Pedagogers arbete med andraspråkselever

Malmö högskola

Fakulteten för lärande och

samhälle

Individ och samhälle

Examensarbete

Pedagogers arbete med andraspråkselever

How educators work with second language learners

Eljesa Maliqi

Pajtime Zekaj

Lärarutbildning 210 hp

Samhällsorienterande ämnen och barns lärande Datum för slutseminarium 2014-11-05

Examinator: Jan Anders Andersson Handledare: Laid Bouakaz

2

Abstract

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur pedagoger arbetar med

andraspråkselevers språkutveckling. Syftet är att även undersöka hur pedagoger anpassar sin undervisningsamt läromedel utifrån andraspråkselevers förutsättningar och behov.

I vårt arbete kommer du att få läsa om hur pedagoger arbetar med andraspråkselevers

språkutveckling. Vi har utfört intervjuerna i en mångkulturell skola och riktat oss in åt elever som har olika nationaliteter med olika modersmål. Du kommer att ta del av fem intervjuer: – Två intervjuer med två grundskolelärare som arbetar parallellt med varandra.

– En intervju med en elevasisstent.

– Två intervjuer med två modersmålslärare. Våra frågeställningar är:

 Hur arbetar pedagoger med andraspråkselevers språkutveckling?

 Hur anpassar pedagoger valet av läromedel till andraspråkselever?

Resultatet visar att klasslärarna arbetar parallellt och delar kunskaper med varandra. De upplever att dem är stöd för varandra, men för att arbeta vidare med andraspråkselever så krävs det mer stöd av modersmålslärarna. Alla de intervjuade pedagogerna tyckte att

samarbete med varandra gynnar elevers språkutveckling. De menar att de behöver resurser för detta.

Nyckelord

3

Förord

Vi vill tacka pedagogerna som hjälpt oss och gjort det möjligt för oss att genomföra vårt examensarbete. Ett stort tack till vår handledare Laid Bouakaz och vår examinator Jan Anders Andersson som ställt upp för oss och gett oss goda råd och idéer. Vi vill även tacka våra nära och kära som har stöttat oss under arbetets gång.

Vi har skrivit hela arbetet tillsammans och även utfört intervjuerna tillsammans. Vi har delat upp litteraturläsningen och därefter delgivit varandra vad som står i litteraturen som vi har läst. Detta har varit ett effektivt arbetssätt som gett oss resultat.

4

Innehållsförteckning

1 INLEDNING... 5

1.1SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING ... 6

1.2BEGREPPSFÖRKLARING ... 7

2. KUNSKAPSÖVERSIKT ... 8

2.1 ANDRASPRÅKSINLÄRNING ... 8

2.2SVÅRIGHETER VID INLÄRNING AV ETT ANDRASPRÅK ... 11

2.3GENREPEDAGOGIK ... 12

2.4ANDRASPRÅKSUNDERVISNING I STYRDOKUMENTEN ... 13

2.5KURSPLANEN ... 13

3 METOD ... 15

3.1METODVAL OCH DATAINSAMLINGSMETOD ... 15

3.2URVAL ... 16

3.3GENOMFÖRANDE ... 17

3.4ETISKA ÖVERVÄGANDE ... 17

4 RESULTAT OCH ANALYS ... 19

4.1RESULTAT AV INTERVJUER MED KLASSLÄRARE ... 19

4.2ANALYS AV INTERVJUER MED KLASSLÄRARE ... 23

4.5RESULTAT AV INTERVJU MED ELEVASSISTENT ... 24

4.6ANALYS AV RESULTAT MED ELEVASSISTENT ... 25

4.7RESULTAT AV INTERVJUER MED MODERSMÅLSLÄRARE ... 25

4.8INTERVJU MED MODERSMÅLSLÄRAREN SEBIHA ... 26

4.9ANALYS AV INTERVJUER MED MODERSMÅLSLÄRARE ... 27

4.9SAMMANFATTNING ... 27

5 DISKUSSION OCH SLUTSATSER ... 28

REFERENSLISTA ... 31

BILAGA 1 ... 33

BILAGA 1 ... 33

BILAGA 2 ... 34

5

1 Inledning

Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att ha ett rikt och varierat språk betydelsefullt för att kunna förstå och verka i ett samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts. (lgr11) Språk har stor betydelse i vårt samhälle där många språk möts. För att kommunicera och verka i ett samhälle är det viktigt att ha en god språkbehärskning. Att lära sig ett andraspråk innebär att lära sig ytterligare ett språk efter ett förstaspråk redan har etableras. Bjar, Louise & Liberg, Caroline (2003).

Människor med annan kultur, religion och bakgrund finner man överallt. Vi lever i ett mångkulturellt samhälle med olika språk, kulturer och religioner från hela världen. I skolans värld träffar man elever med olika ursprung. Pedagoger idag ska vara beredda på att möta ett mångkulturellt klassrum, vilket också gör att pedagoger idag ska vara medvetna om vad som krävs för andraspråkselevernas språkutveckling. För att kunna realisera sina behov är språket nyckeln till världen i och utanför skolan.

När eleven ska tillägna sig ett nytt språk kan det uppstå svårigheter. I dagens svenska skola ser man att det finns andraspråkselever som behöver extra stöd med språkinlärning. Det kan finnas olika orsaker till att elever med svenska som andra språk har svårigheter i sitt lärande. Dels att elever själv har språkinlärnings svårigheter, dels att läromedel och undervisning är svår att förstå, dels att det finns otillräckliga resurser.

Det finns andraspråkselever som ligger på samma språkliga nivåer som elever med svenska som modersmål och som inte behöver stöd.

Vi har undersökt hur pedagoger arbetar med andraspråkselever som har svårigheter med språkutveckling och hur man stödjer de att uppnå målen i läroplanen. Vi har även undersökt hur de bedömer elevernas språkutveckling i svenska är om det inte finns tillräckligt med resurser.

6

Vår undersökning visar att idag har lärare svårt att anpassa undervisningen för

andraspråkselever, samt att det finns risker för att dem ska halka efter de elever som har svenska som sitt modersmål. Anledningen till detta kan vara att det finns otillräckligt med resurser och kunskaper för hur man hjälper andraspråkselever att klargöra språkutvecklingen.

1.1 Syfte och frågeställning

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur pedagoger arbetar med andraspråkselever. Vi kommer även undersöka hur pedagoger anpassar sin undervisning samt läromedel utifrån andraspråkselevers förutsättningar och behov.

1. Hur arbetar pedagoger med andraspråkselevers språkutveckling? 2. Hur anpassar pedagoger valet av läromedel till andraspråkselever?

7

1.2 Begreppsförklaring

Vi har valt att förklara olika ords begrepp eftersom det är begrepp som kan användas i olika samanhang som får olika betydelse i olika sammanhang.

Teori: När vi nämner teorier i vår text så menar vi teorier som används för att utforma

undervisningen

Resurser: Med resurser menar vi lärartimmar, kompetens och ekonomi.

Lgr11: Det är en förkortning som står för läroplanen för grundskolan.

8

2. Kunskapsöversikt

Kapitlet är en litteraturgenomgång som handlar om andraspråksinlärning. Vi kommer även att ta upp generella teorier som handlar om elevers språkinlärning, språkutveckling samt om elever som har svårigheter vid inlärning av ett andraspråk. Vi kommer att redogöra hur lärare i en mångkulturell skola arbetar för att på bästa sätt få eleverna att tillägna sig det svenska språket.

