Ren regionluft 2015-2019

(1)

Ren regionluft 2015-2019

– Mät- och beräkningsstrategi 2015-2019 för

Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen

Program för samordnad kontroll

Luftvårdsprogrammets uppgift är att övervaka och informera om den regionala luftmiljön. Ren regionluft ska vara ett användbart kunskapsunderlag i arbetet för en bättre luftkvalitet i Göteborgsregionen.

Målsättningen med strategin är att optimera luftövervakningen ur ett regionalt perspektiv. Det innebär att använda befintliga resurser på ett effektivt sätt för att få så bra övervakning som möjligt. Strategin ska beakta såväl företagsmedlemmarnas som kommunernas behov av luftövervakning. I stort innebär strategin att vi ska beräkna mer och mäta mindre.

Mätkampanjer (indikativa mätningar) ska i första hand användas till att utveckla och förbättra beräkningsmetoderna.

Luftvårdsprogrammets luftövervakning ger underlag för bedömning av miljö- och

hälsoeffekter, för samhällsplanering samt för kommunernas bedömning av vilka kontrollkrav av luftkvaliteten som ställs på respektive kommun. Luftvårdsprogrammet ansvarar inte för kommunernas kontroll av miljökvalitetsnormerna (MKN). Dagens kontrollkrav för

kommunerna i Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) ryms dock till stor del av programmets verksamhet.

(2)

Bakgrund

Föroreningshalterna i Göteborgsregionen har mätts och beräknats under lång tid.

Kontinuerligt har det införts skärpta krav på tillåten halt av olika ämnen i utomhusluften, senast i form av miljökvalitetsnormer (MKN). Luftkvaliteten styrs också av riksdagens fastslagna miljökvalitetsmål, Frisk luft.

Kommunerna har ansvar för att redovisa den aktuella luftsituationen. Sedan många år har övervakningen utförts genom mätstationer som beskriver situationen i taknivå. Genom MKN har fokus flyttats till att beskriva situationen där människor vistas, alltså från taknivå till gatunivå. Det är dock svårare att beskriva situationen i gatunivå med bara en eller ett fåtal stationer än att beskriva den i taknivå. Gatunivåmätningar är representativa för det specifika gaturummet.

Kommuner med flera myndigheter har även skyldighet att beakta normerna vid till exempel tillsyn enligt miljöbalken, byggande enligt plan- och bygglagen samt vid infrastrukturprojekt som prövas enligt väglagen. Genom en effektiv mät- och beräkningsstrategi kan

Luftvårdsprogrammet åstadkomma nulägesbeskrivningar om luftsituationen i regionen.

Organisation

Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen leds av en styrgrupp. För att få ett bra och välgenomtänkt luftvårdsarbete finns även ett flertal andra grupper där allt från berörda medlemmar till experter inom luftvårdsområdet medverkar.

Styrgrupp

Styrgruppen består av Göteborgsregionens kommunalförbunds (GR) politiska styrgrupp för miljö och samhällsbyggnad samt representanter från respektive kommun i Göteborgsregionen, Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal,

Partille, Stenungsund, Tjörn, Öckerö och näringslivet, PREEM och Volvo samt Trafikverket och Länsstyrelsen i Västra Götaland. Gruppen styr programmets verksamhet och

sammanträder två gånger om året.

Referensgrupp

Referensgruppen består av representanter (tjänstemän) från kommun- respektive

företagsmedlemmarna, Swedavia, VOLVO, Miljöförvaltningen Göteborg, Göteborgs Hamn, GR, Renova, ST1, Mölndals kommun, Göteborgs Energi, Stena Line. Gruppens uppgift är att vara rådgivande i framförallt strategiska frågor rörande verksamheten.

Expertgrupp

Expertgruppen (Trafikverket, IVL, Miljöförvaltningen Göteborg, Länsstyrelsen) består av specialister i mät- och beräkningsteknik inom luftvårdsområdet i regionen och har en stödjande funktion. Gruppens kunskaper och erfarenheter är viktiga för att utveckla luftövervakningen i framtiden.

Luftgrupp

Luftgruppen är ett nätverk för yrkes- och forskningsverksamma inom luftvårdsområdet i regionen. Nätverket är öppet för alla och består idag av representanter från Chalmers tekniska

(3)

högskola, Göteborgs universitet, Trafikverket, IVL samt Länsstyrelsen Västra Götaland och Göteborgs Stad. Syftet med träffarna är utbyte av information om pågående och planerade luftvårdsprojekt.

