05.2. Bilaga 2 Granskning av systematiskt kvalitetsarbete inom gymnasieskola och vuxenutbildning

(1)

Revisionsrapport

Nina Törling Ulrik Hellmark Januari 2018

Granskning av systema- tiskt kvalitetsarbete inom gymnasieskola och vuxen- utbildning

Sollentuna kommun

(2)

Januari 2019 1 av 10 Sollentuna kommuns revisorer

PwC

Innehåll

Sammanfattning och revisionell bedömning ... 2

1. Inledning ... 4

1.1. Bakgrund ... 4

1.2. Syfte och Revisionsfrågor ... 4

1.3. Revisionskriterier ... 4

1.4. Kontrollmål ... 4

1.5. Avgränsning ... 5

1.6. Metod ... 5

2. Iakttagelser och bedömningar ... 6

2.1. Kvalitetsarbete och resultat till nämnden ... 6

2.2. Organisation och resursfördelning av stöd till elever i behov av särskilt stöd8 2.3. Dialog mellan grundskola, gymnasieskola, vuxenutbildning ... 9

(3)

Sammanfattning och revisionell be- dömning

På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Sollentuna kommun har PwC granskat det systematiska kvalitetsarbetet inom gymnasieskola och vuxenutbildning.

Efter genomförd granskning är vår samlade bedömning att utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden (förekommande nämnd 2018) delvis har en ända- målsenlig styrning och ledning av det systematiska kvalitetsarbetet inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen.

Den sammanfattade bedömningen baseras på en sammanvägning av bedömningarna för nedanstående kontrollmål.

Kontrollmål Kommentar

Kontrollmål 1

Nämnden ges goda möjligheter att få en samlad bild av verksamhet- ernas resultat och behov utifrån det systematiska kvalitetsarbetet.

Delvis uppfyllt

Vi grundar vår bedömning på att det finns ett inarbetat arbetssätt för det systematiska kvalitetsarbetet med sammanställda kvalitetsrapporter för såväl gymnasieskolan som vuxenutbildning. Det finns även rutiner för rapportering av det systematiska kvalitetsarbetet till nämnd. Uti- från behov har nämnden också beslutat om handlingsplan och åtgärder.

Granskningen visar dock också att det finns en del brister. Kvalitetsrapporterna saknar analys och utvecklingsområden. Redovisning av resultat och nämnddialoger har under 2018 uteslutits.

Ny nämndstruktur är inte anledning till att utesluta och skjuta upp rapportering och redovis- ning av det systematiska kvalitetsarbetet.

Kontrollmål 2

Det finns en ändamålsenlig orga- nisering och resursfördelning av stöd till elever i behov av särskilt stöd.

Uppfyllt

Vi anser att vuxenhögskolan har god insikt i inskrivna elevers behov i och med den anställda specialpedagogen. Resursfördelningen anses ändamålsenlig då krav ställs på upphandlad verksamhet samt att uppföljning görs för att sä- kerställa att nödvändiga resurser tillhandahålls.

Vi bedömer att organisationen för gymnasieskolan rörande särskilt stöd är ändamålsenligt. Vi grundar bedömningen på att flera kanaler finns för att fånga upp behov samt att vi får till oss att stöd sätts in fort. Vi bedömer också att resursför-

(4)

PwC

delningen är ändamålsenlig i och med att gymnasiet har anställda specialpedagoger och ex- tralärare. Vi ser också positivt på att särskilt stöd tillsätts skyndsamt.

Kontrollmål 3

Det finns en utvecklad dialog mel- lan grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen kring prio- riterade satsningar i syfte att för- bättra skolresultaten och genom- strömningen.

Inte uppfyllt

Vi bedömer kontrollmålet som ej uppfyllt.

Det förekommer inte någon dialog mellan grundskolan, gymnasieskolan, och vuxenutbildningen trots att det är en del av nämndens måluppfyl- lelse att förbättra skolresultaten och öka genom- strömningen.

Mot bakgrund av granskningsresultatet rekommenderar vi de två nybildade nämnderna, utbildningsnämnden och kompetens- och arbetsmarknadsnämnden att:

 Omgående sätta en organisation och struktur kring det systematiska kvalitetsarbetet samt när och på vilket sätt detta ska redovisas till nämnden.

