Swedbank Östersjöanalys Nr maj 2012

Swedbank Östersjöanalys

Polen

Europas tillväxtstjärna tappar lyskraft – men ljusstyrkan alltjämt bland den starkaste i regionen

 Efter att Polens BNP-tillväxt nått 4,3 % ifjol förutser vi en nedväxling till 2,7 % i år och 3,2 % nästa år. Svagare export, lägre investeringar och en stigande arbetslöshet dämpar den inhemska efterfrågan.

 Krisen i eurozonen underlättar regeringens beslut att skjuta EMU- inträdet på framtiden. Även om konvergenskriterierna sägs kunna uppfyllas 2015 är det inte sannolikt att zlotyn knyts till euron i ERM2 under 2013.

 Krisen i eurozonen riskerar dämpa tillväxten och försvåra budget- konsolideringen. Ytterligare åtgärder krävs därför för att få ned det strukturella budgetunderskottet till 0,5 % av BNP 2015. Viktigt för Polens konkurrenskraft på längre sikt är att öka förädlingsvärdet i produktionen genom ökade satsningar på innovation och ny tekno- logi, utbildning och infrastruktur. Att öka deltagandet på arbetsmark- naden bör också stå högt upp på reformagendan.

Det finns flera anledningar att tala om Polen

Den 1 januari i år lämnade Polen över ordförandeskapet i EU till Danmark efter en hektisk höst. Å ena sidan kunde Polen stoltsera med att klarat den globala recessionen och finanskrisen bättre än många andra länder, men å andra sidan medförde utanförskapet gentemot euroländerna en svårighet att leda regionen med alla dess problem. Eurozonens kris har samtidigt medfört att Polen skjuter medlemskapet på framtiden, även om ”grytan hålls kokande” genom att de närmaste åren även fortsättningsvis används till att uppfylla konvergenskriterierna. Istället för att fokusera på om Polen klarar av att vara medlem i EMU, ställer nu landet frågan vad eurozonen behö- ver göra för att attrahera Polen som ny medlem. Självförtroendet är högt och insikten om landets betydelse stor.

Polens självförtroende har stärkts

Nyligen har Kinas avgående premiärminister Wen Jiabao besökt Po- len, och Kina ser alltjämt Polen som ett av länderna som underlättar vägen in i Öst- och Centraleuropa. Här finns stora investeringsbehov, men även en stark hemmamarknad som hjälpt landet hålla uppe kon- junkturen under osäkra omvärldsförhållanden. Nu ökar riskerna även för den polska ekonomin – läget försvagas men fortfarande är utsik- terna relativt goda.

Konjunkturen dämpas – alltjämt hygglig tillväxt

Flera faktorer bidrog till att Polens ekonomi inte likt andra länder krympte under krisen 2008-2009. Vid ingången till omvärldskrisen hade finanspolitiken gjorts mer expansiv, vilket höll hushållen på gott humör. Den flytande valutan, zlotyn, försvagades kraftigt och gav stöd åt exportindustrin. En flexibel arbetsmarknad, låg skuldsättning och en förhållandevis stabil finanssektor bidrog också till att tillväxten höll sig på plussidan. Vidare var bidragen från EU:s strukturfonder bety- delsefulla för att hålla liv i investeringarna.

Viktigt är också att Polens ekonomi är mindre utlandsberoende än många andra mindre EU-länder. Exportsektorn är mindre inriktad på insats- och investeringsvaror, och jordbruket är alltjämt viktigt. Nära 13 % av arbetskraften arbetar i jordbruket, även om sektorn endast svarar för ca 3,5 % av BNP. Därmed har Polens export inte varit lika utsatt för svängningar som t ex den svenska eller finska exporten.

Polens BNP-utveckling enligt försörjningsbalansens olika komponenter (årlig procentuell förändring)

BNP

Privat konsumtion

Investeringar Export

Import

Source: Reuters EcoWin

Q1 Q3 Q1 Q3 Q1 Q3 Q1 Q3 Q1 Q3 Q1 Q3 Q1 Q3

05 06 07 08 09 10 11

Procent

-20 -15 -10 -5 0 5 10 15 20 25

En mix av faktorer förklarar Polens motståndskraft under krisen

arna med 8,3 % i årstakt. Investeringarnas höga tillväxt är bland an- nat en effekt av sommarens fotbolls-EM vars värdskap delas mellan Ukraina och Polen. Stora investeringar i den offentliga sektorn finan- sieras också med hjälp av EU:s strukturfonder.

