Dnr 2016/0716 KS-2 Diariekod: 002
Kommunstyrelsen
Yttrande över utredningen Ordning och reda i välfärden (SOU 2016:78)
Förslag till beslut
Kommunstyrelsen föreslås besluta följande:
• Kommunstyrelsen överlämnar bilaga 1 till kommunledningskontorets tjänsteutlåtande 2016-12-01 till Regeringen som Sollentuna kommuns yttrande över betänkandet Ordning och reda i välfärden (SOU 2016:78).
Sammanfattning
I mars 2015 tillsatte Regeringen den s.k. Välfärdsutredningen att föreslå ett nytt regelverk för offentlig finansiering av privat utförda välfärdstjänster.
I november 2016 överlämnade utredaren ett delbetänkande, Ordning och reda i välfärden, SOU 2016:78, till Regeringen.
I utredningen föreslås bl.a. att endast juridiska personer med tillstånd ska få bedriva offentligt finansierade välfärdstjänster och att övervinster ska återföras i verksamheten.
Bakgrund
Regeringen beslutade den 5 mars 2015 att tillsätta en särskild utredning – ledd av tidigare kommunalrådet Ilmar Reepalu - att föreslå ett nytt regelverk för offentlig finansiering av privat utförda välfärdstjänster. Syftet var att säkerställa att offentliga medel används till just den verksamhet de är avsedda för och att eventuella överskott som huvudregel ska återföras till den verksamhet där de uppstått.
Utredningen antog namnet Välfärdsutredningen.
I november 2016 överlämnade utredaren ett delbetänkande, Ordning och reda i välfärden, SOU 2016:78, till Regeringen.
Sollentuna kommun är inte en av remissinstanserna.
Möjligheten att yttra sig över ett förslag från Regerinen står dock alltid öppen för var och en som har synpunkter på det. Sollentuna kommun kan därför yttra sig över delbetänkandet.
Eventuella yttranden ska vara Regeringen tillhanda senast den 24 februari 2017.
Kommittédirektiv
1. Kommittédirektiv 2015:22 2. Kommittédirektiv 2015:108
Kommittédirektiv 2015:22
Utredaren ska föreslå hur offentlig finansiering av privat utförda välfärdstjänster kan utformas så att den säkrar likvärdighet, kvalitet, samhällsekonomisk effektivitet, behovsstyrning och öppenhet.
De nya reglerna ska omfatta verksamhet inom skolväsendet och äldreomsorgen, sådan hälso- och sjukvård som omfattas av hälso- och sjukvårdslagen, hem för vård och boende (HVB), all verksamhet inom socialtjänsten som bedrivs i privat regi kopplat till socialtjänstelagen (SoL) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).
Utredaren ska undersöka hur regelverket som styr upphandling av bl.a.
sociala tjänster kan förenklas och göras mer flexibelt.
Utredaren ska klarlägga om valfrihetssystem enligt LOV kan anses utgöra tillstånds- eller auktorisationssystem enligt 2014 års upphandlingsdirektiv.
Utredaren ska utvärdera de regler som gäller för tillfälliga asylboenden och lämna förslag på åtgärder som innebär krav på att privata aktörer som vill få del av offentliga medel ska kunna visa hur dessa används i verksamheten och komma brukarna till godo.
Utredningen ska också analysera hur aktörer utan vinstintresse ska kunna utvecklas och få en mer framskjuten roll som utförare inom välfärden.
Kommittédirektiv 2015:108
Utredaren ska utreda utökad tillståndsplikt inom socialtjänstens område samt hur de register som Inspektionen för vård och omsorg (IVO) för, kan förbättras.
Utredaren ska vidareutveckla Ägarprövningsutredningens förslag om krav på ekonomisk långsiktighet, insikt erfarenhets och lämplighet samt bedöma om någon motsvarande prövning bör göras av anställda i offentlig
verksamhet som befinner sig i ledande ställning.
Förslagen i delbetänkandet
Inledning
I delbetänkandet finns fem huvudförslag, vilka beskrivs nedan.
1. Utformning av en vinstbegränsning för privata företag inom den offentligt finansierande välfärdssektorn
2. Utveckling av ägar- och ledningsprövning
3. Höjning av direktupphandlingsgränsen vid upphandling av välfärdstjänster
4. Premiering av idéburna aktörer vid upphandling samt andra förslag avseende den idéburna sektorn
5. En ny LOV för att stimulera mångfald
Övriga frågor som omfattas av uppdraget kommer att behandlas i utredningens slutbetänkande som ska lämnas senast den 2 maj 2017.
