ENERGI. pengar och. Tema: Spara. SKOLAN En gemensam bild av oss. SÅ GJORDE VI Nätverk för unga. OMVÄRLD Framtidens förening

SKOLAN En gemensam

bild av oss SÅ GJORDE VI Nätverk för unga OMVÄRLD Framtidens

förening EXPERTERNA Sitta på två stolar

HYRESGÄSTEN

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR AKTIV INOM HYRESGÄSTFÖRENINGEN NR 1/2009 WWW.HYRESGASTFORENINGEN.SE

ENERGI ^{pengar och}

Tema: Spara

LEDAREN BARBRO ENGMAN, FÖRBUNDSORDFÖRANDE

2 HYRESGÄSTEN

HYRESGÄSTEN utkommer i 15 000 exemplar till Hyresgästföreningens förtroendevalda och anställda. Årgång 84. Postadress: Hyresgästföreningen riksförbundet, Box 7514, 103 92 Stockholm.

Hemsida: www.hyresgastforeningen.se Ansvarig utgivare: Jesper Nilsson. Redaktör: Peter Forsman

08-791 02 50 Epost: hyresgasten@hyresgastforeningen.se Grafisk form: Magnus Ekberg. Omslagsfoto:

Redaktionen ansvarar bara för beställt material. Tryck: Sörmlands Grafiska Quebecor 2009. Erik Yngvesson

Många och aktiva

5

37 500 hushåll är medlemmar i Hyresgästföreningen. Det är verkligen jättemånga.

Det finns nog inget politiskt parti som inte är avundsjuk på den siffran.

Men att vara många räcker inte för att komma dit man vill. Visserligen har det en väldig betydelse, det är klart att det gör skillnad när en halv miljon hyresgäster höjer rösten och tycker att det är uppåt väggarna med hyreshöjningar och dåliga hyresvärdar som får husera fritt. Men det är kombinationen av att vara många och aktiva som är den stora grejen. Det är det vi jobbar för hela tiden. Många är vi som sliter med styrelsearbete och jobbar med att hitta nya mötesformer för att människor ska komma på våra möten och säga sin mening. Tusentals aktiva medlemmar runt om i landet lägger ner mycket energi och kraft på att göra livet lite roligare och trevligare i bo- stadsområdena. Men vi blir liksom aldrig riktigt nöjda, det hade ju kunnat komma fler.

Många betalar sin medlemsavgift och tycker att det räcker med det och det kan man ju inte ha någon invändning emot. Alla som vill bli medlemmar är välkomna. För så ser det ut över- allt i föreningslivet. Vi är säkert både du och jag medlemmar i andra föreningar där vi lägger ner betydligt mindre tid och kraft än vi gör på Hy- resgästföreningen. Jag och många med mig har hittat sitt engagemang i Hyresgästföreningen, förmodligen därför vi tycker att livet ska vara

rättvist och schysst. Men det är helt enkelt för många som slåss om människors tid och enga- gemang. Det lär nog inte finnas så många länder som har ett så stort antal föreningar att välja på som vi har.

Därför är vi väldigt beroende av alla tusentals aktiva hyresgäster som gör ett kanonjobb ute i bostadsområdena och vid förhandlingsborden.

Och jag tycker verkligen att det finns hur många som helst av er som har all anledning att slå er för bröstet och vara helnöjda över det jobb ni lägger ner på Hyresgästföreningen.

Jag träffar och har träffat otroligt många med- lemmar och förtroendevalda som jag känner mig så imponerad av. Duktiga, engagerade och tålmodiga och emellanåt förvånansvärt lågmälda gör ni jätteinsatser.

Detta är en hyllningsartikel till er, sträck på er.

Ni informerar, pratar, ar- gumenterar, entusiasmerar, kampanjar, samlar namn, bokar lokaler, samlar lottpri- ser, bakar, skriver protokoll och insändare, deppar ibland men tar nya tag, messar och mejlar, slår pannan blodig, vin- ner en röst och höjer hela tiden kunskapen om alla hyresgästfrågor.

Vi kan inte vara utan er en endaste dag. Bara så ni vet.

Duktiga, engagerade och tålmodiga och

emellanåt förvånansvärt

lågmälda gör ni jätteinsatser

DEBATT DIN MENING I HYRESGÄSTEN

HYRESGÄSTEN 3

Kabel-debatt

DET HAR KOMMIT in ett 40- tal inlägg på webben kring debatten om Kabel-TV och IT i boendet. Några exempel:

Vi har inte friheten att välja idag. Vi betalar över 2000 kronor per år för kanaler som vi kanske aldrig tittar på.

Idealet vore att bland samt- liga kanaler kunna välja just de man vill titta på, och över tiden även ändra på utbud om kanalerna inte motsvarar ens

önskemål. PAULA

Jag tycker att bostadsbola- gen ska erbjuda Must Carry, teknikneutralt och ”gratis”. I samma nät ska flera leveran- törer erbjuda sina tjänster. Det finns i praktiken bara en teknik som möjliggör detta – IP. Det tredje hålet i väggen (Com- Hem m.fl) är en monopol-tek- nik – det kan bara finnas en distributör och därför är det sorgligt att många fastighets- bolag satsat på denna teknik.

Allmännyttan i Göteborg verkar ha förstått detta och ansluter (halv-)öppna stadsnät nu istället. FREDRIK

Att Hyresgästföreningen dri- ver en linje för att hyresgästen själv skall kunna bestämma vad man vill ha för kanaler.

Det är rätt, att förhandla bra saker för medlemmarna.

LARS-ONNI

Läs mer genom att gå in på Delta och diskutera/Debatt

Vad ska vara

föreningarnas uppdrag?

DET HAR GÅTT ÅTTA ÅR sedan kongressen beslutade att de lokala Hyresgästföreningarna inte längre skulle vara grund- organisation. Då flyttades grundorganisationen upp ett snäpp, oftast till kommunnivå.

Tiden är mogen att göra en samlad utvärdering kring grundorganisationen. För- bundsstyrelsen har fattat be- slut om direktiv och ett projekt som ska göra utvärderingen under våren 2009 och presen- tera en nulägesbild i juni 2009.

Översynen ska jämföra de avsikter och analyser som legat till grund för besluten med nuläget, det handlar inte om att ta fram formella stadgeför- ändringar.

FÖRENINGARNA KOMMER att kunna ge sin bild av nuläget dels genom att svara på en enkät dels genom att ett urval kommer att bjudas in till workshopar. Även ett urval av lokala Hyresgästföreningar

kommer att svara på en enkät och några kommer att intervju- as. Projektgruppen vill också öppna möjligheten till debatt kring föreningarnas uppdrag i stadgarna och bjuder därför in till en debatt på webbplat- sen.

Logga in på webben under:

Delta och diskutera/Debatt Har du frågor som du vill diskutera direkt med projekt- gruppen kan du ta kontakt med projektledaren:

mari.pettersson@

hyresgastforeningen.se

REAGERAT

FÖR ATT MÖTA medlemmarnas och de anställdas syn på verk- samheten och närma sig det norrländska kynnet har Region Norrland påbörjat rekrytering- en av en negativkonsult.

Vi har provat med kvällsöp- pet utan att nå medlemmarna och efter artikeln i Hem &

Hyra där man påstår att vi har kris, så får vi äntligen vad vi i Norrland behöver!

Ovanstående är givetvis ironi men kan bitvis spegla synen på vår kära organisation. Där- för har region Norrland tagit kontakt med Stig Wiklund som

bland annat arbetar som mental tränare och coach åt Sveriges Olympiska Kommitté (SOK).

Regionstyrelse, Lednings- grupp och personal i region Norrland har nyligen träffat Stig och blivit peppade: vi ska ha en positiv framåtanda, vi ska starta och avsluta varje dag med positiva tankar och frågor, ta tid till avslappning, lyfta fram det som är positivt och ge mera beröm, ta tid till återhämtning utvärdering och reflektion.

Efter en fantastisk dag med Stig enades regionstyrelsen om

att arbeta som taggade eldsjälar med nya tankar och framtids- tro. Vi ska arbeta tillsammans med personalen med en positiv syn på vår organisation och medlemmarna och med öppen- het mot övriga samhället. På så sätt ska vi få en ekonomi i ba- lans och nå vårt medlemsmål.

Kör hårt kamrater med positiv anda och

mycket beröm!

