• No results found

Verksamhetsberättelse/Boksl. ut 2019 (T3) Nämnden för Laholmsbuktens VA

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Verksamhetsberättelse/Boksl. ut 2019 (T3) Nämnden för Laholmsbuktens VA"

Copied!
23
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Verksamhetsberättelse/Boksl ut 2019 (T3)

Nämnden för Laholmsbuktens VA

Bokslut 2019

(2)

Innehållsförteckning

1 Inledning ... 3

2 Organisation ... 4

3 Målredovisning - verksamhetsmål utifrån kommunfullmäktiges mål ... 6

3.1 Konkretiserat mål 1: Halmstad ska vara en attraktiv plats att bo på och besöka ... 6

3.2 Konkretiserat mål 4: Halmstads kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare ... 7

3.3 Konkretiserat mål 7: Halmstads kommun arbetar för en ekologiskt hållbar utveckling ... 7

3.4 Konkretiserat mål 9: I Halmstad skapas och erbjuds goda välfärdstjänster på ett modigt, nytänkande och framtidsorienterat sätt ... 10

4 Prioriteringar ... 11

4.1 Tillskottsvatten till spillvattennätet ... 11

4.2 Systematiskt arbetsmiljöarbete ... 11

4.3 Jämställdhet och mångfald ... 11

5 Personalredovisning ... 13

5.1 Personalbild ... 13

5.2 Sjukfrånvaro ... 14

5.3 Arbetsskador ... 16

5.4 Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet ... 16

5.5 Sammanfattande analys ... 17

6 Nyckeltal ... 18

7 Väsentliga händelser ... 20

8 Internkontroll ... 22

8.1 Verksamhet ... 22

8.2 HR/medarbetare ... 22

8.3 Kund och medborgare ... 23

(3)

1 Inledning

Att komma in i denna ”vattnets värld” har för många av oss varit en spännande och intressant resa som startat. Som ny nämnd med nio av tio nya ledamöter har mycket tid lagts på en värdefull och uppskattad introduktion och utbildning. Jag tror att vi alla känner att det är många utmaningar framöver. Dels för att säkerställa framtida vattenbehov och kunna garantera vårt viktigaste livsmedel, men även att arbeta med dessa frågor kommun- och länsövergripande.

2019 har för LBVA varit ett år som präglats av nystart av Ängstorps avloppsreningsverk, diskussioner kring framtida styrform, ett grundläggande arbete med nämndens verksamhetsplan, där syftet bl.a. varit att frågor gällande framtida avgifter belysts. Verksamheten har även försökt säkra framtida vattentillgång genom bland annat ansökan om vattenskyddsområden och intensifierat tankar om återbruk av

spillvatten/dagvatten som komplement till att använda vårt dricksvatten för exempelvis spolning av toaletter, duschning med mera. Samtal med Halmstad kommun om framtida placering av ny anläggning för rötning i hamnen är ytterligare något som arbetats med. Även diskussioner kring framtida

geografiska placering av lokaler för verksamheten har fortsatt.

Avslutar med att tacka verksamhetens personal och nämndens ledamöter för ett synnerligen gott samarbete under detta vårt första år tillsammans och ser fram emot spännande arbete med att etablera det nya bolaget och att utveckla styrelsens och verksamhetens viktiga arbete att leverera hållbara vattentjänster till våra invånare och näringsliv.

Roland Norrman Ordförande

(4)

2 Organisation

Året som passerat har varit ytterligare ett intensivt år med en blandning av operativa och strategiska utmaningar. Under året har vi rekryterat både på tjänstepersonssidan och i driften och därmed har vi fyllt flera av de vakanser som tidigare funnits. I inledningen av året genomfördes en medarbetarundersökning som visade på en positiv utveckling av hur medarbetarna trivs på arbetsplatsen och att många känner arbetsglädje.

Fortsatt fokus på ökad delaktighet i arbetet med nämndens och verksamhetens mål har varit en röd tråd genom året. Månadsrapporterna visar tydligt kopplingen mellan det dagliga arbetet i aktiviteter och projekt och det samlade målarbetet. Vi har tagit nya grepp om flera viktiga frågor, bl.a. förnyelsearbetet på ledningsnätet, beslutsstöd kring bedömning av den kortsiktiga och långsiktiga dricksvattensituationen, samt våra arbetsprocesser inom utredning och projekt med syfte till förbättrad arbetsstruktur.

Arbetet med den förvaltningsgemensamma va-planen i Halmstad startade i januari, rent praktiskt, och har varit en bra och givande arbetsprocess med de andra förvaltningarna. Va-plansarbetet i Laholm har inväntat arbetet i Halmstad. Under vintern kommer de båda kommunernas va-planer vävas ihop. Va- plansarbetet innehåller viktiga principer kring ambitionsnivåer och politiska viljeytringar kring både allmän och enskild va-försörjning i kommunernas geografiska område.