Vi förväntar oss att ekonomins tillväxt varvar ned under innevarande år. BNP-tillväxten sjunker till 2,7 % i år och 3,2 % nästa år. Det är sammantaget 0,5 procentenheter lägre än i vår Östersjörapport från oktober ifjol. Flera faktorer talar för att konjunkturen dämpas. Om- världsefterfrågan sjunker, vilket håller tillbaka polsk export. Efter fot- bolls-EM kommer investeringstakten bli lägre. Finanspolitiken stra- mas åt. Arbetslösheten stiger och inflationen är relativt hög, vilket dämpar hushållens humör. Förtroendeundersökningar visar på en något lägre framtidstro och en vikande trend i konsumtion och inve- steringar. I tillverkningsindustrin tyder inköpschefsindex på en av- mattning, med färre nya orders.

Förtroende i ekonomin (index) och i tillverkningsindustrin enligt inköpschefsindex (PMI) och PMI nya orders (index)

Polens konkurrenskraft – trots framgångar behövs mer strukturreformer

Under 2000-talet har Polen tagit marknadsandelar på den globala ex- portmarknaden i likhet med många andra Öst- och Centraleuropeiska länder, alltmedan Västeuropa har tappat sina positioner. Under 2010 bröts trenden och Polen tappade marknadsandelar, men det är för ti- digt att avgöra om det är en början på en nedåtgående trend.

S o u rce : R e u te rs E co W in

9 9 0 0 01 02 03 0 4 0 5 0 6 0 7 0 8 09 10 11 12

Index

7 5 8 0 8 5 9 0 9 5 10 0 10 5 11 0 11 5 12 0

Index (diffusion)

25 30 35 40 45 50 55 60 65 70

S e n tim en t - h ela ekon o m in -->

< -- P M I - n ya o rd e rs < --- P M I

… men nu mattas konjunkturen något

Under 2000-talet tog Polen marknads- andelar med undantag av 2010

Marknadsandelsutveckling, index 2000 = 100

Under den globala finanskrisen och recessionen sjönk produktionen i länder som Tyskland och Sverige markant, medan arbetsstyrkan minskade i mindre omfattning. Enhetsarbetskostnaderna steg. I Polen minskade inte produktion på samma sätt, produktiviteten stärktes och kostnadsutvecklingen per producerad enhet fortsatte att förbättras.

Enhetsarbetskostnader, index 2005 = 100

Även om industrins konkurrenskraft fortsätter att vara god, finns struk- turella problem i den polska ekonomin som hotar utvecklingen på längre sikt. Sysselsättningsgraden, d v s andelen sysselsatta av den arbetsföra befolkningen, uppgår till endast 66 %. Arbetslösheten har stigit och noterar sedan november ifjol drygt 10 % enligt Eurostat, och den steg till 12,9 % i april enligt den nationella statistiken.

40 60 80 100 120 140 160 180 200

CZ DE PL SK LV SE FI

80 90 100 110 120 130 140 150

1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010

Polen Tyskland Sverige

Polen behöver öka deltagandet på arbetsmarknaden

överstiger 24 000 zloty i Lubeleskie i öster enligt den polska statistis- ka centralbyrån.

Likaså ökar skillnaderna mellan generationer genom att ungdomsar- betslösheten stigit till närmare 27 %, d v s till nivåer som ligger över genomsnittet i EU (på knappt 23 %), och Polen är det land enligt ILO där antalet unga som arbetar utifrån tillfälliga kontrakt har ökat mest under 2000-talet.

Arbetslöshet och inflation (samt kärninflation exklusive livsmedels- och energipriser)

Tilltagande matchningsproblem karaktäriserar samtidigt den polska arbetsmarknaden. Företag i de industri- och tjänstetäta områdena har fått det svårare att hitta kompetent personal, medan arbetslösheten stiger. Att arbeta mer med innovation, utbildning och forskning borde stå högt upp på reformagendan för att polska attraktionskraften ska kunna hålla i sig när lågkostnadsdimensionen avtar.

Kinas premiärminister Wen Jiabao besökte Polen i april – det första besöket av en kinesisk premiärminister sedan 1987. Kina utfäster 10 miljarder dollar i krediter för att stimulera investeringar i Öst- och Cen- traleuropa, bland annat ska medlen användas till infrastruktur, tekno- logi och grön omställning. Vidare skapas en fond med 500 miljoner dollar för att kunna användas för Kinas investeringar i regionen. Kina har målet att fördubbla handelsutbytet mellan Kina och de östeurope- iska länderna till 100 miljarder dollar inom tre år.

För närvarande är dock handelsrelationerna något obalanserade.

Medan Polen exporterade för 1,3 miljarder euro till Kina, uppgick im- porten till närmare 10 gånger så mycket. Polen har nu startat ett pro- gram ”Go China” som ska hjälpa polska företag att göra affärer i Kina.