ESA NOROJÄRVI Regionordförande

Norrland

”Region Norrland anställer negativkonsult”

Hyresgästens utgivning 2009

NR 2 vecka 16, NR 3 vecka 24, NR 4 vecka 37, NR 5 vecka 44, NR 6 vecka 51.

PÅ GÅNG I HYRESGÄSTFÖRENINGEN

4 HYRESGÄSTEN

Den 31 januari hade Hyresgästföreningen

Ny chef för boendeenheten

ANDERS KONRADSSON är ny chef för Boendeenheten på riksförbundet från 1 mars. De senaste tio åren har han

varit chef för Hyresgästförening- ens kursgård Rosenön, som lades ned i november 2008. Anders Konradsson har tidigare arbetat på riksförbundet, 1981–86 som förhandlingsombudsman och 1996–99, då med verksamhets- planering och som kanslichef.

Fortsatt med- lemsökning

FÖR TREDJE ÅRET I RAD har Hyresgästföreningen haft en positiv medlemsutveckling, trots ombildningar och få nybyggda hyresrätter.

Under 2008 ökade Hyres- gästföreningen med 2 888 medlemmar. Vid årsskiftet var antalet medlemshushåll 537 497. Drygt 107 000 av dessa är under 31 år.

I sex regioner ökade medlemsantalet medan det minskade i fyra.

Öppna filer i Office 2007

UNDER FÖRSTA KVARTALET 2009 uppgraderas alla anställdas datorer i Hyresgästföreningen med Office 2007. Med Office 2007 har vi fått ett antal nya dokumentfor- mat; docx, pptx, xlsx. Dessa kan inte läsas av de som har äldre ver- sioner av Office-programmet. Det finns dock en lösning som är enkel och gratis. Från Microsofts hem- sida kan du ladda ner ett program som översätter de nya filformaten.

Mer information och länken till Microsoft hittar du på på vår

webb under förtroendevald. medlemmar.

536 623

Antal medlemmar

HYRESGÄSTFÖRENINGEN kommer inte att satsa stort på tv-, bio- och radioreklam under våren.

Orsaken är att det bostadspoli- tiska läget är sällsynt känsligt och oklart och att det därför är

bättre att koncentrera reklam- insatserna till i höst.

Det ser inte ut att bli någon proposition från regeringen un- der våren utifrån utredningen om allmännyttan och hyror- na. Troligen kommer det en proposition under hösten. Det betyder inte att vi ska luta oss tillbaka i vår. Påverkansarbetet och opinionsbildningen i kom- muner och på nationell nivå rullar på med oförminskad styrka, med bearbetning av motparter, politikeruppvakt- ningar, utspel, debattartiklar och mycket mer. Har du frågor eller vill du engagera dig, hör av dig till din regions påver- kansansvarig.

Påverkan men ingen reklam i vår

KAMPANJ Du som varit aktiv ett tag inom Hyresgästföreningen känner till att det brukar komma större nationella kampanjer två gånger per år – en i april–maj och en på höstkanten. I år blir det annorlunda.

59 997

Demonstrationståget på nätet för rimliga hyror gick i mål den 31 december med totalt 59 997 demonstranter. Det gör det till det största svenska demonstrationståget på 25 år. Nyligen rullade tåget in i Sveriges riksdag. Se filmen från den unika händelsen på:

www.hallapolitiker.se

59 997 personer gick med i det digitala demonstrationståget mot mark- nadshyror under hösten 2008.. En jätterulle med alla dessa namn på rull- lades ut av Barbro Engman den 23 januari på Drottninggatan i Stockholm, från Fastighetsägarnas kontor och fram till riksdagen, vilket filmades och som går att se på www.hallåpolitiker.

FOTO: ROBIN SALAZAR

HYRESGÄSTEN 5

Bostipendium 2008 och 2009

VID FÖR- BUNDS- STYRELSENS sista sam- manträde 2008 fick Johan Lindström, Malmö, ta emot 2008

års bostadsstipendium av förbundsordförande Barbro Engman. Johan Lindström fick 15 000 kronor för sin uppsats

’’Förändringar på Möllevången – en studie över ombildningar av hyresrätter till bostadsrät- ter på Möllevången/Karls- kronaplan i Malmö.

– Jag är väldigt glad över utmärkelsen och motive- ringen. För en fattig student är pengarna ett bra tillskott.

Kanske blir det en resa till någon stad i studiesyfte, sade Johan Lindström och tackade.

2009 års bostipendium

HYRESGÄSTFÖRENINGEN utlyser ett stipendium på högst 60.000 kronor för en vetenskaplig uppsats gjord el- ler publicerad under perioden den 1 januari 2008 till den 31 juli 2009 kring följande teman Bostadsmarknaden och EU samt Boende och välfärd.

För att komma ifråga för Hyresgästföreningens bo- stadsstipendium förutsätts att uppsatsen inriktas på frågor som berör hyresrätten.

Närmare information om bostadsstipendiet finns på Hyresgästföreningens webbplats under boendefrå- gor/forskning och utveckling Ansökan ska vara inne senast den 31 augusti 2009.

NOTERAT LANDET RUNT

JO-anmälan mot kommunledning

HYRESGÄSTFÖRENINGEN har JO-anmält kommunstyrelsen i Upplands Väsby.

Bakgrunden är dess beslut att ta ut 167 miljoner extra av Väsby- hems vinst för att bygga simhall och gymnasium.

Beslutet väckte protester och överklagades till Länsrätten, som konstaterade att det var olagligt och upphävde det.

Nu har det framkommit att po- litikerna var helt medvetna om att beslutet att ta Väsbyhems vinst var olagligt. Därför har Hyresgäst- föreningen JO-anmält händelsen.

– Hyresgästerna har fått betala dubbelt upp, både hyra och kom- munalskatt.

– Det är bra att det blir rätts- sak av det. Politikerna ska inte tro att de kan göra vad som helst, säger Anna-Liisa Bergman ordförande i Hyresgästföreningen i kommunen.

Frågor och svar om Uppdrag M

UNDER INGÅNGEN Uppdrag M på webben ligger nu material med frågor och svar om miljonpro- gramsatsningen Uppdrag M. Där finns också presentationer av de tio Uppdrag M-områdena där varje regions område har fått en egen ingång.

Möte med miljö- förvaltningar

DE HYRESJURIDISKA enheterna inom Hyresgästföreningen i Regi- on Mitt/Aros-Gävle och Norrland går nu ut i en gemensam kampanj och inbjuder samtliga kommuners miljöförvaltningar att delta i ett gemensamt kunskapsutbyte. Kom- munernas miljöinspektörer och Hyresgästföreningens ansvariga som arbetar med inomhusfrågor ska träffas. Syftet är att fördjupa kunskaperna och utbyta erfaren- heter i frågor kring boendemiljön.

Nya stadgar från januari 2009

VID STÄMMAN 2008 antogs stadgar som gäller från januari 2009. Stadgarna finns nu som pdf-fil på webben. Gå in under Om oss/

Idén, mål och stadgar. Det går även att gratis beställa enstaka tryckta ex av stadgarna från konto rsservice@hyresgastforeningen.se För större beställningar hänvisas till respektive region.

I december var Hyresgästfören- ingen Aros-Gävle och Mitt ute på universitet och högskolor och samlade in namn till webbdemon- strationen på www.hallapolitiker.

se. Linda Linder gjorde en insats vid Örebro universitet för att få in fler namn. FOTO: EMMA RING ERIKSSON

Communityteater hemma

I ALBY söder om Stockholm, satsar Hyresgästföreningen på Commu- nityteater, en teaterform där de som bor i området får möjlighet att berätta sin historia. Varje före- ställning skapas och spelas av och för de boende. Dans i lägenhet är ett exempel. Det är bara att kontakta communityteatern så kommer en grupp ungdomar hem där du bor och framför föreställ- ningen.

– Communityteater är ett sätt att öka trivseln och få fler boende att vara med och engagera sig i bostadsområdet, säger Jan Karls- son på Hyresgästföreningen.

Stadgar

Tryck: Strålfors 2008

www.hyresgastforeningen.se

Gällande från 1 januari 2009

På temat delaktighet hölls en workshop i Sollentuna förra året.

Fortsatt ökning av förmånerna

UNDER 2008 användes över 107 000 medlemsförmåner.

Det är en ökning med drygt 50 procent jämfört med 2007.

De förmåner som är i topp är:

1) Hyresgästförsäkringen, 14 153 försäkringar.

