Utsläpp till luft från
arbetsmaskiner och sjöfart
i Göteborgsregionen och
Västra Götaland
underlag till beräkningarna av
utsläppsmängderna
Jörn Engström m.fl. VBB-VIAK
utsläppsuppgifterna för Västra Götaland. Utsläppssiffrorna lämnas inte här men kommer att redovisas tillsammans med utsläpp från andra källor. För Göteborgsregionen planeras en sådan sammanställning vara färdigt vintern 2000/2001.
Arbetet har genomförts av Jörn Engström m.fl. på VBB-VIAK och Eje Flodström på Mariterm AB. Deras PM/rapporter har sammanfogats oavkortat i denna rapport.
Uppdateringen av utsläppsuppgifterna har samfinansierats av Länsstyrelsen i Västra Götaland, Miljöförvaltningen i Göteborgs och Göteborgsregionens Luftvårdsprogram.
Herman Heijmans
PM
2000-03-29
GR Luftvårdsprogram
Uppdatering av EDB-Väst avseende utsläpp från
arbetsmaskiner
1. Inledning
Utgångspunkten för arbetet är IVLs kartläggning av emissioner från arbetsfordon och arbetsredskap i Sverige (år 1997), daterad juli 1999. I rapporten redovisas rikets totala utsläpp från arbetsmaskiner fördelat efter kategorier i enlighet med de informationskällor som IVL haft tillgång till. Dessa redovisas nedan tillsammans med uppgift om hur stor andel utsläpp av
koldioxid som respektive grupp står för.
Arbetsfordon källa Andel av CO2 utsläpp 1997
Försvaret 0,2% Gruvor 0,4% Luftfartsverket 0,4% Banverket 1% Hamnar 2% Järn- och stålindustri 3% Skogsindustri 4% Skogsbruk 8%
Hushåll (exkl snöskotrar) 9%
Entreprenad 27% Jordbruk 29%
Arbetsredskap källa
Skogsindustri (skogsbruk) 1%
Offentlig verksamhet 1%
Övrigt (kyl/frysaggregat distribution mm) 2%
2. Fördelningsnycklar på kommunnivå
Vi har valt att ta fram en unik fördelningsnyckel för varje kategori enligt tabellen ovan för att göra fördelningen från rikets totalutsläpp till utsläpp per kommun.
Försvaret
Utsläpp från arbetsmaskiner inom försvarsmakten fördelas efter antal
regementen i Västra Götalands län i förhållande till riket. Fördelning av utsläpp sker endast på de kommuner som har regementen (Skövde, Lidköping,
Karlsborg och Göteborg). Gruvor
Andelen av rikets gruvdrift som är lokaliserad till Västra Götalands län är försumbart liten. Över 95% av all malmproduktion sker i andra delar av Sverige och vi bedömer att alla utsläpp från arbetsmaskiner kopplat till gruvdrift sker utanför länet.
Luftfartsverket
Utsläppen fördelas på de kommuner som har flygplatser i Luftfarsverkets regi (enbart Landvetter i Västra Götaland). En sammanvägning görs av antal passagerare respektive antal landningar per flygplats i förhållande till rikets totala flygtrafik enligt statistik från Luftfartsverket.
Banverket
Västra Götalands andel av rikets järnvägsnät utgör ca 15%. Länets andel av totalutsläppen fördelas på de kommuner som har järnvägsspår efter antal boende. Att beräkna andel järnvägssträcka per kommun bedöms som för hög noggrannhet i förhållande till andelen utsläpp från Banverkets maskinpark. Befolkning per kommun bör ge en rimlig fördelningsnyckel. Hamnar
Västra Götalands kommuners andel av utsläppen från arbetsmaskiner inom hamnverksamhet fördelas på de kommuner som har hamnar efter andel varu- och fartygstrafik i respektive hamn.
Järn- och stålindustri
Enligt Svensk stålindustris branschorganisation finns inga anläggningar i länet. Den närmaste ligger i Halmstad.
Skogsindustri
Utsläppen fördelas enligt statistik över i vilka kommuner skogsindustrier (massa och pappersindustri) är lokaliserade samt respektive industris andel av rikets totala skogsindustriproduktion.
Skogsbruk (arbetsfordon och arbetsredskap)
Fördelning efter taxeringsvärde för skog per kommun i förhållande till riket. Skogen taxeras lågt när den är ung och högre ju mer avverkningspotential den har.
