Barnkonventionen grundutbildning Dag 1 av 2 Växjö 16 december 2019

(1)

Barnkonventionen

grundutbildning Dag 1 av 2

Växjö

16 december 2019

(2)

Rättighetsfokus

Mänskliga rättigheter i Sverige

 Vad kommer barnkonventionen som lag att innebära rent konkret?

 Översikt av barnkonventionen

 Grundläggande barnrättsprinciper

 Barnets rättigheter i verksamheten

◦ Rättigheter som rör omsorg, social trygghet och skälig levnadsstandard

◦ Rättigheter som rör bästa uppnåeliga hälsa

◦ Rättigheter som rör utveckling och utbildning

◦ Rättigheter som rör kultur och fritid

◦ Rättigheter som rör barn på flykt och i asylprocessen

◦ Skydd mot försummelse, vanvård, våld och övergrepp

(3)

Barnkonventionen blir lag

 Lag 1 januari 2020

 Artiklarna 1-42 gäller som svensk lag

 Nyöversättning

 Ökat krav på att lyssna på barn

 Ökat krav på att kontrollera att barn har förstått

den information de fått

(4)

Barnkonventionen på rättslig nivå

 Lag att rätta sig efter – inte ett perspektiv bland många andra

 Träder in när barnkonventionen inte har transformerats in i lag

◦ T.ex. utsökningsbalken

 Täpper till luckor

◦ T.ex. diskriminering pga. socialt ursprung, egendom, börd

Rättighetsfokus

(5)

Barnkonventionen som lag

 Ordförande i fullmäktige får vägra ta upp ärende som strider mot lag – 5 kap. 57 § kommunallagen

 Laglighetsprövning 13 kap kommunlagen

◦ Viktigt att dokumentera hur man har kommit fram till barnets bästa i beslut som fattas av nämnder, styrelse och fullmäktige

◦ Alla invånare har rätt att få lagligheten av ett beslut prövad genom att överklaga till förvaltningsrätten

 Gäller inte budget och interna arbetsdokument/rutiner

◦ Beslutet kan upphävas av förvaltningsrätten om beslutet

strider mot bl.a. barnkonventionen

(6)

Hur ska barnkonventionen tolkas?

 Ska tolkas i svensk kontext

 Folkrättsliga rättskällor

◦ Förordet blir tonsättande

◦ Fakultativa protokoll nr 1 och 2 blir också lag

 Barn i väpnade konflikter

 Försäljning av barn, barnprostitution och barnpornografi

◦ Andra konventioner om mänskliga rättigheter

 Praxis från internationella domstolar

 Rekommendationer i Barnombudsmannens årliga rapporter blir vägledande

Rättighetsfokus

(7)

Vägledning vid tolkning och tillämpning

Vad är artikelns ändamål och syfte?

Hur kan

artikeln tolkas utifrån barn- konventionens

inledning?

Hur kan artikeln tolkas utifrån

helheten i barn-

konventionen?

(8)

Vägledning vid tolkning och tillämpning

Rättighetsfokus

SE BARNET

SE RÄTTIG-

HETEN

SE REGLER-

INGEN

FINNS DET ETT TOLKNINGS-

UTRYMME?

Vilket/vilka barn berörs av beslutet?

Vilka rättigheter aktualiseras

och vad innebär

dessa?

Finns det lagar, förordningar eller föreskrifter

som reglerar frågan?

De behöver inte uttryckligen nämna barn

Är regleringarna förenliga med

barn-

konventionen?

Finns det

konflikter?

(9)

Vägledning vid tolkning och tillämpning

PÅ OLIKA NIVÅER?

PÅ SAMMA

NIVÅ?

• Grundlag har företräde framför lag

• Lag har företräde framför förordning

• Förordning har företräde framför föreskrifter

• Kan konflikten lösas genom att en speciallag går före en mer allmänt hållen lag?

• Kan konflikten lösas med principen om att yngre lag går före äldre lag?

• Det möjligt att väga in att

barnkonventionen är en konvention om mänskliga rättigheter och att den som sådan kan ges särskilt vikt

VILKEN TYP AV KONFLIKT?

(10)

Barnkonventionen på rättslig nivå

 Barnrättslagen en lag som innefattas i granskning

◦ IVO (Inspektionen för vård och omsorg) granskar hälso- och sjukvården samt socialtjänsten

◦ Skolinspektionen och Barn- och elevombudsmannen granskar skolor

 Avvikelserapportering?

 Barnombudsmannen och revision

https://www.barnombudsmannen.se/barnratt-i-praktiken/kunskapslyft-infor-

barnrattslagen/filmade-webbseminarier/revision-som-starker-barnets-rattigheter/

Rättighetsfokus

(11)

Granskning av kommunen

• Hur agerar kommunen för att förverkliga

barnkonventionen och stärka rättigheterna för de mest utsatta barnen?

• Hur lyfts barnrättsfrågor fram i kommunens verksamhetsplan och andra styrdokument?

• Hur prioriterat är barnets rättigheter när budgeten läggs?

• I vilken utsträckning görs bedömningar av barnets

bästa och barnkonsekvensanalyser vid beslut, för

att säkra att barnrättsperspektivet tillgodoses?

(12)

Rättighetsfokus

Granskning av kommunen

• Har kommunen metoder för att systematiskt samla in information om barn och deras

erfarenheter?

• Vilken utbildning om barnkonventionen har kommunens ledning och personal fått?

• På vilka sätt kan barn och unga få inflytande på beslut i kommunen?

• Finns behov att utveckla samordningen av

barnrättsfrågor i kommunen?

(13)

Vad händer nu?

 Kunskapslyftet Barnrätt i praktiken (Barnombudsmannen 2020-2021)

 Länsstyrelsen har ett uppdrag under 2020

 Vägledning för tolkning (november 2019)

 Genomgång av svensk lagstiftning och praxis (november 2020)

 Barnrättslagen träder i kraft (1 januari 2020)

(14)

Rättighetsfokus

(15)

24 Allmänna kommentarer – fördjupad kunskap

1.

Utbildningens mål

2.

Rollen för oberoende nationella institutioner i arbetet med att främja och skydda barnets rättigheter

3.

Hiv/aids och barnets rättigheter

4.

Ungdomars hälsa och utveckling inom ramen för konventionen om barnets rättigheter

5.