2) Biobiljetter, 79 600 biljetter.

3) Botrygghetsförsäkringen, 11 396 försäkringar.

4) AdLibris, 9 230 köp.

2004 VAR DET BARA cirka 2,5 procent av medlemmarna som använde en förmån.

Motsvarande siffra för 2008 var 20 procent.

Sex ungdomar från communityte- atern genomför en dansföreställ- ning som hyresgästerna kan låna hem, som en bok från biblioteket.

FOTO: ANNA LUNDQVIST

FOTO: ROBERT GYULAVARI

6 HYRESGÄSTEN

VARJE ÅR får hyresgästerna på Ålgrytevägen i Bredäng utanför Stockholm tillbaka mellan 800 och 2000 kronor för att de sparat energi.

– Jag flyttade in här för tre år sedan och tycker att det här är toppen, säger Birger Eberhag som också är aktiv i den lokala Hyres- gästföreningen. Vi betalar en fast avgift varje månad. I slutet av året görs en avstämning. Har man varit sparsam får man förstås tillbaka pengar.

Huset där Birger bor byggdes 1999. Individuell mätning av varm- vatten och värme infördes på prov

ganska direkt efter. Tidigare hade bostadsföretaget ytterliggare tre områden som på samma sätt hade individuell mätning av värme och varmvatten. Men en utvärdering

som gjordes visade att det var svårt att rent tekniskt hitta en bra metod för att mätningen och debitering av värmen i olika lägen- heter skulle bli rättvis. Bostadsfö- retaget tyckte också att avläsning- arna som var tidskrävande blev för dyrbara. Men på Ålgrytevägen stod hyresgästerna på sig. Här har de fortfarande kvar systemet.

– Det var uppe på tapeten förra året igen då bostadsföretaget kallade in vår lokala Hyresgäst- förening till ett möte och sa att de ville ta bort den individuella mätningen, säger Birger.

– Men vi tog strid i förhand-

lingen och de gav med sig efter- som vi kunde visa på att alla som bor här vill ha mätningen kvar.

– Enda nackdelen är egentligen att vi själva löpande inte kan se hur mycket vi förbrukar.

Det finns visserligen separata mätare i varje lägenhet men de är placerade bakom ett skåp i köket.

– Ska man läsa av mätarna är man tvungen att tömma skåpen och ta bort delar av inredningen.

Ingen begriper varför de gjort så här. Det bästa vore att såga upp en öppning så att vi själva kan se löpande vad vi förbrukar, säger Birger.

Individuell mätning

OMRÅDE: Ålgrytevägen i Bredäng Stockholm BYGGÅR: 1999, 55+boende HYRESVÄRD: Svenska Bostäder (kommunalt bostadsföretag) METODER: Individuell mätning av värme, varmvatten och el.

Del av förbrukningen ingår i hyran.

KONTAKTUPPGIFT:

lennartcarlsson@comhem.se (ordf. Hgf Skärholmen)

Pengar tillbaka i Bredäng

FOTO: ÅKE ERICSON

HYRESGÄSTEN 7

SPARA

ENERGI

Nu har du chansen att både kunna göra en insats för miljön och samtidigt tjäna pengar.

Här får du veta vad du som är förtroendevald kan göra för att få vara med och bestämma när det ska sparas el, värme och vatten i ditt bostadsområde. Du får också tips om hur du ska få tillgång till eller del av de pengar som sparas.

TEXT: KARIN RUTSTRÖM

Tjäna

pengar

på att

8 HYRESGÄSTEN

NYLIGEN VAR DET INFLYTTNING i Sveriges första ombyggda pas- sivhus på Brogården i Alingsås.

Numera landets mest energisnåla miljonprogramområde.

– Vi som bor här har varit med ända från början, säger Marco Corriere, ordförande i den lokala Hyresgästföreningen Brogården. För oss har det varit viktigt att tala om vad vi vill. Förutom det här med energieffektivitet har vi också varit noga att det ska vara tillgängligt.

Man ska kunna bo här även om man är gammal eller rörelsehindrad.

Vägen fram till byggstart har va- rit lång. Det har varit många möten och diskussioner. När projektet startade fick området en egen tid- ning, Brogårdsbladet. Den görs av Hyresgästföreningen i samarbete med Alingsåshem.

– Vi var tvungna att starta en egen informationskanal för att få stopp på alla rykten som flore- rade, säger Marco. Folk trodde att hyrorna skulle bli enormt höga och de fanns en stor oro kring vad pas- sivhus var för något.

I de ombyggda husen finns det inga element och väggarna är cirka 50 centimeter tjocka. Lägenhe- terna värms upp med värme som alstras från kyl, frys, spis, belysning och hyresgästernas egen kropps- värme. En väl fungerande ventila- tion håller inomhusluften fräsch.

Specialfönster och de välisolerade tjocka väggarna ser till att värmen stannar kvar inomhus.

I badrummet sitter värme- växlaren. Här kan hyresgästerna själva öka eller sänka värmen och ventilationen.

– Det ska vara 21 grader i lägen- heterna, säger Marco. Men vi har fjärrvärme kopplat hit så man kan öka värmen via värmeväxlarna om man vill ha varmare.

Tidigare ingick el, värme och

varmvatten i hyran. Men i fram- tiden kommer endast kallvattnet att ingå i hyran. Allt annat betalas separat. Enligt de beräkningar som gjorts kommer troligtvis energi- förbrukning för en normaltrea trea kosta omkring 300 kronor per månad.

Det florerar många rykten om att det är svårt att bo i passivhus.

Men det tycker inte Marco som gillar att bo miljömärkt.

– Vi kan inte slå in sjutumsspikar i ytterväggen, då kan isoleringen skadas, det kan lätt bli kondens på fönstren och vi måste tänka på att stänga av köksfläkten när vi ska gå ut annars är det svårt att öppna dörren. Men det är nog det enda.

– Personligen ser jag bara förde- lar med att bo miljömärkt.

Ombyggt till passivhus

OMRÅDE: Brogården i Alingsås BYGGÅR: 1971

HYRESVÄRD: Alingsåshem (kommunalt bostadsföretag)

METODER: Ombyggt till passivhus, individuell mätning av värme, varmvatten och el.

KONTAKT: marco.corriere.94@transport.se

DET FINNS MYCKET att göra för dig som är förtroendevald och hyresgäst. Till och med små enkla förändringar kan ge bra resultat och klirr i kassan. Bor du i ett område som ska byggas om har du ett utmärkt tillfälle att kunna påverka framtida energikostnader.

Koldioxidutsläppen måste minskas det har EU:s med- lemsländer bestämt. I Sverige innebär det att en stor del av vårt bostadsbestånd måste ses

över. Vid årsskiftet blev det lag på att alla bostäder ska energi- deklareras. Det gör att många hyresvärdar och bostadsföretag börjar se om sina hus. För dig och många andra av landets hyresgäster innebär det kanske att även du måste hjälpa till att sänka energiförbrukningen. I en del bostadsområden pågår omfattande renoveringar och energieffektivisering ingår kanske som en del av ombygg- naden. Det kan innebära att

väggar och tak tilläggsisoleras, radiatorer och fönster byts och ventilationen förbättras.

Medan andra kanske väljer att göra mindre insatser genom exempelvis att installera rörel- sestyrd belysning i tvättstugor, trapphus och källare och insat- ser i kökskranen som minskar vattenförbrukningen.

Göran Svensson på Hyres- gästföreningen riksförbundet menar att hyresgästerna ska med så tidigt som möjligt i de

tvingas Att spara eller välja att spara

Kroppen – bostadens nya värme- källa

Teres Bryngelsson tittar tillsammans med dotter Moa och Carina och Marco Corriere (omslagsbild) på den första färdiga lägenheten.

Tidsstyrda elstolpar

OMRÅDE: Samtliga av Bostadens om- råden i Umeå (över 6000 lägenheter) HYRESVÄRD: Bo- staden (kommunalt bostadsföretag) METODER: Tids- styrning av 2950 el- stolpar (2 bilplatser på varje stolpe) KONTAKT: esa.

norojarvi@vbm.se

FOTO: ERIK YNGVESSON

HYRESGÄSTEN 9

förändringar som ska göras.

– Det är viktigt att fastighets- ägaren inte lägger över ansvaret på hyresgästerna exempelvis genom att införa kallhyra och låta hyresgästerna stå för spa- randet. Det ger kanske resultat men kan leda till att man sedan struntar i underhållsåtgärder som är nödvändiga för att hålla nere värmekostnader. Här gäller det för de förtroendevalda att hålla sig framme och se till att de får ordentlig information

innan de godkänner förändring- arna, säger Göran Svensson.