2.1

Andraspråksinlärning

Att lära sig ett språk är att lära kultur. Språk är både ett socialt och ett kulturellt fenomen. Det är svårt att lära sig ett språk utan att samtidigt ingå i ett socialt och kulturellt sammanhang (Ladberg, 2000, s.72).

Ladberg (2000) skriver att det inte alltid är lätt att förstå vad det är som barnet saknar. Hon menar att barnet kan behöva hjälp med helt andra saker än det som läraren tror. Läraren behöver kunskaper om språkinlärning, om flerspråkighet samt vilket slags undervisning som utvecklar barnet för att man ska kunna ge lämpligt stöd. Inlärningen fungerar effektivt om undervisningen byggs vidare på de kunskaper eleven redan har i sitt eller sina språk. Läraren stöttar eleven mentalt samt socialt genom att betrakta elevens kunskapsmässiga bagage som en tillgång och inte som belastning. Om inte detta sker så kan det uppstå svårigheter menar Ladberg (2000, s.8).

Att lära sig ett nytt språk gäller många förmågor: uttal, grammatik, automatiserat tal,

ordförråd samt pragmatik (Ladberg, 2000, s.64). Uttal är språkets ljud och melodi, detta kan vara något svårt att lära sig i det nya andraspråket. Eftersom man kan redan språkets melodi och ljud i det egna modersmålet. För att kunna kommunicera effektivt så är det viktigt att tala flytande med automatik. Det är ansträngande att kommunicera på ett språk som man inte talar flytande. För att tala ännu mer flytande så är det bra att kunna språkets grammatik som utgör språkets system för att bilda ord och sätta samman dem till meningar. Ordförrådet är också viktigt för att kunna tala ett språk. Man använder ord för att bli förstådd man hör ord för att förstå. Pragmatik handlar hur man sedan använder sina språkliga kunskaper så att

9

kommunikationen fungerar i verkligheten menar Ladberg (2000). När man lär sig ett andra språk så är det inte bara talspråklig kompetens som gäller utan även skriftspråklig kompetens. Skriftspråklig kompetens innebär att kunna läsa och skriva. Det är en process i flera steg att lära sig läsa. Det första steget är alfabetiskt skriftspråk det innebär att förstå hur bokstäver förhåller sig till de talade ljuden och hur de sätts samman till ord och meningar. Läsning går att träna upp i olika genrer. Man kan även öva sin förmåga att skriva olika slags texter

Ladberg (2000). Som blivande lärare är det viktigt att känna till den fler stegliga processen för att lära sig läsa, det är även bra att veta vilka olika genrer och texter som utvecklar elevens läs och skriv förmåga.

Det finns två utgångspunkter för läs och skrivinlärning, den ena är att lära sig läsa och skriva medan den andra är hur metodarbetet ska anpassas efter elevens situation, skriver forskaren Maja Witting (2001) i sin bok svenska som ett nytt språk att lära sig läsa och skriva. Det finns ingen bestämd form hur man lär sig läsa. Wittingmetoden säger som Ladberg att läsningen kan beskrivas och analyseras på olika sätt. ”Konsekvenserna av att läsprocessen

innehåller två väsensskilda delar blir att metoden i sin grundläggande del, måste bestå av två komponenter som till sin natur motsvara läsprocessens delar” skriver Maja Witting i boken metod för läs-och skrivinlärning (1985, s.35). Hon menar att denna metod får dubbeleffekt.

Detta ska ge eleverna en systemisk träning av symbol funktionen. Samt ge dem friheten att associera utifrån sin begreppsnivå. Wittingmetoden menar att man ska låta eleverna ta sin tid som de behöver och associera fritt. När eleven håller på att bygga upp sin

symbolfunktionskicklighet så är talande språket det bästa som man kan använda. När symbolfunktionskickligheten ökar får skrivandet successivt större plats.

Det finns en underliggande teori som är grund för wittingmetoden som säger att

skrivprocessen är likartad som läsprocessen. Den består också av två delar av väsensskild natur motsvarande två metodkomponenter. Den ena innebär en systematisk träning av

symbolfunktion och den andra innebär samma slags associationsfrihet som för läsförståelsen. Witting, 1985 skriver att ”metodkonsekvensen av att läsning och skrivning betraktas som två sidor av samma slags process, är att det kan stödja varandra ömsesidigt”(s.37).

10

Hyltenstam & Lindberg (2004) skriver i bokens Svenska som andraspråkelever som har varit en kortare tid i Sverige lägger ner sin tid på språkinlärningen och riskerar att gå miste om de övriga ämneskunskaperna medan andra elever kan tillgodogöra sig under tiden. Som blivande pedagoger ställer vi fråganhur pedagoger arbetar samt vilka läromedel de använder för att en andraspråkselev ska klara sig. Författarna menar att man även borde undervisa andra ämnen i deras modersmål så de hinner i nivå med de svenska kamraterna.

Förutom skriv och läsinlärningsmetoden, har modersmålsinlärningen varit centrum för barn med andraspråksinlärning. Invandrarföräldrar är dem som bestämmer om deras barn skall bli tvåspråkiga eller inte samt om de skall välja gå på modersmål och utveckla sitt hemspråk. Lenore Arnberg (1988) skriver i sin bok så blir barn två språkiga att ”invandrarföräldrar är viktiga ”lärare” för sina barn” (s.21). Hon menar att föräldrar för andraspråkselever har en viktig roll och att föräldrar spelar som ”språklärare” för sina barn. En del föräldrar av olika skäl bestämer sig att inte fostra sina barn tvåspråkig. Men de föräldrar som väljer att fostra sina barn tvåspråkig tycker Arnberg att de borde få stöd och få information om hur de ska kunna bli så effektiva ”språklärare” som möjligt. Laid Bouakaz skriver i sin bok

föräldrasamverkan i mångkulturella skolor att lärare är länken mellan skolan och hem men att föräldrar ser till att deras barn mår bra och ser till att dem gör läxorna (2009). Pedagoger skall tal med föräldrarna om att det är bra att man talar hemspråket med sina barn så mycket som möjligt, och inte försöka tala svenska med sina barn. Hon skriver att det är många föräldrar som har ångrat sig på grund av att de bara talade svenska och inte sitt hemspråk med sina barn skriver Ladberg (1996).

Modersmålsundervisning infördes 1977 i Sverige, strax innan det infördes hade två språkforskare Kenneth Hyltenstam och Veli Tuomela märkt att det var många barn med andraspråk som flyttade över till friskolor för att de skulle träna på sitt hemspråk. Det

diskuteras fram och tillbaka hur dem skulle göra för att behålla barnen i stadsdelarna. Till slut infördes tvåspråkliga undervisningar i skolorna Hedman Christina (2012, s. 135)

Flerspråkighet i skolan.

Inger Gröning skriver i sin rapport tvåspråkighet och andraspråksinlärning i grundskolans

flerspråkiga klassrum att

Modersmålsundervisning bedrivs för att tvåspråkiga elever ska få möjlighet att utveckla sitt modersmål, något enligt omfattande forskning gynnar deras identitetutveckling, deras

11

allmänna kunskapsutveckling och deras andraspråksinlärning (Hyltenstam & Tuomela 1996) (Gröning, 2012, s.42)

Modersmålsläraren är länken mellan barnens språk och föräldrar, modersmål har gett positiv effekt för barn, samt att det gör att barn utvecklar sitt hemspråk. Men svårigheterna finns när eleverna varken behärskar sitt hemspråk eller svenska, Hedman 2012) menar att man ska satsa på barnens hemspråk och sedan det svenska språket. För de föräldrar som inte talar svenska har modersmålsläraren varit välkänd, för att föräldrar kunde tala med dem på samma språk om deras barns utveckling. Men hur mycket än alla försöker hjälpa barnen att utveckla det svenska språket kan det finnas olika faktorer till varför man inte orkar lära sig ett nytt språk.