 Se över behov och form för dialog mellan grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen och därefter ger förutsättningar för att en sådan dialog skapas.

(5)

1. Inledning

1.1. Bakgrund

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ansvarar bland annat för utbildningen av ungdomar och vuxna i form av gymnasieutbildning och kommunal vuxenutbildning.

Gymnasieverksamheten omfattar cirka 2 700 elever och vuxenutbildningen cirka 2 900 elever.

Andel gymnasieelever folkbokförda i Sollentuna kommun med examen inom tre år har ökat något de senare åren och låg 2017 på 72,8 %. Viktiga områden för att förbättra resul- tatet anges vara att hög frånvaro fångas upp tidigt och att eleverna får vägledning och stöd i processen med att välja rätt gymnasieutbildning. Målet kring andel elever på Rudbeck som når behörighet till studier på Universitet och Högskola nåddes inte för 2017.

Av nämndens verksamhetsberättelse för 2017 framgår att planerad träff med fristående gymnasieskolor i kommunen inte har genomförts, ej heller verksamhetsbesök. Detta beror på personalförändringar, men kommer att prioriteras under 2018.

Inom den grundläggande och gymnasiala vuxenutbildningen nådde 83 % av eleverna godkänt 2017 vilket är lägre än målvärdet. Målet kring att eleverna ska vara nöjda med utbildningen har inte nåtts fullt ut.

Mot bakgrund av ovanstående har revisorerna i sin riskanalys funnit det motiverat med en granskning av det systematiska kvalitetsarbetet.

1.2. Syfte och Revisionsfrågor

Granskningen ska besvara följande revisionsfråga:

Är styrning och ledning av det systematiska kvalitetsarbetet inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen ändamålsenlig?

1.3. Revisionskriterier

 Skollagen

 Statliga föreskrifter

 Sollentuna kommuns regler och riktlinjer

1.4. Kontrollmål

Granskningen har följande kontrollmål som tillsammans ger en grund för att kunna besvara revisionsfrågan:

 Nämnden ges goda möjligheter att få en samlad bild av verksamheternas resultat och behov utifrån det systematiska kvalitetsarbetet.

 Det finns en ändamålsenlig organisering och resursfördelning av stöd till elever i behov av särskilt stöd.

(6)

PwC

 Det finns en utvecklad dialog mellan grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen kring prioriterade satsningar i syfte att förbättra skolresultaten och ge- nomströmningen.

1.5. Avgränsning

Granskningen avgränsas till utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden.

1.6. Metod

Granskningen har genomförts genom dokumentstudier, det vill säga genomgång av sty- rande dokument, protokoll och dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet. Vi- dare har intervjuer genomförts med förvaltningschef och gymnasiechef samt ett urval av rektorer och lärare.

Rapporten har varit föremål för sakavstämning.

(7)

2. Iakttagelser och bedömningar

2.1. Kvalitetsarbete och resultat till nämnden

2.1.1. Iakttagelser

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden har upprättat en ärendelista och ett årshjul att arbeta utifrån. Av årshjulet framgår till viss del när redovisning av kvalitetsarbetet ska ske, bland annat ska kvalitetsredovisning göras i februari, rapportering av Storstockholms enkät gällande trivsel och likabehandling i maj, brukarundersökning för gymnasiet görs i juni, nämndens verksamhetsdialog hålls i september, där också delårsrapport och ar- betsmarknadsenhetens brukarenkät för VUX och SFI redovisas. I november ska verksamhetsplan för nästkommande år tas.

I nämndens protokoll för 2018 framkommer att delårsrapport och delar av måluppfyllelse redovisades i september. Protokollen visar annars inte på att någon annan redovisning gällande det systematiska kvalitetsarbetet har gjorts under året och i enlighet med ovan angivet årshjul. Granskningen har inte heller fått ta del av någon annan form av doku- menterad rapportering till nämnd gällande kvalitetsarbete och resultat. Enligt uppgift från förvaltningen är det ny nämndstruktur med förändrat ansvarsområde från och med 1 januari 2019. Det gjorde att nämnden fattade beslut om att skjuta fram beslut om verksamhetsplan 2019 till de nya nämnderna, varför inga ärenden gått fram till nämnden under 2018.