Hushåll
Utsläppen från arbetsmaskiner som används i hushåll (traktorer, truckar, snöskotrar mm) fördelas efter antal invånare per kommun. Snöskotrar räknas ej med.
Entreprenad
Utsläppen från entreprenadmaskiner fördelas på kommunnivå efter antal invånare per kommun. Antalet entreprenadarbeten antas stå i proportion till folkmängden. Vid fördelning på kilometerruta används en mer förfinad fördelningsnyckel.
Jordbruk
Utsläppen fördelas efter areal åkermark per kommun. Offentlig verksamhet
Fördelning av utsläpp sker efter antal invånare per kommun. Industri och anläggning
Övrigt (kyl- och frysaggregat, flishuggar etc.). Fördelning sker efter antal invånare per kommun.
3. Fördelningsnycklar från kommun till kilometerruta
När det gäller utsläppen per kilometerruta för kommunerna i Göteborgs-regionen används en aggregerad indelning enligt nedan:
Arbetsmaskiner källa Andel av CO2 utsläpp 1997
Försvaret 0,2% Luftfartsverket (Landvetter flygplats) 0,5%
Banverket 1% Hamnar 2% Övrigt (kyl/frysaggregat distribution) 2%
Skogsindustri 4%
Övrig industri 4%
Hushåll (exkl. snöskotrar) + off. verksamhet 9%
Skogsbruk 10%
Jordbruk 30% Entreprenad 37%
Försvaret
Utsläppen fördelas jämnt över de kilometerrutor som har militära regementes- och övningsområden (ej skjutfält) enligt kommunal översiktsplan (KA4 i Göteborg).
Luftfart
Utsläppen fördelas jämnt på de kilometerrutor som helt eller delvis täcks av Landvetter flygplats enligt kommunal översiktsplan.
Banverket
Utsläppen fördelas jämnt på de kilometerrutor som har järnvägsspår. Banverkets arbetsmaskinpark antas i huvudsak utnyttjas längs spåren.
Hamnar
Utsläppen fördelas på de kilometerrutor som har hamnar enligt kommunernas digitala översiktsplaner. Fördelningen av utsläpp på respektive hamn har i tidigare steg fördelats i förhållande till varje hamns varu- och fartygstrafik. Utsläppen fördelas jämnt på varje hamns kilometerrutor.
Övrigt
Huvuddelen av gruppen ”övriga arbetsredskap” utgörs av kyl- och
frysaggregat för distribution och fjärrtransport. Utsläppen fördelas jämnt på de kilometerrutor som har allmän väg med vägbredd större än 5 meter.
Skogsindustri
Utsläppen fördelas på de kilometerrutor där massa- och pappersfabrikerna i Lilla Edet och i Mölndal är lokaliserade, efter andel av produktion. Eventuellt kan de även redovisas som punktkällor.
Övrig industri
Utsläpp från arbetsredskap från gruppen ”industri och anläggning” delas på industri respektive anläggning/entreprenad. Utsläppen fördelas efter antal industrifastigheter på respektive kilometerruta. Efter översyn av vilka maskin-typer som ingår i gruppen har bedömningen gjorts att 30% av gruppens utsläpp kan härröras till ”industri” och resten till anläggning/-entreprenad. Skogsbruk
Här ingår både arbetsfordon och redskap inom skogsdriften. Utsläppen fördelas på de kilometerrutor som har skogsmark enligt Röda kartan. Hushåll/offentlig verksamhet
Utsläppen fördelas på kilometerruta efter antal fritidshus, småhus samt hyreshus. En andel av utsläppen fördelas även på antal jordbruksfastigheter med byggnadsyta mindre än 50 kvm eftersom dessa antas stå för en stor andel av de traktorer som redovisas som hushållsägda.
Jordbruk
Utsläppen fördelas på kilometerruta efter antal jordbruksfastigheter med byggnadsyta större än 50 kvm.
Entreprenad
Utsläppen härrör från bygg- och entreprenadarbetsplatser vilka varierar över tiden. Utsläppen fördelas på de kilometerrutor som har allmän väg med bredd
4. Prognos för framtida utveckling av utsläppen
Prognoserna baseras på de emissionsfaktorer som använts i kartläggningen enligt IVL rapport B1342, juli 1999. Vidare har antaganden om medelålder och förnyelse av maskinparken för olika kategorier gjorts dels utifrån IVL rapporten ovan, dels utifrån erfarenhetsvärden. Förändringar i den totala maskinparkens omfattning antas hänga mer samman med konjunktursvängningar än med tillväxt varför ingen uppskrivning av antalet maskiner har gjorts.
