CFL:s Lärtorg är en deltagarstyrd lärgemenskap för folkbildningens flexibla lärande. I den nedanstående artikeln berättar Lärtorgets moderator Mathias Anbäcken hur Lärtorget växte fram, vilka tankar som fanns vid starten, presenterar Lärtorgets uppbyggnad och diskuterar kring de problem och möjligheter som finns.
Lärtorget – ett stöd för en kontinuerlig
lärar- och ledarfortbildning för folkbildning- ens flexibla lärande
Mathias Anbäcken
CFL har i uppdrag att stödja utvecklingen av flexibelt lärande i folkbildningen. En viktig del av det uppdraget utgörs av fortbildningsprogrammet för folkhögskollärare och cirkelledare. Pro- grammet syftar till att ge lärare och ledare en pedagogisk och metodologisk kunskapsbas för att de framgångsrikt ska kunna starta och driva egna flexibla kurser eller cirklar med hög folk- bildningskvalitet. Tanken är att programmet ska resultera i en snabbt ökande volym av flexibla kurser och cirklar inom svensk folkbildning för att därmed öka målgruppernas tillgång till goda studier. Fortbildningsprogrammet är organiserat i tre steg. I ett första steg, Inspirationsdag, erbjuds folkhögskolorna, alternativt
Studieförbundens lokala enheter, en halv eller hel dag på hemmaplan.
En, av CFL fortbildad, baskursledare informerar och inspirerar ledning och pedagogisk personal om de fördelar som finns med ett flexibelt arbetssätt.
Baskursledaren visar konkret hur man kan arbeta med nätstöd.
Inspirationsdagen syftar framför allt till att motivera lärarna och ledarna att anmäla sig till CFL:
s Baskurs i flexibelt lärande för folkhögskollärare och cirkelledare. Baskursen, som är nästa steg i fortbildningsprogrammet, omfattar fyrtio timmar. Den inleds med två internatdagar och följs av 8-9 veckor distansstudier. Efter baskursen skall deltagaren ha fått en pedagogisk grund för att själv starta en flexibel kurs/cirkel. Baskursen är efter sex år väl utvecklad och närmare 1500 folkbildare har nu genomgått kursen.
När man genomgått baskursen är det önskvärt att man skaffar sig egen erfarenhet av att driva en flexibel kurs/cirkel och därefter fortsätter med den Påbyggnadskurs i flexibelt lärande för folk- högskollärare och cirkelledare som utgör det tredje och sista steget i CFL:s fortbildningsprogram.
Påbyggnadskursen omfattar 180 timmar, huvudsakligen på distans och löper på kvartsfart under fyra månader. Med påbyggnadskursen får deltagarna en gedigen pedagogisk fördjupning och dessutom en handfast metodologisk skolning. De som genomgår påbyggnadskursen lyckas ofta
“Jag ser Lärtorget främst som ett forum där jag har möjlighet att diskutera distansutbildning med andra inom folkbildningen. För mig är det en viktig möjlighet eftersom jag är ensam om att ha distanskurser på skolan.”
- Hans Nyberg
Ett problem är att väldigt få av dem som genomgår baskurs, fortsätter med påbyggnadskurs, knappt femton procent. Skälet är uppenbart, det är dyrt för organisationerna att fortbilda per- sonal under så lång tid.
Trots god fortbildning - svagt utfall
Trots att CFL:s fortbildningskurser får goda utvärderingar, resulterar de ändå i få nya flexibla kurser och cirklar. Detta gäller särskilt för studieförbunden. Cirkelledare som genomgått bas- kursen kommer sällan igång med egna flexibla cirklar.