Allmänna åtgärder för genomförandet av konventionen om barnets rättigheter

6.

Behandlingen av ensamkommande barn och barn som har skilts från föräldrarna utanför ursprungslandet

7.

Genomförandet av barnets rättigheter under tidig barndom

8.

Rätt till skydd mot kroppslig bestraffning och andra grymma/förnedrande former av bestraffning

9.

Rättigheter för barn med funktionsnedsättning

10.

Barnets rättigheter inom rättskipning för unga lagöverträdare

11.

Barn som tillhör ursprungsbefolkningar och deras rättigheter enligt konventionen

12.

Barnets rätt att bli hörd

13.

Barnets rätt till frihet från alla former av våld

14.

Om barnets rätt att få sitt bästa satt i främsta rummet

15.

Om barnets rätt till bästa uppnåeliga hälsa

16.

Om staternas skyldigheter rörande näringslivets påverkan på barnets rättigheter

17.

Om barnets rätt till vila, fritid, lek och rekreation samt till det kulturella och konstnärliga livet

18.

Om staternas skyldigheter att avskaffa skadliga sedvänjor

19.

Om offentlig budgetering för förverkligandet av barns rättigheter

20.

Om genomförandet av barnets rättigheter under ungdomsåren

21.

Om barn i gatumiljöer

22.

Om de allmänna principerna rörande barns mänskliga rättigheter inom ramen för internationell migration

23.

Om staternas skyldigheter rörande barns mänskliga rättigheter för internationell migration i ursprungs-, transit-, destinations- he ts fok us

heter i Sverige

(16)

Barnperspektiv

Vuxna tänker sig in i barns situation, funderar över hur besluten påverkar barn och vad som egentligen blir bäst för dem.

Barnets perspektiv

Barn är unika och självständiga individer med egna synsätt och uppfattningar.

För att få ett barns perspektiv i en fråga krävs att vi vänder oss till barnen, lyssnar på dem och hör hur de ser på beslut och

verksamheter.

Barnrättsperspektiv

Beslut och handlingar som rör barn ska utgå från barnkonventionen och dess grundprinciper.

Ett barnrättsperspektiv innebär också ett erkännande av barn som bärare av rättigheter, snarare än passiva objekt.

BARNKONVENTIONEN & BARNRÄTTSPERSPEKTIVET I PRAKTIKEN

Rättighetsfokus

(17)

Ett barn är en människa under 18 år

(artikel 1)

Rättigheter som rör omsorg, social trygghet och skälig

levnadsstandard (art. 5, 9 och 18,

26 och 27 10, 20, 21 och, 25)

Rättigheter som rör bästa uppnåeliga

hälsa (art. 23, 24, 39)

Rättigheter som rör utveckling och

utbildning (art. 28 och 29 13, 14, 15, 16 och 17)

Rättigheter som rör kultur och fritid

(art. 31 och 15)

Rättigheter som rör barn på flykt och i

asylprocessen (art. 7, 8 och 9

22 och 30)

Barnets rätt till skydd (art. 11, 19, 32-38 & 40)

Förbud mot diskriminering (artikel 2)

Barnets bästa (artikel 3)

Rätten till goda förutsättningar för en optimal

utveckling (artikel 6)

Rätten till delaktighet och inflytande

(artikel 12)

Ansvar och prioritering av barnets rättigheter

(artikel 4)

Kunskap och information om barnets rättigheter

(artikel 42)

Rättigheter för barn med funktionsnedsättning

(artikel 23) Skydd mot våld och

övergrepp, orosanmälningar

(18)

18 Ett barn är en

människa under 18 år (artikel 1)

levnadsstandard

(art. 5, 9 och 18, 26 och 27 10, 20, 21 och, 25)

hälsa

(art. 23, 24, 39)

utbildning

(art. 28 och 29 13, 14, 15, 16 och 17)

Rättigheter som rör kultur och fritid

(art. 31 och 15)

asylprocessen

(art. 7, 8 och 9 22 och 30)

Skydd mot försummelse, vanvård, våld och

övergrepp

(art. 11, 19, 32-38 och 40)

Socialtjänsten

Barnets levnadsvillkor och hemförhållande Föräldraskapsfrågor Omhändertagna barn

Ensamkommande Ekonomi, vräkning

Bästa uppnåeliga fysiska, psykiska hälsa

Vård för missbruk (alkohol, droger, spel,

porr m.m.) Rehabilitering efter

övergrepp

Vilket stöd behöver barnet för att utvecklas

optimalt fysiskt, psykiskt, kognitivt, socialt, moraliskt? Stöd

att fullfölja utbildning

Barnets fritid Har barnet tid för

återhämtning?

Krav/förväntningar?

Vanor/ovanor (spel, skärm, motion,

mat, sömn etc.)

Språklig anpassning Tolk

Barn i migrations- eller asylprocessen Papperslösa barn Tidigare upplevelser

Självskadebeteende, våldsutsatthet, sexuella övergrepp,

försummelsen, vanvård Orosanmälan

Förskolan och skolan

Daglig omsorg Observant på barns

hemförhållanden Samverkan familjer

Kostnadsfritt

Hälsofrämjande Fysisk/psykisk hälsa Sunda levnadsvanor

Måltider

Utveckling och utbildning Individanpassat stöd/hjälpmedel Fullfölja utbildning

Kultur integrerat Fritidsverksamhet

Lokaler för föreningar

Integrerande verksamheter

Språk Stöd Anpassningar

Mobbning, Skolk Självskadebeteende

Försummelse och vanvård Orosanmälan

Kultur- och fritidsförvaltningen

Fritidsverksamhet Fritidsgårdar

Ekonomisk tillgänglighet för alla

Kultur och fritid som salutogena

satsningar

Kultur som del av förskola/skola Utveckling genom

kultur/fritid

Allt inom förvaltningen som

rör barn

Integrerande verksamheter Stöd och anpassningar

Mobbning, jargonger, Våldsutsatthet Sexuella övergrepp

Orosanmälan

Stadsbyggnads- förvaltningen

Integrerade stadsdelar med familjer med olika

ekonomiska förutsättningar

Allergener Miljöfarliga ämnen

Hälsofrämjande miljöer Byggnormer

Tillgängligheten till och miljön på förskola/skola

Tillgänglighet till och miljön på kultur- och fritidsrelaterade

byggnader/arenor

Integrerande stadsplanering Stöd och anpassning

Säkra och trygga miljöer Orosanmälan

Hälso- och sjukvården

Barnhälsovården Föräldrars ohälsa

Ekonomisk tillgänglighet

Allt inom hälso- och sjukvården samt tandvården som rör

barn

Stöd för utveckling och utbildning Sjukhusskolan

Fysisk aktivitet/kultur på

recept Hjälpmedel

Hälso- undersökningar

Tolk Tidigare trauman

Upptäcka och göra orosanmälningar Behandla fysiska och psykiska skador och

men

Polisen

Våld i nära relationer

Familje- omständigheter

(LVU)