Prognos år 2000
I rapporten ”Förslag till gemensamma miljökrav vid upphandling av arbets-maskiner och lastbilar” som Stockholm, Göteborg och Malmö stad gav ut i april 1997 finns beräkningar (utförda av GF) som visar hur utsläppen från dieselmotordrivna arbetsmaskiner minskar år 2000 jämfört med 1997 om Göteborgs Stad införde miljökrav på arbetsmaskiner från 1999 (vilket har skett). Enligt dessa beräkningar skulle utsläppen av kolväten minska med 63%, kväveoxider med 13% samt partiklar med 45% uppskattningsvis har även utsläppen av kolväten minskat med 25% genom användningen av katalysatorer på arbetsmaskiner.
Dessa uppgifter kan läggas in i kalkylen för kategorierna (enligt IVLs rapport) Hamnar, Offentlig verksamhet, Entreprenad samt med 50% för utsläppen från Industri och anläggning respektive 20% för Jordbruk eftersom en viss andel av jordbrukets traktorer används i vinterväghållningen och därför har försetts med nyare motorer och avgasrening.
Med antagande om att även kranskommunernas arbetsmaskinpark påverkas av Göteborgs kommuns upphandlingskrav kan övriga kommuner i
Göteborgsregionen reducera utsläppen med 25% av ovanstående tal. Prognos år 2006
Koldioxid
Bränsleförbrukningen för arbetsmaskiner antas generellt inte minska under perioden. Med antagande om en genomsnittlig andel av Gas- och alkohol-inblandning/drift på 5-10% samt en ökad användning av eldrivna maskiner där så är möjligt antas utsläppen av koldioxid från arbetsmaskiner minska generellt med 10%.
Svavel
Enligt IVL rapporten antas 1997 års andel Mk1 diesel till 90% och andelen lågsvavlig bensin till 80%. Mk1 diesel innehåller 0,001% svavel medan Mk3
diesel innehåller 0,05% svavel. Lågsvavlig Mk2 bensin innehåller 100 ppm medan annan Mk2 bensin innehåller 300 ppm svavel.
Med antagande om 98% andel Mk1 diesel och 95% lågsvavlig bensin år 2006 kan utsläppen av svavel reduceras med 70% för dieseldrivna maskiner och med 20% för bensindrivna maskiner.
Jordbruk
Med en antagen medellivslängd för traktorer och skördetröskor på ca 20 år antas 40% av maskinparken vara utbytt mot EU steg1 och 10% mot EU steg2 maskiner år 2006. Detta medför en sammantagen reduktion av 1997 års värden med 15% för kolväten, 15% för kväveoxider samt 5% för partiklar.
Skogsbruk (arbetsfordon)
Med en antagen medellivslängd om 10 år för tyngre skogsarbetsfordon antas 70% av maskinparken år 2006 vara utbytt mot EU steg1 maskiner, 20% mot EU steg2 maskiner. Detta ger en reduktion med 35% av kolväteutsläppen, 35% av kväveoxidutsläppen samt 15% av partikelutsläppen.
Skogsbruk (redskap) samt offentlig verksamhet
Arbetsredskap har en kortare livslängd, ca 5-10 år varför den huvudsakliga maskinparken anses vara utbytt mot nyare maskiner som klara USA avgas-krav steg 1 eller motsvarande till år 2006. Detta ger en reduktion av kolväten med 35% och av koloxider med 35%
Övriga arbetsfordon och dieseldrivna arbetsredskap
Med en antagen genomsnittlig livslängd om 16 år antas 50% av maskinparken vara utbytt mot EU steg 1 maskiner samt 15% mot EU steg2 maskiner år 2006. Detta ger reducerade utsläpp med 20% för kolväten, 20% för kväveoxider samt 10% för partiklar.
Sammanställning över reduktionstal, prognos för år 2006, Västra Götaland
Kategori CO VOC NOX PM SO2 CO2
Jordbruk 1,0 0,85 0,85 0,95 0,3 0,9 Skogsbruk 1,0 0,65 0,65 0,85 0,3 0,9
Kategori CO VOC NOX PM SO2 CO2
Redskap (bensin)
0,65 0,65 1,0 1,0 0,8 0,9
Tabellen gäller för Västra Götaland exklusive Göteborgsregionens kommuner.