Miljöförvaltningen i Göteborg

Miljöförvaltningen i Göteborg har i uppdrag att administrera och genomföra den verksamhet som Luftvårdsprogrammets styrgrupp beslutar om i verksamhetsplanen.

Redovisning

Samtliga mätningar och beräkningar som görs inom ramen för luftvårdsprogrammet

presenteras fortlöpande på programmets webbplats; www.grkom.se/luft. Allt material går att ladda ner. Mät- och beräkningsverksamheten för aktuellt år följs upp och redogörs i luftvårds-programmets årliga verksamhetsberättelse.

Finansiering

Luftvårdsprogrammet finansieras av Göteborgsregionens kommunalförbund (GR), Trafikverket och medlemsföretagen i regionen. En verksamhetsplan och budget upprättas årligen. Kommunerna bidrar genom GR till finansieringen av verksamheten med ungefär hälften av luftvårdsprogrammets medlemsavgifter. För de obligatoriska företagen är bidraget en avgift för att uppfylla kravet på omgivningskontroll enligt miljöbalken och beräknas årligen av tillsynsmyndigheter utifrån mängden luftföroreningar företagen släpper ut. De frivilliga företagen betalar en fast summa.

Rapportering

Varje månad sammanställs mätningar av luftföroreningar som görs i Göteborgsområdet i en månadsrapport. Rapporten skrivs av Miljöförvaltningen i Göteborg och innehåller mätresultat från alla deras och Luftvårdsprogrammets mätningar. Miljöförvaltningen sammanställer även årsrapporter med mätresultat från de fasta mätstationerna.

Varje år skickar Luftvårdsprogrammet in sitt program för samordnad kontroll till

Naturvårdsverket. Eftersom Miljöförvaltningen i Göteborg driftar Luftvårdsprogrammets mätinstrument skickar de in kvalitetssäkringsprogram och rapporterar in data till datavärden.

Information

Information om regionens luftövervakning sprids genom nedanstående aktiviteter.

Luftvårdsprogrammets webbplats

Luftvårdsprogrammets webbplats (www.grkom.se/luft) uppdateras löpande under 2015. Webbplatsen är medlemmarnas huvudsakliga informationskanal. Kanalen fyller en viktig funktion i att underlätta för kommunerna i deras informationsskyldighet till allmänheten om den aktuella luftföroreningssituationen.

(4)

Luftvårdsprogrammets Luftvårdsdag

Luftvårdsprogrammets håller ett heldags seminarie för medlemmarna en gång på år. Där medlemmarna bland annat informeras om luftsituationen och resultaten från årets mätningar och beräkningar.

Månadsrapporter

Luftvårdsprogrammet tar fram månadsrapporter från mätningarna i samarbete med Miljöförvaltningen i Göteborg.

Det ligger i luften

Luftvårdsprogrammets informationsblad ”Det ligger i luften” kommer ut minst per år.

Luftsituationen i Göteborgsområdet?

Vad påverkar luften i Göteborg?

Vägtrafiken bidrar mest till försämrad luftkvalitet i marknivå. Den långsiktiga trenden är att utsläppen av luftföroreningar minskar men det går långsamt. I hårt trafikerade miljöer är luftkvaliteten dålig och trafikökningen i Göteborgsregionen gör att stora insatser krävs som gynnar mer miljövänliga transporter för att få en god luftkvalitet. Stora utsläpp av luft-föroreningar sker också från sjöfart, energiproduktion och industri. Dessa utsläpp har mindre betydelse i marknivå eftersom de sker på hög höjd och därmed hinner spädas ut innan de når marken. Utsläppen bidrar dock till förhöjda bakgrundshalter i Göteborgsområdet.

Trender

Halterna av de flesta luftföroreningarna i svenska tätorter minskade kraftigt från 1980-talet och fram till slutet av 1990-talet. Under senare år sker inte längre någon minskning av svaveldioxid (SO2), kvävedioxid (NO2), ozon (O3)eller partiklar (PM10) i tätorterna.

Utsläppen från vägtrafiken ökar trots att nya personbilar blivit energieffektiva och släpper ut allt mindre koldioxid. Andelen dieselbilar har ökat vilket också kan förklara att

kvävedioxidhalterna inte minskar. Eftersom dieselmotorerna har en högre förbränningstemperatur har de generellt högre utsläpp av kvävedioxid.