Missbruk Psykisk ohälsa

Självmord Droger

Spel

Besöka skolor Cykelregler Samhällsregler

Observant på skolkare

Bevakning vid större event Ordningsregler Säkerhetsregler

Doping

Identitetskontroller Verkställa utvisningar Säkerhet Hotbedömningar

Brott av alla de sorter Barnahus Samverkan

(19)

Barnets bästa

Hela barnets Delaktighet

utveckling

Information Icke-

diskriminering

Barnkonventionens

grundkrav

(20)

Barnets bästa ^{(art. 3)}

Barne ts bä s ta

Rättighetsfokus

(21)

Barnets bästa (artikel 3)

Vi ska tillförsäkra barnet sådant skydd och sådan omvårdnad som behövs för dess välfärd

Vi tar hänsyn till de rättigheter och skyldigheter som tillkommer barnets föräldrar, vårdnadshavare eller andra personer med juridiskt ansvar för barnet Vi ska för detta ändamål vidta alla lämpliga

lagstiftningsåtgärder och administrativa åtgärder.

(22)

Barnets bästa (artikel 3)

Vi ska säkerställa att institutioner, tjänster och

inrättningar som ansvarar för omvårdnad eller skydd av barn uppfyller av behöriga myndigheter fastställda normer särskilt vad gäller:

 barnets säkerhet och hälsa

 personalens antal och lämplighet

 behörig tillsyn

Rättighetsfokus

(23)

Barnets bästa (artikel 3)

Vid alla åtgärder som rör barn ska i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa.

 Inför varje beslut bör man ställa sig frågan:

kommer beslutet att få direkta och påtagliga konsekvenser för barn? Om ja: gör en

bedömning av barnets bästa.

(24)

Barnets bästa (artikel 3)

En faktisk rättighet:

En garanti att få barnets bästa bedömt när olika intressen vägs mot varandra

En grundläggande rättslig tolkningsprincip:

Om det finns två eller fler alternativ, eller mer än en tolkning, ska den lösning väljas som bäst tillgodoser barnets bästa

Ett tillvägagångssätt:

Måste finnas en bedömningsprocess av konsekvenser för barnen i fråga

Rättighetsfokus

(25)

Frågan som ska prövas

Slutsats: Barnets bästa i det här beslutet är…

Barn- konventionen

och andra lagar Forskning

och evidens

Nationella riktlinjer och

rutiner Praxis och

beprövad erfarenhet

Barnets åsikter Barnets sociala

nätverk

DISKUSSION

Prövning av barnets bästa ^{(art. 3)}

Barnets bästa på

kort och lång sikt

(26)

Delaktighet ^{(art. 12)}

Rättighetsfokus

(27)

Barnets rätt till delaktighet och inflytande (artikel 12)

 Det barn som är i stånd att bilda egna åsikter ska ha rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet

 Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad

 Vi ska ta det barnet säger på allvar och se barn som rättighetsbärare

 Delaktighet är en rättighet – inte en skyldighet

(28)

Olika former av delaktighet

 Delaktighet i rollen som medborgare

◦ Barns roll som rådgivare eller konsulter i offentligt beslutsfattande

 Delaktigheten i kontrollen av det egna livet

◦ Barnets delaktighet i beslut som rör viktiga händelser i barnets liv

 Delaktighet i vardagslivet

◦ Social delaktighet ger en upplevelse av tillhörighet och gemenskap

◦ Individuell delaktighet ger en upplevelse av att behärska och engageras av en aktivitet

Rättighetsfokus

(29)

När ska vi involvera barn?

 Inför varje beslut bör man ställa sig frågan:

kommer beslutet att få direkta och påtagliga konsekvenser för barn?

◦ Om ja: barns delaktighet är en del av en bedömning av

barnets bästa.

(30)

Barns delaktighet

 Barns delaktighet är inte detsamma som att barnet ska bestämma.

 Ett barn kan vara delaktigt på många olika sätt utan att för den skull få bestämma.

 Med respekt för barnet är det viktigt att klargöra att även om barnets åsikter och

erfarenheter är viktiga, så är det mycket annat som påverkar ett beslut.

Rättighetsfokus

(31)

Tänk på att

 Viktigt att barn med funktionsnedsättning inte diskrimineras när det gäller rätten att komma till tals.

 Viktigt att underlätta för barn med andra språk än svenska att kunna uttrycka sina åsikter.

 Skydda barnet i deltagandet, inte från deltagandet

(32)

Ålder och mognad

Å lder o ch m o g n ad

Verksam- heten

Föräldrar Föräldrar

Föräldrar Barnet

Barnet

Spädbarnet

Barnet Föräldrar

Rättighetsfokus

Verksam- heten

Verksam-

heten

(33)

Rätt till delaktighet och inflytande

 Barnet kan delta direkt eller genom en

företrädare som ska företräda barnet och inte sig själv.

 Vi måste identifiera vad det är vi önskar förstå ur barnets perspektiv och förklara det på ett enkelt sätt för barnet.

 Det är vi som ska förstå barnet, inte barnet som

ska förstå frågan ur vårt vuxenperspektiv.

(34)

Många former av delaktighet

 Vad är det vi behöver förstå ur barnens perspektiv?

 Vilka barn på vilken nivå?

◦ Forskning, nationella/regionala/lokala enkätresultat, studier, kartläggningar, uppföljningar, utvärderingar?

◦ Egna tidigare resultat från dialog med barn?

◦ Ny kunskapsinhämtning direkt från barn?