Göteborgsregionens kommuner
Som en följd av att Göteborgs kommun sedan 1999 ställer miljökrav på arbetsmaskiner i samband med upphandling antas utsläppsvärdena för maskinparken i Göteborg och omgivande kommuner vara mindre än de som anges i ovanstående tabell.
I nedanstående tabell har reduktionstalen som anges under rubriken Prognos
år 2000 ovan vägts samman med värdena i ovanstående tabell.
Nedan-stående reduktionstal har använts för Göteborgsregionens kommuner. Göteborgs värden anges inom parentes.
Sammanställning över reduktionstal, prognos för år 2006, Göteborgsregionen
Kategori CO VOC NOX PM SO2 CO2 Jordbruk 1,0 (0,95) 0,80 (0,75) 0,85 0,90 (0,85) 0,3 0,9 Skogsbruk 1,0 0,65 0,65 0,85 0,3 0,9 Övriga (diesel) 0,95 (0,8) 0,75 (0,5) 0,8 (0,75) 0,8 (0,6) 0,3 0,9 Redskap (bensin) 0,65 0,65 1,0 1,0 0,8 0,9
Tabellen gäller för Göteborgsregionens kommuner (Göteborgs värden inom parentes).
5. Utsläppens fördelning över tiden
Nedanstående beskrivning av utsläppens variation över tiden baseras på den aggregerade indelning av arbetsmaskiner som redovisas per kilometerruta.
Försvaret
• 50% under januari och juli, 100% övriga månader Luftfart
• 06.00 – 18.00 måndag – fredag 100%
• 18.00 – 24.00 måndag-fredag samt 06.00 – 24.00 lördag-söndag 50%
Banverket
• 06.00 – 18.00 måndag – fredag 100%
• 100% under mars – oktober
• 30% under november - februari Hamnar
• dygnet runt måndag – fredag 100%
• 06.00 – 24.00 lördag-söndag 100%
• 50% under januari och juli, 100% övriga månader Övrigt (kyl/frys distribution)
• 06.00 – 18.00 måndag – fredag 100%
• 06.00 – 18.00 lördag - söndag 20%
• 50% under januari och juli, 100% övriga månader Skogsindustri
• 06.00 – 16.00 måndag – fredag 100%
• 30% under januari och juli, 100% övriga månader Övrig industri
• 06.00 – 18.00 måndag – fredag 100%
• 30% under januari och juli, 100% övriga månader Offentlig verksamhet/hushåll
• 08.00 – 18.00 måndag – fredag 100%
• 08.00 – 18.00 lördag-söndag 50%
• 100% under mars – oktober 0% övriga månader Skogsbruk
• 06.00 – 16.00 måndag – fredag 100%
• 100% under mars – oktober, 0% under november – februari Jordbruk
• 06.00 – 18.00 måndag – fredag 100%
• 06.00 – 18.00 lördag-söndag 20%
• 100% under mars – oktober, 20% under november – februari Entreprenad
• 06.00 – 16.00 måndag – fredag 100%
• 16.00 – 24.00 måndag-fredag 20%
• 100% under mars – oktober
6. Punktkällor
Efter utvärdering av erhållna resultat och samråd med Miljöförvaltningen har vi konstaterat att det ej är relevant att redovisa några av de aktuella utsläppen som punktkällor. Främst när det gäller arbetsmaskiner inom entreprenad-sektorn ville man uppnå en bättre fördelning än den som tidigare erhållits då man spridit utsläppen i förhållande till befolkning per kilometerruta.
7. Beskrivning av resultatfiler
Resultaten som beskrivs i denna PM redovisas i ett antal Excelfiler enligt följande beskrivning:
Resultat_Kommun_1997.xls
Utsläpp per kategori för varje kommun i Västra Götalands län plus
Kungsbacka. Varje kategoris utsläpp redovisas på separat kalkylblad. Till varje resultatblad hör en fördelningsnyckel och alla värden hämtas från två
kalkylblad där totalutsläppen från alla Sveriges arbetsmaskiner redovisas enligt IVL rapporten.
Resultat_Kommun_2006.xls
Utsläpp per kategori för varje kommun, prognos för år 2006. Samma upplägg som i ovanstående excelfil. På de två kalkylblad där alla utsläpp i landet finns redovisade har reduktionsfaktorer lagts in i varje summaformel för erhålla prognosvärden för år 2006. Göteborg med kranskommuner (GR området) har dessutom fått ytterliga reduktionstal på kalkylbladen med resultat för att ta hänsyn till miljökrav på arbetsmaskiner (se kap 4 ovan). De celler där reduktionstal lagts in har rödmarkerad text.
