Dagvattenutredning
Hästen 19, Botkyrka kommun
Dagvattenutredning
Uppdragsgivare
JGN Bygg & Projekt
Sportfältesvägen 3 754 19 Uppsala
Våra handläggare Kajsa Forsberg Mathias Wallin
Datum 2017-01-25
Uppdatering 2020-08-31
Innehåll
1 UPPDRAG OCH SYFTE ... 2
2 UNDERLAG ... 3
3 RIKTLINJER FÖR DAGVATTENHANTERING ... 3
4 OMRÅDESBESKRIVNING ... 3
4.1 Markförhållanden och topografi ... 4
4.2 Recipient och statusklassning ... 5
4.3 Befintlig dagvattenhantering ... 5
5 BERÄKNINGAR ... 6
5.1 Befintlig och planerad markanvändning ... 6
5.2 Flöden ... 7
5.3 Dagvattenåtgärder ... 8
6 ÖVERSVÄMNINGSRISK VID SKYFALL ... 9
7 FÖRSLAG PÅ DAGVATTENHANTERING ... 10
7.1 Infiltrationsstråk ... 11
7.2 Genomsläppligbeläggning ... 12
8 FÖRORENINGAR ... 13
9 SLUTSATS ... 14
1 Uppdrag och syfte
Bjerking AB har på uppdrag av JGN Bygg & Projekt AB tagit fram en dagvattenutredning för Hästen 19 i Botkyrka kommun. Dagvattenutredningen för fastigheten utfördes delvis 2017-01-25 och har kommpletterats för ny situationsplan. Den nya situationsplanen omfattar den befinfliga fastigheten Hästen 19 samt intilliggande ytor öster om fastigheten, se figur 1 och 2.
För Hästen 19 planeras ombyggnad av fastighetens befintliga industrilokaler till
flerbostadshus. Dagvattenutredningen syftar till att utreda dagvattensituationen i nuläget och vid framtida exploatering samt att ge rekommendationer gällande
dagvattenhanteringen vid den framtida exploateringen.
Parallellt med utredningsarbetet 2017 utförde Bjerking AB en översiktlig miljöteknisk markundersökning.
Figur 1. Utredningsområde. Fastigheten Hästen 19 markerad med svart streckad linje och utredningsområdet markerat med röd streckad linje.
Hästen 19
Figur 2. Befintlig markanvändning. Ungefärlig utredningsområdesgräns markerad med röd streckad linje.
2 Underlag
• VISS, Vatteninformationssystem Sverige.
• SGU:s kartvisare.
• Situationsplan, daterad 2020-06-08.
• Dagvattenstrategi för Botkyrka kommun, daterad 2012-11-22
• Svenskt Vattens publikation P110 ”Dimensionering av allmänna avloppsledningar” (2016)
• Svenskt Vattens Publikation P105 ”Hållbar dag- och dränvattenhantering och analys av avloppssystem” (2011)
3 Riktlinjer för dagvattenhantering
Botkyrka kommun har tagit fram en strategi för hantering av dagvatten inom kommunen för att uppnå en robust och hållbar dagvattenhantering. Strategin fastställer bl.a. att dagvatten i första hand ska omhändertas lokalt så långt det är möjligt och att öppna lösningar för avledning av dagvatten ska föredras. Lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) förordas för att dagvatten kan rinna långsamt och renas.
4 Områdesbeskrivning
Det aktuella planområdet ligger strax sydväst om Tumba station i Botkyrka kommun.
Planområdets upptar en yta av ca 0,1 ha och är idag en industrifastighet som bl.a.
inhyser en fordonsverkstad.
gräsyta
Hästen 19
Planområdet gränsar mot Grödingevägen i nord och väst samt mot en bostadsfastighet i söder. Mot öster avgränsas området av Kungsvägen och en mindre gräsyta som finns mellan vägen och planområdet, se figur 2.
Närområdet utgörs till största del av enfamiljshus, se figur 1.
4.1 Markförhållanden och topografi
Enligt SGU:s jordartskarta består den naturliga jorden inom det aktuella området av postglacial sand vid den norra delen och av sandig morän i den södra delen, se figur 3.
Marken inom området sluttar åt nordost med höjder mellan ca +36 och +34 m. Även omgivande mark sluttar generellt i samma riktning.