Rättighetsfokus

(35)

Olika nivåer och syften

 Fånga behov

 Få svar på frågor

 Få förslag på lösningar

 Analysera förslag

 Vara delaktiga i beslut och prioritera

 Diskutera införande

 Utvärdera genomförd dialog

(36)

Former av

delaktighet Kännetecken Barnet får Exempel på metoder

Information kommunikation ^Envägs- Frågor & svar

Veta

Informations- material Webbsida Stormöte

Konsultation

Inhämta synpunkter

Ofta punktinsats

Tycka

Enkät Fokusgrupp

Samråd

Dialog

Utbyte av tankar Ofta flera

tillfällen

Resonera

Dialog- seminarium Dialoggrupp

Samarbete Aktiviteter planeras och

genomförs Genomföra

Arbetsgrupp Framtids-

verkstad

bestämande Med-

Gemensamt besluts-

fattande Bestämma Rådslag

R ätti ghe tsf ok us

(37)

• Vad behöver vi förstå ur barnets perspektiv för att beslutet ska bli relevant för barn?

• Vilka barn har vi involverat?

• Vilka barn har vi INTE involverat?

• Vilka åsikter har de barn som berörs av beslutet lyft fram?

• Vilken vikt lägger vi vid barns

uttryckta åsikter i beslutet?

(38)

Förbud mot diskriminering ^{(art. 2)}

Ic k e - di s k ri m iner ing

Art. 2

Rättighetsfokus

(39)

Respekt och förbud mot diskriminering (artikel 2)

 Alla barn har rätt till alla rättigheter

 Inget barn får diskrimineras på någon grund

 Bedömningen av barnets behov får inte påverkas negativt t.ex. barnets kön, ålder, språk, bostadsort,

funktionsnedsättning, etnicitet, religion, sexuella läggning, könsuttryck eller könsidentitet.

 Bedömningen får inte påverkas av föräldrarnas

bakgrund, verbala och kognitiva förmåga, utbildningsnivå,

socioekonomiska status, tidigare kontakt med oss, m.m.

(40)

Likabehandling

 Likabehandling innebär inte att alla barn ska behandlas lika, utan att alla ska behandlas

utifrån sina förutsättningar.

 En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens olika förutsättningar.

Rättighetsfokus

(41)

Minoritetsgrupper (artikel 30)

Barn som tillhör en minoritetsgrupp:

◦ judar, romer, samer (som även är ett urfolk), sverigefinnar och tornedalingar

har rätt till det språk, och den kultur och den

religion som det delar och utövar tillsammans

med de andra i sin grupp.

(42)

Statistikunderlag

 Kunskap och statistik om barns uppväxtvillkor används som underlag för beslut

 Kartläggningar och datainsamlingar ska

synliggöra förändringar av barns uppväxtvillkor

◦ Kön

◦ Ålder

◦ Funktionsnedsättning

◦ Etnicitet

◦ Sexuell läggning

◦ Könsuttryck och könsidentitet

◦ Religion och andra trosåskådningar

Rättighetsfokus

(43)

• Vad i detta barns livssituation (familjesituation, föräldraförmåga, integration i samhället, övrig utsatthet) måste vi särskilt beakta när vi

bedömer barnets behov?

• Hur beaktar vi skillnader i barnets olika

förutsättningar för att ge barnet bästa möjliga förutsättningar för en optimal utveckling?

Likvärdiga förutsättningar för alla barn

(44)

Prioriteringar och ansvar ^{(art. 4)}

Rättighetsfokus

(45)

Prioriteringar och ansvar ^{(art. 4)}

 Personligt yrkesansvar samt verksamhetsansvar att prioritera, respektera, skydda och säkerställa barnets rättigheter i vårt arbete

 Ett krav – inget frivilligt

 Barnets rättigheter får inte betraktas som en välgörenhetsprocess där barnet ges förmåner

 Vi ska se barnet som rättighetsbärare

(46)

Barnrättsperspektiv i styrning och ledning

 Hur framgår det i övergripande plan/strategi/policy vad som är ambitionen för barn i kommunen/regionen?

 Hur ser vi till att förtroendevalda, chefer, personal har rätt kunskap och kompetens för att arbeta barnrättsbaserat?

 Hur använder vi statistik för att förstå vilka barn vi arbetar för och vilka barn vi riskerar att missa?

 Hur ser vi till att samordna barnrättsarbetet? Finns det central funktion samt verksamhetsnära funktioner?

 Har vi verksamhetsnära metoder och arbetssätt på plats?

 Hur ser vi till att ha ett fungerande samarbete, både internt och externt, med barnet i centrum?

 Hur syns barnrättsarbetet i budgeten?

 Hur följer vi upp barnrättsarbetet? Rättighetsfokus

(47)

Verksamhetsnära metoder och arbetssätt

 Har vi de metoder och arbetssätt som behövs för att barnets rättigheter ska bli säkerställda?

 Det kan handla om att:

◦ skapa former och strukturer för barns delaktighet och inflytande i frågor som berör dem.

◦ s äkerställa att inget barn diskrimineras

◦ säkerställa att prövningar av barnets bästa genomförs vid beslut och åtgärder som rör barn

◦ se till att det finns samverkansformer och rutiner vid

misstanke om att ett barn far illa.

(48)

”En barnrättsbaserad verksamhet lyfter fram vad som bedöms vara förenligt med barnkonventionens

intentioner oavsett om det är genomförbart eller inte”

Rättighetsfokus

(49)

Barnrättsbaserad personalpolitik

 Personalens antal och lämplighet (art. 3)

 Nyanställd personal får kunskap om barnets rättigheter, pågående barnrättsarbete och om sitt eget ansvar för barnrättsarbetet (art. 42)

 Utifrån barnets rätt till sina föräldrar (art. 7)

◦ Stöd för att vara föräldraledig

◦ Inte begränsa befordran och löneökning p.g.a.

föräldraledighet

◦ Finns det möjlighet att arbeta hemifrån eller ha barn med på jobbet när det är studiedagar?

◦ Föräldraskapshänsyn vid semesterfördelning?

(50)

Information och kunskap ^{(art. 42)}

Rättighetsfokus

(51)

Information och kunskap ^{(art. 42)}

 Vi ska ha kunskap om barnets rättigheter, hur de kommer till uttryck i lagstiftning och hur de kan omsättas i praktiken.