Förvaltningen har varit organiserad i tre avdelningar och därutöver finns stödfunktioner som komplement som organisatoriskt varit del av Teknik- och fritidsförvaltningen och

kommunledningsförvaltningen. Det har inte skett några strukturella förändringar under året. Ny avdelningschef för kundnära tjänster har anställts. Med hänsyn till övergång till bolag startades i december arbete med utvärdering och översyn av organisation och organisering och vilka förändringar som eventuellt kan bli aktuella, bl.a. för att inkludera tillkommande funktioner ekonomi, administration och HR.

(5)
(6)

3 Målredovisning - verksamhetsmål utifrån kommunfullmäktiges mål

Agenda 2030 är fortsatt plattform för nämndens planeringsarbete och detta har lett till tydliga och konkreta ställningstaganden och mål för verksamhetens klimat- och resursarbete. Verksamheten ska vara CO2-neutral från 2030 och mängden tillskottsvatten ska i de prioriterade områdena kraftigt reduceras och 2030 uppgå till mellan 30-50 %.

3.1 Konkretiserat mål 1: Halmstad ska vara en attraktiv plats att bo på och besöka

3.1.1 Verksamhetsmål 1: Tillsammans med övriga verksamheter i kommunerna ska Laholmsbuktens VA arbeta för att göra skillnad för invånare, besökare och kunder

Kommentar

Under året har vi breddat vår dialog med kunder och omvärld. Vi tar nya grepp i olika arbetsprocesser, bland annat genom erfarenhetsutbyte med kollegor i branschen och utbyte med högskolorna. Vi arbetar med va-plan i båda kommunerna där det tydliggörs att det inte bara handlar om att hantera de tekniska förutsättningarna, utan också om ansvarsfrågor och kommungemensamma ställningstagande för allas nytta. Genom detta arbete har förståelsen för vattnets värde och behovet av cirkulära flöden ökat, samt behovet att att börja vidta åtgärder för att kunna hantera framtida klimatförändringar och

samhällsutveckling.

Vi har fortsatt öka vår samverkan med externa privata parter både avseende tekniska lösningar för att öka den totala drivkraften genom att söka lösningar tillsammans med kunder och intressenter.

Vi har haft ett kontinuerligt arbete med internutbildning om risker och sårbarheter för att förebyggande säkerhetsrisker såsom tillgång till va-karta, informationssäkerhet och säkerhetskontroll av anställda eller inhyrd/inköpt kompetens.

Vi fortsätter bidra till kunskapsbyggande om vattnets värde genom olika aktiviteter, internt och externt.

Vi har mött allmänheten på stormarknader, elever på kommunernas gymnasieskolor, samt aktiviteter med andra förvaltningar.

Vi har delvis förnyat vår hemsida, för att bl.a. kunna kommunicera allt vi gör på ett tydligare sätt, och informera om vattensmarta åtgärder.

Den samlade bedömningen är att vårt arbete leder till målet.

Mätetal Utfall T3 2019 Målvärde

Andel ärenden som hanteras genom digital självservice -

Andel medarbetare som upplever att vi arbetar tillsammans 75%

(7)

Aktiviteter Kommentar

Nämnden ska verka för att inrätta gemensam va- rådgivare

Diskussioner har förts under året i olika grupperingar och sammanhang. Det har konstaterats att då nämnden för Laholmsbuktens VA inte ensamt äger frågan så faller den mellan de olika nämnderna och kommunerna vilket har resulterat att aktiviteten inte har blivit genomförd. Därför omarbetades denna och i kommande verksamhetsplan (för 2020).

3.2 Konkretiserat mål 4: Halmstads kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare

3.2.1 Verksamhetsmål 2: Laholmsbuktens VA ska upplevas som en attraktiv arbetsplats

Kommentar

Laholmsbuktens VA har fortsatt att arbeta för stor delaktighet i verksamhetens mål, åtgärder och

genomförande. Sedan maj 2018 har arbetet med förvaltningens månadsrapporter fortsatt och publicering sker på intranätet. Flera medarbetare har i och med detta fått tydligare ansvarsområden i den löpande verksamhetsuppföljningen. Resultatet har hittills blivit bland annat tydlig och positiv respons från medarbetare samt förslag på ytterligare förbättringar.

Förvaltningen har på arbetsplatsträffar använt spelet Normvärk - ett spel om normer, delaktighet och bemötande, för att kunna diskutera svåra frågor i våra arbetsgrupper. Arbete med normer och

värderingar är en ständig process för god utveckling.

Laholmsbuktens VA har del i olika utbildningar, bl.a. driftteknikerutbildning vid Campus Varberg, som riktar sig till va-branschen för att det är ett sätt att säkra att branschen får tillgång till personer med rätt kompetens och också för att marknadsföra branschen som en attraktiv arbetsgivare. Vi har också deltagit som partner i Hackaton vid Högskolan i Halmstad för att skapa intresse för digitaliseringsarbete i va- branschen.

Mätetal Utfall T3 2019 Målvärde

Nöjd medarbetarindex 80%

Det har inte genomförts en regelrätt medarbetarundersökning under 2019, därför kan vi inte redovisa ett vederhäftigt mätetal.