Det finns flera skäl till det. Det är vanligt att man har svårt att rekrytera deltagare till sin flexibla cirkel och då är det lätt att ge upp. Det är också vanligt att man har svårt att få det stöd man behöver i sin lokala orga- nisation. Man måste komma ihåg att folkbildningen är starkt traditionsstyrd och många lärare och cirkel- ledare har vittnat om hur svårt det är att finna stöd för att implementera ett modernt teknikstött lärande i sina organisationer. Man är ofta ensam entusiast, och saknar ofta ett moraliskt stöd från ledning och/eller från kol- legor, särskilt om man misslyckas i sina första försök.
Man saknar även viktigt kunskapsstöd och inte minst teknikstöd.
Lösningen på dessa problem var att skapa en fungerande struktur för att stödja dessa bas- kursfortbildade lärare och cirkelledare. Denna lösning skulle ge ett konkret pedagogiskt stöd, ett moraliskt stöd och även kunna ge nya och nödvändiga metodkunskaper. Den skulle vara oberoende av tid och rum och den skulle på det stora hela taget vara självgående och bygga på att deltagarna stödjer varandra och lär av varandra utan att vara tvingade av de aktivitetskrav och närvarokrav som en kurs eller cirkel ställer.
Lärtorget
Lösningen blev Lärtorget, en nätbaserad lärgemenskap som är tillgänglig för alla som genom- gått CFL:s baskurs. Lärtorget är en diskret modererad, öppen nätgemenskap utan studieplan och kurs- eller cirkelstruktur, med ett stort antal deltagare utan aktivitetskrav. Här kan man komma och gå som man vill. Man är aktiv när man har behov och det är helt i sin ordning
att medlemmar bara läser vad andra skriver om de så önskar. Lärtorget är deltagarstyrt. De frågor som kommer upp styrs av deltagarnas behov, och samtalet är baserat på en öppen, demokratisk och tolerant dialog och diskussion.
Lärtorget är alltså en arena för ett informellt lärande, där deltagarna lär av varandra genom att
ställa frågor och genom att dela med sig av sina erfarenheter.
Det är ingen lätt uppgift att skapa en sådan lärgemenskap och det är framför allt inte lätt att få den att fungera över tid. Det är svårt nog att skapa och vidmakthålla sådana nätgemenskaper bland unga och hängivna digitala infödingar och här handlar det om en helt annan målgrupp - vuxna lärare och cirkelledare med begränsad tid.
”Man måste komma ihåg att folk- bildningen är starkt traditionsstyrd och många lärare och cirkelledare har vittnat om hur svårt det är att finna stöd för att implementera ett modernt teknikstött lärande i sina organisationer”
”Lösningen blev Lärtorget,
en nätbaserad lärgemenskap
som är tillgänglig för alla som
genomgått CFL:s baskurs”
Hur skapar man då nödvändiga förutsättningar för en sådan mötesplats? Det är av central vikt att skola in deltagarna i det arbetssätt som präglar en öppen nätbaserad lärgemenskap och i detta fall är det naturligt att ge baskursen en dubbel roll. Dels som en fortbildningskurs och dels som en förberedelse för ett framgångsrikt deltagande på Lärtorget. Om baskursen genomförs som en nät- baserad klassisk studiecirkel, vilket är rimligt att tänka sig i ett folkbildningssammanhang, kan man skapa goda förutsättningar för att deltagarna skall vara väl förberedda för den öppna lärgemenska- pens arbetssätt.
Baskursens dubbla funktioner
Den nätbaserade studiecirkeln präglas, till skillnad från Lärtorget, av att den genomförs i en liten, tätt sammanhållen grupp. Den är stängd, avgränsad i tid, strukturerad, ledar- och kursplansstyrd och med en stark förväntan på deltagarnas aktivitet. Deltagarstyrningens vikt markeras dock redan från början genom att den väl utveck-
lade kursplanen självklart är förhandlingsbar och gemensamt diskuteras och fastläggs under kursintroduktionen. Kursledaren är inte en pro- fessionell lärarfortbildare utan en, på området flexibelt lärande, mer erfaren kollega vars roll är att fungera som processledare och stödja en kunskapsutveckling byggd på en gruppbaserad aktiv, demokratisk och tolerant dialog där varje deltagares erfarenhet synliggörs, respekteras och används i det gemensamma kunskapsbyg- get.