Inte minst inom livsmedel och kemi förutses ett ökat utbyte. Det finns dock gott om utrymme för misstag längs vägen, och för Polens många mindre och medelstora företag är utmaningarna stora. Kina ser sannolikt Polen som en inkörsport till Europa med sin stora mark- nad, låga arbetskostnader, betydande behov av investeringar och

S o u r c e : R e u te r s E c o W in

9 8 9 9 0 0 0 1 0 2 0 3 0 4 0 5 0 6 0 7 0 8 0 9 1 0 1 1 1 2

Procent

-2 ,5 0 ,0 2 ,5 5 ,0 7 ,5 1 0 ,0 1 2 ,5 1 5 ,0 1 7 ,5

Procent

8 9 1 0 1 1 1 2 1 3 1 4 1 5 1 6 1 7 1 8 1 9 2 0 2 1

In fla tio n ---->

< ---- A rb e ts lö s h e t K ä rn in fla tio n

-->

Alltfler företag har svårt hitta kompetent personal medan arbetslösheten stiger

Kina och Polen avser öka handelsutbytet mellan länderna

Utbytet är obalanserat – Kinas export är 10 gånger så stor som Polens

hyggliga tillväxt. Att kunna testa kinesiska konsumentprodukter på den polska marknaden är t ex en fördel som Kina ser med utbytet med Polen.

Egen penningpolitik – eurointräde dröjer

Den polska exportsektorn har haft god hjälp av försvagningen av zlo- tyn hösten 2008 i kombination med sänkt styrränta som också under- lättade för den inhemska ekonomin och finanssektorn. Zlotyn tappade drygt 50 % mot euron som mest mellan augusti 2008 och februari 2009. Därefter har zlotyn stärkts fram till fjolårets turbulenta sommar då flykt till säkerhet drog med sig zlotyn, vilket fick centralbanken att intervenera. Efter en period av förstärkning sedan årsskiftet skapar på nytt oro i eurozonen en försvagning av zlotyn – något som kan tyckas paradoxalt då det inte är den polska ekonomin som genererar oro, utan den polska makroekonomiska utvecklingen snarare är starkare och centralbanken dessutom har höjt styrräntan. En orsak är istället att riskaversionen stigit till följd av oron, vilket dämpar aptiten för till- växtländernas valutor.

Valuta- och ränteutveckling

Den 9 maj överraskade den polska centralbanken bedömare av den polska ekonomin med en höjning av styrräntan med 0,25 procenten- heter till 4,75 %. Det fanns ett behov att stävja en fortsatt uppgång av inflationen som stigit till 4,1 % i april och även de högre inflationsför- väntningarna . Samtidigt kan det faktum att inflationstakten överstigit det övre bandet i intervallet kring inflationsmålet (2,5 % +/- 1 procent- enhet) hela 16 månader snarast vara något som centralbanken borde kunna ha överseende med, eftersom förklaringarna till den högre in-

S o u rc e : R e u te rs E c o W in

0 0 0 2 0 4 0 6 0 8 1 0 1 2

Procent

2 ,5 5 ,0 7 ,5 1 0 ,0 1 2 ,5 1 5 ,0 1 7 ,5 2 0 ,0

Valutakurs

2 ,0 2 ,5 3 ,0 3 ,5 4 ,0 4 ,5 5 ,0

E U R /P L N

U S D /P L N

S ty rrä n ta

Under krisen gav zlotyns depreciering stöd åt exporten – nu sjunker återigen valutans värde

Räntehöjningen i maj var tveksam – en svagare konjunktur kommer att dämpa inflationen

återigen zlotyn, men det borde inte bli i samma omfattning som under slutet av 2008, och det krävs sannolikt en mer expansiv penningpoli- tik för att undvika en alltför kraftig inbromsning av den inhemska eko- nomin.

Krisen i eurozonen har underlättat för regeringens beslut att skjuta fram ett inträde i eurozonen från tidigare planerat år 2015. Nu ut- trycker regeringen det som att konvergenskriterierna ska vara upp- fyllda 2015, men det är inte sannolikt att Polen väljer att knyta zlotyn till euron inom ERM2 redan 2013, vilket i så fall skulle behövas för att kriterierna skulle vara uppfyllda.

Polens premiärminister Donald Tusk har uttryckt sitt fortsatta stöd för att Polen så småningom ska ansluta sig till euron som EU-medlem, men har även tillagt att detta blir möjligt först när valutaunionen om- gärdas av regler som följs av samtliga medlemsländer. Att Polen trots sitt utanförskap vill ha möjlighet att påverka politiken inom eurozonen stod klart vid överenskommelserna om den nya finanspakten. Endast om Polen kunde medverka vid ett årligt möte inom eurozonen skulle Polen ansluta sig till pakten. Till skillnad från mindre EU-länder som så småningom kommer att ansluta sig vet Polen att landet med sin befolkningsstorlek (ca.38 miljoner) redan nu bör ha ett inflytande. I allt större utsträckning frågar sig Polen vad eurozonen bör göra för att attrahera Polen att ansluta sig, snarare än om Polen kommer att klara att uppfylla konvergenskriterierna som krävs för anslutning.