Hela delbetänkandet finns att läsa på Regeringens hemsida:
http://www.regeringen.se/rattsdokument/statens-offentliga- utredningar/2016/11/sou-201678/
1. Utformning av en vinstbegränsning för privata företag inom den offentligt finansierande välfärdssektorn
Endast juridiska personer ska få ta emot offentlig finansiering inom välfärdssektorerna
Det ska ej längre vara möjliget för enskilda individer att driva offentligt finansierad verksamhet. Övergångsregler gäller dock fram till 1 juli 2019.
Kravet kommer att omfatta fristående förskolor och skolor, hemtjänst, HVB-hem, boenden för äldre, assistans och annan verksamhet för funktionshindrade samt all typ av hälso- och sjukvård.
Den juridiska personen måste ha tillstånd att motta den offentliga finansieringen
Sådant tillstånd lämnas av IVO för de verksamheter som lyder under socialtjänstlagen, LSS och hälso- och sjukvårdslagen samt av Statens skolverk för de fristående förskolorna och skolorna.
För att få tillstånd ska den juridiska personen kunna visa
- att offentliga medel i huvudsak kommer att användas till det de är avsedda för och
- att man har ekonomiska förutsättningar att uppfylla de föreskrifter som gäller för verksamheten.
Kommuner och landsting ska inte få ge ersättning till juridiska personer som saknar tillstånd.
Vinstmaximering
Utredningen föreslår att en juridisk person med tillstånd bara får ha ett visst rörelseresultat. Rörelseresultat är företagets vinst före avdrag för finansiella kostnader (räntor, koncernbidrag m.m.).
Utredningen föreslår att det maximalt tillåtna rörelseresultatet sätts till den statslåneränta som gällde vid föregående räkenskapsårs utgång med ett tillägg på sju procentenheter multiplicerat med operativt kapital1 vid föregående räkenskapsårs utgång.
1
För att bl.a. underlätta för nyföretagande och för privata aktörer att kunna klara år med sämre resultat, föreslås att det ska vara möjligt att kompensera för negativa rörelseresultat samt dålig lönsamhet som uppkommit under de tre föregående räkenskapsåren. Syftet är bl.a. att underlätta för nya aktörer att ta sig in på marknaden.
Utredningen föreslår vidare att tillfälliga övervinster ska vara tillåtna om det finns särskilda skäl. Detta i syfte att parera för oförutsedda händelser eller felbudgetering som kan uppstå. Sådana övervinster ska dock återföras i verksamheten påföljande räkenskapsår.
Inga värdeöverföringar från den juridiska personen får göras utöver det tillåtna rörelseresultatet
För att undvika kringgående av reglerna föreslås att inga värdeöverföringar från den juridiska personen får göras utöver det tillåtna rörelseresultatet.
Som exempel kan nämnas att ägare eller närstående till ägare tar ut löner som är väsentligt högre än vad som är marknadsmässigt motiverat för den tjänst de har i företaget.
Välfärdsverksamhet ska drivas inom en separat juridisk person
För att kraven som ställs för att få tillstånd att motta offentlig finansiering ska gå att kontrollera och följa upp anser utredningen att välfärdsverksamhet ska drivas inom en separat juridisk person.
Det ska därmed inte vara möjligt att bedriva annan typ av verksamhet inom ramen för en juridisk person som bedriver offentligt finansierad
välfärdsverksamhet.
Tillsyn
Utredningen föreslår att Statens skolinspektion och Inspektionen för vård och omsorg (IVO) ska ha ansvaret för tillsyn av de föreslagna
bestämmelserna.
Myndigheterna ska ha tillsynsansvar över att de juridiska personer som bedriver välfärdsverksamhet följer kraven på begränsat rörelseresultat och inte gör värdeöverföringar utöver rörelseresultatet.
Alla juridiska personer som har tillstånd att ta emot offentlig finansiering ska årligen lämna en årsredovisning till tillsynsmyndigheten. Redovisningen ska vara granskad av en auktoriserad eller godkänd revisor.
Undantag för asylboenden
Utredningen bedömer att de tillståndskrav och därmed
vinstbegränsningskrav som utredningen föreslår inom övriga delar av välfärdssektorn inte bör införas för privata asylboenden.
Ett skäl för denna bedömning är att leverantörer av asylboenden, med ett sådant krav, riskerar att lämna marknaden eftersom det till skillnad från de
flesta andra välfärdsområden finns en tydlig alternativ marknad för leverantörerna.
2. Utveckling av ägar- och ledningsprövning
Ägarprövningsutredningen föreslog i betänkandet Krav på privata aktörer i välfärden (SOU 2015:7) att det skulle uppställas krav på ekonomisk
långsiktighet, insikt, erfarenhet och lämplighet för att få tillstånd att bedriva verksamhet enligt socialtjänstlagen och LSS samt för godkännande av enskilda att bedriva utbildning.