Den nätbaserade studiecirkeln representerar således, till skillnad från den informella lärgemenska- pen, ett icke-formellt lärande. Målen är desamma för studiecirkeln och lärgemenskapen och det är inte svårt att se att baskursen, genomförd som en bra studiecirkel, även kan fungera som en - i god mening - styrd, avgränsad och skyddad miljö för att utveckla just de kvaliteter som deltagaren behöver för att kunna fungera i den öppna lärgemenskapen. Det icke-formella lärandet i Baskursen grundar alltså för det informella lärandet i Lärtorget.
Kopplingen mellan baskursen och Lärtorget görs även på ett annat och mera direkt sätt. Redan i baskursens inledande internat presenteras Lärtorget och under kursens sista vecka görs ett studie- besök på Lärtorget där deltagarna uppmanas att göra sig hemmastadda och att delta i diskussioner.
Hur fungerar lärtorget?
Lärtorget har en relativt enkel struktur där huvudkonferensen är i centrum. Det är här deltagarna möts för att lära av varandra och all annan verksamhet i lärgemenskapen utgår härifrån.
På Lärtorget erbjuds också ett antal korta metodkurser (20 timmar helt på distans). Kurserna hand- lar till exempel om hur man kan använda ljud, egentillverkade hemsidor, video och foto i flexibla kurser. I webbversionen av den här artikeln finns två exempel på filmer som deltagare i den korta
“Jag har gått två kurser via Lärtorget under 2007. Dessutom läser jag inlägg på Lärtorget, men har inte skrivit så många själv. Jag har däremot använt mig av underkonferensen ”Teknikfrågor”. Ett bra sätt att få svar och tips när man har funderingar och problem.”
- Peter Hagenstål
”Den nätbaserade studiecirkeln präg-
las, till skillnad från Lärtorget, av att
den genomförs i en liten, tätt sam-
manhållen grupp. Den är stängd,
avgränsad i tid, strukturerad, ledar-
och kursplansstyrd och med en stark
förväntan på deltagarnas aktivitet”
På Lärtorget finns också en så kallad ”kunskapsbank” där litteratur och rapporter kan laddas hem.
En viktig del av verksamheten på Lärtorget är återkommande och tidsbegränsade aktiviteter av olika slag. När Påbyggnadskursens deltagare gjort sina specialarbeten, publiceras de på Lärtor- get och torgets deltagare bjuds in att läsa och kommentera. Om moderator uppmärksammar att en diskussion som startar i huvudkonferensen är av särskilt intresse och att här finns förutsätt- ningar att i en fördjupning ta fram nya erfarenheter eller ny kunskap av relevans för Lärtorgets medlemmar, kan man be den som initierat diskussionen att fördjupa och strukturera diskus- sionen till en löst hållen studiecirkel under begränsad tid. Cirkelledaren, som kan arvoderas för detta, bjuder då in övriga som deltagit i diskussionen plus alla andra intresserade på Lärtorget att delta. När cirkeln är avslutad sammanfattar cirkelledaren diskussionen i en rapport som presenteras för lärtorgsmedlemmarna och läggs in i kunskapsbanken. Det informella lärandet på Lärtorget kan alltså stimulera och generera ett fördjupat icke-formellt lärande i cirkelform.
Framgångar och problem
Lärtorget har nu existerat i ett och ett halvt år och det är glädjande att det i stort har funnits acceptans för Lärtorget hos de i folkbildningen som arbetar med och är intresserade av flexibelt lärande. Medlemsantalet har stadigt ökat och är
när detta skrivs runt 230.