Finanspolitiken – det finns mer att göra

Polen har dels en inhemsk regel som stipulerar att om statsskulden överstiger 55 % av BNP måste budgeten utformas så att skulden minskar som andel av BNP under det kommande året. Under 2010 uppgick budgetunderskottet till hela 7,8 % samtidigt som statsskulden nådde farligt nära 55-procentsgränsen då den uppgick till 54,9 % en- ligt Maastrichtdefinitionen och 52,8 % enligt den nationella definitio- nen. Det stod klart för Polen att finanspolitiken behövde stramas åt, dels för att uppfylla EU:s regler om för stora överskott (EDP), dels för att uppfylla Maastrichtkriterierna om ett budgetunderskott på högst 3 % av BNP och för att klara de nationella kraven på statsskulden.

Målet blev att få ned budgetunderskottet till 5,6 % 2011, 2,9 % 2012 och 2,5 % 2013. Dock finns också kravet inom finanspakten att nå ett strukturellt budgetunderskott om högst 0,5 % av BNP 2015, och med hänsyn till kommande parlamentsval kan målet för 2013 behöva bli något mer ambitiöst.

Samtidigt innebär eurozonens kris att den polska BNP-tillväxten dämpas vilket gör det svårare att nå budgetmålen. För fjolåret synes underskottsmålet har mötts bland annat genom momshöjningar, be- gränsningar i offentliga utgifter och utdelningar från statliga företag.

Den starka tillväxten bidrog till att företagens skatteintäkter ökade. En åtgärd var också att minska överföringarna till pensionssystemets andra pelare som är utanför budgeten från 7,3 % till 2,3 % av brutto- lönen och istället kreditera med motsvarande belopp pensionssyste- mets första pelare som ingår i budgeten.

Eurokrisen fördröjer Polens EMU-inträde, även ERM2-inträde

Trots utanförskap vill Polen påverka eurozonens ekonomiska politik

Farligt nära skuldtaket och Polen har höjt konsoliderings- ambtionerna

Förändringar i pensionssystemet klubbades igenom i parlamentet i slutet av mars som innebär att kvinnors och mäns pensionsålder nu jämställs till 67 år, från 65 år för män och 60 år för kvinnor. Föränd- ringen görs över en längre period och skall vara fullt genomförd 2040.

Trots att beslutet redan tagits fortsätter fackföreningen Solidaritets medlemmar att demonstrera. Med hänsyn till Polens allt sämre de- mografiska utveckling är åtgärden nödvändig. Det finns också ett ge- neröst pensionssystem för funktionshindrade som omfattar 2 miljoner polacker vars behörighetsvillkor kommer att ses över. Fler finanspoli- tiska reformer som ökar utbudet på arbetsmarknaden kommer att gynna ekonomin och även budgetsituationen på längre sikt.

Fördel Polen – inget är dock beständigt

För närvarande är Polens relativa position god trots utsikterna om en konjunkturavmattning. Konvergensen gentemot övriga Europa fortsät- ter, och detta innebär en högre tillväxts- och produktivitetsutveckling, men även en högre pris- och kostnadsutveckling. Det gäller därför för Polen att fortsätta arbeta med sin konkurrenskraft, genom att attrahe- ra utländska investeringar som ökar dynamiken i ekonomin, och ge- nom att investera i arbetskraftens kompetens, ny teknik och infra- struktur.

Sannolikheten för att Polen utvecklar egna obalanser och bubblor sy- nes liten för närvarande, och riskerna i banksystemet har minskat i och med att lånen i schweizerfranc inte längre är lika förekommande.

Samtidigt är det alltid viktigt att vara vaksam över obalanser för länder som befinner sig i konvergensens tidevarv – ett fortsatt gnetande för att skapa goda institutioner och fundamenta kommer att belönas på sikt.

Cecilia Hermansson

Ekonomiska sekretariatet

105 34 Stockholm tfn 08-5859 7740

Swedbank Östersjöanalys ges ut som en service till våra kunder. Vi tror oss ha använt tillförlitliga källor och bearbetningsrutiner vid utarbetandet av analyser, som redovisas i publikationen. Vi kan dock inte garantera analysernas riktighet eller fullständighet

Beslutet att höja pensionsåldern till 67 år är opopulärt men nödvändigt