3.3 Konkretiserat mål 7: Halmstads kommun arbetar för en ekologiskt hållbar utveckling

3.3.1 Verksamhetsmål 3: Öka produktionskapaciteten, vidmakthålla uttagsmöjligheterna i vattentäkterna samt minska vattenförluster

Kommentar

Arbeten rörande produktionskapaciteten omfattar ombyggnad och komplettering av vattenverk i

(8)

Skottorp samt utredningsarbete för ny vattentäkt i Brunskog. I Skottorp har labbförsök övergått i pilotförsök för membranfiltrering, medan i Brunskog har en del förberedande arbeten gjort för fältförsöken som dock har försenats pga påträffande av förorenade jordmassor. Arbetet att knyta samman va-systemet med Simlångsdalen har kommit till genomförande eftersom entreprenadarbeten påbörjas. Detta medför inte bara ökad leveranssäkerhet i Simlångsdalen utan ger också förutsättningar att distribuera mer dricksvatten till centralorten.

Den egna verksamheten använder dricksvatten för drift av anläggningar och underhållsarbeten i ledningsnäten samt att vatten försvinner genom läckage. Vi kommer få bättre kunskap om

vattenbalanserna genom att det installeras fler fasta flödesmätare på ledningsnäten och den införskaffade utrustningen för att mäta de egna uttagen.

En viktig del i driften av vår va-infrastruktur är ett modernt drift- och övervakningssystem, där förstudiearbete tillsammans med konsult är på väg att övergå till genomförandearbete i ett samverkansprojekt.

Ett förnyat arbetssätt har införts för att analysera dricksvattensituationen samt att öka framdriften i genomförandet av vattenbesparande åtgärder, genom bildandet av Vattenrådet. Det har lett till en tydligare analys och en bredare förankring av vattenbesparande åtgärder, där arbetet fortgår för att genomföra operativa åtgärder.

I arbetet att revidera skyddsområde för Prästjordens och Fotstads vattentäkter är förslag inlämnat till länsstyrelsen för vidare prövning och fastställande. Det är ett viktigt led i att skydda och vidmakthålla uttagsmöjligheten i de båda vattentäkterna.

Sammantaget bedöms att rätt aktiviteter har genomförts under perioden, men bla kvantifieringen av de odebiterade volymerna måste jobbas vidare med.

Aktiviteter Kommentar

Inrättande av strategiskt vattenråd

Rådet har inrättats och skapat en struktur med olika strategiska projekt för att möta verksamhetsplanens framtida utmaningar.

3.3.2 Verksamhetsmål 4: Smart vattenanvändning ska vara en självklar del i samhällsutvecklingens alla faser

Kommentar

Under förra årets slut togs en förhandskopia av kommungemensamma riktlinjer för dagvattenhantering fram. Dock har detta arbete inte fullföljts, till följd av resursbrist. Vi har behövt fokusera våra resurser på en handfull större dagvattenutredningar för olika orter som prioriteras väldigt högt med hänsyn till exploateringsintresse. På förvaltningschefsnivå har dagvattenfrågan och Vattensmart lyfts och vikten av behovet av att arbeta med frågorna förvaltningsgemensamt på strategisk nivå. Det finns en vilja att lyfta och prioritera perspektiven, men hittills har vi inte nått väsentliga konkreta resultat eller åtgärder under året. Samtidigt finns goda exempel som händer i kommunala verksamheter beroende på våra initiativ, men aktiviteterna måste få större utrymme.

Under hösten har arbetet med va-plan för Halmstad fortsatt, med utkast till va-policy för Halmstad som nu ska sammanvägas med det tidigare resultatet från Laholms arbete. Detta är ett stöd i det fortsatta

(9)

dagliga arbetet, vilket förhoppningsvis kan öka framdriften och förståelsen för vattnets värde. Men, det har också tydliggjort att det saknas en förvaltningsgemensam plattform på tjänstepersonsnivå som tidigare funnits, där breda vattenfrågor kan avhandlas och inte lyftas "bara" relaterat till respektive planutredning. Det finns också ett behov av en politisk plattform för vattenfrågorna, eftersom frågorna är spridda mellan flera aktörer både operativt, strategiskt och ansvarsmässigt.

Det krävs mer gemensamt arbete för att få samsyn kring att smart vattenanvändning och hållbar

dagvattenhantering är ett gemensamt ansvar som delas mellan flera parter i kommunerna såväl som med fastighetsägarna, varför det är prioriterat att fokusera på detta arbete.

Aktiviteter Kommentar

Nämnden ska aktivt arbeta för gemensam prioritering av va-utbyggnad på landsbygd

En analys och ett underlag för en utbyggnadsplan finns framtaget och kommer att arbetas in i va-planen under 2020

Nämnden ska aktivt samverka med berörda parter i kommunerna avseende dagvattenhantering och klimatanpassning

Aktiviteten har inte blivit utförd. Frågan har varit uppe men har breddats till att omfatta Vattensmart samt skjuts till nästa års verksamhetsplan.