Den ökade trafiken har bromsat upp de förbättringar som tidigare åstadkommits genom minskade utsläpp från bilar vid införandet av katalysatorer och renare bränslen. Tendensen att luftföroreningshalterna i tätorter inte längre sjunker innebär svårigheter att klara

miljökvalitetsnormerna. Bedömningar antyder att många av de större svenska kommunerna har svårt att klara normerna för partiklar och kvävedioxid. Även normen för ozon är svår att klara för många kommuner.

Analys av tidigare kontroll

Miljökvalitetsnormer finns idag för kvävedioxid (NO2), svaveldioxid (SO2), bly, bensen,

kolmonoxid (CO), partiklar PM10 och ozon (O3). En miljökvalitetsnorm för bens(a)pyren och

tungmetallerna arsenik, kadmium och nickel infördes i slutet av 2007. Denna norm är till skillnad mot övriga en börnorm och skulle ha uppfyllts till 2013. Motsvarande börnorm gäller

(5)

för partiklar PM2,5 till och med 2014, därefter gäller att normen ska uppfyllas. Luftkvaliteten

styrs också av det av riksdagen fastslagna miljökvalitetsmålet ”Frisk luft”.

Sedan normerna infördes har Luftvårdsprogrammets luftövervakning nästan helt fokuserats på dessa. Genom den kartläggning som gjorts framgår att det i regionen är svårast att klara normen för kvävedioxidföljt av partiklar.

Kvävedioxid

I Göteborg, Partille och Mölndal överskrids eller riskerar halterna att överskridas för NO2.

Mätresultat visar att normvärden överskridits på ett flertal mätplatser i Göteborgsområdet under senare år. Problemområdena är främst i anslutning till de stora trafiklederna och dåligt ventilerade gaturum. Normen skulle ha uppfyllts till år 2006. Halterna i övriga regionen är så pass höga att mätkrav föreligger för de allra flesta kommuner som passeras av större

trafikleder.

Partiklar

Partikelnormen för PM10 ska vara uppfylld från år 2005. Enligt Luftvårdsprogrammets

bedömning riskerar normen att överskridas vid hårt trafikerade och dåligt ventilerade trafikleder och gaturum i Göteborg. Men trots stor risk klaras sannolikt normen redan 100 meter från leden. Partikelnormen för både dygn och år har klarats flera år i rad vilket har vistats genom kontinuerliga helårsmätningar för partiklar (PM10) de senaste åren vid Gårda,

Haga och Femman. I Gårda, där normen tidigare har överskridits, klarades normen för både dygn och år 2013. En del av förklaringen är att partikelbindande medel sprids på de mest trafikerade gatorna vid risk för höga halter.

Utanför Göteborg är trafiklederna i regionen relativt välventilerade och här bedöms att partikelnormen klaras. Halterna längs trafiklederna ligger ändå på sådana nivåer att mätkrav föreligger för många kommuner i regionen. De indikativa mätningarna som utförts i centrala gaturum i tätorter (bortsett från Göteborg) har inte visat på några överskridanden eller risk för överskridande av partikelnormen.

Luftvårdsprogrammet bedömer att övriga miljökvalitetsnormer klaras inom regionen. Det går förstås inte att utesluta att det kan finnas specifika områden med luftkvalitetsproblem från till exempel vedeldning eller industrin som ännu inte upptäckts.

Det bör tilläggas att i storstadsregioner så bidrar kringliggande kommuner till försämrad luftkvalitet genom inpendling till Göteborgsområdet. På så vis kan de också anses förpliktade att medverka i den luftövervakning som sker i storstadsområdet trots att luften i

hemkommunen är bra.

Åtgärdsprogram

En hel del åtgärder görs för att minska utsläpp av luftföroreningar. Åtgärdsprogram för kvävedioxid finns för Göteborgsområdet och åtgärdsprogram för partiklar har funnits för Göteborg. Länsstyrelsen gjorde 2008 en uppföljning av åtgärdsprogrammen. Där konstate-rades att normen för kvävedioxid överskrids, trots att alla åtgärder är påbörjade eller helt genomförda. Enligt Länsstyrelsens bedömning krävs relativt ingripande åtgärder mot

(6)

parkeringsåtgärder sannolikt är de mest effektiva åtgärderna på kort sikt för att minska trafiken. Ännu mer osäkert är hur långt åtgärderna räcker för att uppnå miljökvalitetsmålet ”Frisk luft”. I Göteborg har dubbdäcksförbud införts på två gator i centrala staden och trängselskatten började gälla i januari 2013. Det görs också många åtgärder för att minska utsläpp av luftföroreningar i samband med Västsvenska paketet och Göteborgs Stads miljöprogram. Dessutom håller både Mölndal och Partille på att ta fram nya miljömål. Med detta i åtanke beslutade Länsstyrelsen i samråd med berörda kommuner i oktober 2013 att avvakta med att ta fram nya åtgärdsprogram.