 Vi ska ha den kompetens som är nödvändig för att på ett rättssäkert sätt kunna omsätta barnets rättigheter konkret och praktiskt

 Det är en grundförutsättning för att leva

upp till åtagandet i barnkonventionen i det

dagliga arbetet.

(52)

Information och kunskap ^{(art. 42)}

 Arbetsgivaren ansvarar för att berörda

yrkesgrupper erbjuds systematisk och fortlöpande kompetensutveckling i barnets rättigheter.

 Det ska finnas förutsättningar för dessa

yrkesgrupper att utveckla och behålla kunskapen samt omsätta den i praktiken.

Rättighetsfokus

(53)

Rätt till utveckling ^{(art. 6)}

Hela barnets utveckling

Art. 6

(54)

Rätt till utveckling ^{(art. 6)}

 Varje barn har rätt till livet, att överleva och goda förutsättningar för barnets utveckling

 Rätten till utveckling kan utmanas av:

◦ sjukdomar, ohälsa, funktionsnedsättning

◦ dåliga levnadsförhållanden

◦ barnets eller närståendes levnadsvanor

◦ försummelse och vanvård, våld och övergrepp

◦ begränsade möjligheter för barn att förverkliga sin mänskliga potential

Rättighetsfokus

(55)

Rätt till utveckling ^{(art. 6)}

 I en bedömning av vad som skapar goda

förutsättningar för barnets utveckling måste vi se till barnets hela livssituation och väga in föräldrarnas/familjens förutsättningar och

annat i barnets liv som påverkar barnets

utveckling.

(56)

Rätt till utveckling ^{(art. 6)}

 Förverkligandet av barnets bästa och bästa möjliga förutsättningar för barnets

utveckling får inte begränsas av bristfällig samverkan mellan t.ex. hälso- och

sjukvården, förskolan/skolan och

socialtjänsten eller av fördelningen av

ekonomiska medel mellan verksamheter.

Rättighetsfokus

(57)

Helhetssyn ^{(art. 6)}

 Barnets rätt till utveckling kräver en helhetssyn, att se hela barnet och dess livssituation

 Helhetssyn kräver samarbete över organisations-,

förvaltnings- och verksamhetsgränser

(58)

• Hur påverkar beslutet barnets rätt till goda förutsättningar för en optimal utveckling?

• Har beslutet negativ påverkan på barnets förutsättningar för en optimal utveckling?

• Vem behöver vi samverka med för att säkerställa

barnets rätt till goda

förutsättningar för en optimal utveckling?

Rättighetsfokus

(59)

Verksamhetens ansvar

Lyssna på barnet / göra barnet delaktigt

Verksamhetens ansvar

Barnets bästa Barnets hela livssituation och fulla utveckling

Ic ke -di skri mi ner ing

Art. 12

Art. 3 Art. 6

Art. 2

(60)

Vid beslut om och planering av insatser

 Vad är barnets bästa i det här barnets livssituation, både på kort och lång sikt? (artikel 3)

 Vad har barnet för åsikter om möjliga insatser/beslut och vilken vikt kan vi lägga vid dessa? (artikel 12)

 Hur kan insatsen/beslutet bidra till likvärdiga

uppväxtvillkor för detta barn jämfört med andra barn?

(artikel 2, 26 och 27)

 Hur bidrar insatsen/beslutet till goda förutsättningar för barnets utveckling, uppväxt och hälsa? (artikel 6, 24, 31 och 39)

 Hur bidrar insatsen/beslutet till att skydda barnet mot

alla former av vanvård, omsorgsbrist, våld och övergrepp?

(artikel 19, 20, 21, 25, 32-39)

Rättighetsfokus

(61)

Barn med funktionsnedsättning ^{(art. 23)}

 Hänsyn ska tas till att ett barn med

funktionsnedsättning har särskilda behov

 Vård, stöd och hjälpmedel ska vara kostnadsfritt, då så är möjligt, med beaktande av föräldrars

ekonomiska tillgångar eller ekonomiska

tillgångar hos andra som tar hand om barnet

(62)

Barn med funktionsnedsättning ^{(art. 23)}

 Rätt att leva ett fullvärdigt och värdigt liv

 Insatser ska främjar självförtroendet

 Insatser ska möjliggör barnets aktiva deltagande i samhället

 Rätt till särskild omvårdnad, utbildning, hälso- och sjukvård, habilitering, rekreation och förberedelse för arbetslivet

Rättighetsfokus

(63)

Barn med funktionsnedsättning ^{(art. 23)}

 Beslut ska motverka diskriminering av barn med funktionsnedsättning och möjliggöra likvärdig tillgång till våra verksamheter

 De barn som behöver stöd i form av

hjälpmedel, teknik eller tolk för att klara sin uppväxt (utveckling, skola, lek, fritid,

omvårdnad etc.) ska få det

 Deras behov av lättillgänglig och anpassad

information ska beaktas

(64)

Barn med funktionsnedsättning ^{(art. 23)}

 Vi ska uppmuntra och säkerställa att barnet och de som ansvarar för dess omvårdnad får det stöd de ansöker om i enlighet med:

◦ Vad som är lämpligt med hänsyn till barnets tillstånd

◦ Vad som är lämpligt med hänsyn till

föräldrarnas förhållanden eller förhållandena hos andra som tar hand om barnet

◦ Inom ramen för tillgängliga resurser (handlar om att avsätta tillräckliga resurser) Rättighetsfokus

(65)

Barn som far illa

 Vanvård och försumlig behandling

 Psykiskt våld

 Fysiskt våld

 Sexuella övergrepp och sexuellt utnyttjande

 Våld bland barn

 Självskadebeteende

(66)

Skydd mot våld och övergrepp ^{(art. 19)}

Skyldighet att ha stödjande insatser:

 Förebyggande arbete

 Hur identifierar vi barn som far illa?

 Rutiner vid misstanke om att barn far illa

 Vem undersöker barnet och spårsäkrar?

 Hur och vem behandlar barn som far illa?

 Hur och när gör vi uppföljning?

 Kunskap om hur vi gör orosanmälan!

