Ren regionluft 2014-2018

(1)

Ren regionluft 2014-2018

– Mät- och beräkningsstrategi 2014-2018 för

Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen

Program för samordnad kontroll

Luftvårdsprogrammets uppgift är att övervaka och informera om den regionala luftmiljön. Ren regionluft ska vara ett användbart kunskapsunderlag i arbetet för en bättre luftkvalitet i Göteborgsregionen.

Målsättningen med strategin är att optimera luftövervakningen ur ett regionalt perspektiv. Det innebär att använda befintliga resurser på ett effektivt sätt för att få så bra övervakning som möjligt. Strategin ska beakta såväl företagsmedlemmarnas som kommunernas behov av luftövervakning. I stort innebär strategin att vi ska beräkna mer och mäta mindre.

Mätkampanjer (indikativa mätningar) ska i första hand användas till att utveckla och förbättra beräkningsmetoderna.

Luftvårdsprogrammets luftövervakning ger underlag för bedömning av miljö- och hälsoeffekter, för samhällsplanering samt för kommunernas bedömning av vilka kontrollkrav av luftkvaliteten som ställs på respektive kommun. Luftvårdsprogrammet ansvarar inte för kommunernas kontroll av miljökvalitetsnormerna (MKN). Dagens

kontrollkrav för kommunerna i Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) ryms dock till stor del av programmets verksamhet.

(2)

Syfte

Syftet med mät- och beräkningsstrategin är att:

 ge medlemmarna en bättre framförhållning om vilken luftövervakning som är planerad inom ramen för luftvårdsprogrammet,

 följa upp miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsmål mer effektivt.

Bakgrund

Föroreningshalterna i Göteborgsregionen har mätts och beräknats under lång tid.

Kontinuerligt har det införts skärpta krav på tillåten halt av olika ämnen i utomhusluften, senast i form av miljökvalitetsnormer (MKN). Luftkvaliteten styrs också av riksdagens fastslagna miljökvalitetsmål, Frisk luft.

Kommunerna har ansvar för att redovisa den aktuella luftsituationen. Sedan många år har övervakningen utförts genom mätstationer som beskriver situationen i taknivå. Genom MKN har fokus flyttats till att beskriva situationen där människor vistas, alltså från taknivå till gatunivå. Det är dock svårare att beskriva situationen i gatunivå med bara en eller ett fåtal stationer än att beskriva den i taknivå. Gatunivåmätningar är representativa för det specifika gaturummet.

Kommuner med flera myndigheter har även skyldighet att beakta normerna vid till exempel tillsyn enligt miljöbalken, byggande enligt plan- och bygglagen samt vid infrastrukturprojekt som prövas enligt väglagen. Genom en effektiv mät- och beräkningsstrategi kan

Luftvårdsprogrammet åstadkomma nulägesbeskrivningar om luftsituationen i regionen.

Vad påverkar luften i Göteborgsområdet?

Vägtrafiken bidrar mest till försämrad luftkvalitet i marknivå. Den långsiktiga trenden är att utsläppen av luftföroreningar minskar men det går långsamt. I hårt trafikerade miljöer är luftkvaliteten dålig och trafikökningen i Göteborgsregionen gör att stora insatser krävs som gynnar mer miljövänliga transporter för att få en god luftkvalitet. Stora utsläpp av luft-föroreningar sker också från sjöfart, energiproduktion och industri. Dessa utsläpp har mindre betydelse i marknivå eftersom de sker på hög höjd och därmed hinner spädas ut innan de når marken. Utsläppen bidrar dock till förhöjda bakgrundshalter i Göteborgsområdet.

Trender

Halterna av de flesta luftföroreningarna i svenska tätorter minskade kraftigt från 1980-talet och fram till slutet av 1990-talet. Under senare år sker inte längre någon minskning av svaveldioxid (SO2), kvävedioxid (NO2), ozon (O3) eller partiklar (PM10) i tätorterna.

Utsläppen från vägtrafiken ökar trots att nya personbilar blivit rekordartat energieffektiva och släpper ut allt mindre koldioxid. Andelen dieselbilar har ökat vilket också kan förklara att kvävedioxidhalterna inte minskar. Eftersom dieselmotorerna har en högre

förbränningstemperatur har de generellt högre utsläpp av kvävedioxid.