3.3.3 Verksamhetsmål 5: Klimatpåverkan i Laholmsbuktens VAs verksamheter ska minska

Kommentar

Verksamhetens klimatpåverkan har analyserats enligt en vedertagen modell, som vi får tillgång till genom vårt deltagande i nätverket EMC, Energi- och miljöcentrum. EMC är ett nätverk med säte i Varberg och är en plattform för hållbar affärsutveckling som vänder sig till privata och offentliga verksamheter främst i Halland men också övriga Sverige. Resultatet påvisar att mer än hälften av vår klimatpåverkan härrör från kvävereningsprocesserna och förmodat läckage i slamhanteringen, samt mindre andel från resor och transporter. Resultatet har analyserats och ett tidsatt inriktningsprogram har tagits fram som har

förankrats i ledningsgruppen. Mindre åtgärder går att genomföra relativt snabbt och andra föreslås hanteras via utvecklingsprojekt som kommer att ta längre tid.

Ett arbete har skett inom den utökade ledningsgruppen (ledningsgrupp, gruppledare och

verksamhetsutvecklare) och tillsammans med nämnden för att konkretisera och anta en målbild.

Parallellt har ett informations- och måldokument tagits fram för vad som gäller för vår leverans av Hållbara vattentjänster, HVT, med mer konkretiserade aktiviteter och måltal.

Verksamheten har Kranmärkt sig enligt Svenskt Vattens modell, vilket innebär att inget flaskvatten får konsumeras inom lokalerna, eller på möten och evenemang som vi anordnar.

Sammantaget så har förvaltningen tagit ett samlat grepp i frågan och det finns ett stort engagemang i att bidra till förändringar som också resulterat i att ambitionsnivån har fastlagts och ett åtgärdsprogram har tagits fram, men dock har framdriften i konkreta åtgärder halkat efter. Vi bedömer därför att vi inte helt har uppfyllt vårt mål för året.

(10)

3.4 Konkretiserat mål 9: I Halmstad skapas och erbjuds goda välfärdstjänster på ett modigt, nytänkande och framtidsorienterat sätt

3.4.1 Verksamhetsmål 6: Smartare vattenanvändning

Kommentar

En hel del aktiviteter har genomförts under året för att påverka och föra dialog med våra kunder, såsom utveckling av vår hemsida, besök på gymnasieskolor och köpcentra, besöka andra kommunala

förvaltningar och grupper, annonsering. Förvaltningen anordnade frukost- och eftermiddagsseminarier i båda kommunerna för att internt uppmärksamma Världsvattendagen.

Arbetet med att identifiera och genomföra vattenbesparande åtgärder eller för att ersätta dricksvattnet med annat vatten, har framskridit långsammare än förväntat. Orsaken till detta härleds till tids- eller resursbrist samt att det kan vara svårt att i en splittrad och spridd vardag fokusera på varje uppgift för sig. Mot bakgrund av det inrättades under våren en aktionsgrupp, som fokuserat på att identifiera och genomföra åtgärder med effekt inom 6 månader. Det har ökat insatserna men den samlade effekten har varit svår att mäta till utgången av året och kommer därför följas upp vidare under 2020.

Under året har vi fortsatt tidigare dialoger, eller startat upp ny dialog med ett antal stora

vattenförbrukare. En prioritering har gjorts av storförbrukarna för att installera fjärravlästa vattenmätare och/eller samla in data på annat adekvat sätt, för att skapa bättre diskussionsunderlag för att gemensamt hitta Vattensmarta lösningar. Syftet är att finna åtgärder som kan genomföras av den enskilde

näringsidkaren, eller om vi kan göra gemensamma insatser som ger nytta hos båda parter. Det finns ett färdigt utkast till gemensamt projekt med en av dem, men det praktiska arbetet inleds först under 2020.

Sammantaget kan vi se att produktionsvolymen 2019 är lika stor som under 2017, trots att invånarantalet i kommunerna har ökat med ca 4000 personer de två senaste åren samtidigt som näringslivet blomstrat.

Av detta drar vi slutsatsen att vårt arbete med att minska vattenanvändning och vattenförluster haft framgång och kan härledas till genomförda åtgärder, både praktiskt och kommunikativt.

Sammantaget är bedömningen att vi når upp till målsättningen.

(11)

4 Prioriteringar

Nedan prioriteringar har tagits fram av tidigare nämnd.