Aktiviteten har varit acceptabelt hög om än oregelbunden. Oregelbundenheten får ses som normal för en deltagarstyrd lärgemenskap utan aktivitetskrav. Det kan vara helt stilla i en vecka eller mer, och sedan bryter en väldig aktivitet ut när en intressant fråga lyfts. Oregelbunden- heten är bara problematisk efter sommaren och efter julhelgerna. Då måste man som modera- tor ”aktivera” Lärtorget igen genom att ställa intressanta frågor, pusha för kommande korta kurser m.m. Det är överlag viktigt att en moderator i
en sådan här lärgemenskap har en hög närvaro, men inte syns eller styr i onödan.
Lärtorget har svarat mot medlemmarnas omedelbara behov och att aktiviteten på det stora hela taget har upplevts som relevant och kunskapsskapande. Stämningen har varit demokratisk och tolerant.
Glädjande är också att Lärtorget lockar även mera erfarna distanspedagoger, vilket naturligtvis är viktigt för en lärgemenskap som har som målsättning att bli ett centrum för ett kontinuerligt
lärande.
“Jag tittar in på Lärtorget i stort varje gång jag loggar in på Folkbildningsnätet - alltså ganska ofta.
Tycker det är en trevlig plats med ganska stor aktivitet. Den kom också snabbt upp i aktivitet i mot- sats till andra konferenser. Innehållet är intressant och det finns mycket “matnyttigt” för mitt stora intresse - distansutbildning.”
- Kjell Stenberg
”För Lärtorgets existens är
det oerhört viktigt att ha ett
ständigt nytillskott av nya
medlemmar från de baskurser
som kontinuerligt genomförs i
folkbildningen”
Ett bakslag är att det tycks vara svårt att nå och aktivera den målgrupp som möjligen har störst behov av Lärtorget, nämligen cirkelledarna. Av de baskursfortbildade cirkelledarna finns bara drygt tio procent på Lärtorget medan motsvarande siffra för folkhögskollärarna är runt trettio procent.
Detta märks också på diskussionerna på Lärtorget, som domineras av folkhögskollärarna. Orsaken kan vara att cirkelledarna, som i allmänhet inte är heltidsverksamma, inte har samma tid och moti- vation som folkhögskollärarna att gå in i en kontinuerlig fortbildningsprocess.
Det finns också en tendens till att man är aktiv initialt och lyfter de frågor och problem som man har omedelbart framför sig för att sedan försvinna. Om målsättningen är att skapa en kontinuer- lig fortbildningsprocess där man kan lära av varandra på olika nivåer av utveckling och där man gemensamt kan möta och diskutera nya trender och pedagogiska lösningar i det flexibla lärandet, är det naturligtvis av vikt att kunna möta behoven både hos nybörjaren och hos den mer erfarne pedagogen. Här finns mycket kvar att göra.
Att driva en nätbaserad lärgemenskap av den typ som Lärtorget representerar är relativt billigt. Ini- tiala utvecklings- och igångsättningskostnader borträknade kostar Lärtorget synbarligen inte mer än fyra till fem moderatortimmar per vecka att driva. Detta är dock en skenbar sanning. En själv- gående lärgemenskap kräver paradoxalt nog ett ständigt pågående utvecklingsarbete, ett ständigt nyskapande, en ständig påfyllning av nya och spännande möjligheter, laddade med konkret nytta för användarna, för att de skall stanna där och aktivt bidra med sina erfarenheter. Inte minst gäller det om man har ambitionen att skapa ett torg för en kontinuerlig och ”livslång” fortbildning.
För Lärtorgets existens är det oerhört viktigt att ha ett ständigt nytillskott av nya medlemmar från de baskurser som kontinuerligt genomförs i folkbildningen. Det är i längden svårt att tänka sig ett dynamiskt och levande lärtorg utan de grundläggande fortbildningssatsningarna, inspirationsdag och baskurs.
“Jag använder Lärtorget både för kurser och för frågor och svar. Därtill har jag deltagit, och har för avsikt att fortsätta delta, i diverse intressanta diskussioner.”
- Ingela Arvidsson