(3)

miljökvalitetsnormerna. Bedömningar antyder att många av de större svenska kommunerna har svårt att klara normerna för partiklar och kvävedioxid. Även normen för ozon är svår att klara för många kommuner.

Hälsoeffekter

Studier visar på hälsoeffekter av luftföroreningar som är både kortsiktiga och långsiktiga. De långsiktiga effekterna visar sig i områden med konstant högre luftföroreningsnivåer genom ökad dödlighet i hjärt- kärlsjukdomar och luftvägar. De kortsiktiga effekterna visar på samband mellan kortvarigt förhöjda halter och nedsatt lungfunktion, astma- och

bronkitsymptom, symptom på nedre luftvägarna hos barn, ökat antal sjukhusinläggningar och för tidig död. För att förebygga både kortsiktiga och långsiktiga hälsoeffekter krävs det både förbättrad luftkvalitet i de mest förorenade miljöerna och en förbättring av de miljöer där vi vistas lång tid.

Organisation

Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen leds av en styrgrupp. För att få ett bra och välgenomtänkt luftvårdsarbete finns även ett flertal andra grupper där allt från berörda medlemmar till experter inom luftvårdsområdet medverkar.

Styrgrupp

Styrgruppen består av Göteborgsregionens kommunalförbunds (GR) politiska styrgrupp för miljö och samhällsbyggnad samt representanter från näringslivet och Länsstyrelsen i Västra Götaland. Gruppen styr programmets verksamhet och sammanträder ett par gånger om året.

Referensgrupp

Referensgruppen består av representanter (tjänstemän) från kommun- respektive

företagsmedlemmarna. Gruppens uppgift är att vara rådgivande i framförallt strategiska frågor rörande verksamheten.

Expertgrupp

Expertgruppen består av specialister i mät- och beräkningsteknik inom luftvårdsområdet i regionen och har en stödjande funktion. Gruppens kunskaper och erfarenheter är viktiga för att utveckla luftövervakningen i framtiden.

Luftgrupp

Luftgruppen är ett nätverk för yrkes- och forskningsverksamma inom luftvårdsområdet i regionen. Nätverket är öppet för alla och består idag av representanter från Chalmers tekniska högskola, Göteborgs universitet, Trafikverket, IVL samt Länsstyrelsen Västra Götaland och Göteborgs Stad. Syftet med träffarna är utbyte av information om pågående och planerade luftvårdsprojekt.

Miljöförvaltningen Göteborg

Miljöförvaltningen i Göteborg har i uppdrag att administrera och genomföra den verksamhet som Luftvårdsprogrammets styrgrupp beslutar om i verksamhetsplanen.

(4)

Mät- och beräkningsverksamhet

Fast mätverksamhet

Luftvårdsprogrammet har två fasta mätstationer för kontinuerliga mätningar som är placerade i Gårda (gatunivå) och i Mölndals Bro (ovan tak och gatunivå). Ovan tak mäts i dagsläget svaveldioxid, kvävedioxid och ozon. Vid Mölndals Bro finns en mätsträcka i gatunivå för mätning av kvävedioxid. I gatunivå vid Gårdastationen mäts även bensen och PM10-partiklar. Luftvårdsprogrammet äger dessutom en väderstation vid Gårda som mäter vind och

temperatur (se bilaga 1, Karta över luftövervakningen i Göteborgsregionen).

I juni 2013 trädde nya lagkrav om likvärdig referensmetod i kraft. För att följa de ökade lagkraven kommer vissa av mätinstrumenten att bytas ut eller uppgraderas.

Luftvårdsprogrammet har ett nära samarbete med miljöförvaltningen i Göteborg som har en omfattande luftövervakning med mätningar och beräkningar i kommunen. Ett ömsesidigt nyttjande av varandras verksamheter sker vilket gynnar båda parter. Miljöförvaltningen har fasta mätstationer på Femmanhuset (ovan tak) och i Haga (gatunivå) samt tre flyttbara mätstationer. De flyttbara stationerna används bland annat för uppdragsverksamhet som Luftvårdsprogrammet nyttjar.

Mät- och beräkningskampanjer

Som komplement till den fasta mätverksamheten prioriteras ett par mät- och/eller

beräkningskampanjer per år. Kampanjerna inriktas på centralt belastade gaturum i regionens tätorter med fokus på partiklar (PM10) och kvävedioxid. Beräkningar utförs med

treårsintervall för respektive parameter.