Edb-grid_VBB1.xls t.o.m. Edb-grid_VBB5.xls
Redovisning av utsläpp per kilometerruta, länkat till excelfil med utsläpp för hela Västra Götaland enligt ovan. Dessa fem excelfiler är länkade till någon av ovanstående filer med resultat per kommun. Genom att döpa om någon av ovanstående filer till ”resultat_kommun.xls” och sedan öppna dessa filer i tur och ordning kan man uppdatera länkarna och antingen få värden för 1997 eller för 2006. Den stora mängden formler har gjort att vi varit tvungna att dela upp resultaten på flera arbetsböcker. Kalkylbladen som innehåller själva resultaten har sedan kopierats utan länkar (kopiera/klistra in special/klistra in värden) till
Edb-grid_arb_VBB_1997.xls
Redovisning av utsläpp per kilometerruta för Göteborgsregionens kommuner, utsläpp år 1997. Excelfil med kalkylblad i färdigt format för att läsas in i Airviro. Denna fil innehåller inga länkar.
Edb-grid_arb_VBB_2006.xls
Redovisning av utsläpp per kilometerruta för Göteborgsregionens kommuner, prognos för utsläpp år 2006. Excelfil med kalkylblad i färdigt format för att läsas in i Airviro. Denna fil innehåller inga länkar.
8. Framtida uppdatering
Genom att justera summorna för utsläppen från hela riket i en kopia av filen ”resultat_kommun_1997.xls”, på samma sätt som vi gjort för att skapa prognosvärden för år 2006, kan man utföra olika scenarier av framtida utveckling av utsläppen från arbetsmaskiner. Dessa scenarier kan utföras separat för olika kategorier av maskiner eftersom samtliga maskintyper finns redovisade i excelfilen.
På samma sätt kan framtida uppdatering ske när man fått tillgång till nya uppgifter om folkmängd, antal maskiner respektive utsläpp. Genom att döpa om den nya filen till ”resultat_kommun.xls” och öppna den tillsammans med de länkade filerna som beskrivs i kap 7 ovan kan nya värden per kilometerruta erhållas.
9. Rimlighetskontroll av erhållna resultat
Efter att utsläppen fördelats per kilometerruta för olika kategorier med maskiner har en jämförelse med befolknings- och fastighetsdata gjorts i tre utvalda fall enligt nedan.
• befolkning jämfört med CO2-utsläpp från entreprenadmaskiner
• antal jordbruksfastigheter per kilometerruta jämfört med CO2-utsläpp från
jordbruksmaskiner
• antal hyresfastigheter jämfört med CO2-utsläpp från arbetsmaskiner inom
offentlig verksamhet/hushåll
Jämförelsen redovisas på tematiska kartor som återfinns i bilaga. Vår bedömning är att en bättre fördelning än tidigare har erhållits främst när det gäller entreprenadmaskiner, vilka tidigare fördelats efter befolkning.
Arbetet har utförts av Jörn Engström, Nina Galligani och Maria Rydström på VBB VIAK Trafikplanering i Göteborg under februari - mars 2000.
Bilagor:
Bild 2: Antal jordbruksfastigheter per kvadratkilometer
jämfört med CO
2-utsläpp från jordbruk
Bild 3: Antal hyresfastigheter per kvadratkilometer jämfört
Beräkning av avgasutsläpp från sjöfart i Västra
Götalands Län
Beräkningar utförda av
BAKGRUND 1
FRITIDSBÅTAR 2
UTSLÄPP I GÖTEBORGSREGIONEN 6
UTSLÄPP I VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 8
TRENDER TILL ÅR 2006 9
EDB-väst, för regionala beräkningar av luftkvaliteten, miljökonsekvensutredningar och liknande.
MariTerm AB har tidigare i omgångar tagit fram data kring sjöfartens utsläpp i Västsverige åt Göteborgs Hamn och åt Länsstyrelsen. Dessa data har inkorporerats i EDB-väst. Nu önskas en uppdatering av EDB-väst samt en beräkning av utsläppen i samtliga kommuner i Västra Götalands län.
