• No results found

19.1 Möjlighet till heltidsarbete (tjut)

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "19.1 Möjlighet till heltidsarbete (tjut)"

Copied!
4
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

SOLLENTUNA KOAAMUN

Tjänsteutlåtande

Kommunledningskontoret

2013-03-21 Mona Birgetz Sidan 1 av 4

Dnr 2013/0186 K S - 2 Kommunstyrelsen Diariekod: 143

Möjlighet till heltidsarbete

Förslag till beslut

Kommunledningskontoret föreslår kommunstyrelsens följande:

Barn och Ungdomsnämnden får i uppdrag att kartlägga hur många av behöriga lärare/förskollärare som arbetar ofrivillig deltid och se över möjligheten att utöka sysselsättningsgraden för de som önskar detta.

Uppdraget återrapporteras till kommunstyrelsen senast december 2013.

Sammanfattning

I Sollentuna kommun är det över 21 % av medarbetarna som arbetar deltid.

De förvaltningar som har största andel deltidsanställningar är Vård och omsorgskontoret, Barn och utbildningskontoret samt Kultur och

Fritidskontoret. Inom samtliga av dessa verksamheter används timanställda i större omfattning än vad ökningen av arbetstid skulle innebära om samtliga medarbetare arbetade heltid.

Nuläge

Sollentuna kommun är det över 21% av medarbetarna som arbetar deltid.

Det är betydligt fler kvinnor som har deltidsanställningar jämfört med män.

Sollentuna kommun har sedan 2012 ingått i JÄMIX, en undersökning där olika organisationer jämför jämställdhet inom 9 olika nyckeltal. Inom nyckeltalet heltidstjänster uppmätte Sollentuna kommun att 75,6%

tillsvidareanställda kvinnor och 83,5% tillsvidareanställda män har heltidstjänster, en skillnad mellan kvinnor och män på 9%. Medianvärdet för kommuner som deltar i JÄMIX var 4%.

Inom de olika förvaltningarna fördelade sig andel deltidsanställda enligt nedanstående tabell:

OrgKontor Totalt

a n s t ä l l d a Kvinnor M ä n Andel deltid Antal deltid kvinnor

Andel deltid kvinnor

Antal deltid m ä n

Andel deltid m ä n

Barn & Utbildnings kontoret 1227 1003 224 20,0% 203 20,2% 43 19,2%

Kommunledningskontoret 143 92 51 6,3% 8 8,7% 1 2,0%

Kultur- & Fritidskontor 86 51 35 26,7% 16 31,4% 7 20,0%

M i l j ö - & Byggnads kontor 32 22 10 0,0% 0 0,0% 0 0,0%

Socialkontoret 179 156 25 9,5% 16 10,3% 1 4,0%

Trafik och fastighetskontoret 31 16 15 6,5% 1 6,3% 1 6,7%

Vård- & Omsorgs kontoret 608 521 87 46,9% 252 48,4% 33 37,9%

Grand Total 2669 2104 565 21,8% 496 23,6% 86 15,2%

Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet

Turebergshuset 191 86 08-579 210 00 08-35 02 90 www.sollentuna.se Turebergs torg Sollentuna

(2)

Tjänsteutlåtande

2013-03-21

Dnr 2013/0186 K S - 2 Sidan 2 av 4

De flesta deltidsanställningar finns således inom Vård och omsorgskontoret, Barn och utbildningskontoret samt Kultur och Fritidskontoret.

I jämförelse av sjukfrånvaron i de olika förvaltningarna har Vård och omsorgskontoret högst frånvaro.

Total KLK B U N KoF M o B SOK ToF V O N U A N

I denna rapport har inte hänsyn tagits till hur stor inhyrning från bemanningsföretag som sker i de olika verksamheterna.