4.1 Tillskottsvatten till spillvattennätet

Arbetet med tillskottsvatten är starkt kopplat till förnyelsearbetet av ledningsnäten, varför det i januari startades upp ett arbete för att bestämma hur och på vilket sätt LBVA kan förnya, systematisera och strukturera vårt sätt arbeta med ledningsförnyelse. Ett gediget arbete genomfördes där kunskap inhämtades från andra kommuner, Svenskt vatten, konsulter, leverantörer och processades bland

personalen, som resulterade i ett förslag till arbetsform och struktur för arbetet. Genom detta har arbetet med tillskottsvatten och förnyelse arbetas ihop till en helhet och också inneburit att en arbetsgrupp avdelas att enbart arbeta med dessa delar och med en resursförstärkning. Omvärldsanalysen påvisade att våra danska grannar har kommit väsentligt längre i sitt arbete med strategisk ledningsförnyelse, varför vi har inlett ett samverkansprojekt med en svensk-dansk konsultfirma, för att finna hur deras programvara och verktyg ska kunna inarbetas för LBVA:s behov. Genom detta arbete har förvaltningen tagit ett stort steg framåt och kan konstatera att vårt nya arbetssätt ligger i framkant i VA-Sverige.

Som en del i nämndens planeringsarbete har tydliga måltal fastställts för 2025 och 2030. Förvaltningen har arbetat vidare med att prioritera områdena utifrån tillgänglig kunskap.

Sammantaget så har arbetena gått enligt plan, om än dock lite långsammare delvis p.g.a. tidigare resursbrist som inneburit att vissa konkreta åtgärder och fältarbeten uteblivit.

4.2 Systematiskt arbetsmiljöarbete

Ett antal tillbud och ett fåtal olyckor har inträffat under året. Dessa hanteras avhjälpande och

förebyggande arbete görs tillsammans med skyddsombuden. Planerade skyddsronder har genomförts och åtgärdsarbete pågår.

Det finns troligtvis ett mörkertal i rapporteringen av tillbud och olycksfall men den kontinuerliga uppföljningen i förvaltningens månadsrapporter visar att fler händelser än tidigare nu anmäls vilket är väldigt positivt.

Medarbetare har deltagit i ett antal arbetsmiljöutbildningar. Samlad uppföljning av årets systematiska arbetsmiljöarbete och genomgång av handlingsplanen för 2020 har i november skett tillsammans med kvalitetssamordnare och företagshälsovård.

Antalet kemiska produkter som används i verksamheten har fortsatt att minska 2019.

4.3 Jämställdhet och mångfald

Laholmsbuktens VA deltar aktivt i kommunens gemensamma inkluderingsnätverk (tidigare

jämställdhetsnätverket). Nätverket samlar frågor om bland annat jämställdhet, delaktighet, demokrati, mänskliga rättigheter, HBTQ och anti-diskriminering som ryms under det sociala hållbarhetsparaplyet.

Nätverket är ett forum för erfarenhetsutbyte, kompetenshöjning, stöd för implementering av handlingsplaner, inspiration och utveckling.

(12)

Inför varje års löneöversyn sker kartläggning ur jämställdhetsperspektiv och senaste analysen visade inga tecken på strukturella problem.

Förvaltningen har också på arbetsplatsträffar spelat spelet Normvärk - ett spel om normer, delaktighet och bemötande. Ledningsgruppen var också på ett heldagsseminarium där Räddningstjänsten redogjorde för sitt projekt "Kunskap äger" med syfte att öka kunskapen kring diskriminering, jämställdhet och inkludering.

(13)

5 Personalredovisning

5.1 Personalbild

Tillsvidare- och visstidsanställda

Tillsvidare Årsarbetare

tillsvidare Visstid December 2018 visstid (%)

December 2019 visstid (%)

Totalt 95 95 4 2 4

Kompletterande text

Könsfördelning - tillsvidareanställda

Kvinnor Män Totalt December 2018

kvinnor (%)

December 2019 kvinnor (%)

Totalt 18 77 95 22 19

Kompletterande text

Könsfördelning - visstidsanställda

Kvinnor Män Totalt December 2018

kvinnor (%)

December 2019 kvinnor (%)

Totalt 1 3 4 0 25

Kompletterande text

Timavlönad personal

Januari-December 2018 Januari-December 2019

Antal timmar Årsarbetare Antal timmar Årsarbetare

Totalt 1 711 1 3 793 2

Kompletterande text

Genomsnittlig sysselsättningsgrad (tillsvidareanställda)

December 2018 December 2019

Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt

Totalt 100 100 100 100 100 100

Kompletterande text

Åldersfördelning - tillsvidareanställda

Enhet -25 26-35 36-45 46-55 56-60 61 62 63 64 65 65+ Summa

Totalt 3 20 19 33 9 3 3 1 4 0 0 95

(14)

Kompletterande text

Medelålder - tillsvidareanställda

Enhet 2018 2019

Totalt 45 46

Kompletterande text

Antal tillsvidareanställda chefer fördelat per kön

2018 2019

Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt

Totalt 0 4 4 1 3 4

Kompletterande text

Antal visstidsanställda chefer fördelat per kön

2018 2019

Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt

Totalt 0 0 0 0 0 0

Kompletterande text

Pensionsavgångar per yrkesgrupp - tillsvidareanställda

Yrkesfördelning 2019 2020 2021 2022 2023 Summa Andel

Teknikarbete 0 3 1 1 2 7

Hantverkare

med mera 0 1 0 2 1 4

Totalt 0 4 1 3 3 11

Kompletterande text

Bristyrken per yrkesgrupp - tillsvidareanställda

Yrkesfördelning Antal

Totalt

Vi har svårigheter att rekrytera framför allt rörläggare med rätt kompetens och erfarenhet.