Läcker ett hus energi är det svårt för hyresgästen att spara värme och el. Det finns dock flera goda exempel på bostads- områden där energieffektivi- seringen blivit en lönsam affär för såväl hyresgästerna som bostadsföretaget.

– Det finns en hel del pengar att hämta hem även för hyres- gästerna om man är med på ett tidigt stadium och bevakar de

ombyggnader och insatser som görs.

– Även om inte pengarna som tjänas in direkt syns på hyreslappen betalar sig oftast de investeringar som görs lång- siktigt. Framförallt handlar det om att vi snabbt måste minska energianvändningen för att klara klimathotet. Ju längre vi väntar desto större blir kost- naderna vilket också kommer att märkas på hyrorna, säger Göran Svensson.

Varm bil till halv kostnad i Umeå

ENERGITJUVAR finns på många olika ställen. I Umeå var första steget att sänka energiförbrukningen att sätta in tidsstyrda el-stolpar till bilarna.

– Det fanns ett ganska stort motstånd när vi förtroendevalda började driva frågan, säger Esa Norojärvi ordförande i Södra Västerbottens Hyresgästförening.

Vintrarna här uppe är långa och kalla och folk är beroende av motorvärmare. Men det går åt mycket el och det är dyrt att ha motorvärmare på dygnet runt.

Dessutom fick alla hyresgäster vara med och subventionera kostna- derna, oavsett om de hade bil eller ej. Det kändes inte rättvist.

Tidigare satte bilägarna oftast i motorvärmaren när de parkerade.

Sedan stod den på ända tills att bilen skulle användas nästa gång.

– Nu gör vi så att vi knappar in tiden när vi ska åka, säger Esa. Mo- torvärmaren startar sedan automa-

tisk tre timmar före avgångstid och stängs av en halvtimme efter. Det fungerar bra och det har faktiskt inte varit klagomål efter att timers infördes.

Energiåtgången sänktes rejält och besparingen blev större än väntat. Avgiften behövde inte längre subventioneras. Den kunde istället sänkas med 24 kronor. De besparingar som gjorts har också ökat intresset för att fortsätta spara energi.

– Nu tittar vi förtroendevalda på nya lösningar och på hur vi ska gå vidare med andra energibespa- rande åtgärder, säger Esa.

– Det som är viktigt när man gör sådana här förändringar är att hitta flexibla lösningar. I det här fallet var det viktigt att vi kunde fortsätta att erbjuda de som vill möjligheten att ha tillgång till en varm bil dygnet runt. Under förut- sättning att de betalar, förstås.

Läs mer på

Så läser du din elräkning http://www.aftonbladet.se/

nyheter/article3198957.ab http://www.elradgivningsbyran.

se/artikel/document/

Elräkningen%20sept%2008%

20indd.pdf Kolla elpriser

http://www.ei.se/elpriskollen/

✔ Solceller är mest effektivt i dag av de nya

miljövänliga alternativen som extra energikälla i bostäder.

✔ Om hyresvärden ska byta vitvaror kolla upp vilka alternativ som finns. Det kan skilja mycket i förbrukning.

✔ Gamla tvättmaskiner drar mycket energi. Kolla om ni kanske kan tjäna på att byta dem. De sparade energikostnaderna kanske betalar bytet inom bara några år.

✔ Tänk på att skarvsladdar och laddare drar ström även om de inte är anslutna till någon apparat.

✔ Tänk på att tv, radio, dvd och datorer på standby drar el trots att de inte är på.

✔ Tänk på att kolla antal watt på lampor och elljusstakar innan du köper dem.

Tips!

Esa Norojärvi är nöjd med de tids- styrda el-stolparna.

FOTO: PETTER ENGMAN

10 HYRESGÄSTEN

✔ Gör en rundvandring och kolla ditt område. Fråga hyresvärden om det planeras någon typ av energieffektivisering. Om ert område ska renoveras ta upp möjligheterna att få med åtgärder som sparar energi. Kom överens

med hyresvärden om hur ni ska få del av pengarna som sparas.

✔ Hör av dig till din hyresvärd och be att få se energideklarationen.

✔ Kolla temperaturen i trapphus, garage och förråd. Det är platser där temperaturen kan vara för hög.

I tvättstugan alstras det värme från maskinerna, även där kan

temperaturen vara onödigt hög.

✔ Kolla och byt till lågenergilam- por i både gemensamma utrym- men och i bostaden. Tänk på att välja miljövänliga lågenergilampor.

✔ Kolla motorvärmarna, det be- hövs kanske bytas till klimatstyrda timers.

✔ Kolla om det går att byta

huvudsäkringar, dvs. säkra ned.

Det spar mycket pengar i form av sänkta avgifter.

✔ Bor ni i ett hus med reno- veringsbehov och hyresvärden enbart vill införa individuell mätning av värme och varmvatten utan att renovera. Begär då att det görs termografiska mätningar med GÅRDSTENBOSTÄDER i Angered

i Göteborg var tidigt ute när det gäller att spara energi. För snart tio år sedan började en omfattande renovering av hela miljonprogram- området Gårdsten. En viktig del var att minska energianvändning i husen. På en del av husen monte- rades solfångare för att värma upp varmvatten som sedan skulle lag- ras i stora tankar i källaren. De och en rad andra åtgärder, exempelvis isolering av tak och bottenplattor skulle leda till att både energi- förbrukningen och kostnaderna minskades. Det infördes också separat mätning av el, varmvat- ten och värme i varje lägenhet.

Hyresgästerna skulle själva kunna se hur mycket de förbrukade och få tillbaka pengar om de var sparsamma.

Efter ombyggnaden minskade fjärrvär- meanvändningen med 40 procent och elförbrukning- en med 30 procent.

Renoveringen av området har gjorts i etapper och pågår fortfarande.

I allt fler hus kan nu hyresgästerna själva kontrollera hur mycket värme, varmvatten och el de gör av med månad för månad.

DEN LOKALA Hyres- gästföreningen är med och påverkar hur stor del av

energikostnaderna som ska ingå i hyran i samband med förhandling- arna. Det tycker vi är viktigt, säger Lill Emsfort, ordförande i den

lokala Hyresgästföreningen Västra Gårdsten.

Anna-Grethe Lundqvist och hennes man Stig är också aktiva samma lokala Hyresgästfören-

ing. De har bott i Gårdsten sedan området byggdes.

För några år sedan flyttade de in på Lingården i ett av de hus som renoverats. Den nya lägenheten har även specialföns- ter som släpper in men inte ut värme, vilket också hjälper till att minska ener- gikostnaderna. Med hjälp av datorn kan Anna-Grethe regelbundet varje månad kontrollera hur mycket famil- jen förbrukar.

– En viss del in- går ju i hyran och vi försöker alltid att hålla oss innanför den gränsen, säger Anna-Grethe. Och några hundralap- par per år brukar vi få tillbaka. Jag kollar ofta inomhustemperaturen.

Ligger vi över 21 grader eller åker bort då sänker jag värmen.

Solfångare och isolering

OMRÅDE: Gårdsten, Angered i Göteborg BYGGÅR: 1969–72 HYRESVÄRD: Gårdstens- bostäder AB (kommunalt bostadsföretag)

METODER: Ombyggt tak, yttervägg och grund tilläggsisolerad, solfång- are för uppvärmning av varmvatten, egna växthus, (ombyggnad pågår i etap- per). Individuell mätning av värme, varmvatten och el.

KONTAKT:

annagrethe1950@

hotmail.com

KARLSTAD ÄR EN FÖREBILD för många av landets fastighetsägare när det gäller energibesparing. För några år sedan anställde det kom- munala bostadsföretaget Karlstad- bostäder, KBAB, två energijägare och lyckades på så sätt halvera energiförbrukningen och sänka kostnaderna i flera av sina hus.

Det som gjort att energibespa- ringarna i Karlstad fått så mycket uppmärksamhet är att flera av de åtgärder som har genomförts inte kostat särskilt mycket. Ett exempel på bra besparing var när företaget

bytte huvudsäkringar och säkrade ned, vilket direkt sparade mycket pengar i form av sänkta avgifter.

Den totala summan som sparas varje år motsvarar vd:s lön.