Pedagoger samt modersmålslärare har en viktig del i barns språkutveckling. Gunilla Ladberg (1996) säger att hemspråket är ett stöd för elever och det stödet gör att eleverna har lättare att lära sig språket. Hon säger att ”Det blir en brygga från det kända till det okända” (s.18).

2.2 Svårigheter vid inlärning av ett andraspråk

Det finns många anledningar till varför det kan vara svårt att lära sig ett nytt språk. Författaren Gunilla Ladberg som även skriver boken barnen och språken att sorg och skräck kan hindra elever till att lära sig ett nytt språk. Elever kan fortfarande ha starka känslor så som sorg, saknad och skräckfyllda minnen och det kan hindra elever till att lära sig det nya språket. Hon menar att hjärnan är alldeles för ”upptagen” av dessa starka känslor och att det inte finns någon energi kvar för att ta in ett nytt språk (s.14). Nyanlända elever känner sig ofta utanför och ensamma på grund av språkbrist. Om eleverna inte kommer in i kamratgruppen lär dem inte sig gruppens språk och det gör att elevernas kunskaper i språk blir begränsad Ladberg (1996).

Individer som ska lära sig ett nytt språk beror på vilken ålder dem börjar lära sig det nya språket. Eva- Kristina Salameh (2012) säger i sin bok Flerspråkighet i skolan att

”andraspråksutvecklingen inleds med att barn på 1-2 år tillägnar sig ett basspråk på en nivå som gör att barnet utan större problem kan kommunicera i vardagen” (s.32). Hon säger att ju yngre barn med andraspråk är, desto bättre blir uttalet. En amerikansk studie visar av två skolforskare Virginia Collier och Wayne Thomas (1999) att elever som är mellan 5 – 8 år och precis nyanlända tar det 3-8 år att tillägna sig ett andraspråk på den kognitiva nivån. För elever mellan 8 – 11 år tog det 2 – 5 år. Denna kortare tid beror på att de flesta elever som

12

ligger mellan 8 -11 år kunde redan läsa och skriva på sitt modersmål samt att de överförde denna förmåga till andraspråket. Det sparade på tiden och tillägna sig istället åt skolämnen och det kognitiva kravet. Ju äldre eleverna ärdesto svårare är det för dem att lära sig ett nytt språk för att det ställdes högre krav från skolan. För elever mellan 12 och 15 år tog det 6-8 år att nå ursprunglig nivåoch denna långa tid gjorde att många ungdomar aldrig nådde dit. Detta visar att barn som är mellan 8 – 11 år har enklast att lära sig ett nytt språk Eva- Kristina Salameh (2012).

2.3 Genrepedagogik

Vi har valt att fördjupa oss en aning om genrepedagogik eftersom vi har stöttat på det dels i litteraturen som vi har läst och under våra intervjuer som vi haft med pedagoger. Genrer är ett generellt lärande som passar i olika ämnen. Författarna Anniqa Sandell Ring och Britt

Johansson (2012) skriver i sin bok låt språket bära gengrerpedagogik i praktiken att vi använder genrer varje dag utan att lägga någon särskilt vikt på det.

”När man ska skriva och tala väljer man det språkliga mönster som passar bäst för syfte med det man vill framföra, med situationen man befinner sig i, ämnet man talar eller skriver om och mottagarna vi har” Johansson & Sandell Ring (2012, s.25).

Genrepedagogiska modellen är att eleverna är medvetna om dessa olika språkmönster. Johansson & Sandell Ring menar att läraren ska tydligt undervisa syftet med kommunikation och hur det kommer till uttryck i en specifik genres struktur och språkliga drag. De menar även att när eleverna har kunskap om hur språket fungerar i olika sammanhang så underlättar det för dem att lära sig språket. Alla skolämnen har sitt speciella språk, det finns elever som skriver som de talar och använder språket på samma sätt i alla ämnen. Det beror på att de inte har utvecklat strategier kring läsning och skrivning av olika texter. Vi som blivande

pedagoger tycker det är viktigt att stötta elevernas behov i språkutvecklingen samt att gengrerpedagogik är ett lämpligt och bra arbetssätt som stödjer elevernas språkutveckling.

”Alla elever, även många med svenska som modersmål, behöver specifik stöttning för att tillgodogöra sig det språk som krävs för att förstå olika texter och kunna uttrycka sig som experter när ämnet så kräver” Johansson & Sandell Ring (2012, s.28).

13

2.4 Andraspråksundervisning i styrdokumenten

Läroplan och kursplan styr undervisningen i skolan, förskolan, förskoleklassen, fritidshemmet och vuxenutbildningen.

”Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bak-grund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper” (Lgr11, s.8).

För att kunna inhämta dem kunskaper som behövs krävs det att eleverna förstår språket. Ett av målen är att eleverna ”ska kunna använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och

nyanserat sätt”( Lgr11, s.13). Hur hjälper vi andraspråkselever att förstå det svenska språket

samt att kunna uppnå målen i den svenska skolan? För att detta ska uppnås krävs det att eleverna med svenska som sitt andraspråk får den hjälp de behöver, som blivande lärare får man tänka på att skolans undervisning ska vara individanpassad. Maja Witting skriver i sin bok svenska som nytt språk att lära sig läsa och skriva (2001) att enligt Wittingmetoden är elevernas situation språklig och kulturellt komplicerat jämfört med vad som gäller för elever med ett svenskt språk och svensk kultur som självklar bakgrund. Andraspråkselever har inte bara till uppgift att lära sig läsa och skriva utan göra det på ett nytt språk.

2.5 Kursplanen

Kursplanen för svenska som andraspråk inleder med att

”Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att ha ett rikt och varierat språk är betydelsefullt för att kunna förstå och verka i ett samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts”.

För att en människa ska kunna kommunicera och lära sig måste den framförallt kunna språket. Vi som blivande lärare tycker att språket är mycket viktigt samtidigt som vi vet att det är tidskrävande att lära sig ett nytt språk. Det handlar inte bara att lära sig språket utan även innehållet i undervisningen. Ladberg, 2000 skriver det är viktigt att barn får börja där de befinner sig för att sedan kunna utvecklas vidare i ett nytt språk. Hon menar att om elevens språk är befäst gör alltså inlärningen av ett nytt språk lättare och inte svårare. Hon påpekar att många vuxna inte förstår att det är viktigt att kunna sitt modersmål och sedan använda detta som redskap för att lära sig ett nytt språk. Dem vill istället att deras barn bara ska prata

14

svenska för att lära sig det så fort som möjligt. Ladberg (2000) menar att man ska sätta fokus på tryggheten och upplevelsen av att bli förstådd (s.117).

Kursplanens centrala innehåll för svenska som andraspråk skriver att lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. Ladberg (2000) nämner i sin bok att de flesta pedagoger tycker att lära sig läsa är en självklarhet. Eftersom samhället bygger på skriftspråk i hög grad så är det viktigt att lära sig läsa för att studera vidare menar Ladberg. Många pedagoger tillägger att det blir lättare att njuta av litteratur när man själv kan läsa det. Kursplanen för svenska som andraspråk skriver att ”genom undervisningen i ämnet svenska som andraspråk ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften”.

Det står i kursplanen att strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag är språkutvecklande. Samt att skapande av texter där ord och bild samspelar underlättar språkutvecklingen.

15

3 Metod

I detta kapitel kommer vi att ta upp val av metodersom vi har använt oss av när vi har genomfört undersökningen. Vi kommer att redogöra varför vi valt dessa metoder och varför de passar till vårt arbete samt syftet med undersökningen.