Förklaringar till deltidsanställningar

Vård och Omsorgskontoret:

Inom Vård och omsorgskontoret är det vårdpersonal det vill säga vårdbiträden och undersköterskor som till största delen har

deltidsanställningar. Den optimala personalplaneringen och ersättningen är det som styr. I och med att antalet kunder eller timmar i hemtjänsten varierar eller hur beläggningen är på ett särskilt boende är det också

nödvändigt att kunna justera bemanningen från ena dagen till nästa. Behovet av deltidsanställningar kan öka i och med Socialstyrelsens nya direktiv som ökar kraven på bemanning.

Inom Vård och omsorgskontoret är det 321 medarbetare som har

deltidsanställningar, omräknade heltider för dessa medarbetare uppgår till 250 årsarbetare. I genomsnitt är deltidsanställningen 78 % av heltid.

Differensen om alla skulle arbeta heltid är en ökning på 71 årsarbetare.

Vård och omsorgskontoret har också 638 timanställda medarbetare. Under perioden november 2012 - januari 2013 uppgick antal arbetade timmar av timanställda till 122 heltidstjänster, omräknat till helår motsvarar detta 488 heltidstjänster.

Under 2012 var uttaget av mertid för Vård och omsorgskontoret 24674 timmar och övertid 9253 timmar. Detta motsvarar 13 heltidsanställningar i mertid och 5 heltidsanställningar i övertid.

(3)

Tjänsteutlåtande

2013-03-21

Dnr 2013/0186 K S - 2 Sidan 3 av 4

Inom Vård och omsorgskontoret är det främst medarbetare i Solom som har deltidsanställningar. Hur detta ska hanteras i kommande omsorgsbolag bör beslutas i bolagets styrelse med hänsyn till konkurrens från privata

omsorgsbolag.

Barn och Utbildningskontoret

Lärare i vissa ämneskombinationer där det inte fmns tillräckligt

tjänsteunderlag för hela tjänster samt elevassistenter och barnskötare är de yrkeskategorier där det finns flest deltidsanställningar inom Barn och utbildningskontoret. Förklaringen är också att elevernas val inom

exempelvis språk ändrar sig mellan åren. Antalet barn i behov av särskilt stöd varierar liksom efterfrågan på platser inom förskolan. Kraven på behörighet i ämnena för lärare kan skapa ännu färre heltidstjänster.

Inom Barn och utbildningskontoret är det 206 medarbetare som har deltidsanställningar, omräknande heltider för dessa medarbetare är 145 årsarbetare. I genomsnitt är deltidsanställningen 70 % av heltid. Differensen om alla skulle arbeta heltid är 61 årsarbetare.

Barn och utbildningskontoret har 275 timanställda medarbetare. Under perioden november 2012 - januari 2013 uppgick antal arbetade timmar av timanställda till 26 heltidstjänster, omräknat till helår motsvarar detta 104 heltidstjänster.

Under 2012 var uttaget av mertid för Barn och utbildningskontoret 4937 timmar och övertid 2439 timmar. Detta motsvarar 2,5 heltidsanställningar i mertid och 1,3 heltidsanställningar i övertid.

Inom Barn och utbildningskontoret är det stor andel och många medarbetare som har deltidsanställningar. Många av medarbetare med

deltidsanställningar har inte behörighet för att erbjudas utökad anställning.

Dock borde kommunen kartlägga hur många av de behöriga

lärarna/förskollärarna som arbetar ofrivillig deltid och se över möjligheten att utöka sysselsättningsgraden för de som önskar detta.

Kultur och Fritidskontoret

Pedagoger på kulturskolan samt fritidsledare är de yrkeskategorier där det finns flest deltidsanställningar inom Kultur och fritidskontoret. Det som styr deltidstjänster är elevunderlag, olika ämnesspecifika kompetenser och ekonomi. Kulturskolan har pedagoger med ämnesspecifika kompetenser där det inte finns möjlighet att strukturera om tjänster alternativt slå samman fler deltider till en heltid. Inom vissa ämnen vill många av pedagogerna inte arbeta heltid. Få fritidsledare inom Kultur och fritidskontoret arbetar heltid då detta skulle innebära mycket arbete kvällstid.

Inom Kultur och fritidskontoret är det 24 medarbetare som har deltidsanställningar, omräknande heltider för dessa medarbetare är 16 heltider. I genomsnitt är deltidsanställningen 67 % av heltid. Differensen om alla skulle arbeta heltid är 8 årsarbetare.