En annan viktigt energitjuv som numera direkt åtgärdas när varje ny etapp i renoveringen startar är alla de lampor som står och lyser i tomma tvättstugor, källare, garage och trapphus vilket kostar mycket pengar. Problemen löser KBAB genom att installera rörelsestyrd belysning. I många av husen har det också varit onödigt hög värme

Renoverat och isolerat

OMRÅDE: Bellevuegatan, Bel- levue, Karlstad

BYGGÅR: 1950-talet

HYRESVÄRD: Karlstadsbostads ab (kommunalt bostadsföretag) METODER: Renoverat och om- byggt, isolerat, nya värmeväxlare, ventilation. Individuell mätning av värme, varmvatten och el.

Betaltvättstuga KONTAKT: sofia_

eklund@hotmail.com

✔ Checklista

Energijägare i Karlstad Solfångare värmer Gårdsten

Anna-Grethe visar sin dotter hur hon läser av förbrukningen av värme och el.

FOTO: KARIN RUTSTRÖM

HYRESGÄSTEN 11

I ANNELUND i Herrljunga råder det delade meningar bland hyresgäs- terna om systemet för debitering av värmen är rättvis. För drygt fyra år sedan införde Herrljungabostä- der på prov, individuell mätning av värme och varmvatten i 90 procent av sina lägenheter. Till skillnad från tidigare fick hyresgäs- terna istället betala kallhyra och en preliminärav-

gift baserat på ett genomsnitt av föregående års förbruk- ning. I slutet av året skulle det sedan göras en avstämning av hur mycket varje hushåll förbrukat.

– Vi var inte

särskilt oroliga eftersom det fanns en överenskommelse att bostads- bolaget efter ett år skulle göra en utvärdering tillsammans med Hy- resgästföreningen innan man gick vidare, säger Lennart Andersson, ordförande i Annelund/Ljungs lokala Hyresgästförening.

Under provåret minskade för-

brukningen i området med över 20 procent. Det gjorde att en del av hyresgästerna fick pengar tillbaka.

Men de fanns även de som fick betala extra. Redan inledningsvis var den information som gick ut från bostadsföretaget bristfällig.

När provåret var slut gjordes inte heller någon utvärdering. Följden blev att det uppstod grupperingar

bland en del boende. I dag råder det de- lade meningar bland hyresgäs- terna om det är rättvist att debitera värme- förbrukningen utanför hyran.

En del menar att lägenhe- terna är dragiga, behöver renoveras och vägrar att betala mer än preliminäravgiften.

– Vi förtroendevalda har för- handlat och sedan länge krävt att det ska göras en utvärdering och en energideklaration, säger Lennart Andersson. Nu pågår till att börja med mätningar med värmekamera i varje lägenhet.

i trapphus, tvättstuga, källare och garage. Här har värmen sänkts vilket sparat massor av pengar.

Parallellt med dessa åtgärder har också husen och lägenheterna i flera bostadsområden etappvis re- noverats, byggts om och anpassats till det nya miljötänkandet.

SOFIA EKLUND som är aktiv i Hyresgästföreningen i Karlstad bor i ett av husen som renoverades förra året. I samband med renove- ringen installerades nya element och ventilationen gjordes i ordning

för att det skulle bli en bättre balans på värmen. Varje lägenhet försågs med en egen mätartavla där hyresgästerna själva nu kan av- läsa hur mycket de förbrukar. Det infördes också betaltvättstuga.

Sofia Eklund är nöjd med själva renoveringen. Den invändning hon har är att hon som förtroendevald borde fått vara med i ett tidigare skede, innan alla större beslut togs.

– Då hade vi som bor här fått en större chans att påverka hela ombyggnaden och inte bara den egna lägenheten.

värmekamera i lägenheterna för att kolla kallras och drag.

✔ Sänk förbrukningen i tvättstu- gan exempelvis genom att införa betaltvättstuga eller bra elektro- niskt bokningssystem.

✔ Tänk på att det är svårt att mäta värme rättvist eftersom vissa lägenheter är mer utsatta än

andra för vind och kyla, exempel- vis hörnlägenheter.

✔ Kolla hur mycket vatten som går åt i området. Det finns kanske möj- ligheter att sänka förbrukningen.

✔ Titta på olika exempel på hur individuell mätning kan gå till. Det kanske räcker med att varmvatten och el mäts separat.

Lagen om energideklaration trädde i kraft den 1 oktober 2006. Fler- bostadshus med hyres- och/eller bostadsrätter ska energideklareras senast den 31 december 2008.

EU: s medlemsländer är helt överens om att koldioxidutsläppen måste minskas. I Sverige har riksdagen beslutat att förbrukningen av el och värme i våra bostäder ska ha halverats till år 2050.

Lagar & beslut

Sofia Eklund kollar den nya mätaren i sin lägenhet.

Rättvist eller orättvist i Herrljunga

FOTO: SOFIA EKLUND

Individuell mätning

OMRÅDE: Mörlundavägen, Annelund Ljung, Herrljunga BYGGÅR: 1962

HYRESVÄRD: Herrljunga bostä- der (kommunalt bostadsföretag) METODER: Individuell mätning av värme, varmvatten och el, varav en viss del ingår i hyran KONTAKT: jan55@telia.com

Lennart Andersson får sin lägenhet kontrollerad med värmekamera.

FOTO: ERIK YNGVESSON

12 HYRESGÄSTEN

Lektion 1:

SYNAS Ni vill som lokal Hyres- gästförening nå ut och synas med ert arbete mot kommunens utförsäljning av 300 lägen- heter. Ni förbereder både ett flygblad och en affisch till ett protestmöte som en del i opinions- arbetet. Då gäller det att vara

tydlig med både inne- håll och form.

TEXT: PETER FORSMAN/LENA KROHN

Lektion 2: Så ser vi ut

TÄNK ETT FOTBOLLSLAG där alla har olika tröjor.

Visst blir det lite spretigt? Vi i Hyresgästförening- en är också ett lag. Och även om vi gillar olikhe- ter så är det viktigt att vi uppträder så enhetligt som möjligt utåt. För vi vill ju att vår publik ska känna igen vårt lag. Genom att mottagarna kän- ner igen oss ökar också chanserna för att de får förtroende för oss och vårt budskap.

DET FYRKANTIGA RÖDA H:ET i vår logotyp som symboliserar Hyresgästföreningen förställer fyra huskroppar.

Logotypen skapades 1968 av konstnären Lasse Lilnor.

Samma man som skapat symbolerna för tuggummit Toy och chokladdrycken O`boy. Idag är Hyresgästföreningens logotyp en av Sveriges mest kända. Hyresgästföreningen är också ett av Sveriges mest välkända varumärken.

Hyresgästföreningens logotyp består av två delar, symbol

och textnamn. Genom att alltid använda H:loggan och Hyresgästföreningen på trycksaker så råder det inget tvivel om vem som är avsändare.

En gemensam bild

TYDLIG

AVSÄNDARE

OCH FORM

HYRESGÄSTEN 13

Lektion 4: Bra redskap

TÄNK FÖRST NOGA IGENOM vad ni vill nå ut med. Skriv inte om tio olika saker samtidigt. Var tydlig och försök ge exempel ur verklig- heten som visar på vad en utförsäljning innebär för hyresgästerna.

Börja med en rubrik som väcker intresse. Samtidigt ska den ha täckning i texten. Rubriken ska vara lättläst och kort. Börja texten med det viktigaste. Skriv inte för långt. Sätt gärna ut mellanrubriker.

Använd Hyresgästföreningens typsnitt för att nå bästa läsbarhet.

Ibland behövs det också en bild eller en illustration som lockar. Sist men inte minst glöm inte bort avsändaren.

NÄR DU SKA TA FRAM EN TRYCKSAK så får du bra stöd genom att använda den grafiska profilen för Hyresgästföreningen. Den finns presenterad både i skrift och på webben. Där finns olika verktyg och svar ges på hur Hyresgästföreningens logotyp används . Där finns också en guide för våra profilfärger och vilken typografi som är lämplig. Den innehåller också exempel på hur olika trycksaker som broschyrer, nyhetsbrev och flygblad kan se ut. Den grafiska profilen hittar du dels som inloggad på webben under kommuni- kation/Grafiskprofil/vägledning och mallar. Den går att beställa som skrift från kontorsservice@hyresgastforeningen.se.

Lektion 3: Att bli läst

Tänk ett fotbollslag där alla har olika tröjor.