Sollentuna kommun ingår i samverkan ”Storstockholm” tillsammans med Stockholms läns kommuner, Håbo kommun och Stockholms läns landsting. Syftet med samverkan är först och främst att kunna erbjuda regionens elever ett brett utbud av gymnasieutbildning.

I samverkansavtalet finns ett antal fastställda mål. Varje år tas en rapport fram, gällande trivsel och likabehandling, i syfte att få ett gemensamt kunskapsunderlag till huvudmän- nen i samverkan. Rapporten redovisar bland annat enkätsvar från elever på Rudbeckssko- lan gällande trygghet och kränkande behandling,

All vuxenutbildningen i Sollentuna kommun upphandlas och utförs på entreprenad. Idag finns det 36 olika skolor som levererar vuxenutbildning till VuxNorrort. För det systematiska kvalitetsarbetet gentemot sina leverantörer finns ett årshjul för hela VuxNorrort¹. Årshjulet visar att verksamhetsbesök hos utförarna ska göras sex gånger per år och dia- logmöte tre gånger per år. Under året görs en brukarundersökning som redovisas på dia- logmöte med nämnden. I januari görs en planering av verksamhetsåret och under hösten görs bland annat kvalitetsredovisningar, kompetensutveckling, uppföljning av kvalitetsarbete och analys av måluppfyllelse. Här framgår bland annat när kvalitetsrapporterna ska redovisas. Det är också utförarna som sammanställer kvalitetsrapporten.

Enligt nämndens verksamhetsplan för 2018 framgår att ett fungerade kvalitetsarbete är avgörande för att verksamheterna ska kunna utvecklas och bli ännu bättre. Det övergri- pande syftet med ett systematiskt arbete är synliggöra kvalitet och likvärdighet. Där fram-

1Kunskapscentrum Nordost ansvarar för ansökan till kommunal vuxenutbildning för dig som bor i Täby kommun men även för dig som bor i Danderyd, Vallentuna, Vaxholm och Österåker. Vuxenutbildningen omfattar:

Gymnasial vuxenutbildning.

(8)

PwC

går också att det ständiga arbetet med att utveckla utbildnings- och arbetsmarknadskon- torets verksamheter och dess kvalitet bedrivs i en cyklisk process som innehåller olika faser. Verksamheterna ska årligen sammanställa kvalitetsrapporter som presenteras på en verksamhetsdialog tillsammans med utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden. Kvali- tetsrapporterna beskriver verksamheternas organisation och förutsättningar. Kvalitets- rapporterna är sedan en del av underlaget för att ta fram verksamhetsplan för nästkom- mande år. Under året, 2018, tar sedan verksamheterna själv fram egna planer och verk- samhetsmål med aktiviteter som utgår från nämndens plan och mål. Underlag för analys och förslag till utvecklingsområden hämtas från data som samlas in under året. Det kan exempelvis röra sig om brukarenkäter för såväl gymnasiet som vuxenutbildningen. Indi- katorer som betygspoäng och genomströmning från gymnasiet ska också sammanställas.

Vid årets slut ska utbildnings- och arbetsmarknadskontoret sammanställa verksamheternas resultat utifrån kvalitetsrapporter och utifrån officiell statistik.

Granskningen har fått ta del av totalt elva kvalitetsrapporter från Rudbeckgymnasiet (in- delade efter gymnasieprogram) och kunskapsparken för 2017 och 2018. Flera av rapporterna saknar helt innehåll kring analys och utvecklingsområden. I övriga fall är texten mer beskrivande av nyckeltal och verksamhet än en egentlig analys kring bakgrunden. Kopp- lingen mellan analys och utvecklingsområden är också bristfällig i kvalitetsrapporterna.

Enligt uppgifter från förvaltningen ska en genomgående analys med utvecklingsområden ges i årsrapporten för 2018.

Sollentuna kommuns verksamhetsplan för 2018 anger att Sollentuna, inför 2018, har fast- ställt en ny styrmodell där nämndens mål ska syfta till att bidra till övergripande mål och till att uttrycka nämndens behov av utveckling i verksamheterna. Nämndmålen ska vara få och möjliggöra nedbrytning i verksamheterna. I Sollentunas delårsrapport för 2018 be- räknas ett av fem nämndmål att uppfyllas och fyra av fem nämndmål att delvis uppfyllas.