Vid den miljötekniska markundersökningen noterades jordlagerföljd i provpunkterna och en fältbedömning av förekommande jordarter gjordes. I provpunkterna påträffades 0,5- 0,8 m fyllning av främst sandig eller siltig karaktär. Under fyllningen påträffades silt. I tre av punkterna hade silten inslag av sand eller lerskikt. Skruvprovtagning utfördes till som mest 4 meter. Djupare belägen jord och berg har undersökts i två punkter med sondering.
Bedömningen är att förmodat berg påträffades vid 5 respektive 7 meter under markytan i punkterna. Vid en av punkterna bedömdes ett lager morän vila på berg. Vid
undersökningen installerades även ett grundvattenrör med filterspets ca 5 meter under markytan mot berg, med filterspetsen i bedömd morän. Vid kontroll påträffades inget vatten i röret.
Sand kan uppskattas ha en hydraulisk konduktivitet på runt 10-4 m/s, vilken ger sanden en god förmåga att infiltrera vatten. Hydraulisk konduktivitet för siltiga jordar kan variera mellan 10-5 till 10-7 m/s beroende på om det finns inslag av sand eller lera. Förmågan att infiltrera vatten i silt är därmed betydligt mindre.
Resultatet av utförd miljöteknisk markundersökning har påvisat föroreningshalter under Naturvårdsverkets generella riktvärden för känslig mark (KM), dvs. riktvärden som är tillämpliga för bostadsmark. För mer detaljerad beskrivning av utförd undersökning se separat PM Översiktlig miljöteknisk markundersökning1.
1 PM Miljöteknisk markundersökning, Bjerking AB. Daterad 2017-01-03.
Figur 3. Jordarter inom det aktuella området (utdrag från SGU’s kartvisare).
4.2 Recipient och statusklassning
Det aktuella området ligger inom Tullingesjöns tillrinningsområde. Även det tekniska avrinningsområdet redovisar att dagvatten från området i nuläget avleds via
ledningssystem till Tumbaån. Tumbaån är ca 2 km lång och har sitt utlopp i Tullingesjön.
Innan utloppet passerar vattnet Hamringe våtmark. Statusklassning från 2015 fastställer att Tumbaån har en måttlig ekologisk status bedömt med avseende på kiselalger och en god kemisk status (undantaget kvicksilver och bromerad difenyleter), gäller även för fövaltningscykel 3 (2017-2021).
Tullingesjön upptar en yta av ca 2 km2 och står i förbindelse med Mälaren via
Flottbrokanal och Albysjön. Beslutade miljökvalitetsnormer från 2009 samt arbetsmaterial från 2016 fastställer att Tullingesjön uppnår god ekologisk status (samt måttlig ekologisk status pga övergödning för förvaltningscykel 3 2017-2021) och god kemisk status (med undantag för kvicksilver och bromerad difenyleter samt förlängd tidsfrist för TBT som är ett ämne som förekommer vid båtbottentvättar) (VISS Vatteninformationssystem Sverige).
I SGU:s brunnsarkiv finns inga registrerade brunnar för dricksvattenändamål inom eller i närområdet (<100 m) av det aktuella området. Området ligger heller inte inom ett yt- och/eller grundvattenskyddsområde (Dagvattenstrategi för Botkyrka kommun).
4.3 Befintlig dagvattenhantering
I dagsläget avrinner dagvatten från fastigheten diffust mot Grödingevägen och
Kungsvägen enligt marklutningen. Vid del av Kungsvägen bedöms det att en viss del av dagvattnet infiltreras i grässlänten. Dagvatten som når Kungsvägen och Grödingevägen leds från området via tre dagvattenbrunnar, se figur 4. Enligt Botkyrka kommuns karta för tekniskt avrinningsområde har dagvattennätet sitt utlopp i Tumbaån. Hur byggnaderna dräneras idag och eventuella oljeavskiljare i källarplan är okänt.
Postglacial sand
Sandig morän
Ytlig morän på berg
Figur 4. Befintliga VA-ledningar i området.
5 Beräkningar
5.1 Befintlig och planerad markanvändning
Planområdet omfattar en yta på 990 m2. I dagsläget består marken av byggnader och omgivande asfalterade ytor med en del mindre gräspartier. Verksamheten som bedrivs inom området rör bl.a. olika fordonsverksamheter.
Den planerade ombyggnationen vid Hästen 19 innefattar nybyggnad där befintlig bebygelse ersätts med ett flerbostadshus med fyra våningar.