Det är spretigt och svårt att förstå att de ingår i samma lag.

ILLUSTRATION: LEIF ÅBJÖRNSSON

14 HYRESGÄSTEN

I

augusti 2007 inbjöd Hyresgästföreningen till en konferens med rubriken Din nya stad på Brunnsviks folk- högskola. Målgrup- pen var unga som var intresserade av boen- defrågor. I konferensen deltog 70 ungdomar, bland dem Ia Börjesson från Göteborg.

– Det var en inspirerande

och lärande helg, säger hon när Hyresgästen träffar henne och Erik Normark.

De är två av initiativtagarna till det Ungdomsnätverk som bildades i Göteborg medan inspirationen från konferensen fortfarande var på topp.

I juni 2008 syntes Ungdoms- nätverket i centrala stan med en ungdomsmanifestation.

”Hur svårt kan det vara? Bygg

fler hyresrätter!” lät det från scenen i Bältesspännarparken där appeller varvades med livemusik och bostadspoesi.

– När är man vuxen egentli- gen, frågade Erik Normark, i sitt tal, och räknade upp egen familj, betald semester, Volvo och framför allt fast jobb och egen bostad.

– Jag är 28 år och har inget av det!

Manifestation och den efter- följande offentliga debatten om bostadsbristen med politiker och bostadsföretag var en konkret insats som samlade många unga, både arrangörer och åhörare, och skapade nya kontakter för nätverket.

I höstas var det dags igen.

Då arrangerade personer ur Ungdomsnätverket, tillsam- mans med Hyresgästfören- ingen, en tvådagarsfestival under namnet Power to the people i Lövgärdet, i Göteborgs nordöstra del. Festivalen var också ett samarbete med andra föreningar som är engage- rade i stadsdelen, bland annat Lugna Gatan. Helgen bestod av debatt, underhållning och en

workshop där ungdomar med hjälp av ett dataprogram själva fick vara arkitekter för en dag och göra om sin stadsdel.

– På fredagskvällen hade vi en föreläsning om gängkrimi- nalitet och ett band spelade.

Det kom säkert hundra ungdo- mar, berättar Ia.

Just engagemang är ett centralt ord för Ungdomsnät- verket. Folkrörelserna lever på människors engagemang.

Mångas delaktighet för folk- rörelsen framåt. Det ska inte vara krångligt att engagera sig.

Det kan handla om allt från

ENGAGEMANG ”Ungdomsnätverket sänker tröskeln för engagemang och fungerar som en dörröppnare mellan ungdomar och Hyresgäst- föreningen”, säger Erik Normark.

Han är själv beviset. Som en av initiativtagarna till ungdomsnätver- ket i Göteborg är han numera även förtroendevald inom Hyresgäst- föreningen, både på region- och riksnivå.

TEXT: KATARINA S HALLINGBERG

NÄTVERK ÖPPNAR

FÖR UNGA

I juni 2008 genomförde ungdomsnätverket en manifestation i cen- trala Göteborg.

Ia Börjesson och Erik Nor- mark är båda aktiva i ung- domsnätverket i Göteborg.

HYRESGÄSTEN 15

att skriva ett brev under några minuter till att bli involverad i 50 år.

– Ungdomsnätverket ger möjlighet till engagemang för alla. Det är ett forum för åsik- ter. Vem som helst kan komma med en idé om vad vi ska göra.

Vi har hittills gjort allt själva – målat banderoller och designat affischer och flygblad. Under det praktiska arbetet diskuterar vi frågorna, så det blir en del av processen, säger Ia.

– Människor tenderar idag att inte engagera sig kontinuerligt.

Man går in i ett projekt, går

kanske ur men kommer lätt till- baka, säger Erik och fortsätter:

– Nätverk som fenomen har ibland kritiserats för att glida undan demokratiska struktu- rer. Det är ju väldigt sårbart eftersom det bygger så mycket på engagerade personer.

– Men många upptäcker att nätverket i sig inte har makt, det är inte där som de vik- tiga besluten fattas, utan i de demokratiska organisationerna.

Nätverket kan då bli en sluss in i en etablerad organisation, betonar Ia.

De är båda helt överväldi-

gade över hur väl mottagna Ungdomsnätverket blivit av Hyresgästföreningen, av regionstyrelsen och medarbe- tarna på regionkontoret i Göte- borg. De har fått gehör för sina idéer och även ekonomiska resurser att genomföra dem.

Vilka frågor driver då Ung- domsnätverket? Hyresgästför- eningens värderingar ligger i grunden, försäkrar de båda, men frågorna är olika beroende på vad som är aktuellt och vem som är med. Manifestationen i våras satte strålkastarljuset på bostadsbristen, en fråga som

Ungdoms- nätverket ger

möjlighet till engagemang för alla. Det är ett

forum för åsikter.

^▲

FOTO: ERIK YNGVESSON

16 HYRESGÄSTEN

▲ rör alla unga. I Lövgärdet var det utsatthet och fattigdom i ett bostadsområde som var temat.

En fråga som ligger Erik varmt om hjärtat är segrega- tionen i en av Sveriges mest uppdelade städer.

– Segregationen kanske inte rör alla unga men den angår alla hyresgäster, säger han.

– Vilken stad vill vi ha?

Kravallerna i Rosengård har bevisat att motsättningar finns och kan

komma upp till ytan även här Sverige.

– Det osäkra andrahands- boendet och att det inte finns någon bostadsför- medling i Göteborg är andra frågor

som tagits upp av människor inom nätverket, säger Ia.

Om ett par månader är det en ny ungdomskonferens, denna gång i Kungälv, grannkommun till Göteborg. Erik och Ia är med och planerar och hoppas på ett hundratal ungdomar och en helg fylld av utbildning och diskussioner. De tycker att konferensen är ett bra sätt för människor i ungefär samma åldrar och med gemensamma

intressen att kunna träffas.

Ett bra boende kanske inte i alla delar är detsamma för unga som för dem som redan är etablerade på bostadsmark- naden, menar de båda.

– Hyresnivån blir inte en lika viktig fråga för en grupp som inte har någonstans att bo, konstaterar Erik.

– Allt är inte åldersrelaterat men i en organisation med skev åldersrepresentation som Hyresgästföreningen be-

hövs fler möjligheter för unga att göra sig hörda, förtydli- gar Ia.

Även om de flesta unga går med i Hyresgästföreningen för att få hjälp när det kniper har många ett verkligt intresse för boendefrågor. ^■

DIN NYA STAD – en helgkonferens för medlemmar mellan 20–35 år

VILL DU VETA MER om hur män- niskor gick från trångboddhet och

”Lort-Sverige” till förhandlade hyror och besittningsskydd? Och varför det nu blivit bostadsbrist i storstäderna samtidigt som hus rivs i landsorten? Ge Hyresgäst- föreningen en helg, så får du veta

varför föreningen finns, vad vi jobbar för idag och hur du kan påverka hur det ser ut imorgon, i ditt hus, i ditt område eller på din gata.

En helg fylld av diskussioner, workshops och festligheter!

● Tid: 24-26 april 2009

● Plats: Nordiska Folkhögskolan i Kungälv, utanför Göteborg.

● Anmälan: Anmäl ditt in- tresse på hemsidan eller maila dinnyastad@hyresgastforeningen.

se senast 20 mars. (Antalet platser är begränsat, i början av april får du veta om du har blivit antagen.)

● Mer info och program kom- mer på hemsidan.

Konferensen kostar ingenting – mer än två dagar av din tid.

Kanske är Hyresgästföreningens frågor någonting som du kan tänka dig att vara med och jobba för – i 5 minuter eller mer!

INTRESSERAD?

Den som vill engagera sig i ungdomsnätverket kan kotakta Ia Börjesson på ia.borjesson@

hyresgastforeningen.se Tel. 0768-036919 HYRESGÄSTFÖRENINGEN behöver förnyas genom att få in fler ungdomar. Det är Sara Svensson i region Södra Skåne övertygad om och har själv blivit väldigt engagerad.

För Sara som varit aktiv i Hyres- gästföreningen som husombud i några år före Din nya stad somma- ren 2007 var det en kick att möta unga vuxna som var engagerade i samma fråga på konferensen. Den inspiration hon fick ledde till att hon drygt ett år senare ansvarade för Hyresgästföreningen Södra Skånes seminarier på European

Social Forums, ESF, konferens i Malmö.