Nuvarande lagkrav

Naturvårdsverkets mätföreskrifter om luftkvalitet

Föreskrifterna (NFS 2013:11) är en del av införlivandet av direktiven och

EU-kommissionens rapporteringsbestämmelser. Föreskrifterna anger utförligt kraven för mätning och beräkning vid kontroll av normerna. Här finns regler om kontinuerliga mätningar,

indikativa mätningar, mätmetoder och beräkningar. Vidare finns regler om referensmetoder, val av mätplats, placering av mätutrustning, antal mätplatser och kvalitetsmål för kontrollen. Även regler för samverkan, underrättelse om risk för överskridande av miljökvalitetsnorm samt rapportering finns i föreskrifterna.

Program för samordnad kontroll

I de fall kontrollen sker genom samverkan ska enligt 8 § NFS ett program för

samordnad kontroll finnas. Programmet ska tas fram i samråd mellan de kommunerna och eventuellt andra aktörer som samverkar. Huvudsyftet med programmet är att följa upp miljökvalitetsnormerna, varför detta lämpligen ges störst fokus, dvs. framför andra behov och delar av samverkan, som dock även gärna kan ingå i programmet.

Krav på kontinuerliga mätningar

Tidigare mätningar tyder på att normen för kvävedioxid är svår att klara i kommunerna

Göteborg, Mölndal och Partille. I Göteborg riskerar även normen för partiklar att överskridas. För Göteborg innebär föreskrifterna krav på två mätstationer för kontinuerliga mätningar med avseende på kvävedioxid och tre mätstationer avseende partiklar. Vid fler än två mätstationer ska majoriteten placeras i gatunivå. I Mölndal krävs en fast mätstation i gaturum för mätning av kvävedioxid. För Partille har enbart indikativa mätningar utförts vilket försvårar

bedömningen om kontinuerlig mätning krävs eller inte. Indikativa mätningar har utförts i Partille över årsskiftet 2008/09. Mätresultaten visade att MKN för kvävedioxid och partiklar klarades under 2008 i Partille. En samlad bedömning visar att det finns en liten risk att MKN för PM10 överskrids i Partille. Men det bedöms finnas en stor risk att MKN för kvävedioxid

överskrids i anslutning till större vägar i Partille. Viktigt att poängtera är dock att övre utvärderingströskeln överskrids för både kvävedioxid och PM10 vilket innebär att mätningar

av luftkvaliteten ska göras. Totalt inom samverkansområdet finns fyra mätplatser för

kvävedioxid och fem mätplatser för partiklar om PM10 ochPM2,5. Invånarantalet uppgår till

960 000 invånare i Göteborgsregionen och lagkravet på antal mätstationer för samverkansområdet blir därför: fyra mätstationer för partiklar, tre mätstationer för

(7)

kvävedioxid, en mätstation för bensen, och eventuellt en mätstation för bens(a)pyren och metaller.

Enligt föreskrifterna ska kontrollförfarandet för övriga GR-kommuner ske genom

kontinuerliga mätningar som kompletteras med beräkningar. Beräkningarna ska valideras mot indikativa mätningar (till exempel mobil mätvagn, passiva provtagare). Kontrollen kan dock ske genom samverkan, vilket tillämpas inom Luftvårdsprogrammet.

Det bör understrykas att Luftvårdsprogrammet inte har i uppdrag att ansvara för

kommunernas kontroll av MKN. Dagens kontrollkrav för GR-kommunerna täcks dock till stor del av programmets verksamhet.

Från och med 11 juni 2013 ska all mätutrustning som används för kontinuerliga mätningar överensstämma med referensmetoden eller likvärdig metod. Därför har Luftvårdsprogrammet valt att byta ut mätinstrumentet för kvävedioxid i Gårda under 2014.