Kompletterande text

5.2 Sjukfrånvaro

Obligatorisk redovisning av sjukfrånvaron

Januari-December

2018 (totalt, i %)

Januari-December 2019 (totalt, i %)

1 .Total sjukfrånvarotid i % av ordinarie arbetstid 2,1 3,7

2. Summa tid med långtidssjukfrånvaro (> 60

dagar) 11,5 46,3

3. Summa sjukfrånvarotid för kvinnor 2,0 3,2

(15)

Januari-December 2018 (totalt, i %)

Januari-December 2019 (totalt, i %)

4. Summa sjukfrånvarotid för män 2,2 3,8

5. Summa sjukfrånvarotid i åldersgruppen 29 år eller

yngre 2,1 2,0

6. Summa sjukfrånvarotid i åldersgruppen 30-49 år 2,0 6,2

7. Summa sjukfrånvarotid i åldersgruppen 50 år eller

äldre 2,3 2,0

Kompletterande text

Kommungenomsnitt för total sjukfrånvarotid (p 1 i ovan tabell) för 2019 är 6,6 %.

Historik för Obligatorisk redovisning av sjukfrånvaron inom LBVA:

Sjukfrånvaro (sjukdagar i snitt per tillsvidareanställd)

Januari-December 2018 Januari-December 2019

Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt

Totalt 5,1 6,2 6,0 8,8 10,1 9,8

Kompletterande text

Sjukfrånvarointervall - tillsvidareanställd personal

Januari-December 2018 Januari-December 2019

Andel

sjukdagar (%) 1 2-14 15-90 91-180 181-

9999 1 2-14 15-90 91-180 181-

9999

Totalt 4 69 27 0 0 4 44 28 6 19

Kompletterande text

Antal sjukdagar per yrkesgrupp – tillsvidareanställd personal

Yrkesgrupp 2017 2018 2019

Totalt 774 553 938

Hantverkare med mera 105 100 140

Teknikarbete 630 413 752

Handl- och administratörsarb 16 17 36

(16)

Kompletterande text

5.3 Arbetsskador

Arbetsskador

Typ av arbetsskada Antal 2017 Antal 2018 Antal 2019

Olycksfall 2 6 8

Färdolycksfall 0 1 0

Sjukdom 0 0 0

Totalt 2 7 8

Kompletterande text

Arbetet med att medvetandegöra vikten av att anmäla arbetsskador och tillbud har fortsatt under 2019.

Tillsammans med samverkansgrupp och skyddsombud har förvaltningen informerat om att rapportering av skador och tillbud är nödvändigt för att kunna arbeta strategiskt för att minska olycksriskerna i vår verksamhet.

5.4 Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet

Resultat av uppföljningen (sammanfattning)

Uppföljningen visar att det sammantagna resultatet är tillfredsställande, även om det finns förbättringsområden. Uppföljning sker i grupper med ansvarig chef, HR, skyddsombud samt

kvalitetssamordnare. Utfallet från genomgången har resulterat i en årsbaserad arbetsmiljöhandlingsplan för förvaltningen samt för respektive avdelning.

(17)

5.5 Sammanfattande analys

Laholmsbuktens VA har fortsatt arbeta för stor delaktighet i verksamhetens mål, åtgärder och genomförande. Grunden är önskemål som personalen lämnat bland annat i samband med

medarbetarundersökningen. Sedan maj 2018 har arbetet med förvaltningens månadsrapporter fortsatt och publicering sker på intranätet. Flera medarbetare har i och med detta fått tydligare ansvarsområden i den löpande verksamhetsuppföljningen. Resultatet har hittills blivit bland annat tydlig och positiv respons från medarbetare samt förslag på ytterligare förbättringar.

Medledarutbildning för hela förvaltningen har pågått som en medveten satsning sedan 2017 som kräver tålamod och uthållighet.

Laholmsbuktens VA har under 2019 haft en låg sjukfrånvaro dock med en viss ökning från föregående år på grund av enstaka längre sjukperioder.