– Seminariet handlade om framtidens boende mot bakgrund av den Kochska utredningen. So-

cial housing ställdes som kontrast till vårt allmännyttiga system, berättar hon.

– ESF-konferensen gav mig nya insikter och ökade kun-

skapen. Samtidigt hade den en mobiliserande effekt i staden mot utredningens förslag eftersom vi delade ut flygblad. Det ökade också våra kontakter

och vi fick fler aktiva i organisa- tionen.

Andra frågor som unga vill driva, enligt Sara, är bostads-

bristen som minskar ungas val- frihet och den strukturella rasismen som drabbar vissa bostadssökande.

– Det är viktigt att Hyres- gästföreningen som organisation är lyhörd för oss unga. Det handlar inte om att re- formera organisationen men att vara medveten och till exempel anpassa mötesformer så att de tilltalar oss yngre, säger Sara som också är med och ordnar nästa konferens för Din nya stad 2009.

Sara Svensson. FOTO: SUSANNA NILSSON

”Det är viktigt att Hyresgästföreningen som organisation är lyhörd för oss unga”

Erik och Ia är med och planerar nästa ungdomskonferens som hålls i Kungälv i april.

FOTO: ERIK YNGVESSON

HYRESGÄSTEN 17

DIN NYA STAD – en helgkonferens för medlemmar mellan 20–35 år

VILL DU VETA MER om hur män- niskor gick från trångboddhet och

”Lort-Sverige” till förhandlade hyror och besittningsskydd? Och varför det nu blivit bostadsbrist i storstäderna samtidigt som hus rivs i landsorten? Ge Hyresgäst- föreningen en helg, så får du veta

varför föreningen finns, vad vi jobbar för idag och hur du kan påverka hur det ser ut imorgon, i ditt hus, i ditt område eller på din gata.

En helg fylld av diskussioner, workshops och festligheter!

● Tid: 24-26 april 2009

● Plats: Nordiska Folkhögskolan i Kungälv, utanför Göteborg.

● Anmälan: Anmäl ditt in- tresse på hemsidan eller maila dinnyastad@hyresgastforeningen.

se senast 20 mars. (Antalet platser är begränsat, i början av april får du veta om du har blivit antagen.)

● Mer info och program kom- mer på hemsidan.

Konferensen kostar ingenting – mer än två dagar av din tid.

Kanske är Hyresgästföreningens frågor någonting som du kan tänka dig att vara med och jobba för – i 5 minuter eller mer!

VI KAN VARA STOLTA över vad Hyresgästföreningen är och har åstadkommit. Vi är en stark och bra förening med många medlemmar. Vi har pressat hyrorna och förbättrat villkor för hyresgäster.

Kvalitet och effektivi- tet har ökat i stort sett i all verksamhet. Vårt anseende är gott.

Samtidigt står vi inför yttre utmaning- ar. Utredningen om allmännyttans framtid och hyressättningen är en akut fråga.

Många boendemiljöer måste lyftas, massor av hyresrätter byggas.

Föreningen måste hänga med när krav och värderingar för- ändras. Inte minst om vi ska attrahera 80-talister till engagemang och medlemskap.

Vi har också ”inre” utma-

ningar. Metoder och kompe- tens kan ständigt utvecklas.

Den största utmaningen är vårt lokala arbete, folkrörelsen, som inte prioriterats tillräckligt under det senaste decenniet.

I många bostadsom- råden där vi behövs som mest har vi ingen verksamhet.

En grundläggande fråga är hur vi på alla nivåer kan bli bättre på att formulera mål för det jag kallar ”det goda boendet”. Idag mäter vi hyrorna, medlemsantalet och ekonomin, men vi är betydligt sämre när det gäller mål för boendet på alla nivåer i organisationen.

Samtidigt som vi varje dag utvecklar vårt arbete ska vi nu lyfta blicken några år framåt. När vi formulerar våra

framtida mål och vår strategi i Agenda 2016 hoppas jag att en röd tråd för diskussionen blir hur vi gör en bra Hyres- gästförening enastående – en folkrörelse i mästarklass. Vilka mål ska vi ha uppnått och hur ska vi betraktas av medlemmar och omvärld för

att kunna kalla oss enastå- ende?

Agenda 2016 ska – utifrån stadgarnas mål- och uppgiftspara- graf och vårt varumärke – ta fram Hyres- gästförening- ens långsiktiga verksamhets-

strategi med vision och mål mot 2016.

Vi ska också ta reda på hur nuvarande strategi Agenda

2010 har fungerat. Vad har vi åstadkommit? Vilka misstag har vi gjort?

Innan jag började som förbundschef i januari hade jag förmånen att resa runt i landet och tala med bortåt 500 perso- ner – lokalt förtroendevalda,

styrelser, ordfö- randen, chefer, medarbetare och motparter.

Jag har också läst en flod av strategiska dokument .

Därför vet jag vet att det finns massor av idéer och att det ständigt förs diskus- sioner om hur vi kan utvecklas. Ta tillfället i akt att delta i diskussionen om framtiden i det kommande Agenda-arbetet!

Forma

framtidens förening

OMVÄRLD SYNA TIDENS TECKEN

AGENDA 2016 Hur ska Hyresgästföreningen utvecklas och möta framtiden? Nu startar arbetet med stämmouppdraget Agenda 2016. Kom med i diskussionen om förening- ens framtid.

TEXT: JAN JOHNSSON

TYCK TILL!

VILKA MÅL ska vi ha uppnått och hur ska vi betraktas av medlemmar och omvärld för att kunna kalla oss ena- stående år 2016? Mejla till agenda@hyresgastforeningen.

se. Eller skriv till Agenda, Hy- resgästföreningen, Box 7514, 103 92 Stockholm.

Textförfattaren Jan Johnsson är från 1 ja- nuari 2009 ny förbundschef i Hyresgästfören- ingen.

FOTO: NIKOLAJ ALSTERDAL

En grundläggande fråga är hur vi på alla nivåer kan bli bättre på att formulera mål för ”det goda boendet”.

FÖRBUNDSSTÄMMAN 2008 gav förbundssty- relsen i uppdrag att utarbeta en färdväg för Hyresgästföreningen fram till 2016. Det är en fortsättning på Agenda 2010. Beslut om Agenda

2016 ska tas på förbundsstämman i juni 2010.

Arbetet bedrivs under 2009–2010 i bred dialog med regioner och föreningar. Ett förslag sänds ut på remiss före stämman 2010. Arbetet drivs

i ett projekt med Anna Åberg på riksförbundet som projektledare. Projektet är indelat i fyra delprojekt: Utvärdering av Agenda 2010, Nulägesanalys, Målstudie, Dialog.

Agenda 2016 – ett uppdrag från förbundsstämman

EXPERTERNA

18 HYRESGÄSTEN

FRÅGA HYRESGÄSTENS EXPERTER kring din roll som förtroendevald om bostadspolitik, hyror och boendemiljö. Våra experter är Ingemar Hellman, organisationsfrågor, Karin Lindeberg, boendemiljö, och Pär Svanberg, bostadspolitik och hyresförhandlingar.

Skriv till hyresgasten@hyresgastforeningen.se eller Hyresgästen Box 7514, 103 92 Stockholm, ange att det gäller experterna.

Ingemar

Jag skulle vilja vet lite mer om reg- lerna för värme i lägenheten. I min lägenhet är det på dagtid 19–21 gra- der, på nätterna sänks värmen cirka en grad. Huset är byggt på 50-talet och isoleringen är inte den bästa. Det drar runt fönster och ytterdörr. Sitter jag still och tittar på TV måste jag ha en filt på mig och när jag går runt i lägenheten ordentliga inneskor. Jag börjar själv bli till åren och tänker även på mina äldre grannar som inte heller vill frysa. I hyran vi betalar in- går ju värme. Borde det inte var högre krav på värme i gamla hus och vad kan man göra åt saken?

Tuula Nässert, Hägersten SVAR: Det finns särskilda regler och före- skrifter när det gäller temperaturen i bo- stadslägenheter. Socialstyrelsen gav 2005 ut allmänna råd som anger temperatur- gränser för att olägenheter för människors hälsa inte ska föreligga. (”Socialstyrelsens allmänna råd om temperaturer inomhus”

SOSFS 2005:15)

I råden rekommenderar Socialstyrelsen att temperaturen i bostadslägenheter ska vara mellan 20–23 grader. För känsliga grupper rekommenderas temperaturen vara 22–24 grader. Som känsliga grupper räknas bland annat äldre personer.