Långsiktig mät- och beräkningsverksamhet

Samverkan med Miljöförvaltningen Göteborg

Strategin bygger på ett samarbete med Miljöförvaltningen Göteborg. Förvaltningen har den teknik och kunskap som krävs för programmets planerade mät- och beräkningsverksamhet. Strategin utesluter inte att uppdrag kan komma att läggas på andra utförare än

Miljöförvaltningen Göteborg.

Rullande 5-års strategi

Mät- och beräkningsstrategins första etapp löpte från 2007 - 2011. Strategin byggs årligen på med ett år för att behålla ett femårsperspektiv. För att se om strategin i övrigt behöver

uppdateras görs en årlig översyn. Det är viktigt att notera att strategin kan behöva justeras om förutsättningarna ändras. En reviderad strategi redovisas i samband med årlig budgetprocess då verksamhetsplan tas fram.

Mät- och beräkningsverksamhet

En kombination av fast mätverksamhet kompletterad med beräkningar och enklare mätningar, så kallade indikativa mätningar utgör basen för kontrollen av luftkvaliteten i regionen.

Kontinuerliga mätningar vid två fasta mätstationer fortsätter som tidigare.Beräkningar utförs med regelbundna intervall för regionen och regionens större tätorter. För utvalda tätorter följs gaturumshalter upp för ett antal förutbestämda gatusnitt. Indikativa mätningar (flyttbara mätstationer, passiva provtagare) tillämpas för att validera och verifiera beräkningarna. Valet av dessa mätplatser behovsanpassas.

För att använda beräkningar i luftövervakningen krävs en väl underhållen utsläppsdatabas (EDB). EDB-översyn görs löpande och anpassas efter planerade beräkningar.

Kontinuerliga mätningar

Luftvårdsprogrammet har två fasta mätstationer för kontinuerliga mätningar som är placerade i Gårda (gatunivå) och i Mölndals Bro (ovan tak och gatunivå). Ovan tak mäts i dagsläget

(8)

svaveldioxid, kvävedioxid och ozon. Vid Mölndals Bro finns en mätsträcka i gatunivå för mätning av kvävedioxid. I gatunivå vid Gårdastationen mäts även bensen och PM10-partiklar.

Luftvårdsprogrammet äger dessutom en väderstation vid Gårda som mäter vind och temperatur (se bilaga 1, Karta över luftövervakningen i Göteborgsregionen).

I juni 2013 trädde nya lagkrav om likvärdig referensmetod i kraft. För att följa de ökade lagkraven kommer vissa av mätinstrumenten att bytas ut eller uppgraderas under 2014. Luftvårdsprogrammet har ett nära samarbete med miljöförvaltningen i Göteborg som har en omfattande luftövervakning med mätningar och beräkningar i kommunen. Ett ömsesidigt nyttjande av varandras verksamheter sker vilket gynnar båda parter. Miljöförvaltningen har fasta mätstationer på Femmanhuset (ovan tak) och i Haga (gatunivå) samt tre flyttbara mätstationer.

Mätstationer i samverkan med Göteborgs Stad

Mätstation Mätinstrument Mätningar

Gårda Tritongatan Gatustation, (höjd 3 m) Kemiluminiscens, DOAS och väderparametrar

NO, NO2,SO2, Bensen, temp, vindriktning, vindhastighet

Gårda Tritongatan Gatustation, (höjd 3 m) TEOM PM10

Mölndalsbro Takstation (15-20 m) (sträcka 1) DOAS NO2, SO2, O3

Mölndalsbro Gatustation (3-4 m) (sträcka 2) DOAS NO2, SO2,

Femman, Nordstaden, Takstation, (höjd 27 m) Kemiluminiscens, Ozon-instrument, CO-instrument, TEOM, SO2-instrument , väderparametrar

CO, O3, NO, NO2, SO2, PM2,5, PM10

Haga, Sprängkullsgatan, Gatustation, (höjd 3-4 m) DOAS, TEOM, Kemiluminiscens väderparametrar

NO, NO2, bensen, PM2,5 PM10

(9)

Mätstationer, luftföroreningar

1 Femman, Nordstaden. Takstation, höjd 27 m. Mätning av CO, O3, NOx, SO2, bensen och PM10

2 Haga, Sprängkullsgatan, DOAS. Gatustation, höjd 4 m. NOx, SO2, CO, bensen, PM2,5 och PM10

3 Gårda, Tritongatan, DOAS. Gatustation, höjd 4 m. NOx, SO2, bensen och PM10 4 Mölndal, DOAS. Tak- och gatustation (sträcka 1 respektive 2). NO2, SO2 och O3 5 Mobil 1, Norra Masthugget. Gatunivå, 4 m. NOx, CO och PM10

