LAU325 Allmänt utbildningsområde 3,
Lärandets villkor och process: ur ett samspelsperspektiv, avancerad nivå, 15 högskolepoäng
General Education Field 3, Conditions and Processes of Learning from an Interactive Perspective
15 higher education credits Avancerad nivå/Second Cycle.
1. Fastställande
Kursplanen är fastställd av Lärarutbildningsnämnden 2010-06-10 samt reviderad 2010- 12-16 och gäller fr.o.m. vårterminen 2011.
Ansvarig institution: Institutionen för pedagogik och specialpedagogik Medverkande institutioner: Institutionen för arbetsvetenskap,
statsvetenskapliga institutionen Utbildningsområde: Undervisning
Huvudområde: Utbildningsvetenskap
2. Inplacering
Kursen ingår i Lärarprogrammet och kan ges som fristående kurs. Kursen utgör den femte kursen av sex inom allmänt utbildningsområde. Kursen kan ingå i lärarexamen avsedd för verksamhet som lärare i förskola, förskoleklass, fritidshem, grundskola och gymnasieskola.
3. Förkunskapskrav
För tillträde till kursen krävs godkänt resultat på kurserna:
LAU100/110, Lärandets villkor och process 1: Ur den lärandes perspektiv, 15 hp
LAU150/160/170, Människan i världen 1: Kunskapen tar form i ett hållbart samhälle, 15 hp LAU225, Lärandets villkor och process 2: Ur ett socialt och samhälleligt perspektiv
15 hp
LAU275, Människan i världen 2: Vetenskapligt tänkande, vetenskapligt arbete och vetenskapligt förhållningssätt, 15 hp.
Dessutom krävs godkänt resultat på inriktning/ar och specialisering/ar som Kursplan LAU 325
Gäller fr.o.m. vt 11
ingår i respektive studiegång förutom motsvarande rest om maximalt 30 högskolepoäng.
4. Innehåll och genomförande Kursen behandlar följande teman:
Yrkesprofessionen och det normativa uppdraget
Läraruppdraget och dess ibland motsägelsefulla karaktär analyseras och granskas kritiskt. Lagar och styrdokument liksom olika lärandemiljöer studeras med avseende på normativitet och komplexitet. Konflikter mellan kollektiva och individuella behov samt skiftande förutsättningar för lärande problematiseras. Yrkesetiska dilemman och juridiska spörsmål av olika slag behandlas och diskuteras. Värdegrunder problematiseras med fokus mot de olika deltagarna i verksamhetens världar såsom barn/ungdom/vuxna, föräldrar, lärare, skolledare, skolmyndigheter samt den politiska instansen. Särskilt studeras hur etiska värden får konkret gestalt i samspel mellan lärare och de lärande i planering, genomförande och uppföljning av
verksamhet samt i relation till bedömning/värdering av barns/elevers utveckling och prestationer. Kommunikationen kring undervisningsarbetets intentioner och resultat behandlas, liksom former för utvecklingssamtal, bedömning och
betygsättning.
Att utveckla och förändra verksamhet
Förutsättningar för utveckling av verksamheten granskas och analyseras. Möjligheter att förbättra verksamhetens villkor problematiseras, liksom yrkesuppdragets yttersta innebörd att påverka det framtida samhället. Särskilt fokus riktas mot
spänningsfältet mellan möjlig förändring och läraruppdrag, de lärandes intressen, erfarenheter och delaktighet, samt de politiska, ekonomiska och materiella villkor som kringgärdar verksamheten. Teorier prövas här som redskap för att belysa dessa olika aspekter av lärandets villkor och process. Vidare behandlas lärares ansvar för och möjligheter att driva utvecklingsarbete, fortbilda sig och tillsammans med kollegor verka för en progression av verksamheten. Redskap att analysera, dokumentera och utvärdera pedagogisk verksamhet samt lärares/arbetslagets förändrings- och utvecklingsarbete granskas och behandlas.
Att hantera yrkets komplexitet och dilemman
Perspektiv som berörts i tidigare kurser inom AUO fokuseras och integreras. Genom att belysa förhållandet mellan olika delar av det praktiska och intellektuella
undervisningsarbetet utvecklas beredskap att möta yrkets utmaningar.
Komplexiteten i ledar- och medarbetarskap samt interaktion på olika nivåer och i olika grupperingar diskuteras och problematiseras. Förhållandet mellan teori och praktik, det specifika och det generella, vad man vill och vad man kan
uppmärksammas, liksom relationen mellan didaktikens vad-, hur- och varför-frågor.