3.1 Metodval och datainsamlingsmetod

Som tidigare skrivet är syftet med vår undersökning som avgör vilken metod man använder sig av. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ dokumentationsmetod alltså kvalitativa intervjuer. Vi tycker att kvalitativa intervjuer var relevant för vårt arbete. Det innebär att man ställer öppna frågor och på dessa frågor får man innehållsrika svar skriver Jan Trost i sin bok

kvalitativa intervjuer. Trost menar att när intervjuerna är utförda så har man otroligt med rikt

material, där man kan finna många intressanta processer, åsikter och mycket annat (Trost, 2010).

Våra frågeställningar är hur pedagoger arbetar och anpassar läromedel till andraspråkselevers språkutveckling. För att kunna besvara dessa frågor så tyckte vi att intervjuer med

pedagogerna kommer ge oss mycket svar på våra frågor.För att förstärka samt komplettera dessa intervjuer så har vi även använt oss av förförståelse det vi har sett och varit med om under vår praktiktid (20 veckor). Vi har fått delta i planeringar, möten och undervisningar. Vi har även fått göra mycket på egen hand utifrån deras planeringar och material. Pål Repstad skriver i sin bok närhet och distans att observation är det mest centrala i forskningsprocessen, man observerar miljöer, personer och händelser (Repstad, 1999). Vi tycker att det hade varit relevant för ossom vi inte hade haft all denna information, erfarenhet och material sen tidigare från vår praktik.

När vi gjorde intervjuerna så informerade vi de intervjuadeatt detta samtal kommer att vara anonymt och att vårt syfte är att undersöka hur pedagoger arbetar och anpassar läromedel till andraspråkselevers språkutveckling. Anledningen till varför vi valde just dessa två pedagoger

16

är att vi tyckte om deras arbetssätt med andraspråkselever och att det faktiskt var deras arbetssätt som väckte vårt intresse för denna undersökning.

Johansson, Bo & Svedner, Per Olof (2001) skriver att enligt

humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådets forskningsetiska principer så ska man behandla all material noggrant. Vi har behandlat det insamlade materialet med största sekretess. För att inte kunna spåra tillbaka till källan så har vi avidentifierat all material. Vi har även varit mycket tydliga för de intervjuade med hur och var denna undersökning kommer att redovisas samt att vi inte kommer att namnge skola och pedagoger.

3.2 Urval

Eftersom syftet med examensarbete är att undersöka hur pedagoger arbetar med

andraspråkselever har vi valt att utifrån våra frågeställningar intervjua två klasslärare, en elevassistent och två modersmålslärare i en mångkulturell skola, pedagogerna har stora erfarenheter av att arbeta med elever med svenska som sitt andraspråk. Skolan ligger centralt och har elever från förskoleklass till årskurs 9. Större delen av skolan är elever med svenska som sitt andraspråk. Vi har valt att inte namnge skolans och lärarens namn, men för att underlätta förståelsen i vårt arbete har vi valt att namnge första klassläraren till Elin och den andra klassläraren till Gunn. Elevassistenten har vi namngett Kajsa och modersmålslärarna till Mats och Sebiha.

Elin är grundskolelärare i Svenska/SO för årskurs 1-5 och har arbetet i skolan i sammanlagt 30 år, hon jobbar tillsammans med Gunn som är Svenska/Matematik-lärare för årskurs 1-5 och har jobbat där i 25 år. Elin och Gunn har varit våra handledare under vår praktik i

lärarutbildningen och det gjorde att vi fick en mycket bra kontakt med dem. Elevassisteten har jobbat i den skolan i 20 år och utbildad sig till elevassistent. Modersmålsläraren Mats har jobbat i 30 år och Sebiha har jobbat i 25 år.

Elin och Gunn arbetade parallellt och det gjorde att vi praktikanter träffades ofta med varandra. Under praktiken fick vi se hur lärarna arbetade med eleverna.

Vi besökte skolan efter att vi var färdiga med vår praktik och frågade om Elin och Gunn ville vara med på vår undersökning. Fast de kände oss ville vi dela ut brev med information om vårt arbete samt intervjuguide (Bilaga 1 och 2).

17

3.3 Genomförande

Under intervjuerna har vi valt att använda oss utav bandspelare hör att kunna få så mycket information som möjligt. Vi har i förväg skickat intervjufrågorna så att de intervjuade kunde förbereda sig (Bilaga 2). Bandspelningen har vi transkriberat. Bandspelning har många fördelar skriver Pål Repstad i boken ”närhet och distans” att intervjuaren kan koncentrera sig på vad respondenten säger och slipper ägna tiden åt att skriva. Nackdelen med bandspelare är att vissa respondenter är negativt inställd mot att bli inspelade. Det blir hämmande och hela situationen blir konstlad (Repstad 1999 s.71).

Vi intervjuade Elin och Gunn tillsammans, för att de önskade vara tillsammans under

intervjun. Anledningen till att de ville vara tillsammans är att dem samarbetar och har samma arbetsätt. Vi spelade in intervjun på band, Repstand skriver att man skall betona att bandet raderas när undersökningen är färdig och att den inte finns någon risk för att de kommer på vilovägar (Repstand 1999). Efter att vi transkriberat inspelningen ordagrant raderades banden. Efter att vi transkriberat inspelningen gick vi genom noggrant och försökte hitta gemensamma mönster i intervjun. Vår sammanställning av intervjun presenteras i kapitel 4 i Resultat och analys av intervjun.

3.4 Etiska övervägande

I vetenskapsrådets bok god forskningsed (2011) skrivs det att det är viktigt i en undersökning att använda och respektera de grundläggande individskydds krav och preciseras i fyra

allmänna huvudkrav inom forskning.

 Informationskravet

Deltagarna skall informeras deltagarnas uppgift i undersökningen och vilka villkor som gäller för deras deltagande i undersökningen. De ska även upplysas om att deltagandet är frivilligt och att deltagarna har rätt att avbryta sin medverkan i arbetet när dem vill. Informationen skall omfatta alla delar i den aktuella undersökningen som sannolikt kan tänkas påverka deras villighet att delta.

18

 Samtyckskravet

Forskaren ska få samtycke från undersökningsdeltagarna, i vissa fall måste man få

samtycke från vårdnadshavare (t.ex. om deltagarna är under 15 år och om undersökningen är av etiskt känslig karaktär). Vi kontaktade undersökningsdeltagarna (pedagogerna) och frågade om deras samtycke till deltagandet av undersökningen.

 Konfidentialitetskravet

Konfidentialeitet har anknytning med frågan om offentlighet och sekretess. Alla uppgifter skall antecknas om personer som identifierar och lagras samt rapporteras på ett sådant sätt att personen inte kan identifieras av andra. Uppgifter som framför allt kan vara etiska känsliga. Det skall vara praktiskt omöjligt att komma åt deltagarnas uppgifter. Vi valde också att inte namnge pedagogerna men istället ge dem fiktiva namn i arbetet vilket gör att det är omöjligt att identifiera deltagrana.

 Nyttjandekravet

Uppgifter om deltagarna, insamlade för forskningsändamål, får inte användas eller lånas ut för kommersiellt bruk eller andra icke-vetenskapliga syften. All information som vi har fått från deltagarna har vi varit noga med att radera dem efter att vi har använt dem samt att bara vi har lyssnat på bandinspelningen.