6 Mobil 2, Friggagatan. Gatunivå 3 m. NOx, och PM10

7 Mobil 3, Centralstationen. Gatunivå 3 m. NO2, PM10, SO2 och O3

Meteorologiska stationer

8. Lejonet. 10 m. Temperatur, vind, solinstrålning och nederbörd 9. Järnbrott. 3, 16, 56, 105 m. Temperatur, vind och solinstrålning 10. Risholmen. 20 m. Temperatur, vind och solinstrålning

Indikativa mätningar

Luftvårdsprogrammet finansierar kortare indikativa mätkampanjer runt om i kommunerna i ett rullande schema enligt mätstrategin för att kontrollera

miljökvalitetsnormerna. Vi mäter kvävedioxid och partiklar med en mobil mätvagn mellan januari och april i samverkan med aktuell kommun. De indikativa

mätningarna kompletteras ofta med passiva provtagare. Resultaten presenteras i en rapport på hemsida.

Beräkningskampanjer

Som komplement till den fasta mätverksamheten prioriteras ett par mät- och/eller

beräkningskampanjer per år. Kampanjerna inriktas på centralt belastade gaturum i regionens tätorter med fokus på partiklar (PM10) och kvävedioxid. Beräkningar utförs med

treårsintervall för respektive parameter. Beräkning av kvävedioxid

Projektet Ren regionluft syftar till att var tredje år ta fram en beräknad nulägesbeskrivning av kvävedioxid (NO2) för tolv av centralorterna i Göteborgsregionen (GR). Utifrån denna beskrivning görs en bedömning av hur NO2- halterna i kommunerna förhåller sig till MKN och miljömål. Ren regionluft ska vara ett användbart kunskapsunderlag att tillgå i arbetet för en bättre luftkvalitet inom GR.

Spridningsberäkningar av NOx/NO2 har genomförts för år 2012 i programmet Enviman som använder sig av en gaussisk spridningsmodell. Enviman hämtar data från en befintlig

emissionsdatabas (EDB) som byggts upp av Miljöförvaltningen. EDBn innehåller

emissionsvärden om varje känd betydande källa som antas påverka det aktuella området som ska beräknas, utom regionalt tillskott. För år 2012 har trafikflöden, emissionsfaktorer, sjöfart

(10)

och industriutsläpp uppdaterats. Emissionsfaktorerna för vägtrafiken kommer från

emissionsmodellen HBEFA. Den metrologiska datan är ett ”medelväder” av åren 2006-2011. Spridningsberäkningen genererar ett fält med halter i punkter med ett mellanrum av 20 m och på två meters höjd över marken. De beräknade NOx- halterna omvandlas därefter till NO2-halter genom regressionsanalys av uppmätta NOx- data och hur de förhåller sig till

beräkningsdata. Samma omräkningsalgoritmer tillämpas på hela beräkningsområdet. Beräkningsmodellen tar inte hänsyn till platsspecifik topografi eller byggnader, men innehåller en råhetsfaktor2 som motsvarar ”stadsmiljö”.

Genom att hela EDBn används (som täcker hela Göteborgsregionen) bildas den urbana bakgrunden i spridningsberäkningen och är med omräkningen av NOx till NO2. Den regionala bakgrunden läggs på halterna i omräkningsalgoritmen och baserar sig på mätdata från Råö sydväst om Göteborg (IVL Svenska miljöinstitutets station). Jämförelser mellan mätningar och beräkningar visar god överensstämmelse, med viss reservation för

underskattning av halterna i trånga gaturum. I urbana bakgrundsmiljöer tenderar däremot halterna att överskattas något.

Beräkning av Partiklar PM10

Luftvårdsprogrammet utför beräkningar av partikelhalter (PM10) i luften vid ett 50-tal gatu- och vägavsnitt i 13 kommuner i Göteborgsregionen vart tredje år. Beräkningarna har utförts med modellberäkningssystemet SIMAIR-väg. Systemet har utvecklats av SMHI tillsammans med Vägverket för att man relativt enkelt ska kunna beräkna föroreningshalter vid gator och vägar, och jämföra med miljökvalitetsnormer och tillhörande s.k. utvärderingströsklar. En av fördelarna med systemet är att totalhalter kan beräknas. För partiklar beräknas även

uppvirvlingsbidraget.