(18)

6 Nyckeltal

Nyckeltal Utfall T3

2019

Utfall T2 2019

Utfall T1 2019

Periodi citet Brukningsavgift typhus A,

Laholm (kr, inkl. moms) 6 525 6 525 6 525 (År)

Brukningsavgift typhus B,

Laholm (kr, inkl. moms) 69 860 69 860 69 860 (År)

Brukningsavgift typhus A,

Halmstad (kr, inkl. moms) 4 680 4 680 4 680 (År)

Brukningsavgift typhus B,

Halmstad (kr, inkl. moms) 38 430 38 430 38 430 (År)

Producerad mängd vatten,

Laholm (m3) 1 826 000 1 826 000 1 826 000 (År)

Producerad mängd vatten,

Halmstad (m3) 9 321 000 9 321 000 9 321 000 (År)

Behandlad mängd avlopp,

Laholm (m3) 4 102 000 4 102 000 4 102 000 (År)

Behandlad mängd avlopp,

Halmstad (m3) 15 351 000 15 351 000 15 351 000 (År)

Total energiförbrukning,

Laholm (kWh) 4 534 000 4 534 000 4 534 000 (År)

Total energiförbrukning,

Halmstad (kWh) 9 891 000 9 891 000 9 891 000 (År)

Antal dricksvattenserviser,

Halmstad (st) 23 035 23 035 23 035 (År)

Antal dricksvattenserviser,

Laholm (st) 10 550 10 550 10 550 (År)

Nederbörd, Laholm (mm) 493 493 493 (År)

Nederbörd, Halmstad (mm) 777 777 777 (År)

Under året överfördes 46164 m3 dricksvatten från Laholm till Halmstad och 48023 m3 från Halmstad till Laholm.

Nyckeltalen beräknas inte per tertial, utan dessa följs månadsvis och redovisas årsvis.

Brukningsavgift typhus A, Laholm (kr, inkl. moms)

Det har inte skett någon justering av brukningsavgiften de senaste åren

Producerad mängd vatten, Laholm (m3)

Ca 2% minskning sedan förra året och ca 10% minskning sedan 2017

Producerad mängd vatten, Halmstad (m3)

Nästan 3% ökning sedan 2017

Behandlad mängd avlopp, Laholm (m3)

Sedan 2013 har mängden ökat med ca 30%, men något lägre jämfört med toppnoteringen 2017.

Behandlad mängd avlopp, Halmstad (m3)

Sett över flera år så är utvecklingen i stort oförändrad eller något uppåt

(19)

Total energiförbrukning, Laholm (kWh)

Elförbrukningen har gått ned med ca 10% sedan 2013 och 16% sedan toppnoteringen 2017.

Total energiförbrukning, Halmstad (kWh)

Nästan 25% minskning sedan 2013, där minskningen har skett successivt.

Antal dricksvattenserviser, Halmstad (st)

Har ej rapporterats tidigare

Antal dricksvattenserviser, Laholm (st)

Har ej rapporterats tidigare

Nederbörd, Laholm (mm)

Anses som något under ett normal år (viss reservation för mätosäkerhet)

Nederbörd, Halmstad (mm)

Bör anses som ett "medelvått år"

(20)

7 Väsentliga händelser

I april månad fattades inriktningsbeslut om framtida styrform för Laholmsbuktens VA och i november fattade båda kommunfullmäktige beslut om att nämnden för Laholmsbuktens VA ska övergå till gemensamt bolag. Som en följd av det genomfördes verksamhetsövergång vid årsskiftet från

förvaltningen för Laholmsbuktens VA till Laholmsbuktens VA AB, och nämnden för Laholmsbuktens VA ersätts av en styrelse.

Under augusti och september fanns en informationsbod med utställningsmaterial på plats i Mellbystrand för att informera om och svara på frågor om dagvatten och Vattensmart. Detta togs emot väl av boende och fick en del publicitet i lokalpressen.

Under hösten drabbades vattenkunder i Laholms tätorts västra delar och kustområdet av brunt vatten.

Detta berodde dels på driftsättning av en pilotanläggning vid Skottorps vattenverk, som innebar en annan vattenblandning än normalt vid vattenverket under försöken. Samtidigt skedde ledningsarbeten som orsakat störningar i vattenledningsnätet, som bidrog till att järn- och manganavlagringar frigjordes i vattenledningarna.

Dricksvattensituationen 2019

Inför 2019 hade vi ett sämre utgångsläge än inför 2018. Det hade inte fallit tillräckligt med nederbörd under höst, vinter och vår för att normalisera grundvattentillgången till inledningen av året. Mars månad

(21)

var en av de nederbördsrikaste månaderna på mycket länge, dessvärre gav inte det någon större påfyllning av våra vattentäkter. April var varm och torr, medan maj månad var kall och medförde att efterfrågan på dricksvatten var mindre än normalt. Juni och juli bjöd på varierande väder med både värme och svalare väder och inslag av lokala skurar, men totalt sett mindre nederbörd än normalt.

Laholmsbuktens VA initierade och var drivande i regionala möten månadsvis med övriga dricksvattenproducenter samt Länsstyrelsen. Syftet var att stämma av vattensituationen, dela

erfarenheter och samverka om ett gemensamt budskap om smart vattenanvändning. Situationen med dricksvatten uppmärksammas och arbetas med på flera instanser. Svenskt vatten har t.ex. gjort en redovisningsmodul i VASS (verktyg för statistikrapportering) för dricksvattenproducenter där man kan redovisa om man har/ska införa bevattningsförbud och hur man informerar. Nationellt utfärdade flera dricksvattenproducenter bevattningsförbud 2019 än 2018, p.g.a. både låga grund- eller ytvattennivåer.

