Ren regionluft 2015-2019

(1)

Ren regionluft 2015-2019

– Program för samordnad kontroll

(2)

Innehåll

PROGRAM FÖR SAMORDNAD KONTROLL ... 3

SYFTE ... 3

SAMVERKANSOMRÅDETS GEOGRAFISKA OMRÅDE ... 3

SAMVERKANSOMRÅDETS ORGANISATION... 3

Styrgrupp ... 4

Referensgrupp ... 4

Expertgrupp ... 4

Luftgrupp ... 4

Samverkan med Miljöförvaltningen Göteborg ... 4

ADMINISTRATION ... 4 REDOVISNING ... 4 FINANSIERING ... 4 KONTROLLSTRATEGI ... 5 LUFTKVALITETSSITUATIONEN I GÖTEBORGSREGIONEN ... 5 Kvävedioxid ... 5 Partiklar ... 6 Övriga luftföroreningar ... 6 Svaveldioxid (SO2) ... 7 Ozon (O3) ... 7

Polyaromatiska kolväten (PAH) ... 7

Lättflyktiga organiska föreningar (VOC) ... 7

Bedömning av överskridanden av utvärderingströsklarna ... 7

DOMINERADE UTSLÄPP I SAMVERKANSOMRÅDET... 8

Kvävedioxid ... 8

Partiklar ... 8

Övriga Luftföroreningar ... 8

Svaveldioxid ... 8

Ozon ... 9

Polyaromatiska kolväten (PAH) ... 9

Flyktiga organiska kolväten (VOC) ... 9

NUVARANDE LAGKRAV ... 9

Naturvårdsverkets mätföreskrifter om luftkvalitet ... 9

Program för samordnad kontroll ... 10

KONTROLLKRAV FÖR SAMVERKANSOMRÅDET... 10 ÅTGÄRDSPROGRAM ... 10 MÄTVERKSAMHET ... 11 Mätplatser ... 11 Mätmetodik ... 12 Indikativa mätningar ... 12 BERÄKNINGSVERKSAMHET ... 12 Emissonsdatabasen ... 12 Beräkning av kvävedioxid ... 12 Beräkning av Partiklar PM10 ... 13

Övrig mät- och beräkningskampanjer ... 13

RAPPORTERING ... 13 INFORMATION ... 14 Luftvårdsprogrammets webbplats ... 14 Luftvårdsdagen ... 14 Månadsrapporter ... 14 Nyhetsbrev ... 14

(3)

Program för samordnad kontroll

Syfte

Luftvårdsprogrammets uppgift är att övervaka och informera om den regionala luftmiljön. Målsättningen med programmet för samordnad kontroll är att optimera luftövervakningen ur ett regionalt perspektiv. Det innebär att använda befintliga resurser på ett effektivt sätt för att få så bra övervakning som möjligt. Strategin ska beakta såväl företagsmedlemmarnas som kommunernas behov av luftövervakning.

Luftvårdsprogrammets luftövervakning ger underlag för bedömning av miljö- och

hälsoeffekter, för samhällsplanering samt för kommunernas bedömning av vilka kontrollkrav av luftkvaliteten som ställs på respektive kommun. Luftvårdsprogrammet ansvarar inte för kommunernas kontroll av miljökvalitetsnormerna (MKN). Dagens kontrollkrav för

kommunerna i Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) ryms dock till stor del av programmets verksamhet.

Samverkansområdets geografiska område

Det geografiska samverkansområdet består av kommunerna i Göteborgsregionen: Ale Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille Stenungsund, Tjörn och Öckerö.

Samverkansområdets organisation

Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen leds av en styrgrupp. För att få ett bra och välgenomtänkt luftvårdsarbete finns även ett flertal andra grupper där allt från berörda medlemmar till experter inom luftvårdsområdet medverkar.

(4)

Styrgrupp

Styrgruppen består av Göteborgsregionens kommunalförbunds (GR) politiska styrgrupp för miljö och samhällsbyggnad samt representanter från respektive kommun i Göteborgsregionen och näringslivet, PREEM och Volvo samt Trafikverket och Länsstyrelsen i Västra Götaland. Gruppen styr programmets verksamhet och sammanträder två gånger om året.

Referensgrupp

Referensgruppen består av representanter (tjänstemän) från kommun- och

företagsmedlemmar: Swedavia, Volvo, Miljöförvaltningen Göteborg, Göteborgs Hamn, GR, Renova, ST1, Mölndal kommun, Göteborgs Energi och Stena Line. Gruppens uppgift är att vara rådgivande i framför allt strategiska frågor rörande verksamheten.

Expertgrupp

Expertgruppen består av specialister i mät- och beräkningsteknik inom luftvårdsområdet och har en stödjande funktion. Representanterna kommer från Trafikverket, IVL,

Miljöförvaltningen Göteborg och Länsstyrelsen. Gruppens kunskaper och erfarenheter är viktiga för att utveckla luftövervakningen i framtiden.

Luftgrupp

Luftgruppen är ett nätverk för yrkes- och forskningsverksamma inom luftvårdsområdet i regionen. Nätverket är öppet för alla och består idag av representanter från Chalmers tekniska högskola, Göteborgs universitet, Trafikverket, IVL samt Länsstyrelsen Västra Götaland och Göteborgs Stad. Syftet med träffarna är utbyte av information om pågående och planerade luftvårdsprojekt.

Samverkan med Miljöförvaltningen Göteborg

Strategin bygger på ett samarbete med Miljöförvaltningen Göteborg. Förvaltningen har den teknik och kunskap som krävs för programmets planerade mät- och beräkningsverksamhet. Strategin utesluter inte att uppdrag kan komma att läggas på andra utförare än

Miljöförvaltningen i Göteborg. Administration

Miljöförvaltningen i Göteborg har i uppdrag att genomföra den verksamhet som Luftvårdsprogrammets styrgrupp beslutar om.

Redovisning

Samtliga mätningar och beräkningar som görs inom ramen för Luftvårdsprogrammet presenteras fortlöpande på programmets webbplats www.grkom.se/luft. Verksamheten för aktuellt år följs upp och redogörs i luftvårdsprogrammets årliga verksamhetsberättelse. Finansiering

Luftvårdsprogrammet finansieras av Göteborgsregionens kommunalförbund (GR),

Trafikverket och medlemsföretagen i regionen. Kommunerna bidrar med ungefär hälften av luftvårdsprogrammets medlemsavgifter. För företagen är bidraget en avgift för att uppfylla kravet på omgivningskontroll enligt miljöbalken och beräknas årligen av tillsynsmyndigheter utifrån mängden luftföroreningar företagen släpper ut. