nu ska Nisse gå ut med jul
klapparna. Han kommer till det första huset. Där bor en is-björn. Den är snäll tycker Nisse. Isbjörnens flicka får en docka och ett par skidor. Snipp snapp snut så var sagan slut.
Elisabeth Hogenlid
åk 3
PEPPARKAKSGRISEN
Det var en gång en gumma, som b a-' kade pepparkakor. Hon bakade en gris. När den var färdiggräddad, tog gumman ut den ur ugnen. Men rätt som det var tog grisen ett långt skutt och hoppade ut genom fönstret. Gumman sprang efter grisen men hann inte i fatt honom. Så mötte grisen en tupp. Tup
pen sa: — Stanna så får jag äta upp dej.
— Om jag har sprungit ifrån gum
man, så kan jag springa ifrån dej ock
så, sa grisen.
Han satte fart och snart mötte han en ko. Kon sa:
— Stanna, så får jag äta upp dig.
— Om jag har sprungit ifrån gum
man och tuppen så kan jag springa ifrån dej också, sa grisen.
Sen kom grisen till en damm. Han tänkte:
— Hur ska jag komma över? Då kom en gås fram och sa:
— Du kan få åka över på min näbb.>
Och grisen satte sig på näbben. Men när de var mitt ute på dammen, åt gå
sen upp grisen.
Helena Nyman
Toyota Alfa-Romeo
BMW Jeep
Alltid bra, begagnade bilar i lager!
BERGLÖFS BIL AB
Tel. 420 15
LMcJn L i l i é ^ M t o K I
Ossmol
Här följer ett prosastycke av vår orsamålsskald Ernst Grandell (1897—
1979). Det är hämtat ur antologin ” OSSFOK” , Ohlséns förlag 1979. Den efterföljande kommentaren är skriven av antologins utgivare, Per Lind
vall. Greta Jakobsson har gjort översättningen.
Kommentar
Som prov på Ernst Grandelis skick
lighet som novellist och kåsör på orsa- målet, med hans förmåga att låta en poäng komma fram även i det lilla for
matet, tar vi med i antologin vidstående berättelse.
En hel del kulturhistoria kommer in som vanligt. Manfolkssysslor så här på förvintern var t.ex. att köra.hem ved,
köra hem hö från ängsladorna eller hål
las med kolning i skogen.
En stor mängd benämningar, när det gäller den kvinnliga textilslöjden hopas i berättelsen.
Det okända, kusliga, som prasslade efter ” Juga-Bil-Ånnå” under vand
ringen genom skogen misstänker hon vara trollen. Den folkliga föreställ
ningen att innehav av metaller skydda
de mot onda makters inflytelser kom
mer fram i berättelsen.
En namnförklaring: Åns-Bila-Katrå, morbror Hans’ (hustru) Karin, Juga- Bil-Ånnå, morbror Jonas’ (hustru) An
na.
Frådas-waka
Ä add kämi jenn bit fråm-o wittern.
Ä wa up-o Danilds-dåjn, frådåjn firi Lussi.
Nug fär att dem add aft mitji djerå mi öllö sö skuld wa a joln: slakta, båkå, brugga ö mitji ellör.
Men fär ed kund-dem, för, gö i-jop ö a jenå frådaswaku, nu dö kelinggär ö krippär wa esömör ernå. Månn-fotji wa bört ö ok fråm nö’n wid. Summor ok em e fro endjumå, ö nö’n wa bört-o kwölning.
Bört när Åns-Bila-Katrån såmlöst dem, fär dar wa stuga romlin. Dem add wött-ö suckgärdär mi si, ulli ö kala, ö twer spinnruckör fånns-ä när Katrån.
Ä wart tä glåmmå ö språka bö allvar ö skoj, mes sucktenär djingä ö spinn- ruckär surräd. Ä bäsäd ö sken sö war- mu fro twörr-widå brasun.
Men Juga-Bil-Ånnå fro dån sunnå endjä wart litä sen tä kum-iweg, ö wänsta löngån weg add o. Men o kaj t litä djent. Ä add snitt litä, sö add frusi wi. Sucko ö nistån add o wavlad ijop ö stuft innå kasundjön.
Men — wenn wa dedå? Ä Iit, lässö nö’n ädd tussad ö gendji ettör nå.. O wendöd si att, men såg ingån. Nu wart Ånnå rädd.
— Ir-ä trulli? Eld ir-ä nö’n remling eld ir-ä nö ellör wönt? Ja, wenn ska nu jåpa? Nug för att i a bö stol ö mesind- jön o mi.!
Fredagsvaka
Det hade gått ett stycke in på vintern.
Det var på Danielsdagen, fredagen före Lucia.
Nog för att de haft mycket arbete med allt som skulle vara till jul:slakt, bak, brygd och mycket annat.
Men de kunde ändå gå samman och hålla fredagsvaka, nu medan kvinnor och barn var ensamma hemma. Män
nen höll på med vedkörning. Somliga körde hem hö från ängena och någon var borta på kolningsarbete.
Borta hos moster Karin samlades de, för där var stugan rymlig. De hade vant- och strumpstickning med sig, ull och kardor, och två spinnrockar fanns det hos Karin.
Det blev glam och prat både allvar och skoj, medan stickorna gick och spinnrockarna surrade. Det hettade och sken så varmt från torrvedsbrasan.
Men moster Anna, som bodde söder om änget, kom iväg lite sent, och en väldigt lång väg hade hon. Men hon tog en genväg. Det hade snöat lite och fru
sit på. Stickning och nystan hade hon lindat ihop och stoppat innanför ka- sungen.
Men — vad var det där? Det lät som om någon tassade och gick efter henne.
Nu blev Anna rädd.
— Är det trollen? Eller är det någon rymling eller är det något annat ont?
Ja, vad ska nu hjälpa? Nog för att jag har både stål och mässing med mig!
Orsa Lås & Nyckelservice
Jonas Karlbom ■ Butik och verkstad Järnvägsgatan 31, Orsa • Tel. 407 19 N y c k la r tillv e rk a s m e d a n ni v ä n ta r!
Även bilnycklar. Lås och tillbehör. Byten och monteringar av lås.
J o u r d y g n e t runt!
Tobaksaffär
Kyrkogatan 8, Orsa Tel. 0250/41919 T i p s — L o t t o P e n n in g lo t t e r P r e s e n t a r t ik la r
Vi lämnar 10 % på alla plånböcker dec. mån.
Runes Kiosk
& Grillbar
J ä r n v ä g s g a t a n 2 7 , O r s a
T e l. 4 2 2 0 6
Vardagar
husmanskost
Ånnå ököd o stini, ja, bird- o kajta.
Ö de-wärr- kaj t ” dendå” ettör nå! Men dö o i märkni kajt evör jenn jenrajs- böska, do rickt dendå ” ljotindjön” till i kasungs-fråns o nå. Se wart-ä tist. Nu wart-ä tist. Nu wa Ånnå snårt fråmmä.
Innå därär bört-i Katrånör stod Juga-Bil-Ånnå jett bra tag ö fläkäd ö wa alldeles blek. Öllör såg bört-a nå.
— Wenn fätäs a di, Annå? I du sjok?
Kum fråm-a gravön ö wärm di!
Sakta djick Ånnå fråm-a brasun.
Men ettör nå släft jen ullgåns-endä, sö wa lit snogun ö frusin attest o.
Dö Pädör skuld gö bört-i skolån up- o morgon, fick-ån att jett ullgånsnistån atta jenn jenrajs-böska. Ed wa Juga- Bil-Ånnur...
Anna ökade på stegen, ja, började springa. Och desto värre sprang ” den där” efter henne! Men då hon i mörk
ret sprang över en enrisbuske, då ryckte den där fulingen till i pälsbrämet hen
nes. Sen blev det tyst. Nu var Anna snart framme.
Innanför dörren hos Karin stod mos
ter Anna ett bra tag och skakade och var alldeles blek. Alla stirrade på hen
ne.
— Vad fattas dig, Anna? Är du sjuk?
Kom fram till spisen och värm dig!
Sakta gick Anna fram till brasan.
Men efter henne släpade en ullgarns- tråd, som var lite snöig och frusen allra ytterst.
När Pär skulle gå till skolan nästa morgon, hittade han ett ullgarnsnystan bakom en enrisbuske. Det var moster Annas...
Se livet med nya ögon
- m ed g la s ö g o n frå n
Chb a Optik
Olle Gustafsson
Kyrkogatan 10, Orsa - tel 400 90 Av socialstyrelsen leg. optiker
BILDPROJEKTET av Rosanna Hahne, k 2å Vaino kommer till oss varannan vec
ka. På tisdagar brukar han komma till oss.
Vi har gjort näsor av lera. Vi har gjort ett självporträtt. Sen har vi blan
dat målarfärg.
Det är jätteroligt när Vaino kommer till oss. Grund färgerna är gul-röd-blå- grön. Vaino har gjort en cyklop.
Rosanna Hahne,
åk 2
BILDPROJEKT av Maria Wahlund, k 2å
Vaino kommer varannan tisdag.
Första gången fick vi göra ett självport
rätt. Sen fick vi lära oss hur man gör näsor och ögon och munnar. En gång fick vi se när hon blandade målarfärg.
När hon var här förra tisdagen började vi att göra ett landskap. Jag tycker att det är roligt, när hon är här.
Maria Wahlund,
åk 2
FÖRUT I SKOLAN av Kristina Pettersson, k 3å Förut för länge sen när man gick i skolan så hade dom skamvrå. Om man inte var tyst eller bråkade eller var dum fick man sitta i skamvrån.
Då fick man sitta två och två i bän
ken. Ettan skrev med en pinne i sanden.
Man hade en över-lärare. När man satt och skrev och överläraren kom in så vart alla rädda.
Man kunde också få smäll med pek
pinnen eller få smäll med rottingen.
Kom man för sent till skolan fick man skämmas. Man hade mest bibel till läxa. Då fick man läsa på ordentligt.
Om man inte kunde läxan så fick man också skämmas. Då fick man prata om Jesus och Gud och gå på utedass. En del ungar kunde också låsa in överlära
ren på utedasset. Då fick dom smäll.
Kristina Pettersson,
åk 3
GREFS SMIDE
Erik Gref & C:o
Tel. 0250/420 97 - Orsa
T C N D r
INOMI IRJE TÄLJ.
Ekonomitraktorn, det visar bl a en rad OECD-tester. Tack vare Turbomatiken får du ryckfria starter utan kopplingsslitage. Helsyn- kroniserad och tätstegad växellåda. Alla fyrhjulsdrivna Fendt är utrustade med Lokomatic differentialbroms på framaxeln.
Kort sagt, Fendts många detaljer pressar kostnaderna nedåt och därmed lönsamheten uppåt.
STENÅLDERN av Catarina Cederholm, k 6å
Det var en gång en stenåldersmännis
ka som hette Jan. Han hade fem syskon. Dom hade renskinn till tak och väggar. De tände på en liten brasa för att skrämma bort djur. De åt hasselnöt
ter, bär och fisk.
Catarina Cederholm,
åk 6
RESAN TILL BERMUDAÖARNA av Erik Hållén, k 4å
I somras när jag var på semester var jag på Bermudaöarna. Det är en sam
ling öar. Det är ca 360 öar av vilka 20 är bebodda. På Bermudaöarna träffa jag en bekant som hette Johan. Han ägde ett lyx-hotell i Hamilton. Där fick jag bo gratis ett år.
Sen gick jag och Johan ut på stan. En dag gick jag till en båt-affär, och köpte en lyx-båt för att jag skulle kunna åka mellan öarna. I båten fanns det sängar, ett bord, några stolar och en stereoan
läggning.
En dag for jag och Johan till en ö som var 100 m bred och 200 m lång.
Där fiskade vi. Jag fick 10 ålar och Jo
han 9. Sen blev det fort mörkt, och vi gick in i båten. Nästa dag for vi till Jo
hans hotell. En dag hyrde vi en helikop
ter och åkte in till Florida.
Erik Hållén,
åk 4
BACILLEN HUBBA avb Joakim Håkansson, k 5å Hej! Jag heter Hubbe och är en ba
cill. Jag bor på Jonas hus. I går ramla
de Jonas, och han fick ett stort sår.
Han började storgrina. Jag kallade på mina vänner, och så småningom kom tio baciller till. Vi började ta oss in i så
ret, som inte hade torkat igen. När vi kom in var polisen — de vita blodkrop
parna — redan där. Det blev Cn blodig kamp, och vi baciller förlorade till sist.
Jag var den enda som överlevde, och jag beslöt mig för att se mig om inne i Jonas kropp. Jag började att simma mot tårna. Till sista kom jag fram till stortån. Där, bland alla celler och blodkroppar, var det stopp. De vita blodkropparna fick syn på mig och började jaga mig. Jag simmade uppåt mot hjärtat. Jag klarade mig till hjär
tat, men just när jag skulle hoppa in, fick en av blodkropparna tag på mig.
Dom förde mig till ett fängelse, som jag tror var i näsan, men jag är inte säker på det. I alla fall fick jag sitta på ett ställe där det rann något blött och slaskigt.
Efter ungefär en dag kom en stor varelse och började prata med mig.
Men jag förstod inget alls. Han för
svann efter några minuter, men det märkte inte jag, för jag sov. När jag
vaknade hörde jag hur någon skratta
de. Det var ett par vakter, som berätta
de några roliga historier. Jag hörde allt vad dom sa. Men plötsligt hörde jag några välkända röster, och ett par kom
pisar dök upp. Dom sa: — Skynda dig att komma med! Jag lydde. Vi smet förbi vakterna och satte högsta fart mot såret. Jonas hade krafsat upp skor
pan, så att vi kunde komma ut. Och jag har aldrig mer haft lust att gå in i Jonas kropp, sedan detta hände. Jag trivs bäst på hans hud.
Joakim Håkansson,
åk 5
ORSA TRAFIK AB
KAN HJÄLPA DIG MED DETTA
Vanlig taxitrafik, Färdtjänst, Kompietteringstrafik, Tjänsteresor, Skolskjutsar.
Paket, Mat, Post, Blod, Telegram, Tidningar, Blommor, m.m.
ORSA TRAFIK AB
0250-400 56 BUSS — TAXI MOBILTEL
010 520 409
Teckning: Anneli Nordvall, åk 4
MIN BOKRECENSION av Veronica Wallberg, åk 6 Jag har läst en bok som heter Peter och Lena.
Boken är skriven av Gun Jacobson.
Boken saknar bilder. Den handlar om en pojke som är 18 år, och han har en liten flicka som heter Lena. Peter har inget jobb. Sen handlar boken om hur Peter leker med Lena och om hur Peter har det. Den intressantaste händelsen i boken är när Peter fyller 18 år och när han får ett jättestort paket och det är till Lena. Huvudpersonerna är Peter och Lena.
Jag skulle vilja vara Peter, därför att han får vara och praktisera i ett dag
hem. Jag tycker om boken därför att den är både rolig och spännande.
Veronica Wallberg, åk 6
VAD VAR DET SOM PRASSLADE av Roger Kalleberg, åk 5 Det var två pojkar som skulle bygga en koja uppe i skogen. De skulle börja i morgon.
Nästa morgon gick de två pojkrna upp i skogen och började bygga på sin koja. Sen efter ett tag var de färdiga med kojan. Pojkarna gick hem och vi
lade en stund.
När de kom dit hörde de någonting som prasslade i buskarna. Så kom en stor björn, som var tam. Han hjälpte dem att bygga kojan högre och högre.
Björnen tog virke i munnen och lekte med barnen. Sen när de gick hem såg de en annons. Det stod så här
Björn rymt från ZOO hittelön 100:- Roger Kalleberg,
å k 5
A
V V S
01 :
l
p( 1
\
Anlita W S- fackmannen -innan något
händer
wesströms w s
Orsa, tel. 0250/409 25 växel
Q D CF C A R L S S O H AB ORSA ■ Tel 401 68, 419 11
utför s m id e svetsnin g re p a ra tio n e r
För ind u stri, b y g g e och jo rd b ru k
DalaKalk i Orsa AB
Tel 502 00
GUMMI-
v e rk s ta d
Bilringar Vulk Balansering Orsa Ringcentral
BROR EHRLIN
Tel 403 55 Teckning: Gustav
Nylinder, åk 1 '
EN REBUS - APROPOS ETT AKTUELLT F R U N -T IM M E R ....
23 , 46 1
(men stryk cUn försia boksiaoen)
LAPP PÅ LAPP MEN INGEN SÖM.
JULPRISTÄVLAN 1983
Lös rebusen och tänk därvid på, att ett välkänt ord på Orsantål har slunkit med. Grubbla inte över att 2 helt vanliga punkter och lika vanliga kommatecken finns med. Sänd in din lösning märkt ”Juipristävlan 83”
till Skolkontoret 794 00 ORSA före Trettonhelgen 1984, så har du chans till något mer lättläst än ovanstående.
Hs
A t t prenum erera på Orsa Skoltidning är inte så dumt — för dig som bor så till att du inte kan nås av våra unga försäljare — och för dig som vill vara absolut säker på att få nästa nummer som ett brev på posten!
Lite dyrare blir det dock. Vi har måst höja prenumerationspriset till 25 kr. Enklast är det att sätta in detta belopp på vårt postgiro
konto 136558 — 4. Men kom ihåg att skriva ditt namn och din adress på talongen!
Varför inte ge en prenumera
tion i julklapp? Vi kan ordna med ett presentkort.
Red.
God Jul Gott N ytt Å r
tillönskas alla våra läsare!
Redaktionen
ORSA SKOLTIDNING
Nr 217 • 8 december 1983 Utgives av Orsa Lärareförening Ansvarig utgivare: S-O Bjärkmar
Red. Pelle Jacobsson, tel. 502 94 Postgirokonto 13 65 58 - 4 _____ Bankgiro 438 - 9979_____
Prenum eration sker genom in sättning å tidningens postgiro av 25 kr. S kriv tydligt
nam n och adress å girokortets k u po ng.