Naturvårdsverkets mätföreskrifter

En ny förordning (2010:477) och nya föreskrifter (2010:8) infördes under sommaren 2010 i svensk lagstiftning som följd av att direktiv (2008/50/EG) om luftkvalitet och renare luft i Europa trädde i kraft den 11 juni 2008. Dessa ersätter de föreskrifter som Naturvårdsverket antog 2006 om kontroll av miljökvalitetsnormer för utomhusluft. Enligt

Luftkvalitetsförordningen (2010:477) har kommunerna och Naturvårdsverket i uppgift att kontrollera luftkvaliteten i förhållande till miljökvalitetsnormerna som finns definierade i samma förordning.

Program för samordnad kontroll

I förordningen (2010:477) regleras även att kontrollen av luftkvaliteten kan ske genom

samverkan mellan flera kommuner. Samverkan mellan kommuner ska bedrivas i enlighet med ett program för samordnad kontroll. Kommuner som samverkar får fördelar i form av färre antal provtagningsplatser. Luftvårdsprogrammets verksamhet bygger redan på principen om samordning och utnyttjar redan till stor del de samordningsvinster som är möjliga att göra.

Nuvarande lagkrav

Tidigare mätningar tyder på att normen för kvävedioxid är svår att klara i kommunerna

(5)

ska majoriteten placeras i gatunivå. I Mölndal krävs en fast mätstation i gaturum för mätning av kvävedioxid. För Partille har enbart indikativa mätningar utförts vilket försvårar

bedömningen om kontinuerlig mätning krävs eller inte. Indikativa mätningar har utförts i Partille över årsskiftet 2008/09. Mätresultaten visade att MKN för kvävedioxid och partiklar klarades under 2008 i Partille. En samlad bedömning visar att det finns en liten risk att MKN för PM10 överskrids i Partille. Men det bedöms finnas en stor risk att MKN för kvävedioxid överskrids i anslutning till större vägar i Partille. Viktigt att poängtera är dock att övre utvärderingströskeln överskrids för både kvävedioxid och PM10 vilket innebär att mätningar av luftkvaliteten ska göras. Totalt inom samverkansområdet finns fyra mätplatser för

kvävedioxid och fem mätplatser för partiklar om PM10 ochPM2,5. Lagkravet på antal mätstationer för regionen är:

 Fyra mätstationer för partiklar

 Tre mätstationer för kvävedioxid

 En mätstation för bensen

 Eventuellt en mätstation för bens(a)pyren och metaller.

Enligt föreskrifterna ska kontrollförfarandet för övriga GR-kommuner ske genom

kontinuerliga mätningar som kompletteras med beräkningar. Beräkningarna ska valideras mot indikativa mätningar (till exempel mobil mätvagn, passiva provtagare). Kontrollen kan dock ske genom samverkan, vilket tillämpas inom Luftvårdsprogrammet.

Det bör understrykas att Luftvårdsprogrammet inte har i uppdrag att ansvara för

kommunernas kontroll av MKN. Dagens kontrollkrav för GR-kommunerna täcks dock till stor del av programmets verksamhet.

Från och med 11 juni 2013 ska all mätutrustning som används för kontinuerliga mätningar överensstämma med referensmetoden eller likvärdig metod.

Långsiktig metodik för luftvårdsprogrammet

Rullande 5-års strategi

Mät- och beräkningsstrategins första etapp löpte från 2007 - 2011. Strategin byggs årligen på med ett år för att behålla ett femårsperspektiv. För att se om strategin i övrigt behöver

uppdateras görs en årlig översyn. Det är viktigt att notera att strategin kan behöva justeras om förutsättningarna ändras. En reviderad strategi redovisas i samband med årlig budgetprocess då verksamhetsplan tas fram.

Samverkan med Miljöförvaltningen Göteborg

Strategin bygger på ett samarbete med Miljöförvaltningen Göteborg. Förvaltningen har den teknik och kunskap som krävs för programmets planerade mät- och beräkningsverksamhet. Strategin utesluter inte att uppdrag kan komma att läggas på andra utförare än

Miljöförvaltningen Göteborg.

Mät- och beräkningsverksamhet

En kombination av fast mätverksamhet kompletterad med beräkningar och enklare mätningar, så kallade indikativa mätningar utgör basen för kontrollen av luftkvaliteten i regionen.