(4)

Tjänsteutlåtande

2013-03-21

Dnr 2013/0186 K S - 2 Sidan 4 av 4

Kultur och fritidskontoret har 73 timanställda medarbetare. Under perioden november 2012 - januari 2013 uppgick antal arbetade timmar av

timanställda till 5 heltidstjänster, omräknat till helår motsvarar detta 20 heltidstjänster.

Under 2012 var uttaget av mertid för Kultur och fritidskontoret 821 timmar och övertid 980 timmar. Detta motsvarar 0,4 heltidsanställningar i mertid och 0,5 heltidsanställningar i övertid.

Erbjudande om utökad sysselsättningsgrad om så önskas bör hanteras från fall till fall.

Erfarenheter från Sigtuna kommun

Sigtuna kommun har genomfört rätt till önskad sysselsättningsgrad inom Socialförvaltningen och senare inom Barn och utbildningsförvaltningen. I en förstudie år 2009 inom socialförvaltningen framkom att över 60 % av personalen inom äldreomsorgen och 30 % av personalen inom handikapp och socialpsykiatrin arbetade deltid.

I en enkät som skickades ut till drygt 600 medarbetare inom äldre- och handikappomsorgens verksamheter ställdes frågan vilka som vill öka respektive minska sin sysselsättningsgrad. A v de tillfrågade svarade cirka 25 % av medarbetarna att de önskade ökad sysselsättningsgrad. År 2010 fick alla erbjudande om att ändra sin sysselsättningsgrad. Det var tydligt i det slutliga erbjudandet att ökad sysselsättningsgrad skulle innebära tjänstgöring på flera arbetsplatser. Resultatet blev en ökning med 16 årsarbetare. Kostnaden för fyllnads- och övertid har minskat. Hitintills har ingen förändring skett gällande sjukfrånvaron efter införande av önskad sysselsättningsgrad inom socialförvaltningen vilket var ett av projektets mål.

En förutsättning för genomförandet var att tillsätta en vikarieförmedling.

Denna hanterar både överskott av arbetstimmar och timavlönade vikarier.

Under 2012 undersökte Sigtuna kommun intresset till förändrad

sysselsättningsgrad inom barn- och ungdomsförvaltningen. Resultatet har i dagsläget inte presenterats för den politiska ledningen. Detta kommer att ske under våren 2013.

Mona Birgetz Kommundirektör

References

Related documents

I det fall NGG skulle ha varit ett dotterbolag under hela delårsperioden skulle Betssons bruttoresultat ha uppgått till 1 059,0 mkr istället för 866,1 och resultatet till 302,9

• Resultatet per aktie för januaridecember 2012 uppgick till 1,40 (1,75) kr.. • Kassaflöde från den löpande verksamheten uppgick till 60

De perioder som har omräknats är jul – sep 2012, jan – sep 2012, jan – jun 2013 samt kalenderåret 2012, se nedanstående tabell som visar korrigeringar av koncernens egna

Under första kvartalet uppgick intäkterna till 17,3 (18,9) MSEK och rörelseresultatet till 0,8 (1,5) MSEK, vilket motsvarar en rörelse- marginal om 5 (8) procent..

Koncernens rörelseresultat före avskrivningar (EBITDA) för första kvartalet har förbättrats jämfört med föregående tre kvartal och uppgick till 5,7 MSEK, en EBITDA-marginal

Baserat på ett framgångsrikt produktutvecklingsarbete, utförda fälttester och de tekniska framsteg COT har tagit under 2010-2011, bedömer styrelsen att utsikterna för ett allt

Inom samtliga av dessa verksamheter används timanställda i större omfattning än vad ökningen av arbetstid skulle innebära om samtliga medarbetare arbetade heltid..

När tillgången till omsorg minskar går fler ner i arbetstid för att ta hand om sina äldre anhöriga och släktingar.. Anhörigomsorgen har ökat i takt med att den offentliga omsorgen