19

4 Resultat och analys

I detta kapitel har vi valt att redovisa resultaten samt tolkningar av intervjuer. Vi har valt att presentera dem genom att skriva vad pedagogerna har sagt samt tolka dem. Intervjuerna redovisas med utgångspunkt från frågorna i respektive intervjuguide (se bilaga 2).

4.1 Resultat av intervjuer med klasslärare

Vilka metoder och teorier använder du för att stödja elever med annat modersmål än svenska?

Elin: Metoder och teorier vi använder här är generpedagogik, att man gör dem uppmärksamma på språket, och att det finns olika sätt att utrycka sig på. Boken som jag tycker är bra heter stärk språket, stärk lärandet, Gibbons har skrivit den, har glömt vad förnamnet var. Vi tjatar och tjatar på eleverna att dem ska göra sina läxor. Vi stöttar så mycket vi kan.

Pedagogerna säger att det är viktigt att barnen upprepar sina läsläxor och att dem får den tid dem behöver för att utveckla sin språkutveckling. De säger att det inte finns bestämda teorier som passar bäst elever med annat modersmål. Pedagogerna har valt att följa genrer

pedagogiken och andra läromedel så som Pauline Gibbons stärk språket, stärk lärandet. Stöttning är inte vilken hjälp som helst utan hjälp som leder eleverna mot nya färdigheter, nya begrepp eller nya nivåer av förståelse säger Gibbons (2013). Stöttningen ska vara tillfällig hjälpom lärare ger eleverna för att de så småningom ska kunna utföra samma uppgift utan hjälp.

Vilka material och läroböcker finns i undervisningen och hur anpassar ni detta till andraspråkselever?

Elin: Vi läser och skriver mycket.

Gunn: Vi försöker använda olika läromedel och vi kör mycket individualisering. Vi har inga läroböcker i matematik för att vi tillverkar dem själv, men vi har köpt in böcker själva för att föräldrarna vill att dem ska ha läxor i matematik.

Pedagogerna svarade att det inte finns många läroböcker som är särskilt anpassade för deras elev grupper. Dem utgår mycket från boken ”låt språket bära” av Britt Johansson och Anniqa

20

Sandell Ring. Både Elin och Gunn berättar att de tillverkar material själva för att det ska kunna anpassas till den aktuella elevgruppen som dem har. Pedagogen Gunn undrade om vi har pratat om generpedagogik i skolan som vi går på. Vi svarade att vi känner till det men att vi inte har tagit upp det i skolan. Hon beskriver generpedagogiken på följande sätt:

Gunn: Man skriver olika texter, olika sagor, använder vissa ord som stöttar en i genrepedagogiken. Det finns en bok som heter låt språket bära, boken handlar om genre intervjuer, saga, fakta, meddelande, argumenterande text, berättande text, återberättande text. Denna bok ligger till grund för alla oss här som arbetar med detta.

Pedagogen Gunn beskriver boken för oss för att hon tycker att boken kommer gynna oss också som blivande lärare. De nämner för oss att skolan har många elever som går ut med dåliga betyg idag, och det gör lärare idag oroliga för elevernas resultat. Dem läser om andraapråkselever samt går extra utbildningar för att hjälpa eleverna klara skolämnen. Deras utbildningar handlar om hur man ska utveckla andraspråkselevers språk. Johansson & Sandell Ring (2012) säger att språket har en viktig funktion, när eleverna kan språket kan dem också klara av skolämnena. ”Skolan ska bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforskande,

nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet. Skolan ska erbjuda eleverna strukturerad undervisning under lärares ledning, såväl i helklass som enskilt. Lärarna ska sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former.”(Lgr11:2.2; Lgr 11:3)

Vad finns det för andra resurser till elever med svenska som andraspråk?

Elin: I denna skola finns det inte så många resurser som är bra för andraspråkselever. Vi saknar många språklärare och många speciallärare som arbetar med eleverna parallellt. Gunn: Vi har inte kommit så långt men att vi har mest uppfostrat barnen. Men vi försöker göra mycket praktiska saker med eleverna. För att eleverna ska komma ihåg det dem gör praktiskt. Learning by doing brukar jag säga.

De svarar att det inte finns så mycket resurser att ge eleverna, men dem försöker med de material som dem har i skolan samt att de köper in material på egen hand. Elin nämner att i andra skolor arbetar dem intensivt och att dem ser förändringar på elevernas skolutveckling. Elin säger att i vår skola tar allt så långt tid. Gunn menar också att eleverna inte tar skolan på allvar. Hon menar att dem har ett dåligt uppförande mot pedagogerna i skolan och mot varandra i klassen. Dem kommer aldrig lära sig något om dem inte börjar uppföra sig och ta

21

skolan på allvar. ”Utbildning och fostran är i djupare mening en fråga om att överföra och

utveckla ett kulturarv-värden, traditioner, språk, kunskaper – från en generation till nästa. Skolan ska vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran och utveckling.

Arbetet måste därför ske i samarbete med hemmen.”(Lgr11)

Hur bedömer du elevernas språkutveckling i svenska som andraspråk respektive modersmål?

Elin: Vi följer bedömningsmatrisen efter Lgr 11

Gunn: Vi ska känna till lgr11 och följa den, då ser man var barnen ligger och man vet vad dem ska kunna, efter 37 år känner vi till detta.

Vi ställde frågan hur de bedömer elevernas språkutveckling i svenska respektive modersmål. De svarade att de följer bedömningsmatrisen efter lgr11. I kursplanen för svenska som andraspråk står det att

”undervisningen i ämnet svenska som andraspråk ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt svenska tal- och skriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften.” (Lgr 11:239)

Gunn säger att dem ska känna till lgr11 och följa den. Eftersom det är ett sätt att granska elevernas utveckling och kunskaper på. Pauline Gibbons skriver i sin bok stärk språket stärk

lärandet att en av de viktigaste bedömningarna som en lärare gör kontinuerligt är att avgöra

vad eleverna klarar av. Bara när man vet vilka nivåer barnen befinner sig i kunskapsmässigt kan man anpassa undervisningen utifrån deras behov (2010).

Elin och Gunn: Vi följer även egna bedömningsmatriser som vi har gjort tillsammans utifrån ämneskursplaner. Vi bokar av vad eleven klarat av eller vad denne behöver för att utvecklas.

Elin och Gunn nämner att dem även har gjort sina egna bedömningsmatriser. Gibbons skriver i sin bok stärk språket stärk lärandet att bedömningar inte är något som tar extra tid utan att det sker under arbetets gång. Bedömningar är redskap för elevernas utveckling. Som pedagog måste man veta vad eleven klarar av för att kunna stötta honom/henne i nästa steg (2013). För att veta var eleverna befinner sig så måste man titta på deras skriv- och läsförmåga.

22

Finns det något samarbete mellan pedagoger och modersmålslärarna?

Elin: Det finns inte samarbete mellan oss och modersmålslärare, men det finns längre upp i åren. Just nu finns modersmålsläraren för att stötta upp oss lite och inget annat. Eleverna har modersmål eftermiddag eller förmiddag.

Gunn: Många timmar har försvunnit från modersmålsenheten, det är bara nytillkomna upp till 3 år som får fullt stöd, dem tittar inte om dem kan eller inte kan svenska utan bara hur länge dem har varit här.

Modersmålet eller familjens språk är en nödvändighet. Om barn har bristande kunskaper i modersmålet så kan det skapa svårigheter i andra ämnen skriver Ladberg (2000). Elin nämner under intervjun att modersmålslärare stöttar eleverna. Gunn nämner att många timmar har försvunnit från modersmålsenheten det är därför man inte kan få det stöd som behövs. Även elever som är nytillkomna får full stöd bara upp till 3 år. Det finns inte mer kvalitativt stöd utan bara kvantitativ de går inte efter vad eleverna kan eller om de behöver stöd utan bara hur länge dem har varit i Sverige. Ladberg (2000) skriver i sin bok att modersmålsundervisning får för lite tid i skolan. Det borde ha mer tid för modersmål i skolan. Eftersom det är ett viktigt redskap för elevernas språkutveckling samt kunskapsutveckling i andra ämnen.