(6)

Kontinuerliga mätningar vid två fasta mätstationer fortsätter som tidigare. Beräkningar utförs med regelbundna intervall för regionen och regionens större tätorter. För utvalda tätorter följs gaturumshalter upp för ett antal förutbestämda gatusnitt. Indikativa mätningar (flyttbara mätstationer, passiva provtagare) tillämpas för att validera och verifiera beräkningarna. Valet av dessa mätplatser behovsanpassas.

För att använda beräkningar i luftövervakningen krävs en väl underhållen utsläppsdatabas (EDB). EDB-översyn görs löpande och anpassas efter planerade beräkningar.

Med start 2007 genomförs beräkningar av kvävedioxid för regionens större tätorter som ett återkommande moment i luftövervakningen. Genom beräkningarna får kommunerna en aktuell lägesbeskrivning av luftsituationen och möjligheten att följa om trender förbättras. I dagsläget har Luftvårdsprogrammet (genom miljöförvaltningen i Göteborg) tillgång till bra beräkningsmodeller för kvävedioxid. Intentionen är att beräkningar av kvävedioxid ska utföras vart tredje år. Beräkningsmodeller för partiklar och bensen är under utveckling. I avvaktan på dessa beräkningsmodeller tar vi fram användbar mätdata som underlag till kommande beräkningar. När beräkningsmodeller är utvecklade planeras kvävedioxid- respektive partikelspridningsberäkningar göras vart tredje år och bensen vart femte år. För att beräkningarna ska bli väl användbara för kommunerna ska dessa i möjligaste mån levereras i sådant format att de kan anpassas till kommunernas digitala kartmaterial. På så vis kan man till exempel koppla samman luftföroreningar med befolkningsstatistik. I anslutning till beräkningarna görs en sammanställning av de utsläppsdata som använts redovisat

sektorsvis per kommun och ämne. För vägtrafik redovisas även trafikarbetet.

Redovisning

Samtliga mätningar och beräkningar som görs inom ramen för luftvårdsprogrammet presenteras fortlöpande på programmets webbplats; www.grkom.se/luft. Allt material är nedladdningsbart. Mät- och beräkningsverksamheten för aktuellt år följs upp och redogörs i luftvårdsprogrammets årliga verksamhetsberättelse.

Finansiering

Planerad mät- och beräkningsverksamhet för innevarande år ska rymmas inom årlig budget. Verksamheten anpassas och fastställs i anslutning till innevarande års verksamhetsplanering och budgetprocess.

Mätningar och beräkningar för åren 2014-2018

Miljökvalitetsnormer finns idag för kvävedioxid (NO2), svaveldioxid (SO2), bly, bensen, kolmonoxid (CO), partiklar PM10 och ozon (O3). En miljökvalitetsnorm för bens(a)pyren och tungmetallerna arsenik, kadmium och nickel infördes i slutet av 2007. Denna norm är till skillnad mot övriga en börnorm och skulle ha uppfyllts till 2013. Motsvarande börnorm gäller för partiklar PM2,5 till och med 2014, därefter gäller att normen ska uppfyllas. Luftkvaliteten styrs också av det av riksdagen fastslagna miljökvalitetsmålet ”Frisk luft”.

(7)

I Göteborg, Partille och Mölndal överskrids eller riskerar halterna att överskridas för NO2. Mätresultat visar att normvärden överskridits på ett flertal mätplatser i Göteborgsområdet under senare år. Problemområdena är främst i anslutning till de stora trafiklederna och dåligt ventilerade gaturum. Normen skulle ha uppfyllts till år 2006. Halterna i övriga regionen är så pass höga att mätkrav föreligger för de allra flesta kommuner som passeras av större

trafikleder.

Partikelnormen för PM10 ska vara uppfylld från år 2005. Enligt Luftvårdsprogrammets bedömning riskerar normen att överskridas vid hårt trafikerade och dåligt ventilerade trafikleder och gaturum i Göteborg. Men trots stor risk klaras sannolikt normen redan 100 meter från leden. Partikelnormen för både dygn och år har klarats tre år i rad vilket har vistats genom kontinuerliga helårsmätningar för partiklar (PM10) under 2009 och 2010 vid Gårda, Haga och Femman. I Gårda, där normen tidigare har överskridits, klarades normen för både dygn och år 2011. En del av förklaringen är att partikelbindande medel sprids på de mest trafikerade gatorna vid risk för höga halter.