De utsläppstyper som ingår är kväveoxider (NOx), flyktiga organiska ämnen (VOC), kolmonoxid (CO), koldioxid (CO2), partiklar (PM) och svaveloxider (SOx). Kväveoxiderna redovisas som ekvivalent mängd NO2, flyktiga organiska ämnen som ekvivalent mängd CH4 och svaveloxiderna som ekvivalent mängd SO2.
2000. De kontakter som tagits tyder istället på att det totala antalet fritidsbåtar hållit sig relativt konstant.
Bland annat visar SCB´s statistik över tillgång till materiella tillgångar på att andelen av befolkningen som haft tillgång till båt legat runt 20% fritidsbåtar med en långsam ökningstakt (se Figur 1).
Figur 1 Antalet procent som har tillgång till olika materiella tillgångar mellan 1975 och –95. (Källa SCB)
Även statistik från Båtbranschens Riksförbund visar på en relativt konstant mängd fritidsbåtar inom tidsintervallet jämfört med de uppgifter som fanns från 1990 baserat på det då obligatoriska båtregistret.
Tabell 1 Uppskattat båtbestånd i Sverige. (Källa Båtbranschens Riksförbund 1999, baserat på SCB, Generaltullstyrelsen samt Sweboat själva)
Båttyp Antal
Öppen båt med motor under 10 hk 460 000 Öppen båt med motor under 10 hk 190 000
båtplatser ökat. En ökning av andelen segelbåtar har även skett under tidsperioden. Bedömningen görs att ca 75% av GREFABS båtplatser hyrs ut till segelbåtar2. GREFAB har totalt nära 6 600 båtplatser från Hovås upp till Björlanda Kile varav över 6 300 platser är uthyrda. Det finns idag ingen möjlighet att få ut uppgifter ur GREFABS datasystem om båttyper, storlek etc.
En trend kan ses mot ett allt större inslag av 4-taktare. Denna motor är dyrare och framförallt tyngre viket innebär att det krävs lite mer effekt för att komma upp i samma fart. Efterfrågan på fyrtaktare är emellertid så stor att de är svåra att få tag på. Populariteten beror på den tysta gången, mindre avgasluft (miljövänligare avgaser) och råstyrkan hos motorn. För att få en uppfattning om hur stor andel av utombordsmotorerna som idag består av moderna 4-taktare eller tvåtaktare med liknande miljöprestanda har kontakt tagits med bland annat Duells Marin3 i Göteborg. Förra året (1999) uppskattades knappt 50 % av försäljningen av utombordsmotorer vara av typ 4-taktare eller med liknande miljöprestanda, året innan dess 30-40%. Tillsammans med statistik i Tabell 2 kan det antas ha tillkommit ungefär 15 000 utombordare av 4-taktstyp.
föreningen. (Källa Båtbranschens Riksförbund 1999, baserat på SCB, Generaltull-styrelsen samt Sweboat själva)
År 0-3 kW 3,1-1,2 kW 12,1-20 kW 20,1-30 kW 30,1-45 kW 45,1-75 kW 75,1- kW Totalt 1990/91 10 241 5 733 3 849 2 842 1 897 1 344 506 26 412 1991/92 11 032 5 029 3 104 2 926 1 715 1 141 411 25 358 1992/93 9 284 4 566 1 250 2 222 1 400 700 259 19 681 1993/94 6 467 4 265 1 017 1 913 1 242 931 323 16 158 1994/95 4 863 4 216 1 225 1 768 1 513 796 401 14 782 1995/96 5 020 3 797 910 1 677 1 398 755 310 13 867 1996/97 5 575 4 265 895 2 218 1 830 1 080 456 16 319 1997/98 6 216 4 735 974 2 176 2 278 1 545 660 18 584
Figuren nedan visar även att det inte har skett någon nämnvärd förändring i fördelningen mellan motoreffekter under 1990-1998.
0 % 2 0 % 4 0 % 6 0 % 8 0 % 1 0 0 % 1 9 9 0 / 9 1 1 9 9 2 / 9 3 1 9 9 4 / 9 5 1 9 9 6 / 9 7 0 - 3 k W 3 , 1 - 1 , 2 k W 1 2 , 1 - 2 0 k W 2 0 , 1 - 3 0 k W 3 0 , 1 - 4 5 k W 4 5 , 1 - 7 5 k W 7 5 , 1 - k W U t o m b o r d m o t o r e r F š r s Šljn in g e ft e r e f fe k t
efter hand till en reduktion av kolväteemissionerna men denna är ännu av marginell omfattning.