Elin: Enda resursen som finns extra till elever med svenska som andraspråk det är att det finns ytterligare för dem små barnen att dem har startat en förberedelseklass det har man gjort nu i år. Man trodde att det inte skulle behövas men det visade sig att det behövs, för att det kommer så mycket nyanlända. Andra resurser finns inte.

Elin nämner att den enda resursen som finns till andraspråkselever är att man har startat en förberedelseklass för dem små barnen. För det visade sig att det behövdes. Det finns inga andra resurser.

Efter detta svar så ställde vi en följdfråga: Tycker ni att det behövs extra resurser? Gunn: Ja, det hade behövts modersmålslärare som är inne i klassen, och sammarbetar med oss samt att vi följer varandra. Om modersmålslärare var inne och följde oss och till exempel hörde en genomgång så skulle hon/han sitta i ett grupprum med dem elever som behöver extra stöd och förklara och jobba med dem uppgifterna. Det hade även underlättat deras arbetssätt för man hade kunnat undervisa gemensamt. Så skulle jag vilja att en specialpedagog arbetar också. Det finns på andra ställen men inte här. Dem arbetar inte så. Vår specialpedagog utreder bara.

Även för elevens motivation är modersmålslärarens ställning betydelsefull. Läraren

återspeglar skolans, ledningens samt samhällets värdering av hennes språk. När läraren och den lilla gruppen sitter och arbetar så finns omgivningens värderingar med skriver Ladberg (2000).

23

4.2 Analys av intervjuer med klasslärare

I Läroplanen står det att man ska ta hänsyn till varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. Som lärare ska man ta hänsyn till varje elev och arbeta utifrån elevernas behov och erfarenheter. Detta lär stärka elevernas vilja att lära sig och utvecklas. Skolan som vi besökte har stora erfarenheter om andraspråkselevers behov och utveckling.

Skolans elever har i stora drag olika bakgrund och olika språkkunskaper, vilket gör behovet större för modersmålslärare. Utifrån material som vi har fått in har vi har inte sett att

pedagogerna är osäkra på det dem gör med andraspråkselever.

Vi tolkar det som att intervjuarna chansar och testar vad som passar eleverna. Dem har

berättat att dem är osäkra inför elevernas framtid, att dem har mindre chans att klara skolan än vad en elev som har sitt modersmål som svenska. Elin och Gunn berättar att det finns

modersmålslärare i skolan men det finns inte sammarbete mellan pedagogerna och modersmålslärare. Det finns inget samarbete klassen som pedagogerna önskar sig att det borde finnas. Vi ser att det är stora behov av modersmålslärare, språkpedagoger och

specialpedagoger som arbetar inne i klassrummet. Inlärningen inför ett nytt språk blir lättare om eleven får använda det språk som dem kan säger Ladberg (2000). Författaren samt pedagogerna som vi har intervjuat tycker att det är viktigt för elevernas språkutveckling att modersmålsläraren är delaktig i klassrumsarbetet.

Vi tolkar att Elin och Gunn utgår från läroplanen när dem bedömer eleverna. Det finns svårigheter med bedömningen. Eftersom andraspråkselever har språksvårigheter redan från början så tar vissa punkter i läroplanen samt kursplanen längre tid än vad det i vanliga fall beräknas att det ska ta. De tycker att läroplanen ställer för höga krav som andraspråkselever inte klarar av. Elin och Gunn har därför gjort sina egna bedömningsmatriser där dem har utgått från läroplanen, elevernas förutsättningar och behov. De tycker att detta arbetssätt underlättar deras bedömningsarbete och utvecklar elevernas språkutveckling bättre.

24

4.5 Resultat av intervju med elevassistent

Anledning varför vi valde att intervjua en elevassistent var för att hon arbetade parallellt med Elin och Gunn.

Vad är din uppgift som elevassistent?

Kajsa: Min uppgift är att vara ett verktyg för eleverna så dem kan klara sig i skolans värld. Jag observerar vad eleverna behöver hjälp med under lektionen sedan hjälper jag dem utifrån deras behov.

Kajsa berättar vad hennes uppgift är och hur viktigt det är med hennes stöd för eleverna. Hon hjälper eleverna med allt, som till exempel löser dem flesta konflikterna, hon tröstar dem om dem är ledsna hon försöker alltså vara en trygg förebild och en extra person utöver

klassläraren.

Vilka metoder och teorier använder du för att stödja andraspråkselever?

Kajsa: Som tidigare nämnts observerar jag vad eleverna behöver hjälp med och sedan hjälper dem utifrån deras behov. Vilka metoder jag använder beror på vilka behov eleverna har. Det finns till exempel elever som inte behöver stöd alls.

Kajsa menar det är viktigt att observera och känna till vad eleven behöver hjälp med, för det kan vara jobbigt för en elev att söka hjälp även om eleven behöver det. Hon använder sig av den kunskapen som klassläraren förmedlar till eleverna men omformulerar dem till den nivån eleven är i behov av för att förstå.

Finns det något samarbete mellan elevassistent och pedagoger? Om inte, ser du några fördelar med ett samarbete?

Kajsa: Det finns mycket samarbete mellan oss eftersom jag är aktivt delaktig i elevens utveckling. Jag använder mig dessutom av klasslärarnas teorier för att bedömning ska vara detsamma.

Kajsa menar att det finns mycket samarbete mellan elevassistent och pedagoger eftersom dem är ett stöd för pedagoger samt elever. Dem samtalar och planerar tillsammans, innan lektioner och efter lektioner. Dem observerar elevernas utveckling hela tiden.

25

4.6 Analys av resultat med elevassistent

Vi analyserar att Kajsa är ett bra stöd för både pedagoger och elever. Pedagogerna ser Kajsa som ett extra vilket de behöver. Det är bra att det finns en elevassistent som tar hand om elever som behöver extra stöd så att pedagogerna kan utveckla dem elever som inte behöver stöd. Om det inte hade funnits elevassistent så hade risken varit att elever som inte behöver stöd får stanna till och vänta på de elever som behöver stöd att komma till deras nivå.

4.7 Resultat av intervjuer med modersmålslärare

Första intervjun var med Mats som är albansktalande modersmålslärare, andra intervjun var med Sebiha som är arabisktalande modersmålslärare.

Hur ser du som modermålslärare att man bör arbeta med eleverna för att undervisningen i modersmål ska på bästa sätt hjälpa inlärningen i andraspråket?

Mats: Jag arbetar med mycket eget material som jag har köpt från hemlandet. För här i Sverige finns det inte böcker på albanska för varje årskurs. Jag stöttar dem varje gång dem är här. Ibland känner jag mig som en pappa för dem, för dem brukar säga till mig ”pappa du är bäst, du är alltid här för oss”.

Mats berättar att han arbetar med elever från årskurs 1-6. Varje årskurs har hemspråk en gång i veckan i ca 40 mintuter. Föräldrarna väljer själva om de vill att deras barn ska gå på

hemspråk eller inte. Han menar att det inte finns bestämd form för hur man lär

andraspråkselever, men mer att man lär dem om albansk kultur, tradition och att man ska bevara språket.

Samarbetar du med klasslärarna?