Den typ av halt i en tätort som kan uppmätas på behörigt avstånd från främst gator med betydande trafik brukar benämnas urban bakgrundshalt. Relevant mätplats kan vara i en mindre park eller dylikt. Även mätningar i taknivå kan sägas utgöra en urban bakgrundshalt. Denna typ av halt beräknas i ett förberedande beräkningssteg och adderas i SIMAIR-väg till gatans/vägens eget haltbidrag. Totalhalten i beräkningar med SIMAIR-väg sätts närmare bestämt samman av föroreningsbidraget från den aktuella gata/väg vars närmiljö man studerar; från andra gator/vägar och andra källor runtom i tätorten – urbant haltbidrag; samt bidragen från övriga Sverige och utlandet – regionalt haltbidrag. Observera skillnaden mellan ”urban bakgrundshalt” och ”urbant haltbidrag”. Den förstnämnda inkluderar även de mer avlägsna källorna, medan den senare avser haltbidraget från källor inom den aktuella tätorten. För det lokala haltbidraget i väg- och gatumiljö används i SIMAIR-väg speciella småskaliga modeller anpassade för att beräkna den aktuella gatans/vägens haltbidrag i sin egen

omedelbara närmiljö. Det urbana haltbidraget beräknas i 1×1 km-rutor med en särskild urban modell främst gjord för marknära utsläpp; för höga källor utnyttjas istället SMHI:s

lokalskaliga spridningsmodell Dispersion. Bidragen från övriga Sverige och utlandet är framtagna med SMHIs regionalskaliga spridningsmodell MATCH-Sverige (Mesoscale

Atmospheric Transport and CHemistry model. En modellberäkning med SIMAIR-väg innebär tidsstegning timme för timme genom ett års meteorologiska data samt genom i förväg

framtagna föroreningsdata från MATCH-Sverige och från den urbana modellberäkningen för tätorten ifråga.

(11)

Övrig mät- och beräkningskampanjer

Luftvårdsprogrammet finansierar även andra typer av mät- och beräkningskampanjer. Till exempel har IVL genomfört kontinuerliga mätningar av VOC på Hisingen under 2013 för Luftvårdsprogrammet räkning och under 2014 mäter IVL bensen med passiva provtagare på helår på olika platser i Göteborgsområdet.

Mätningar och beräkningar år 2015

Utsläppsdatabas (EDB)

Löpande översyn avgör vilka områden som behöver prioriteras.

Mätningarna i Gårda och i Mölndal fortlöper som tidigare år.

Indikativa mätningar  Alingsås kommun

Mätning med mobil mätvagn i Alingsås kommun. Mätplats: Bestäms i samråd med kommunen. Mätperiod: Ej bestämt.

Beräkningar

Beräkning av partiklar (PM10) i utvalda gaturum i regionens större tätorter.

Övrigt

Mätningar och beräkningar år 2016

Indikativa mätningar  Kungälvs kommun

Mätning med mobil mätvagn i Kungälv kommun. Mätplats: Bestäms i samråd med kommunen. Mätperiod: Ej bestämt.

Beräkningar

Beräkning av kvävedioxid (NO2) för regionen och regionens större tätorter.

Övrigt

Eventuellt en mätning av ultrafina partiklar i gaturum.

(12)

Indikativa mätningar  Lilla Edets kommun

Mätning med mobil mätvagn i Lilla Edets kommun. Mätplats: Bestäms i samråd med kommunen.

Mätperiod: Ej bestämt.

Beräkningar Övrigt

Mätningar och beräkningar år 2018

Indikativa mätningar  Lerums kommun

Mätning med mobil mätvagn i Lerums kommun. Mätplats: Bestäms i samråd med kommunen. Mätperiod: Ej bestämt.

Beräkningar

Beräkning av partiklar (PM10) i utvalda gaturum i regionens större tätorter.

Övrigt

Mätningar och beräkningar år 2019

Indikativa mätningar  Partille kommun

Mätning med mobil mätvagn i Partille kommun. Mätplats: Bestäms i samråd med kommunen. Mätperiod: Ej bestämt.

(13)

Beräkningar

Beräkning av kvävedioxid (NO2) för regionen och regionens större tätorter.