Rättighetsfokus

(67)

Privat- och familjeliv ^{(art. 16)}

 Uppfylla lagar och regler kring dokumentation om barnet, GDPR

 Barnet och föräldrarna ska:

◦ känna till existensen av registrerad och dokumenterad information om barnet

◦ förstå varför sådan information bevars och vem som kontrollerar och har tillgång till den

◦ kunna få tillgång till sådana dokument

◦ ha rätt att ifrågasätta och rätta innehållet

(68)

Barnets rätt till sina föräldrar ^{(art. 9)}

 Barnet har rätt till sina föräldrar

◦ Förutsätter att hänsyn tagits till barnets bästa, goda förutsättningar för barnets levnadsvillkor (hälsa och utveckling) och skydd mot våld och övergrepp

 Barn ska inte skiljas från sina föräldrar mot sin

vilja utom när det är nödvändigt för barnets bästa.

Rättighetsfokus

(69)

Föräldraansvaret (art. 5 och 18)

 Föräldrar (vårdnadshavare) är ansvariga för sitt barn.

 De ska bevaka sitt barns rättigheter i förhållande till ex.

förskola, skola, hälso- och sjukvård och socialtjänst.

 De ska ge lämplig ledning och råd till barnet i enlighet med den fortlöpande utvecklingen av barnets förmåga.

 Föräldrars stödjande roll minskar i takt med barnets ökade ålder och mognad.

 Båda föräldrarna har ett ansvar för barnets utveckling, uppfostran och ekonomi

 Föräldrarnas relation till varandra är inte relevant

(70)

Föräldrarollen (art. 5 och 18)

 Föräldrar ska ge barnet en bra och trygg uppväxt

 Föräldrar ska utgå från barnets bästa och se till barnets behov.

 Föräldrar ska inte ställa krav eller ha

förväntningar som är orimliga i förhållande till barnets mognad och utveckling

Rättighetsfokus

(71)

Föräldrar ska få stöd från samhället

(artikel 5, 18, 19, 26, 27 och 28)

 Om föräldrar behöver stöd i sin föräldraroll ska de få det.

 Det kan vara ekonomiskt stöd,

föräldraskapsstöd samt barnomsorg

 Föräldrar ska kunna få föräldraskapsstöd

under barnets hela uppväxt

(72)

Rätt till alternativ omsorg (artikel 20)

 Ett barn som tillfälligt eller varaktigt berövats sin familjemiljö, eller som för sitt eget bästa inte kan tillåtas stanna kvar, har rätt till särskilt skydd och stöd.

 Hänsyn ska tas till kontinuitet i uppfostran och till barnets etniska, religiösa, kulturella och språkliga bakgrund.

 Eftersom alla barn är unika måste placeringar för alternativ omvårdnad bedömas utifrån barnets individuella behov.

Rättighetsfokus

(73)

Rätten till översyn av omhändertagna barn

(artikel 25)

 Ett barn som har omhändertagits för omvårdnad, skydd eller behandling har rätt till regelbunden översyn av alla omständigheter som rör

omhändertagandet.

 Privata och offentliga placeringar, familjehem, adoption och institutioner

 Socialtjänsten har en skyldighet att både följa upp verksamheten som sådan och hur det

enskilda omhändertagna barnet har det.

(74)

Social trygghet och skälig levnadsstandard (artikel 26 och 27)

 Helhetssyn på barnets rätt till goda

förutsättningar för sin uppväxt och utveckling

◦ Tillräcklig och näringsrik mat

◦ Årstidsanpassade kläder

◦ Säkert och värdigt boende

◦ Förebyggande insatser för barnolycksfall, miljöförstörelse och skadliga sedvänjor

◦ Rätt till lek, vila, kultur och fritid

Rättighetsfokus

(75)

Barnrättsliga hänsyn i socialtjänsten

 Hur ser vi till barnets rättigheter när vårdnadshavare säger nej?

 Hur är rutiner anpassade utifrån vad som är bäst för barnet (journalföring, sekretess, väntetider)?

 Hur beaktas barnets åsikter i vårdnadstvister?

 Hur uppmärksammas barnets perspektiv vid ekonomiskt bistånd?

 Hur förhindras vräkning av barnfamiljer?

 Hur drabbas barn av föräldrarnas skulder?

 Hur beaktar vi barnets bästa vid utmanande

bostadssituationer?

(76)

Barnrättsliga hänsyn i socialtjänsten

 Hur får barn som bevittnar våld sina rättigheter tillgodosedda?

 Hur får barn utan tillstånd att vistas i Sverige sina rättigheter beaktade?

 Hur ser vi till barnets bästa när vi arbetar i familjer i kris, hur tryggar vi barnet?

 Hur ser vi till barnets bästa när barnperspektivet och vuxenperspektivet krockar? T.ex. när den vuxne är

allvarligt sjuk kontra barnets behov av utveckling och stimulans.

 Hur påverkas barnet av den långa tiden från att någon anmäler oro till handling från socialtjänsten? Rättighetsfokus

(77)

Rätt till bästa uppnåeliga hälsa ^{(art. 24)}

 Barn har rätt att växa upp under förhållanden som främjar deras hälsa och utveckling på bästa sätt

◦ Fysisk, psykisk och sexuell hälsa

◦ Tillgång till hälso- och sjukvård och rehabilitering samt mödravård

◦ Barn med funktionsnedsättning

◦ Näringsrik och tillräckligt med mat (amning)

◦ Skydd mot missbruk (alkohol, droger, porr, spel m.m.)

◦ Avskaffa skadliga traditionella sedvänjor (könsstympning, barnäktenskap, hedersrelaterat våld och förtryck)

◦ Förebygga barnolycksfall

(78)

Rehabilitering ^{(art. 39)}

 Barn som har utsatts för någon form av

traumatisk händelse (våld, övergrepp, krig, flykt) har rätt till fysisk och psykisk rehabilitering

 Det är viktigt att dessa barn får tillgång till

rehabilitering och återhämtning som är gynnsam för barnets fortsatta utveckling och hälsa.

Rättighetsfokus

(79)

Barnrättsliga hänsyn i stadsplanering

 Hur säkerställer vi barnets perspektiv i stadsplaneringen?

 Hur tillgängliggör vi det offentliga rummet för alla?

 Hur trygga är barnen i offentliga miljöer?

 Hur skapar vi funktionella bostäder i trygga, lugna, tysta och hälsosamma bostadsområden?

 Hur ger vi barn goda möjligheter till lek, naturupplevelser och annan rekreation?

 Hur får vi bra utomhusmiljöer på förskolor och

skolor?