Mats: Nej, jag tycker att det är synd att vi inte samarbetar med dem, jag vet att det gynnar eleverna ifall man gör det. Behovet är stort men ibland flikar jag in för de nyanlända barnen, men sen räcker inte budgeten till för fler timmar.

Mats tycker detsamma som Elin och Gunn att samarbetet med klasslärare är viktigt för andraspråkselevers språkutveckling och utvecklingsordförråd. Modersmålsläraren tycker att man borde ha enskilt modersmål med eleverna samtidigt som man arbetar parallellt med en ordinarie klass.

26

Hur bedömer du om eleverna har uppnått målen i modersmål?

Mats: Jag bedömer som alla andra utifrån läroplanen, jag följer bedömningsmatrisen. För att eleverna ska få rättvisa omdömen vill jag att dem ska komma på lektionerna.

Mats berättar för oss att han arbetar utifrån skolans läroplan för att så arbetade han också i sitt hemland. Han menar att det finns elever som inte kommer på lektionerna eftersom

hemspråken brukar alltid vara efter skoltiden. Ibland händer det att Mats ringer hem till föräldrarna och frågar om varför deras barn inte kommer till lektionerna.

4.8 Intervju med modersmålsläraren Sebiha

Hur ser du som modermålslärare att man bör arbeta med eleverna för att undervisningen i modersmål ska på bästa sätt hjälpa inlärningen i andraspråket?

Sebiha: Jag tycker att man ska samarbeta med klassläraren, men det finns ingen tid. Ibland frågar jag barnen om dem har läxor på svenska, då hjälper jag dem och översätter på arabiska för att dem ska förstå snabbare.

Sebiha förklarar för oss att hon har flera gånger sagt till rektorn att hon behöver flera timmar så hon kan samarbeta med klassläraren. Hon berättar även att i denna skola finns det flertal arabisktalande elever som behöver all stöd. Med de få timmar som hon har fått försöker hon ägna tid åt barnens svenska läxor samt barnens behov.

Samarbetar du med klasslärarna?

Sebiha: Jag försöker samarbeta med elevernas klasslärare, men dem har inte alltid tid och jag har inte fått timmar för att sammarbeta med klassläraren.

Sebiha samt Mats har samma anledning varför dem inte kan när samarbete med lärare. För få antal timmar och det gör att modersmålsläraren begränsas. Sebiha önskar att i framtiden att politikerna öppnar ögonen och ser hur eleverna sjunker i betygen för att modersmålslärarna inte får samarbeta med klassläraren.

Hur bedömer du om eleverna har uppnått målen i modersmål?

Sebiha: Jag bedömer barnen utifrån barnens kunskaper och läroplanen. Jag följer kursplanen i modersmål för att bedöma eleverna.

Sebiha berättar för oss att hon arbetar parallellt med bedömningen dels utifrån läroplanen samt vad klassläraren berättar om elevernas kunskaper i svenska. Det finns många elever i

27

denna skola som är arabisktalande men som inte går på hemspråk, anledningen till detta säger Sebiha är olika. Men hon tycker att eleverna missar mycket och utvecklas mindre i bägge språken.

4.9 Analys av intervjuer med modersmålslärare

Mats arbetar med eget material som han har köpt in från sitt hemland Kosovo. Han använder böcker för att utveckla elevernas kunskaper om deras hemland. Böckerna innehåller den albanska kulturen, traditionen och språkets form. Det stödjer kursplanen för modersmål ”genom undervisningen ska eleverna därför ges möjligheter att utveckla sina kunskaper om kulturer och samhällen där modersmålet talas.” Sebiha använder färdigt material som innehåller den arabiska kulturen, traditioner och språkets form. Hon följer liksom Mats kursplanen i modersmål. Hon försöker även hjälpa eleverna med dem svenska läxorna och översätter läxorna till arabiska för att utveckla elevernas språk i både arabiska och svenska. Mats, Sebiha, Elin och Gunn tycker det är brist på samarbete mellan de. Alla fyra tycker att samarbete hade gett andraspråkselever bättre resultat i språkutvecklingen. Det står i

kursplanen för modersmål (s.40) ”genom undervisningen i ämnet modersmål ska eleverna ges

förutsättningar att använda sitt modersmål som ett medel för sin språkutveckling och sitt lärande”.

4.9 Sammanfattning

Klasslärarna arbetar parallellt och delar kunskaper med varandra. De upplever att dem är stöd för varandra, men för att arbeta vidare med andraspråkselever så krävs det mer stöd av

modersmålslärarna. Modersmålslärarna saknar också sambandet med klasslärarna. Under intervjuerna nämner klasslärarna och modersmålslärarna att om det hade funnits samarbete mellan dem så hade andraspråkselever utvecklat språket starkare. Dem nämner även att forskare som har forskat inom detta område säger att om eleverna behärskar sitt första språk bra så har dem lättare att lära sig ett andraspråk. Att lära sig ett andraspråk innebär att lära sig ytterligare ett språk efter ett förstaspråk redan har etableras. Bjar, Louise & Liberg, Caroline (2003). Alla samtliga intervjuare har samma åsikt när det gäller sammarbete mellan dem och brist på resurser. Deras slutsats är att elever drabbas när det inte finns resurser till dem.

28

5 Diskussion och slutsatser

Syftet med vår undersökning har varit att få kunskaper omhur pedagoger i skolan arbetar med andraspråkselever. Vi har undersökt hur pedagoger utformar sin undervisning utifrån

elevernas förutsättningar och behov. Vi har även undersökt hur man arbetar för att utveckla elevernas språkutveckling. Därefter har vi analyserat och tolkat våra resultat som vi i detta kapitel ska föra en diskussion.

Vi har använt oss av litteratur som vi har tyckt har varit lämplig till vår undersökning. Vi har även använt oss av litteratur som dem intervjuade har föreslagit oss eftersom det är böcker som dem använder när dem arbetar med andraspråkselever. Det har inte varit svårt att hitta litteratur som handlar om andraspråkselever eftersom det är ett aktuellt ämne.

Inledningsvis vill vi även understryka att denna undersökning som vi har genomfört

representerar inte alla andraspråkselever och alla lärarnas arbetsätt. Under vår lärarutbildning har vi utfört vår praktik i en grundskola i två olika klasser som arbetade parallellt med

varandra. Vi har fått se deras arbetsätt och hur dem arbetar med andraspråkselever. Vi insåg att detta var ett aktuellt ämne som vi ville undersöka i vårt examensarbete. Vi intervjuade två grundskolelärare, en elevassistent och två modersmålslärare från samma skola. I vår

undersökning har vi lagt fokus på frågor som rör språkutveckling för andraspråkselever. Vi är väl medvetna om att det krävs stor engagemang från lärarnas sida. Hyltenstam & Lindberg (2004) menar också att dessa elever måste ”med på tåget” annars kan det bli försent. Litteraturen samt dem intervjuade pedagogerna säger att nyckelpersonerna till språkutveckling för andraspråkselever är modersmålsläraren och språklärare.