För beräkningen av sjöfartens utsläpp för EDB-Väst har detaljerade data om fartygstrafiken inhämtats från Göteborgs Hamn och Trollhätte kanal. Mer översiktliga siffror om antalet fartygsanlöp och genomsnittlig fartygsstorlek har tagits in från hamnarna i Stenungsund, Wallhamn och Uddevalla.
För färjetrafiken har fartygen hanterats individuellt vad avser maskintyuper, kända pådragsnivåer på huvud och hjälpmaskinerier, bränsletyp och förekomst av avgasrening. Övrig handelssjöfart har behandlats mer översiktligt genom att fartygen har delats in i åtta storleksklasser. För varje klass har effekttutag och bränsletyp uppskattats baserat på tidigare forskningsresultat. Metoden finns beskriven i detalj i rapporten "Sjöfartens utsläpp av avgaser" TFB 1991:18.
Sedan nämnda rapport skrevs har det skett en utveckling vad avser valet av bränsle bland annat genom att oljebolagen har minskat antalet lagerhållna kvaliteter. Detta har lett till en sänkning av svavelhalterna även i fartygsbränslen. De nya svavelhalterna används i denna beräkning.
Tabell 3 Huvuddata för fartygsklasserna
Type 0 1 2 3 4 5 6 7 GT <300 300- 1 000 1 000- 2 500 2 500- 4 500 4 500- 8 000 8 000- 12 000 12 000- 21 000 >21 000 Main Engine [kW] 240 650 1 520 2 760 4 540 6 540 8 120 9 050 Aux Engine [kW] 145 230 250 520 790 1 120 1 450 1 770 Fuel Sulphur ME 0,1% 0,1% 0,2% 1,5% 1,5% 2,0% 1,9% 2,5% Fuel Sulphur AE 0,1% 0,1% 0,1% 0,3% 1,0% 1,0% 1,0% 2,0% 4-strokes, share 100% 98% 73% 76% 25% 10% 7% 0% Cruising Speed [kn] 11,0 11,1 11,5 12,0 12,9 13,9 15,0 16,4
Databasen med utsläppskällorna finns på Excel-filen GBGREG00.XLS
Typiska avgasdata för mindre fartygsmotorer är avgastemperatur 240-350 ºC och strömningshastighet 15-20 m/s. Större fartyg med långsamtgående motorer har i regel lägre avgastemperaturer men vid användning av högsvavligt bränsle eftersträvar man en relativt hög avgastemperatur för att undvika kondensering av svavelsyra.
beräkningsmetod har använts som för den detaljerade utsläppsberäkningen ovan. Trafikdata kommer från hamnarna Åmål, Lidköping, Mariestad, Trollhättan, Vänersborg, Strömstad, Lysekil och Uddevalla.
Vägfärjor och mindre passagerarfartyg ingår ej.
Huvuddelen av Västra Götalands Läns kommuner har inga nämnvärda utsläpp från sjöfart utom från små fritidsbåtar i sjöar och vattendrag. Utsläppen från sjöfart på Vänern har upskattats så att linjesträckningar har antagits mellan Vänersborg och Lurö, Lurö-Lidköping samt en avlänkning till Åmål. De kommunvisa utsläppen redovisas i Excel-filen VGLL00.XLS
container. Man talar allmänt om en ökning på 20 – 22 % jämfört med 1999. Man skall då veta att föregående år var något svagare än väntat. I Europa förväntas en stark omsvängning mot container trafik. Man talar om våldsamma ökningar. En stor del av dessa är emellertid en omfördelning från styckegods, Ro-Ro gods till container.
Tillväxten i Europa är dessutom starkt avhängig utvecklingen i Östra Europa. Denna utveckling väntas inte påverka transporterna på svenska västkusten i samma grad. Det vi främst ser är ökningen på trafiken och handeln med Fjärran Östern. Främst är det skogsprodukterna som står för denna ökning. Anledningen är låga transportkostnader för de mer kvalitativa produkterna vilket leder till att de svensk skogsindustrierna ser en växande marknad i Fjärran Östern.