(80)

Barnrättsliga hänsyn i stadsplanering

 Hur ser vi till att vårt naturvårdsarbete bidrar till framtida generationers möjligheter att växa upp i en miljö med hög biologisk mångfald?

 För arbetar vi förebyggande mot barnolyckor och miljöförstörelse?

 Hur ser vi till att det finns hälsosamt och rent dricksvatten och badvatten?

 Hur säkerställer vi miljötillsyn för att minska

kemikaliebelastning, radon, allergener, miljöfarliga ämnen?

Rättighetsfokus

(81)

Rätt att utvecklas (artikel 6)

 Barnet har rätt till livet och till goda

förutsättningar för en optimal utveckling

 Barnet ska tillåtas utvecklas i sin egen takt och utifrån sina egna förutsättningar

 Barnet har rätt att utvecklas andligt, moraliskt, fysiskt, psykiskt, kognitivt och socialt

 Vuxna ska se till hela barnets livssituation

och vad som blir bäst för barnet när

de fattar beslut som rör barnet

(82)

82 Rätt att utvecklas som person

• Åsiktsfrihet, delaktighet, rätt att bli hörd (artikel12)

• Yttrande- och informationsfrihet (artikel 13)

• Tanke-, samvets- och religionsfrihet (artikel 14)

• Förenings- och mötesfrihet (artikel 15)

• Rätt till privat- och familjeliv (artikel 16)

• Rätt till information om social välfärd och hälsa, samt massmedias roll (artikel 17)

• Rätt till information om barnkonventionen och sina rättigheter (artikel 42)

Rättighetsfokus

(83)

Rätt till utbildning (artikel 28)

• Alla barn har rätt till en kostnadsfri grundutbildning och likvärdiga möjligheter att fortsätta studera på gymnasiet och vid högre lärosäten

• Förskolan och förskoleklass inkluderas under rätten till utbildning.

• Goda förutsättningar för en optimal utveckling

• Skälig anpassning utifrån barnets behov

• Förskolan och skolan har ansvar för att stoppa mobbning och kränkande behandling

• Barn som skolkar, hemmasittare och som hoppar av

•

(84)

84 Syfte med utbildningen (artikel 29)

Varje barn ska lära sig respektera:

 Andra personers rättigheter

 Sina föräldrar

 Barnens egna kulturella identiteter

 Barnens olika språk

 Kulturer som skiljer sig från barnets egen

 Vistelselandet och ursprungslandets nationella värden

 Miljön

Rättighetsfokus

(85)

Syfte med utbildningen (artikel 29)

Förberedas för ett ansvarsfullt liv i ett fritt samhälle:

• ^Förståelse

• ^Fred

• ^Tolerans

• Jämlikhet mellan flickor och pojkar

• Vänskap mellan:

o Alla folk

o Etniska, nationella, religiösa grupper

o Personer som tillhör urbefolkningar

(86)

Rätt att lära sig om barnkonventionen

 Inte den 24 oktober på FN-dagen!

◦ Undersökningar visa att många barn ser det som rättigheter för barn i utvecklingsländer

 Viktigt att koppla samman det med barnens egen vardag

 Vi är varandras rättighetsbärare

 Är en del av värdegrunden i förskolan och skolan

 En utmärkt grund för klassregler och skolregler

Rättighetsfokus

(87)

Barnrättsliga hänsyn i förskola och skola

 Får varje elev rätt stöd för sin utveckling?

 Hur skapar vi en respektfull miljö som gynnar alla barns inlärning?

 Hur ser vi till att betygssystemet är rättvist för alla barn?

 Hur ser vi till att läxor inte påverkar barnens rätt till en balans i livet mellan skola/läxor/fri

tid/fritidsaktiviteter/ hemsysslor/återhämtning?

(88)

Barnrättsliga hänsyn i förskola och skola

 Hur anpassad och tillgänglig är elevhälsan/skolhälsan utifrån barnets behov?

 Hur ser möjligheten ut att få personlig assistans som möter barnets behov på stöd? (Samverkan)

 Har de barn som behöver det tillgång till lämplig skolskjuts/kollektivtrafik/färdtjänst? (Samverkan)

 Hur tar vi hänsyn till barnets behov om

föräldraförmågan eller föräldrastödet är otillräcklig?

 Hur ger vi alla barn likvärdiga möjligheter till simlektioner, idrott och sexualundervisning?

Rättighetsfokus

(89)

Barnrättsliga hänsyn i förskola och skola

 Hur är säkerheten i förskolan/skolan?

 Hur är barnens väg till/från förskolan/skolan utifrån trygghet och trafiksäkerhet?

 Hur ser vi till att alla barn respekteras och känner sig trygga i skolan?

 Hur förebygger vi att barn utsätts för trakasserier och mobbning?

 Hur upptäcker vi barn som utsätts för

trakasserier och mobbning på nätet?

(90)

Rätt till vila och lek (artikel 31)

 Barnet har rätt att få en balans i livet mellan

(för)skolan, fritidsaktiviteter och sysslor i hemmet

 Barnet har rätt till lek tillsammans med andra barn eller på egen hand, som en viktig del av barnets utveckling

 Leken blir allt mer oberoende av vuxna, även om vissa barn behöver stöd av

vuxna för att klara av att leka

Rättighetsfokus

(91)

Rätt till fritid (artikel 31)

 Barnet har rätt att ha tid som det själv beslutar vad det vill göra med

 Barnet har rätt till fritidsaktiviteter för sitt eget nöjes skull

 Ingen ska tvinga barnet till fritidsaktiviteter mot dess vilja

 Fritidsaktiviteterna ska anpassas till barnets ålder

(92)

Rätt till kultur (artikel 31)

 Barnet har rätt att ha tillgång till kultur och

konstnärliga aktiviteter (konst, museum, musik, teater, dans, film etc.) anpassat till barnets ålder

 Barnet har rätt att själva utöva kulturella eller konstnärliga aktiviteter som passar dess ålder och utveckling

Rättighetsfokus

(93)

Barnrättsliga hänsyn inom kultur och fritid

 Hur involverar vi barn när vi planerar kultur- och fritidsaktiviteter (utbud, plats, tid, målgrupp)?

 Hur planerar vi våra kultur- och fritidsaktiviteter så att det passar in i barnens vardag?