Utanför Göteborg är trafiklederna i regionen relativt välventilerade och här bedöms att partikelnormen klaras. Halterna längs trafiklederna ligger ändå på sådana nivåer att mätkrav föreligger för många kommuner i regionen. De indikativa mätningarna som utförts i centrala gaturum i tätorter (bortsett från Göteborg) har inte visat på några överskridanden eller risk för överskridande av partikelnormen.

Luftvårdsprogrammet bedömer att övriga miljökvalitetsnormer klaras inom regionen. Det går förstås inte att utesluta att det kan finnas specifika områden med luftkvalitetsproblem från till exempel vedeldning eller industrin som ännu inte upptäckts.

Det bör tilläggas att i storstadsregioner så bidrar kringliggande kommuner till försämrad luftkvalitet genom inpendling till Göteborgsområdet. På så vis kan de också anses förpliktade att medverka i den luftövervakning som sker i storstadsområdet trots att luften i

hemkommunen är bra.

En hel del åtgärder görs för att minska utsläpp av luftföroreningar. Åtgärdsprogram för kvävedioxid finns för Göteborgsområdet och åtgärdsprogram för partiklar har funnits för Göteborg. Länsstyrelsen gjorde 2008 en uppföljning av

åtgärdsprogrammen. Där konstaterades att normen för kvävedioxid överskrids, trots att alla åtgärder är påbörjade eller helt genomförda. Enligt Länsstyrelsens

bedömning krävs relativt ingripande åtgärder mot biltrafiken för att klara miljökvalitetsnormerna. Länsstyrelsen lyfte fram att trängselskatt och

parkeringsåtgärder sannolikt är de mest effektiva åtgärderna på kort sikt för att minska trafiken. Ännu mer osäkert är hur långt åtgärderna räcker för att uppnå miljökvalitetsmålet ”Frisk luft”. I Göteborg har dubbdäcksförbud införts på två gator i centrala stadenoch trängselskatten började gälla i januari 2013. Det görs också många åtgärder för att minska utsläpp av luftföroreningar i samband med Västsvenska paketet och Göteborgs Stads miljöprogram. Dessutom håller både Mölndal och Partille på att ta fram nya miljömål. Med detta i åtanke beslutade Länsstyrelsen i oktober 2013 att avvakta med att ta fram nya åtgärdsprogram.

(8)

Mätningar och beräkningar år 2014

Utsläppsdatabas (EDB)

Löpande översyn avgör vilka områden som behöver prioriteras.

Indikativa mätningar

 Ale Kommun

Mätning med mobil mätvagn i Ale kommun. Mätplats: Bestäms i samråd med kommunen. Mätperiod: januari - april

 Indikativ helårsmätning av bensen med passiva provtagare.

Beräkningar

Inga planerade.

Övrigt

Luftvårdsprogrammet är restriktivt med övriga projekt under 2014 eftersom investeringar i nya mätinstrument behöver göras.

Mätningar och beräkningar år 2015

 Alingsås kommun

Mätning med mobil mätvagn i Alingsås kommun. Mätplats: Bestäms i samråd med kommunen. Mätperiod: Ej bestämt.

Beräkningar

Beräkning av partiklar (PM10) i utvalda gaturum i regionens större tätorter.

Övrigt

Exponeringsstudie av normalpendlare i Göteborgsregionen.

Mätningar och beräkningar år 2016

 Kungälvs kommun

Mätning med mobil mätvagn i Kungälv kommun. Mätplats: Bestäms i samråd med kommunen. Mätperiod: Ej bestämt.

(9)

Övrigt

Eventuellt en mätning av ultrafina partiklar i gaturum.

Mätningar och beräkningar år 2017

 Lilla Edets kommun

Mätning med mobil mätvagn i Lilla Edets kommun. Mätplats: Bestäms i samråd med kommunen.

Mätperiod: Ej bestämt.

Beräkningar Övrigt

Mätningar och beräkningar år 2018

 Lerums kommun

Mätning med mobil mätvagn i Lerums kommun. Mätplats: Bestäms i samråd med kommunen. Mätperiod: Ej bestämt.

Beräkningar Övrigt