Feeder-trafiken över Göteborg kommer även att spela en större roll för utvecklingen av hamnens trafik. Lyckas man att lansera Göteborgs Hamn som en sk. hub i ett transportsystem kommer trafiken av både små och stora fartyg att öka. Planer finns på att skapa dagliga avgångar med fartyg av storleken postpanamax ( 6 000 TEU eller mer) och därmed en ökad feeder-verksamhet till denna. Det innebär en prognos på en fördubbling av omsättningen av containers i hamnen. Man talar om en fördubbling av trafiken på en 10 – 15 års sikt. Detta förutsätter emellertid att hamnen anpassas för denna kapacitet. Planeringen och förberedelser för detta har redan påbörjats.
åren upplevt en nedgång i kvantiteter. Man kan förvänta någon ökning av bägge hamnarnas volymer under den kommande femårsperioden men detta är starkt avhängigt utvecklingen i Göteborg och den allmänna konjunkturen.
Teknik
Inom handelssjöfarten är alla tekniska trender relativt långsamma på grund av den stora kapitalbindningen i fartygen och dessas långa livslängd.
På senare år har det funnits en trend mot snabbare fartyg, speciellt inom färjetrafiken men även godsfärjor har byggts för högre farter. Denna är direkt avhängig det relativt låga oljepris som vi haft fram till 1999. En period med högre oljepriser leder troligen till att denna trend avstannar.
De tekniska förutsättningarna finns för att kraftigt reducera alla sjöfartens allvarligare utsläpp utom koldioxid. Kväveoxider kan renas med SCR-katalysatorer eller så kallad HAM-teknik. Svaveloxider kan reduceras vid källan genom att välja lågsvavliga bränslen. Kolväten, kolmonoxid och partiklar kan, om så önskas, reduceras med oxidationskatalysatorer.
Dessa metoder innebär dock ännu så länge enbart en kostnad för rederiet. Sjöfartsverket införde 1998 en differentiering av sina avgifter för att premiera åtgärder mot kväveoxider och svaveloxider. Många hamnar har anammat ett liknande system. Avgiftsdifferentieringen täcker dock endast en del av kostnaderna för åtgärderna. Detta gör att införandetakten för åtgärder fortfarande är mycket låg. Det stora antalet fartyg som skaffat intyg på lågsvavelbränsle utgörs huvudsakligen av sådana som redan tidigare använder
Ökade oljepriser minskar på kort sikt rederiernas utrymme för miljöinvesteringar. Avskaffandet av tax-free har också kraftigt minskat vinstmarginalerna för färjelinjer till Danmark och Tyskland, något som också påverkar införandet av miljöåtgärder negativt.
Emellertid kommer sannolikt incitamentet att öka av åtminstone tre skäl: I. Introduktion av miljödifferentierade avgifter i andra länder II. Krav från större avlastare på miljövänliga transporter III. Justering av Sjöfartsverkets avgiftssystem
Störst effekt fås om andra länder inför liknande system som det svenska.
Vi bör alltså kunna räkna med en positiv utveckling, framförallt på svavelsidan. För kväveoxider hinner inte mycket hända fram till 2006 eftersom rening sällan är akuellt på äldre fartyg. Argumenten är starkare för att föra in rening i samband med nyinvestering i fartyg. Ett fåtal fartygsindivider lär få avgasrening under perioden.
Uppföljning av emissionsdata
MariTerm AB för för närvarande diskussioner med Sjöfartsverket och Göteborgs hamn angående mer automatiska system för uppdatering av emissionsdata.
möjlighet att testa scenarier och planerade förändringar. Systemet bör vara kopplat till hamnens nuvarande anlöpsregister occh skall ge möjlighet att särredovisa enskilda hamnavsnitt. Beräkningar baseras på de metoder som används i denna utredning.
För emissionsdatabasen vore ett liknande system med automatisk uppdatering i hamnarna vara av intresse. Det går att skapa en applikation som räknar ut utsläpp utifrån antalet anlöp och storleksfördelning men man är då hänvisad till genererella emissionsdata. Eftersom fartygen numera börjar skilja sig i fråga om miljöprestanda bör i stället indata kring detta samlas i hamnarna som ett tillägg till den vanliga registerhållningen av anlöp. Om hamnen infört differentierade avgifter sker redan en såda registrering. Ett formaliserat, och om nödvändigt avidentifierat, rapporteringssätt bör dock skapas för hamnens redovisning till miljömyndigheter.
Det skall emellertid framhållas att ett bättre underlag är önskvärt för uppföljning av sjöfartens miljöpåverkan. Ett exempel på detta är att kunna erhålla en miljödeklaration från anlöpabnde fartyg, i första hand de högfrekventa. I längden bör alla fartyg lämna en sådan.