De studerande erbjuds att ytterligare förbättra strukturer, fördjupa insikter, förtydliga samband och därmed förstärka den yrkesskicklighet som så ofta kännetecknas av förmågan att göra rätt avvägningar i komplexa dilemman.
I kursen ingår en högskoleförlagd och en verksamhetsförlagd del på vardera 7,5 poäng. VFU:n och HFU:n ska integreras på ett sådant sätt att kursens innehåll belyses utifrån ett samspelsperspektiv, i syfte att ge en beredskap att möta och
hantera komplexa företeelser i professionen. Praktiska och teoretiska perspektiv integreras i såväl HFU som VFU.
Ett innehållsligt medel – att lyfta fram olikhet som tillgång – ska även märkas i genomförandet med möjlighet till infärgning och valfrihet utifrån
verksamhetsområde.
Undervisningens utformning har som mål att förstärka studentens didaktiska kompetens, bland annat genom att kursen utformas på ett sådant sätt att arbetssätt och arbetsformer speglar kursens innehåll. Innehållet bearbetas i föreläsningar, seminarier, workshops och basgruppsarbete samt redovisas muntligt och skriftligt.
Digitala verktyg används för kommunikation, informationssökning och
presentationer. Den studerande får observera, analysera och pröva metoder för undervisning/pedagogisk verksamhet, arbeta med självvärdering/självreflektion samt fallstudier. I en större examinationsuppgift prövar studenten att kartlägga verksamhet, exempelvis genom observation, enkät, intervju eller test samt att föreslå/använda olika verktyg för utvärdering och dokumentation. Processinriktat arbetssätt används i denna uppgift (kartläggning > skiss/PM-presentation > kamrat- och lärarrespons > bearbetning > multimodal presentation). Studenterna ges
möjlighet att på olika sätt reflektera kring, analysera, redovisa och gestalta sina kunskaper och erfarenheter.
På seminarier och i workshops behandlas och examineras kursinnehållet utifrån obligatorisk och valbar litteratur – i relation till uppsatta mål och under ledning
av lärare från medverkande institutioner – enligt följande:
Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande; Institutionen för didaktik och pedagogisk profession, Institutionen för kost- och idrottsvetenskap: lärandeteorier, läraruppdraget i relation till rådande förutsättningar, yrkesspråk, yrkesetik, bedömning, verksamhets- utveckling. Lärarna från dessa institutioner leder seminariegrupperna och sätter betygen.
Institutionen för arbetsvetenskap: arbetsplatskonflikter, konflikthantering.
Statsvetenskapliga institutionen: hantering av dilemman utifrån juridiskt/etiskt perspektiv.
I den verksamhetsförlagda utbildningen ges studenterna möjlighet att integrera och använda kunskaper och erfarenheter i det praktiska arbetet och därvid utveckla förmågan att hantera yrkets komplexitet och dilemman.
5. Mål
Efter avslutad kurs ska studenten ha förvärvat sådana insikter att hon/han utifrån ett utbildningsvetenskapligt perspektiv kan fördjupa och integrera tidigare
kunskaper och erfarenheter med nya, i syfte att utveckla professionell kompetens.
Studenten ska kunna visa hur lärandet och läraruppdraget samspelar med rådande individuella och samhälleliga förutsättningar. Studenten ska utifrån en vetenskaplig och etisk grund på ett självständigt sätt utveckla förmågan att hantera komplexa situationer samt kunna bidra till utveckling av verksamheten och professionen.
Efter avslutad kurs ska studenten på ett självständigt sätt kunna:
beskriva samt använda lärandeteorier som redskap för att belysa och analysera komplexiteten i lärande och lärarprofession
urskilja, problematisera och med väl underbyggda argument ta ställning till verksamhetens normativa aspekter och läraruppdragets motsägelsefulla karaktär
identifiera och utifrån ett yrkesetiskt perspektiv kritiskt pröva värden och normer i styrdokument och i konkret handling
tydliggöra, kommunicera samt problematisera verksamhetens intentioner/mål och resultat
beskriva och problematisera uppdraget att analysera, bedöma och dokumentera barns/elevers lärande, utveckling och process utifrån styrdokument och aktuella forskningsresultat
kritiskt granska verksamhetens villkor samt på ett kreativt sätt – utifrån praktiska och teoretiska motiv – pröva att genomföra, dokumentera och utvärdera en förändring/utveckling av verksamheten samt presentera detta arbete i digital form
utifrån ett juridiskt och etiskt perspektiv reflektera över och ta ställning till hantering av komplexa dilemman
problematisera det egna förhållningssättet och förmågan att kommunicera i olika ledar- och medarbetarskapssituationer samt reflektera över dialog som konflikthanteringsform
integrera kunskaper och erfarenheter från teori och praktik och på ett medvetet sätt använda dessa i såväl högskoleförlagd som
verksamhetsförlagd utbildning
hantera komplexa företeelser och situationer i den verksamhetsförlagda delen av utbildningen och därvid reflektera över och värdera egna insatser
Generiska kompetenser och professionskompetenser
Generisk kompetens avser de allmänna kompetenser som studenten utvecklar under hela sin studietid.