Indikatorerna redovisas till viss del. Enligt intervjuer har det varit svårt att följa nämn- dens mål, detta bland annat för att det har upplevts som att de är många och orimligt höga. Sedan 2018 har styrmodellen dock ändrats, vilket har inneburit att målen nu är färre, för att det ska bli lättare att följa. I och med detta är verksamheterna också mer in- satta i nämndens satta mål. Det anges också att det är chefernas uppgift att informera om de mål som finns ner i verksamheterna.

Enligt intervjuer framkommer att det upplevs som att nämnden är intresserade av verksamheternas arbete. Utifrån resultat och enkätsvar kan nämnden begära att förvaltningen upprättar en handlingsplan med förslag på åtgärder för ökad måluppfyllelse. Under 2017 togs en handlingsplan fram som nämnden beslutade² om för att öka genomströmningen i gymnasiet.

2.1.2. Bedömning

Vi bedömer att kontrollmålet är delvis uppfyllt.

Vi grundar vår bedömning på att det finns ett inarbetat arbetssätt för det systematiska kvalitetsarbetet med sammanställda kvalitetsrapporter för såväl gymnasieskolan som vuxenutbildning. Det finns även rutiner för rapportering av det systematiska kvalitetsarbetet till nämnd. Utifrån behov har nämnden också beslutat om handlingsplan och åtgär-

2 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, 2017-07-21, Dnr 2016/0081 UAN-6.

(9)

resultat.

Granskningen visar dock också att det finns en del brister. Kvalitetsrapporterna saknar analys och utvecklingsområden. Redovisning av resultat och nämnddialoger har under 2018 uteslutits och slutlig analys med ny verksamhetsplan har skjutits på i och med ny nämndstruktur. Nämnden har därmed inte har fått en samlad bild av verksamheternas resultat och behov under 2018.

Ny nämndstruktur är inte anledning till att utesluta och skjuta upp rapportering och redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet. Vi rekommenderar därför de två nybildade nämnderna att omgående sätta en organisation och struktur kring det systematiska kvalitetsarbetet samt när och på vilket sätt detta ska redovisas till nämnd. Det är av vikt att fullfölja den agenda eller det årshjul som har beslutats om i början av året.

2.2. Organisation och resursfördelning av stöd till elever i behov av särskilt stöd

2.2.1. Iakttagelser

På vuxenutbildningen i kommunen har specialpedagogiskt stöd tillhandahållits två år i rad, detta genom att en specialpedagog anställts av vuxenutbildningen. Vid intervju med rektor framkommer att en positiv utveckling av särskilt stöd gått att urskilja senaste åren.

Det lyfts också att tidigare har organisationen och medel för särskilt stöd varit bristfälligt.

Många elever i verksamheten är i behov av olika typer och omfattning av stöd.

Då samtliga vuxenutbildningar i Sollentuna kommun är upphandlade ges handlingsut- rymme gällande det särskilda stödet i avtalen med aktörerna. De upphandlade skolorna har enligt krav från vuxenutbildningen att tillhandahålla specialpedagoger och stöd för elever med särskilt behov. Uppföljning av det särskilda stödet i de upphandlade verksamheterna sker genom enkäter och samtal med såväl skolorna som med de enskilda eleverna som är föremål för särskilt stöd.

När en elev skrivs in på vuxenutbildningen träffar vuxenutbildningen eleven för att göra en förutredning om behov av stöd föreligger. Eleven får då träffa verksamhetens specialpedagog för att i ett tidigt skede få hjälp. Förhoppningen är att också i framtiden ha medel för att kunna ha en specialpedagog på vuxenutbildningen som en extraresurs inom den egna organisationen.

I granskningen har vi även intervjuat företrädare för Rudbecks gymnasium samt förvalt- ningschef. Vid intervjuer med gymnasiechef, rektorer och lärare framkommer en positiv syn på organisationen som helhet och det särskilda stödet.