 Hur ser vi till att vårt utbud är tillgängligt för alla barn i kommunen/regionen, på likvärdiga villkor?

 Hur ser vi till att ekonomiska förutsättningar inte begränsar barnets möjlighet till kultur- och fritidsaktiviteter?

 Hur planerar vi våra aktiviteter utifrån barnets bästa och skydd mot alla former av trakasserier, våld och övergrepp?

 Hur ser vi till att de vuxna som leder aktiviteterna är lämpliga?

(94)

Rättigheter i migration och asyl (Artikel 2, 7, 8, 10)

• Rätt att inte diskrimineras – har samma rättigheter som alla barn

• Rätt till nationalitet och att inte födas in i statslöshet

• Rätt att behålla sin identitet

• Rätt till återförening

• Barn som vistas utan tillstånd i Sverige har också rätt till utbildning och hälso- och sjukvård och faller under socialtjänstens vistelsebegrepp

Rättighetsfokus

(95)

Skydd från alla former av våld

 Art. 19 Skydd mot alla former av vanvård, omsorgsbrist, våld och övergrepp

 Art. 11 Skydd mot olovligt bortförande

 Art. 32 Skydd mot ekonomiskt utnyttjande

 Art. 33 Skydd mot narkotika

 Art. 34 Skydd mot sexuellt utnyttjande

 Art. 35 Förhindrande av handel med barn

 Art. 36 Skydd mot annat utnyttjande

 Art. 37 Skydd mot tortyr/dödsstraff

(96)

Rättighetsfokus

(97)

Upplägget 13 februari

 Praktisk implementering av barnets bästa

◦ Utmaningar med barns delaktighet och möjliga vägar framåt

◦ Prövning av barnets bästa

 Se över er verksamhets metod för att pröva barnets bästa

 Titta på andra verksamheters formuleringar

 Testa, justera och utveckla era metoder för prövningar av barnets bästa

 TA MED 1-2 BESLUT SOM PÅTAGLIGT OCH KONKRET RÖR BARN

 Stöd i er implementering av barnets bästa i beslut

 SKICKA ERA UTMANINGAR/FRÅGOR SENAST 31/1 till

susann.sward@kronoberg.se

(98)

Fördjupningsmaterial

 Exempel på olika verksamheters barnrättsområden

 Exempel på prövningar av barnets bästa

 Förslag på material som ökar kunskapen om barnets rättigheter

◦ Delaktighet

◦ Implementering

◦ För er som har direktkontakt med barn

Rättighetsfokus

(99)

Exempel på olika verksamheters

barnrättsområden

(100)

100 Exempel på barnrättsområdet inom förskolan

Ett barn är en människa

under 18 år (artikel 1)

levnadsstandard (art. 5, 9 och 18,

26 och 27 10, 20, 21 och, 25)

hälsa (art. 23, 24, 39)

utbildning (art. 28 och 29 13, 14, 15, 16 och 17)

Rättigheter som rör lek, vila, kultur och

fritid (art. 31 och 15)

asylprocessen (art. 7, 8 och 9

22 och 30)

Barnets rätt till skydd (art. 11, 19, 32-38 & 40)

Förbud mot diskriminering Likvärdiga villkor

(artikel 2)

❑Skydd och omvårdnad i den dagliga omsorgen

❑Inga oskäliga merkostnader för familjen

❑Samverka med föräldrarna

- Återkoppling hur barnet utvecklas och fungerar i förskolan

- Inflytande på verksamheten

- Lyhördhet för särskilda stödbehov

❑Föräldrastöd

- Föräldrautbildning

- Föräldramöten

❑Observant på hemförhållande som kan öka risken för att barn far illa

- Omhändertagna barn

- Trångboddhet

- Otryggt eller opassande boende

❑Hälsofrämjande verksamhet

❑Fysisk och psykisk hälsa

❑Sunda levnadsvanor

❑Näringsrika måltider

❑Förebygga barnolycksfall

❑Uppmärksamma skadliga sedvänjor

- Negativ social kontroll (heder)

- Könsstympning av flickor

❑Hälsofrämjande miljö

- Inomhusmiljön

- Utomhusmiljön

- Minska kemikaliebelastning, radon, allergener, miljöfarliga ämnen

❑Goda

förutsättningar för en optimal utveckling

- kognitiv, social, andlig, moralisk, fysisk och psykisk utveckling

❑Skälig anpassning och stöd utifrån barnets behov

❑Utveckla varje barns personlighet, anlag, fysiska och psykiska förmåga

❑Förbereda barn för ett ansvarsfullt liv:

förståelse, tolerans, jämlikhet, respekt för andra

❑Upptäcka och stoppa mobbning och kränkande behandling

❑Regler och disciplin ska utgå från barnkonventionen

❑Lära barn om barnets rättigheter

❑Stöd för att utvecklas genom lek

❑Vila och återhämtning

❑Integrera kulturaktiviteter

- Litteratur

- Sång

- Dans

- Musik

- Teater

- Film

- Konst

- Utställningar

❑Bidra till intresse för fritidsaktiviteter som stimulerar till rörelse och utveckling

❑Har rätt till utbildning

❑Integrerande barngrupper

❑Språk

- Tolk

- Lära sig svenska

❑Rätt att underhålla och utveckla sitt modersmål, samt att behålla sina kulturella identiteter och värderingar

❑Stöd anpassat till barnets kunskaps- nivå och behov

❑Stödja integrering och motverka utanförskap

❑Förebyggande arbete, fungerande rutiner:

- Kränkande behandling

- Mobbning

- Trakasserier

- Fysiskt våld

- Psykiskt våld

- Sexuella övergrepp

- Försummelse och vanvård

- Självskadebeteende

- Negativ social kontroll (heder)

- Könsstympning av flickor

- Oförklarlig frånvaro

❑ Orosanmälningar Barnets bästa ska vara

vägledande Kompenserande åtgärder

(artikel 3)

Bidra till goda förutsättningar för en

optimal utveckling (artikel 6) Respektera barnets delaktighet och inflytande

utifrån ålder och mognad (artikel 12) Särskilt hänsyn till rättigheter för barn med

funktionsnedsättning (artikel 23)

Personalens antal och lämplighet

(artikel 3)

Förutsättningar för en barnrättsbaserad verksamhet (rutiner,

metoder, kunskap, samverkan) (artikel 4, 42)