I början av maj inrättade LBVA en aktionsgrupp för vatten i förvaltningen. Syftet och målet för gruppen är att identifiera och genomföra vattenbesparande åtgärder som kan ge effekt på 1- 6 månader.

Ett vattenråd har formerats under inledningen av året. Vattenrådet gör en bedömning av riskläget för vattenbrist. Bedömning bygger på kunskap om våra vattentäkter, nederbörd och dricksvattenproduktion.

Vattenrådets strukturerade analysarbete av dricksvattensituationen har varit bra underlag i bedömningen av behovet av bevattningsförbud.

Det var väldigt nära med införande av bevattningsförbud i juli månad, men efter väderomslag så dämpades vattenanvändningen markant och något förbud behövdes inte.

Diagrammet uppdateras regelbundet och publiceras på www.lbva.se.

(22)

8 Internkontroll

Nedanstående internkontroll har genomfört av ledningsgruppen i förvaltningen.

8.1 Verksamhet

8.1.1 Vattenburen smitta i dricksvatten

Kontrollmoment Kommentar

Vattenkvalitet

Vi följer vårt provtagningsprogram och har under första och andra tertialet inte haft någon påvisad mikrobiologisk påverkan i dricksvattnet. Vi har haft en del avvikleser med förhöjda värden av antalet mikroorganismer men

omproven har visat sig normala. Sannolikt finns ett samband med planerade underhålls- och

förnyelseåtgärder som genomförts.

8.1.2 Läckor på huvudvattenledning

Kontrollmoment Kommentar

Förnyelsestrategi

Arbetena på ledningsnäten har starkt präglats av behovsinsatser. Under året har en arbetsgrupp tagit fram en arbetsmodell för att tydliggöra hur vi på ett systematiskt och strukturerat sätt ska arbeta med förnyelse av

ledningsnäten. Det förändrade arbetssättet har inletts under slutet av året. Planeringen för anläggningarna bedöms som fullgod.

Under T2 intensifierades arbetet med läcksökning i Getinge och Oskarström då vi hade en onormal hög produktion i dessa områdena. Med hjälp av extern läcksökningskonsult har vi hittat en hel del läckor som vi lagat, varav i Getinge gett en 45% minskning av produktionen.

Läcksökning har skett i Laholms kommun under T3, utan att några större läckor har påträffats. Ett tredje internt anläggningslag har inrättats, för förnyelsearbeten.

8.1.3 Förändrat säkerhetspolitiskt läge

Kontrollmoment Kommentar

Säkerhetskontroll av personal Rutinerna är inabetade i förvaltningen, dock återstår frågan om prövning av befintlig personal.

8.2 HR/medarbetare

8.2.1 Att förvaltningen inte har rätt kompetenser

Kontrollmoment Kommentar

Rekryteringsbehov

Under 2019 har det genomförts en analys av de kompetenser som finns i vår förvaltning och utifrån de förutsättningar som finns så är bedömningen gjord att vi har rätt kompetenser för att kunna möta de mål som är satta. Det är en ständig process som pågår att bedöma vilka kompetenser vi är i störst behov av.

(23)

8.3 Kund och medborgare

8.3.1 Sen eller utebliven återkoppling till kund eller medborgare

Kontrollmoment Kommentar

Svarstid i Artvise

Under perioden 1 jan -30 dec har 60 ärenden granskats maa svarstid till kund. I 54 ärenden har kund fått svar inom två arbetsdagar. Tre ärenden har dröjt upp till sex arbetsdagar, i dessa fall har utredning krävts. I två av ärenden har kund ej kunnat kontaktas pga avsaknad av kontaktuppgift och i ett fall saknas notering när kund kontaktades.

References

Related documents

Det ska ge dem metoder att utveckla ett personligt uttryck: “Undervisningen ska erbjuda metoder ​ ​som leder till att eleverna utvecklar en öppen attityd och förmåga till

Denna öppenhet kring information, menar respondenterna, utgjorde grunden till strukturen för hur representanterna skulle kommunicera information om förändringen vidare i

Dessutom ökar konsumentens emotionella tillknytning till varumärket deras vilja att betala ett högre pris för varumärkets produkter än andra produkter i samma produktkategori,

Valet av att intervjua två kuratorer och en psykolog grundade sig på att dessa möter människor i kris i ett annat skede än vad POSOM och sjukhuskyrkan gör, vilket vi

Subject D, for example, spends most of the time (54%) reading with both index fingers in parallel, 24% reading with the left index finger only, and 11% with the right

Corpus Construction, Semantic Role Labelling, Semantic Roles, System Development, Frame Semantics... iv Contents 1

Bergman function, nearly orthonormal polynomials, orthogonal polynomials, Monte Carlo simulation, composite Julia sets, Julia sets, iterated function systems, the chaos game..

Det är vanligt att barn i tidigt skede får tillgång till böcker i hemmet men för de barn som inte får det är det extra viktigt att de ges möjlighet till detta i