På vår första fråga om vilka metoder samt teorier pedagoger använder för att stödja elever med annat modersmål än svenska, fann vi att det är svårt att finna färdiga material samt teorier för att kunna stödja andraspråkselevers behov. Pedagogerna som vi intervjuade berättar för oss att dem känner en viss osäkerhet för andspråkselever. Anledningen till deras osäkerhet är att dem inte har färdigt material eller färdiga teorierhur man arbetar med andraspråkselever. Man får pröva sig fram med det som finns tillgängligt. Pedagogerna berättar om vilka metoder och teorier dem använder som dem tycker passar bra för deras

29

elever. Metoder och teorier som dem använder är bland annat genrepedagogik, det finns en lämplig bok som heter låt språket bära genre pedagogik i praktiken som pedagogerna

rekommenderar även till oss som blivande pedagoger. Boken beskriver att den nya läroplanen ställer höga krav på genrekompetens i alla ämnen. Boken ger läraren stöd i arbetet med texters olika syften, uppbyggnad och språkliga drag. Vi tror att de intervjuade pedagogerna ville inspirera oss att arbeta med genrepedagogik. Pedagogerna berättade för oss att det finns även en boken stärk språket stärk lärande som är dem också arbetar med. Boken ger konkreta modeller om hur man arbetar både språk – och kunskapsutvecklande i olika ämnen. Den beskriver även hur stor utmaningen är för lärare att skapa möjligheter för alla elever att nå målen i läroplaner och kursplaner, speciellt för andraspråkselever. Modersmålsläraren berättar under sin intervju att han använder eget material för att kunna anpassa läromedlen för varje individ. För att han tycker att i Sverige är det svårt att få tag på material på albanska som är bra för eleverna.

I vår nästa fråga om vilka resurser det finns till elever med svenska som andraspråk, fann vi svar att det inte finns många resurser för andraspråkselever. Om resurserna inte finns

tillgängliga hur ska man då stötta andraspråkseleverna i språket. För att andraspråkselever ska ges bästa möjliga kunskaper så tycker de intervjuande att det skall finnas en språkpedagog och specialpedagoger som arbetar i klassen. De vill även att man ska kunna samarbeta med modersmålsläraren för att de har elever som inte förstå det svenska språket. Även

modersmålsläraren saknar samarbete mellan klasslärarna. Undersökningen visar för att gynna elevernas språkutveckling så behövs det samarbete mellan modersmålslärare och pedagoger.

I vår nästkommande fråga om hur pedagogerna bedömer elevernas språkutveckling i svenska respektive modersmål. Pedagogerna bedömer eleverna utifrån bedömningsmatrisen och Lgr11. Men dem finner att det är svårt att bedöma andraspråkseleverna när resurserna inte finns för dem. Dem tycker att läroplanen även ställer för höga krav som andraspråkselever inte klarar av att nå dem.

Som slutsats visar vår undersökning att nyckelpersonen är modersmålsläraren, och för att det skall fungera bra behövs det framförallt resurser.

Det har varit svårt att hitta tidigare forskning om andraspråkselevers språkutveckling. Vi har även talat med pedagogerna och deras förklaring har varit att man inte har beräknat dessa

30

svårigheter som finns idag. Vi hoppas att detta aktuella ämne tas på allvar och att alla skolor sätter fokus på att göra resurser tillgängliga för andraspråkselever. Vi tycker även att Malmö högskola borde införa en kurs om hur man arbetar med andraspråkselever.

Vi tror att detta samhällsproblem kommer leda till att politikerna medför resurser till skola, så att lärare och modersmålslärare får möjlighet att utveckla sitt samarbete.

31

Referenslista

Arnberg, Lenore (1988). Så blir barn tvåspråkiga: vägledning och råd under förskoleåldern. Stockholm: Wahlström & Widstrand

Bjar, Louise & Liberg, Caroline (red.) (2003). Barn utvecklar sitt språk. Lund: Studentlitteratur

Bouakaz, Laid (2009). Föräldrasamverkan i mångkulturella skolor. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Gibbons, Pauline (2013). Stärk språket, stärk lärandet: språk- och kunskapsutvecklande

arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. 3. uppl. Stockholm: Hallgren &

Fallgren

Hedman, Christina (2012). Flerspråkighet i skolan: språklig utveckling och undervisning. 1. uppl. Stockholm: Natur & Kultur

Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.) (2004). Svenska som andraspråk: i forskning,

undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur

Johansson, Bo & Svedner, Per Olof, 2001: Examensarbetet i lärarutbildningen. Uppsala: X-O Graf Tryckeri AB

Johansson, Britt & Sandell Ring, Anniqa (2012). Låt språket bära: genrepedagogik i

praktiken. 3. uppl. Stockholm: Hallgren & Fallgren

Ladberg, Gunilla (2000). Skolans språk och barnets: att undervisa barn från språkliga

32

Ladberg, Gunilla & Nyberg, Ola (1996). Barnen och språken: tvåspråkighet och

flerspråkighet i familj och förskola. Lund: Studentlitteratur

Repstad, Pål (1999). Närhet och distans: kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. 3., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur

Trost, Jan (2010). Kvalitativa intervjuer. 4., [omarb.] uppl. Lund: Studentlitteratur

Witting, Maja (2001). Svenska som nytt språk att lära sig läsa och skriva: [Wittingmetoden]. Solna: Ekelund

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. (2011). Stockholm:

Skolverket Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575

http://dspace.mah.se/bitstream/handle/2043/3768/f%C3%A4rdigt%20examensarbete%2c2.pd f?sequence=1

33

Bilaga 1

Bilaga 1 Hej!

Vi heter Eljesa Avdija och Pajtime Zekaj, vi studerar på lärarutbildningen på Malmö högskola. Vårt huvudämne är samhällsorienterandeämnen och barns lärande.

Vi är på vår sista termin och det innebär att vi håller på och skriva vårt examensarbete. Vårt arbete handlar om hur pedagoger arbetar med andraspråkselever i den ordinarie

undervisningen. I vår undersökning behöver vi empiriskt material i form av samtal och observationer av undervisning. Vi skulle vara tacksamma om ni kunde hjälpa oss med detta. För undersökning behöver vi samtala med två pedagoger och följa deras undervisning vid några tillfällen. Där utöver önskar vi samtala med speciallärare/specialpedagog,

modersmålslärare, fritidspedagog och kurator.

Vår tanke är att dokumentera samtalen genom bandinspelningar. Om någon har invändningar mot detta har alternativ att vi för anteckningar. Materialet som vi får av er kommer vi att behandla med största sekretess. Bandinspelningarna kommer att raderas när vi transkriberat dem. All material kommer att avidentifieras och det kommer därför inte vara möjligt att härleda samtalen eller observationerna till er.

Vi bifogar samtalsfrågorna till respektive pedagoger så att ni får god tid på er att tänka igenom dem innan samtalen. Vi beräknar att samtalen kommer att ta ca 25 minuter.

Vi besöker gärna skolan efter överenskommelse och bokar tider för samtal samt berättar mer om vårt arbete. Har ni några frågor går det bra att kontakta oss på telefonnummer:

Med vänliga hälsningar

Eljesa Avdija Pajtime Zekaj

34

Bilaga 2

Samtalsguide, klasslärare

1. Vilka metoder och teorier använder du för att stödja andraspråkselever?

2. Vilka material och läroböcker finns i undervisningen och hur anpassar ni detta till andraspråkselever?

3. Vad finns det för andra resurser till andraspråkselever?

4. Hur bedömer du elevernas språkutveckling i svenska respektive modersmål?

5. Finns det något samarbete mellan pedagoger och modersmålslärarna? Om inte, ser du några fördelar med ett samarbete?

Samtalsguide, elevasisstent

1. Vad är din uppgift som elevassistent?

2. Vilka metoder och teorier använder du för att stödja andraspråkselever?

3. Finns det något samarbete mellan pedagoger och modersmålslärarna? Om inte, ser du några fördelar med ett samarbete?

Samtalsguide, modersmålslärare

1. Hur ser du som modermålslärare att man bör arbeta med eleverna för att

undervisningen i modersmål ska på bästa sätt hjälpa inlärningen i andraspråket? 2. Samarbetar du med klasslärarna?