I granskningen framkommer att processen till att åskådliggöra och tillsätta extra stöd kan se olika ut. Rektorer följer kontinuerligt närvaro, lärare kan signalera om iakttagelser och misstanke om att extra resurser är nödvändiga och kontakta rektor eller initiera samtal direkt med elevhälsa eller Lärcentrum (studiestödenheten). Eleverna på skolan har också mentorer som träffar eleverna veckovis, där mentorerna har möjlighet att lyfta ärenden till Lärcentrum eller rektor. Lärcentrum har nära kontakt med elevhälsan för att säker- ställa att eleverna tillhandahåller det stöd som behövs. På studiestödenheten Lärcentrum

(10)

PwC

finns fem stycken specialpedagoger och tre personer i befattning speciallärare och stödlä- rare. Dessa är anställda av gymnasieskolan och finansieras av elevpengen, nämnden ger således inga extra anslag till Lärcentrum. Om det stöd som finns hos Lärcentrum ej är tillräckligt söks extra stöd utöver befintliga resurser hos Lärcentrum hos elevens hem- kommun. De extra medel som kan sökas hos kommunerna ska täcka insatser som extra lärarresurs, assistentresurs eller extra pedagogiska hjälpmedel utöver läromedel. Vi får av intervjuer till oss att det stöd som behövs tillsätts genom Lärcentrum och vi har ej fått till oss några brister gällande resursfördelning, de resurser som behövs tillsätts skyndsamt.

Om Lärcentrum får till sig ett ärende och gör en utredning kontaktas den specifika elevens samtliga lärare för att ge kännedom om fallet för att därmed kunna underlätta för eleven.

2.2.2. Bedömning

Vi bedömer att kontrollmålet är uppfyllt.

Vi anser att vuxenhögskolan har god insikt i inskrivna elevers behov i och med den an- ställda specialpedagogen. Resursfördelningen anses ändamålsenlig då krav ställs på upphandlad verksamhet samt att uppföljning görs för att säkerställa att nödvändiga resurser tillhandahålls.

Vi bedömer att organisationen för gymnasieskolan rörande särskilt stöd är ändamålsen- ligt. Vi grundar bedömningen på att flera kanaler finns för att fånga upp behov samt att vi får till oss att stöd sätts in fort. Vi bedömer också att resursfördelningen är ändamålsenlig i och med att gymnasiet har anställda specialpedagoger och extralärare. Vi ser också positivt på att särskilt stöd tillsätts skyndsamt.

2.3. Dialog mellan grundskola, gymnasieskola, vux- enutbildning

2.3.1. Iakttagelser

I årsredovisning för 2017 framkommer att genomströmningen har ökat det senaste tre åren och visar på en fortsatt uppgående trend. Samtidigt upprättade förvaltningen, initierat av nämnden, en handlingsplan (2017) för att öka genomströmningen. I verksamhets- planen för 2018 har nämnden som ett av sina mål att ”studerande folkbokförda i Sollen- tuna och elever studerande på Rudbeck fullföljer sina studier och deras resultat förbätt- ras”. Syftet med målet är att måluppfyllelse och genomströmning från gymnasiet succesivt ska öka. Av verksamhetsplan, handlingsplan och årsredovisning framgår dock inte att det önskas en dialog eller samarbete mellan grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning kring prioriterade satsningar för att förbättra skolresultaten eller genomströmningen.

I intervjuer framkommer att viss överlämning av elever från grundskolan till gymnasiet sker, men det berör mestadels elever som tidigare varit i behov av särskilt stöd. Studieväg- ledarna åker ut till grundskolan och informerar för att hjälpa eleverna att göra rätt gym- nasieval. Enligt intervjuer finns det dock inget samarbete eller dialog mellan grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning.

Av intervjuerna framgår att det finns en önskan om en ökad dialog och samarbete utbild- ningarna emellan. Något sådant uppdrag har inte initierat från förvaltningen ännu, men

(11)

nya utbildningsnämnden.

2.3.2. Bedömning

Vi bedömer kontrollmålet som ej uppfyllt.

Det förekommer inte någon dialog mellan grundskolan, gymnasieskolan, och vuxenutbildningen trots att det är en del av nämndens måluppfyllelse att förbättra skolresultaten och öka genomströmningen.

Vi rekommenderar att behov och form för dialog mellan grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen ses över och att de nu berörda nämnderna därefter ger förutsätt- ningar för att en sådan dialog skapas.