Fyra privata uteplatser planeras längs med byggnaden ut mot Grödingevägen. Inom gårdsytan planeras tillkomst av grönytor och grusad yta med parkeringsplatser. För befintlig och planerad markanvändning se figur 5 och tabell 1.
Tabell 1. Sammanställning av markancänding inom utredningaområdet.
Markanvändning Avrinnings-
koefficient Befintlig situation Planerad situation
Tak [ha] 0,9 0,0303 0,032
Grönyta [ha] 0,1 0,0083 0,036
Infart/parkering (asfalt) [ha] 0,8 0,060 -
Lekplats (asfalt) [ha] 0,8 - 0,006
Uteplats (hårdgjord) [ha] 0,8 - 0,005
Grusplan [ha] 0,4 - 0,020
Totalt [ha] - 0,099 0,099
Figur 5. Befintliga (t.v.) och planerade (t.h.) markytor för utredningsområdet.
5.2 Flöden
Dimensionerande flöden har beräknats med rationella metoden enligt Svenskt Vattens P110. Återkomsttiden är satt till 10, 20 och 100 år med en varaktighet på 10 minuter och klimatfaktorn 1,25 för scenario efter ombyggnation. Valda avrinningskoefficienter för de olika ytorna finns listade i tabell 1. Resultatet presenteras i tabell 2 och 3.
Tabell 2. Flöden före ombyggnation.
Befintlig situation Yta (ha)
Avrinnings - koefficient
Reducerad yta (ha)
Qdim 10-årsregn
Qdim 20-årsregn
Qdim 100- årsregn
Tak 0,030 0,9 0,027 6 7 13
Grönyta 0,009 0,1 0,0009 1 1 1
Asfalt 0,060 0,8 0,048 10 14 23
Totalt 0,099 0,77 0,076 17 22 37
Tabell 3. Flöden efter ombyggnation med klimatfaktor på 1,25.
Planerad situation Yta (ha)
Avrinnings - koefficient
Reducerad yta (ha)
Qdim 10-årsregn
(l/s)
Qdim 20- årsregn (l/s)
Qdim 100- årsregn
(l/s)
Tak 0,032 0,9 0,029 8,2 10 18
Grönyta 0,036 0,1 0,007 1,0 1.3 2
Hårdgjorda lekplats 0,006 0,8 0,005 1,4 1,7 3
Uteplats (hårdgjord) 0,005 0,8 0,004 1,4 1,7 3
Grusplan 0,020 0,4 0,008 2,3 2,9 4
Totalt 0,099 0,5 0,5 14 18 30
Dimensionerande flöde för 20-årsregn har beräknats till 22 l/s före ombyggnation och till 18 l/s efter ombyggnation, utan fördröjande åtgärder. Det lägre flödet efter planerad
byggnation beror på att den dimensionerande avrinningskoefficienten minskar från 0,77 till 0,50 då hårdgjorda ytor ersätts med gröana och genomsläppliga ytor.
5.3 Dagvattenåtgärder
Enligt flödesberäkningar beräknas utredningsområdets avrinning att minska då andelen hårdgjorda ytor minskar. Då avrinningen inte ökar bör dagvattenåtgärder planeras i syfte för rening, infiltration till grundvatten och bevattning av vegetation.
Stockholm stad har tagit fram en åtgärdsnivå för dagvattenhantering vid ny- och ombyggnation. För att miljökvalitetsnormerna (MNK) i Stockholms stads
vattenförekomster ska uppnås behöver föroreningsbelastningen i sjöar och vattendrag minska med 70–80%. För att uppnå detta måste ca 90% av dagvattnets årsvolym fördröjas och renas2. Åtgärdsnivån innebär att systemen ska dimensioneras för en våtvolym på 20 mm från hårdgjorda ytor. Om anläggningar dimensioneras för att kunna ta hand om 20 mm nederbörd klarar de av att fördröja och rena 90% av årsnederbörden.
Systemen ska ha en mer långtgående rening än sedimentation.
För att omhänderta 20 mm regn från hårdgjorda ytor inom utredningsområdet behöver ca 11 m3 dagvatten renas och fördröjas, se tabell 4. Utredningsormådet har delats in i tre olika delområden, se figur 7.
2Dagvattenhantering – Åtgärdsnivå vid ny- och större ombyggnation. Stockholm stad. Version 1.1 2016
Figur 7. Uppdelning av planområdet i delområde A, B och C.
Tabell 4. Beräknade dagvattenvolymer för planområde uppdelat i A och B samt för takvatten inom vardera delområde. Dagvattenvolymer som faller på grönytan tillför område C.