Det är kommunen som utövar tillsyn över dessa frågor och kommunens Miljö- och hälsoskyddsnämnd kan undersöka

och även ingripa om temperaturer i bostä- der är för låga eller höga. Om du anser att det är för kallt och dragigt i din lägenhet, kan du alltså ta kontakt med din kom- muns miljö- och hälsoskyddsförvaltning för att få information och eventuellt hjälp.

PG. NYSTRÖM Jurist Hyresgästföreningen riksförbundet.

Vilka regler gäller för värme i lägenheten?

Kommunen utövar tillsyn över dessa frågor

och kommunens Miljö- och hälsoskydds-

nämnd kan undersöka och även ingripa om

temperaturer i bostäder är för låga eller höga.

HYRESGÄSTEN 19

På förekommen anledning undrar jag om man kan sitta som styrelseledamot både i LH och i bostadsrätts- föreningens styrelse?

B.O SVAR: Redan hösten 2000 antog förbundssty- relsen en policy för både anställda och förtroen- devalda när det gäller ombildning av hyresrätt till bostadsrätt.

Förhåll-

ningssättet är klart uttalat att inte aktivt medverka till ombildning av hyresrätt till bostadsrätt. Som anställd och förtroendevald gäller att följa Hyresgästföreningens verk- samhetsidé och mål, där en mycket viktig uppgift är att värna hyresrätten som en bra boendeform. När det då gäller förhållningssättet vid initiering av ombildning ska man inte aktivt medverka på något sätt och inte rösta ja vid förfrågan.

Försätts man ändå i den situa- tionen att majoriteten ombildar huset är det inte moraliskt fel att man köper bostaden om man inte vill fortsätta att hyra

den eller flytta till annat boende.

Som aktiv i Hyresgäst- föreningen kan du

bidra med infor- mation och fakta kring ombildning utifrån våra erfaren- heter och kunskaper kring ägande, förvalt-

ning och skötsel av en fastighet. Samti- digt bör information ges kring vilka rättigheter och skyldigheter jag har som fortsatt hyresgäst vid en ombildning.

Detta är viktig information för hyresgästerna i samband med bildandet av en bostads- rättsförening och om jag kan, vill eller ska köpa min lägenhet.

Svaret blir alltså Nej, du kan inte sitta i bostadsrättsfören- ingens styrelse och samtidigt företräda Hyresgästföreningen!

INGEMAR HELLMAN

SKRIV TILL: HYRESGASTEN@HYRESGASTFORENINGEN.SE

ORDLISTAN

PROTOKOLL: Skriftlig sammanställning av beslut eller överenskommelse.

PROTOKOLLSUTDRAG: Del av protokoll avsett för att styrka att beslut fattats.

REFERENSGRUPP: Personer som utsetts för att ge ut- låtande exempelvis till utredning.

REFERAT: Förkortat åter- givande.

REMISS: Hänskjutande av ärende för yttrande.

REPLIK: Bemötande, svar, genmäle.

RESERVATION: Förbehåll, protokollförd notering vilka som röstar emot.

RESOLUTION: Uttalande.

RESTERA: Ligga efter med medlemsavgift.

RETROAKTIV: Tillbaka- verkande.

RÖSTLÄNGD: Förteckning över röstberättigade.

RÖSTPROTOKOLL: Samman- ställning över hur röstningen har utfallit.

RÖSTRÄKNARE: De som utsetts till att räkna röster på mötet.

SEKRETESS: Hemlighållande, tystnadsplikt.

SEKTION: Del av förening.

SESSION: Överläggning, sammanträde.

SLUTEN OMRÖSTNING:

Skriftligt och anonymt be- slutsfattande.

STADGAR: Regler, föreningens

”lag”.

STRECK: Benämning på förslag om att fastställa talarlistan.

STYRGRUPP: Personer som finns i ledning för utredning, projekt etc.

SUPPLEANT: Ersättare, ställfö- reträdare, reserv.

TALARLISTA: Förteckning över dem som begär ordet.

TIDSBEGRÄNSNING: Förslag om längsta talartid vid diskussion.

ILLUSTRATIONER: LEIF ÅBJÖRNSSON

Kan man sitta på två stolar?

Jag skulle vilja veta, om hyresvärden äger rätt att låsa in elmätarna, så att hyresgästerna inte har tillgång till dem?

A.K SVAR: Enligt Konsumenter- nas Elrådgivningsbyrå har fastighetsägaren en skyldighet att ge lägenhetsinnehavaren möjlighet att kostnadsfritt läsa av elmätaren.

Elmätares placering regleras i Svensk Standard SS 437 01 40.

Av denna standard framgår att elmätaren ska vara placerad lätt åtkomlig för nätföretaget och lätt åtkomlig för kunden att läsa av.

Av standarden följer att el- mätaren ska placeras i nischer i trapplan eller i särskilt utrym- me i flerbostadshus. Nätägaren och kunden ska ha tillträde till ett sådant mätutrymme. I de fall kunden inte har tillgång till mätutrymme skall fastighetsä- garen installera och bekosta en lägenhetsterminal för varje

kund.

Fastighetsägaren är alltså skyldig att se till att ge den boende i lägenhet tillgång till det utrymme där elmä- taren är placerad kostnads- fritt eller installera och bekosta en lägenhetstermi- nal för varje lägenhet.

KARIN LINDEBERG

Elmätares placering

Karin Pär

testades i slutet av 20-talet, men sopmängden räckte inte till upp- värmningen och man var tvungen att komplettera med koks- och koleldning. På sätt och vis blev det ändå som visionären Wallander fö- reställde sig framtiden. Halva Sve- rige värms i dag av fjärrvärme som bland annat består av just sopor.

SOPNEDKASTEN blev ett av parad- numren i HSB:s marknadsföring.

Inte bara för att det stod ”HSB Patent” på de runda luckorna av gjuten aluminium, utan för att de kan ses som ett slags signum för folkhemmet som var i sin linda.

Sophämtarnas arbetsmiljö och krav på ökad källsortering har dock gjort

U

^{nder ett} studiebesök i New York 1920 blev den unge arkitekten Sven Wallan- der inspirerad av två saker:

sopnedkast och Lower Manhattans höghus. Det senare märks på Norra Kungstornet i Stockholm som han ritade. Det stod klart 1924 och fick snart sällskap av Södra Kungstornet.

Samtidigt som Europa fick sina första ”skyskrapare” var Wallander med och tog initiativet till bildandet av HSB -som startades av Hyres- gästföreningen. Snart installerades de första sopnedkasten enligt eget patent. Tillståndsansökan för sopstörtningarna som de kallades avslogs dock av hälsovårdsnämn- den då det bedömdes ohälsosamt att hantera sopor inomhus.

– Sven Wallander ansåg att nämn- den visserligen kunde förbjuda användandet av sopnedkast, men inte att de byggdes, berättar Owe Lundevall som fram till sin pension arbetade på HSB:s Riksförbund.

Normalt vill man dölja ett svartbyg- ge, men Wallander var en frifräsare och valde tvärtemot att bjuda in Stockholms samlade presskår som blev alldeles lyriska!

Kuppen lyckades och dispens utfärdades. Inte nog med det – snart ansågs sopnedkast i trapphuset inte bara vara en självklarhet i nybyggnationer utan blev till och med svensk byggnorm. Patentets royaltypengar finansierade bland annat kooperativa barnjungfruer och barnstugeverksamhet.

En vidareutveckling av patentet gick ut på att soporna skulle ledas direkt till pannrummet. Systemet

att vi sedan 80-talet allt mer återgått till att ha soptunnorna på gården.

Hoppas bara vi slipper utedassen i framtidens folkhem.

Sopnedkastens tid

”Avfall ska inslagas i paket av tidningspapper och slängas i soporna för att förhindra spring i trapporna med sophinkar. Pakteten kan innehålla alla slags sopor.” stod att läsa 1929 i ett pm till nyinflyttade.

Sopned- kasten kan ses som ett slags signum för folk- hemmet som var i sin linda.

GÖRAN SCHÜSSELEDER GÖR NEDSLAG I DÅTID OCH NUTID

Skriv till Göran Schüsseleder! Adressen till Hänt & Hyrt är hyresgasten@hyresgastforeningen.se

FOTO: HSB

HÄNT & HYRT

Posttidning B

Hyresgästen, Box 7514, 103 92 Stockholm