I Välfärdsutredningens uppdrag har ingått att utveckla ägarprövningsutredningens förslag.
Utredningen lämnar förslag på vilken krets som ska prövas vid en ägar- och ledningsprövning.
Prövningen ska göras av verkställande direktör eller annan som genom en ledande ställning eller på annat sätt har ett bestämmande inflytande över verksamheten samt av styrelse och ägare med ett väsentligt inflytande över verksamheten.
Dessa ska genom tidigare erfarenhet eller på annat sätt styrka att de har insikt i de föreskrifter som krävs för att bedriva verksamheten. Vidare krävs att samtliga företrädare för den juridiska personen, i övrigt bedöms lämpliga att företräda verksamheten.
3. Höjning av direktupphandlingsgränsen vid upphandling av välfärdstjänster
Utredningen föreslår att upphandlingar av välfärdstjänster vars värde understiger tröskelvärdet på 750 000 euro ska undantas från den nya lagen (2017:000) om offentlig upphandling (nya LOU), i de fall upphandlingen inte har ett bestämt gränsöverskridande intresse.
Utredningen föreslår att upphandlingar av välfärdstjänster vars värde överstiger 750 000 euro ska regleras i ett nytt kapitel i LOU. Vid sådana upphandlingar ska upphandlande myndigheter själva kunna utforma upphandlingsförfarandet. Det blir därmed exempelvis möjligt att ingå ramavtal utan beaktande av den tidsgräns på fyra år som gäller enligt huvudregeln.
4. Premiering av idéburna aktörer vid upphandling samt andra förslag avseende den idéburna sektorn
Utredningen bedömer att det inte är möjligt att i en upphandling generellt ställa krav på att endast idéburna aktörer ska tilldelas kontrakt.
Det finns dock enligt upphandlingsdirektiven möjlighet att reservera
deltagandet i ett upphandlingsförfarande för vissa tjänster till organisationer som bl.a. återinvesterar eventuell vinst. Utredningen föreslår att denna möjlighet införs i den föreslagna regleringen av upphandling av välfärdstjänster i nya LOU.
Utredningen föreslår att Upphandlingsmyndigheten och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor får i uppdrag att gemensamt utarbeta en vägledning för hur samverkan mellan det offentliga och idéburna
organisationer kan utvecklas genom ingående av idéburna offentliga partnerskap. Uppdraget ska genomföras i samråd med relevanta aktörer, så som Sveriges Kommuner och Landsting och civilsamhällets organisationer.
5. En ny LOV för att stimulera mångfald
Utredningen föreslår att en ny lag om valfrihetssystem ska ersätta nuvarande LOV.
I stället för att koppla tillämpningsområdet till en upphandlingsrättslig definition föreslår utredningen att lagen ska gälla generellt för tjänster som omfattas av vissa angivna lagar, såsom HSL, SoL och LSS. Detta innebär dock i princip inte någon förändring av tillämpningsområdet.
I den nya lagen införs ytterligare grunder för när en sökande får uteslutas.
Utredningen föreslår vidare att det i lagen ska anges att kommuner och landsting ska se till att avtal som ingås inom ramen för ett valfrihetssystem innehåller villkor som gör det möjligt att avsluta avtalet om kommunen eller landstinget beslutar att avsluta valfrihetssystemet.
Vidare föreslås att förvaltningslagen (1986:223) ska tillämpas vid
handläggningen av ärenden enligt den nya lagen om valfrihetssystem, vilket inte är fallet enligt nuvarande LOV. Det gäller till exempel myndighetens möjlighet att kunna rätta ett beslut som innehåller en uppenbar oriktighet till följd av skrivfel, räknefel eller liknande. Ett annat exempel är skyldigheten att ändra ett beslut som myndigheten meddelat som första instans, om detta är uppenbart oriktigt på grund av nya omständigheter eller av någon annan anledning, under förutsättning att en sådan ändring kan ske snabbt och enkelt och utan att det blir till nackdel för någon enskild.
Möjligheten att ansöka om rättelse enligt nuvarande reglering ska ersättas med förvaltningsrättsliga bestämmelser om överklagande av beslut.
Möjlighet att väcka talan om skadestånd ska gälla i fall då en sökande inte godkänts till ett valfrihetssystem.
Utredningen bedömer även att det är rättsligt möjligt att reservera ett valfrihetssystem enbart för idéburna aktörer om det i det enskilda fallet kan motiveras utifrån de krav som EU-rätten uppställer.
Katarina Kämpe Ingegärd Bornelind Charlotte Enges
Kommundirektör Kommunjurist Finanschef
Bilaga: Förslag till yttrande