Område
Yta (ha)
Avrinnings- koefficient
Erfordelig dagvattenvolym vid
20 mm regn (m3)
A 0,041 - -
Tak 0,018 0,9 3
Grusplan 0,02 0,4 2
B 0,026 -
Tak 0,014 0,9 3
Uteplatser 0,0048 0,8 1
C 0,032 - -
Lekplats 0,005 0,8 2
Totalt 0,099 - 11
6 Översvämningsrisk vid skyfall
Beräkningar visar ett dimensionerande flöde för 100-årsregnet på 24 l/s. Vid större regn behöver vattnet kunna avrinna bort från byggnader för att minska risk för vattenskador.
Med hänsyn till markens lutning bedöms vatten inte bli stående inom fastigheten
Dagvattnet bedöms framförallt avrinna via gårdsytans gårdsplan ned mot vägen, se figur 8. En mindre del bedöms även avrinna via gräsytor vilket har en fördröjande effekt på flödet ned mot vägen.
Figur 8. Ytliga avrinnigsvägar utifrån befintliga höjder. Utredningsområdet markerad med svart linje.
7 Förslag på dagvattenhantering
Inom området har fältundersökning främst påvisat sandig fyllning och naturlig jord av silt inom fastigheten. Sandig jord har en god förmåga att infiltrera vatten medan silt har en sämre förmåga. Marken bedöms därför ha en begränsad förmåga att infiltrera vatten.
För att omhänderta 20 mm regn från hårdgjorda ytor behöver ca 11 m3 renas och födröjas inom utredningsområdet fördelat på tre olika områden, se tabell 4. Utförda beräkningar visar att en betydande del av dagvatten från planområdet kommer från takavrinning. Dagvatten från tak kan anses vara relativt rent där föroreningsinnehållet endast är kopplat till takets material och atmosfärisk deposition.
Takvatten samt hårdgjorda ytor som uteplatser och lekplats föreslås avledas ytligt till grönytor/infiltrationnstråk utmed utredninsområdesgränsen, se figur 9. Infiltrationsstråket bör anläggas i ett lågpunktsståk som skapar avrinning bort från byggnaden och möjliggör uppsamling av dagvatten under kortare perioder, se figur 8. Beräknat en nedsänking på 0,1 m har infiltrationsstråket ett ytbehov på totalt ca 90 m2 för att fördröja totalt 9 m3 dagvatten. Stuprör kan avledas ytligt via grönyta eller ränndalar. Bräddningsbrunn eller dräneringsledning kan anläggas för att avleda överflödigt dagvatten.
Parkering inom fastigheten är uppdelad på två ytor med två respektive fyra p-platser.
Föroreningsmängden från parkeringsytorna bedöms därför vara begränsad. Den gruslagda parkeringsytan föreslås genomföras genomsläpplig och underliggande genomsläppligt förstärkningslager vilket minskar avrinningen från ytorna och tillåter att vattnet genomgår rening genom viss infiltration i mark. Den grusade parkeringsytan innebär ett fördörjningsbehov på 2 m3. Genomsläpplig beläggning med exempelvis tjocklek på 0,2 m och porositet på 30 % innebär ett ytbehov på ca 35 m2. Det medför att parkeringen har kapacitet för att fördörja mer om hela ytan anläggs med genomsläpplig beläggning. Yta och djup kan anpassas beroende på behov. Om delar av ytan anläggs med asfalt blir fördröjningsbehovet och ytbehovet av anläggning större.
Figur 9. Skiss över förslag på dagvattenhantering inom Hästen 19.
7.1 Infiltrationsstråk/makadamdike 7.1 Infiltrationsstråk
Infiltrationsstråk bidrar till att fördröja, rena och avleda dagvatten från hårdgjorda ytor.
Infiltrationsstråket utformas som ett svackformat, gräsbeklätt dike och har en god reningsförmåga, se Figur 10. För att uppnå önskad rening och fördröjning bör diket inte slutta mer än 1 % i längdled. Diket byggs upp av makadam i botten, grus, matjord samt ett växtbeklätt övre lager där vatten fördröjs. I kanten av diket anläggs en kupolbrunn som fungerar som översvämningsskydd. Brunnen bör placeras en bit upp på dikeskanten eller upphöjd från botten för att fungera som översvämningsskydd. Om brunnen anläggs i dikets botten förlorar den sitt syfte. Diket kan kopplas till dagvattennätet via en
dräneringsledning i dikets dräneringslager om vattnet inte bör infiltrera till underliggande mark.
