Därför är brukarinflytande viktigt. problem och möjligheter

Därför är brukarinflytande viktigt

– problem och möjligheter

Varför är det bra med brukarinflytande

Brukarinflytande gör alla parter till vinnare.

Kraven på brukarmedverkan och brukarinflytande växer.

 ökad individualisering leder till krav på inflytande

 lagstiftning och riktlinjer

 genomslag för arbetssättet evidensbaserad praktik

Varför är det bra med brukarinflytande

Brukarmedverkan har blivit en viktig legitimitet och ett erkännande som kunskapskälla ur vetenskaplig och

professionell synpunkt.

Brukarmedverkan synliggör kunskaper som inte annars kommer fram.

Viktigt för framgång är att brukarinflytande finns på alla nivåer:

individ

system verksamhet/

grupp

 Brukarråd

 Fokusgrupper

 Hearings

 Klagomålshantering

 Samrådsgrupper med myndigheter/vårdgivare

 Brukarinitierad

forskning/aktionsforskning

Inflytande

Inte bara individuellt

utan även kollektivt

Exempelvis

Våra övergripande mål

 ökad demokrati

 ökad kvalitet

 opinionsbildning och pionjärverksamhet

Vi i brukar- och

anhörigrörelsen behövs

som pådrivande aktörer i

utvecklingsverksamhet!

Brukarmedverkan och inflytande ger inte bara fördelar åt brukarna i form av bättre vård utan till

alla inblandade aktörer.

I förlängningen gynnas vi alla av en bättre samhällsdialog

Brukarmedverkan rör inte bara vården

Nio goda skäl till brukarinflytande

Listan är en sammanfattning av Verdandis erfarenhet

och M. Dahlbergs och E. Vedungs beskrivning.

 bättre underlag för kvalitet och service – mer

fullständig kunskap om bakgrund, efterfrågan och behov

 ökad jämlikhet, mer likvärdiga parter också viktigt för bättre bemötande och tilltro – maktfördelning!

 ömsesidig förståelse för varandra – respekt

 återhämtning och empowerment – maktlöshet sjukfaktor, inflytande och delaktighet friskfaktor

 strukturer för brukarmedverkan kan ge

synlighet och tillträde som man annars inte skulle få som enskild eller grupp

 bättre effektivitet och måluppfyllelse och möjlighet att göra rätt saker direkt

 demokrati och delaktighetet

 mer nöjda parter

– delaktighet, dialog och feedback – alla mår bra av att få göra rätt saker

 större trovärdighet - budskapet blir starkare när det bekräftas av flera

Viktigt att också betona samhällets vinster

 mesta möjliga vård och resursutnyttjande

 social sammanhållning

 minskade klyftor

 ökad mellanvalsdemokrati - allas rätt till delaktighet i sina egna liv och i samhället

Den klassiska tolkningen har stort fokus på nyttan för brukaren

och till en del verksamhetens vinster

Brukare är inte en egenskap utan en relation till

och en roll i en verksamhet eller ett område

Är brukarmedverkan alltid bra?

Inte när effekten blir att man manipulerar, eller neutraliserar brukare.

Inflytandetrappan på nästa bild från 1969 visar tydligt att det här inte är en ny diskussion, men den är lika aktuell idag.

Vi behöver skilja mellan

 brukarstyrt inflytande

 inflytande och tyckande på myndighetens/verksamhetens villkor Brukarstyrd brukarrevision är exempel på det första

Verksamheters/mottagningars egenproducerade och distribuerade brukarenkäter är exempel på det andra

 Neutralisering – avledning

 Fel nivå på frågorna, på representationen

 Fel frågor – privatisera inte frågeställningarna

 Underläge – kulturkrock

 Oklara roller, regler och ansvarsfördelning

 Brist på verkligt inflytande

Visst finns det faror och fällor

att vara medvetna om hur stort eller litet brukarinflytandet verkligen är och kan vara samt

vilka begränsningar det för med sig

Vår utmaning

Grundläggande förutsättningar:

 Respektera brukarorganisationernas demokrati!

Det måste finnas tid och utrymme att förankra beslut, uppläggning och åtaganden i brukargruppen.

 Behovet av konkreta uppgifter och frågor att samverka kring.

 Lägg samverkan på rätt nivå – det måste finna mandat och förankring

Framgångsfaktorer och lösningar

 förändra maktrelationer

 avsätt resurser

 förankra

 skapa delaktighet

 stöd till brukarråden

H. Hillborg och D. Rosenberg, ”Ett förtroendeuppdrag”, FoU Västernorrland – rapport 2012:4

Nycklar till framgång

2014-11-03 © Verdandi GH/CS 18

Administrativt och ekonomiskt stöd såsom

 forum för dialog och inflytande

 ersättningspolicy

 separat stöd till ingående organisationer

 anställningsformer, till exempel BISAM

 utbildning av brukare i beslutprocesser och arbetsformer

Stöd till brukarråden

Riktlinjer och policys som ger stöd för brukarmedverkan

i utvecklingsarbetet, viktig förutsättning och en stor

framgång

Två exempel på hur olika man kan tolka demokrati som argument för inflytande, det så kallade

medborgarfostrande argumentet. f

…Tänk på tolkningens makt

beskriver demokratiargumentet för inflytande:

”Det är inte bara politiker, tjänstemän och

vårdanställda som kan lära sig något av brukarnas erfarenheter. Brukare som kan vara med i besluten får också mer kunskap om demokratiprocessen.”

Socialstyrelsen

beskriver samma argument så här:

”Genom att brukare medverkar och har inflytande i såväl sina egna som i

verksamhetsrelaterade processer, så får de också mer kunskap om demokrati-

processen.

Här kan medverkan och inflytande också

Ett län

Vilka effekter kan de olika tolkningarna få för

arbetssätt, bemötande och resultat?

Lås er inte till en modell för brukarinflytande!

f

Ställ inte olika modeller, exempelvis BIKVA i motsats till EXIT eller EBP

– de går med fördel att förena!

Tänk process, inte projekt!

BIKVA

EBP

EXIT

 brukarråd

 integrerade fokusgrupper

 BISAM

 BIKVA

 brukarstyrda brukarrevisioner

 aktiv klagomålshantering

 remissförfarande

 …

Ta fram en verktygslåda

Brukarstyrda brukarrevisioner

 de aktuella brukarna kommer till tals med en oberoende röst

 svarsfrekvensen blir oftast högre då brukare står för frågandet än om förvaltningen gör det

 metodhandbok ”Brukarstyrda brukarrevisioner”

Specialområde för Verdandi

Tack!