Studenten ges möjlighet att ytterligare utveckla följande mer allmänna kompetenser: ansvar, självständighet, samarbetsförmåga, kreativ förmåga, förmåga till engagemang, värderingsförmåga, kommunikationsförmåga, självkännedom, förmåga att integrera och analysera samt förmåga att hantera komplexitet.
Studenten ges möjlighet att ytterligare utveckla sin professionella kompetens att ur ett samspelsperspektiv hantera läraruppdraget med dess komplexitet och
motsägelsefullhet, att utvärdera den målstyrda verksamhetens resultat samt utveckla verksamhet.
Utbildningsvetenskap är ett brett ämnesbegrepp där samspelet mellan lärarprogrammets olika delar ger en professionsinriktning som utifrån
läraryrkets praktik tar hänsyn till såväl individ-, grupp- som samhällsperspektiv.
6. Kurslitteratur
Se separat litteraturlista.
7. Former för bedömning
Former för bedömning relateras till innehållet och kursens uppläggning.
Följande moment är obligatoriska och utgör grund för bedömning.
• Litteraturseminarier och workshops – inklusive skriftliga uppgifter
• VFU
• Utvecklingsarbete: Idépresentation, muntlig redovisning samt skriftlig dokumentation
För bedömningen ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. Student som underkänts två gånger på samma examination har rätt att få en annan examinator utsedd. Begäran ska vara skriftlig och institutionen har att bifalla sådan begäran om det är praktiskt möjligt.
Examination inom verksamhetsförlagd del (VFU) är begränsad till två tillfällen per kurs. Student som blivit underkänd vid två tillfällen på samma kurs kan söka dispens för ytterligare examinationstillfälle hos Lärarutbildningsnämnden.
8. Betyg
Vid bedömning används en tregradig betygsskala – Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd.
Den studerande examineras i relation till kursens mål. Studenternas prestationer i de obligatoriska/examinerande momenten utgör det sammanlagda underlaget för bedömningen. Seminarieledaren för respektive grupp sätter betyg efter inhämtande av bedömningsunderlag från VFU-ledare samt från lärare på Statsvetenskapliga institutionen och Institutionen för arbetsvetenskap. En förutsättning för godkänt betyg på kursen är studentens aktiva deltagande i kursens obligatoriska moment (litteraturseminarier, workshops, muntliga och skriftliga uppgifter/redovisningar). Det viktigaste underlaget för differentiering mellan G och VG utgörs av studentens prestationer i VFU:n och i redovisningen av utvecklingsarbetet men även övriga examinerande moment vägs in i denna bedömning.
För betyget Godkänd krävs att den studerande:
- i samtliga obligatoriska moment tydliggör, använder och kommunicerar vunna insikter från HFU och VFU och därmed visar att hon/han uppfyller kursens mål
- redovisar, argumenterar och reflekterar utifrån ett vetenskapligt förhållningssätt dvs. tydligt och med stöd i teorier motiverar sina ställningstaganden – såväl muntligt som skriftligt
- uppvisar god förmåga i den verksamhetsförlagda utbildningen
För betyget Väl godkänd krävs, utöver kraven för godkänt, att den studerande:
- på ett fördjupat, kritiskt och kreativt sätt reflekterar över och, på ett tydligt och kommunikativt sätt – såväl muntligt som skriftligt – förklarar samband och system samt integrerar olika teoretiska perspektiv med egna och andras praktiska erfarenheter
- inom sin VFU visar mycket god förmåga i att hantera yrkesrollens komplexitet
9. Kursvärdering
Resultaten av kursvärderingen görs till föremål för diskussion mellan lärarna på kursen och representanter för studenterna. Denna diskussion avrapporteras till kursansvarig och till de studerande vid påföljande
kurstillfälle. En sammanställning av kursvärderingen lämnas till Göta studentkår – Utbildningsvetenskapliga sektionen och LUR1. Vid planeringen av påföljande kurstillfälle dokumenteras det hur resultaten av utvärderingen har tagits till vara.