Underhåll behövs i form av gräsklippning, krattning, rensning av ogräs samt allmän renhållning. Efter en tid minskar genomsläppligheten för ytlagret och stråken kan till slut bli helt igensatt. Återskapning sker genom luckring eller byte av ytlager vilket bör ske på ett sådant sätt att föroreningar som bundits till lagret inte sprids.
Dagvatten från stuprrör kan avledas ytligt via ränndalar och grönytor, se figur 11. För att motverka risken för dagvatten vid fasad bör marken lutas bort från byggnaden och delvis anläggas med ränndalar vid behov. För att tiilgängliggöra dagvatten för bevattning mm kan regntunna placeras vid stuprör.
Figur 10. Exempel på infiltrationsstråk (t.h) och illustration på hur de fungerar (t.v) (Foto: Bjerking, Illustration: Bjerking AB).
1 Typritning Ränndal och vattentunna med flottrör 2 Typritning Stuprörsslang
3 Typritning Ränndal
Vid område A finns relativt stora andelar grönyta att leda takvattnet genom för att uppnå fördröjning och till viss mån tillåta infiltration. Längs med grönyta närmast byggnad kan
7.2 Genomsläppligbeläggning
Genomsläpplig beläggning är ett alternativ för att kombinera exempelvis parkeringsytor, gångbanor eller gårdsplan med dagvattenhantering. Vatten tillåts infiltrera genom
Figur 11. Typritningar för lösningar för avledning av takdagvatten.
Ytor med genomsläpplig beläggning renar genom sedimentering av partiklar, följt av filtrering och slutligen fastläggning. Mindre oljespill från bilar binds till beläggningen samt det övre marklagret och kommer efter hand att brytas ner, genomsläpplig beläggning bedöms vara en naturlig process för oljeavskiljning.
Regelbunden skötsel behövs i form av gräsklippning, ogräsrensning och högtrycksspolning som kombineras med vakuumsugning samt byte av igensatt fogmaterial. Underhållsbehovet styrs av vald beläggningstyp.
Figur 12. Två exempel på genomsläpplig beläggning (Foto:Bjerking)
8 Föroreningar
Översiktliga föroreningsberäkningar har utfört för planerad situation i StormTac (v20.2.2) och baseras på Scabhlonvärden för ämnen för olika typer av markanvändning.
Schablonvärdena innehåller stora osäkerheter och bör därför mer ses som en
fingervisning än som exakta mängder/halter. Föroreningsberäkningarna har utförts för hela plan området med en nederbörd på 590 mm/år.
Föroreningsberäkningarna i StormTac baseras på maranvändningstypen industriområde för befintlig situation och flerfamiljehusområde för planerad situation, se Tabell 5.
Beräkningarna visar att föroreningsmängderna och halterna minskar efter planerad byggnation.
Tabell 5. Beräknad föroreningsbelastning och föroreningshalt i planerad och befintlig situation.
Belastning Halt
Ämne Befintlig
markanvädning
Planerad markanvändning
Befintlig markanvädning
Planerad markanvändning
Enhet kg/år kg/år µg/l µg/l
P 0,092 0,058 270 200
N 0,60 0,45 1 800 1 600
Pb 0,009 0,0036 26 13
Cu 0,014 0,0075 40 26
Zn 0,084 0,025 240 88
Cd 0,00045 0,00017 1,3 0,58
Cr 0,0042 0,0029 12 10
Ni 0,0051 0,0024 15 8,2
SS 31 17 89000 60 000
BaP 0,000045 0,000012 0,13 0,042
9 Slutsats
Resultatet av utförda beräkningarna visar att planerad ombyggnation medför minskade föroreningshalter och dagvattenflöden från området. Ett lokalt omhändertagande av dagvattnet genom avledning via grönytor och planteringar har föreslagits. Detta ger ytterligare reducering av föroreningsinnehåll i dagvattnet och en minskad avrinning.
Sammantagen bedömningen är att den planerade ombyggnation och föreslagen dagvattenhantering har en positiv påverkan på den ekologiska och kemiska
vattenstatusen i recipienten och att situationsplanen gällande utredningsområdet därmed inte riskerar att försämra miljökvalitetsnormerna.
Bjerking AB
Kajsa Forsberg 010-211 85 12
kajsa.forsberg@bjerking.se
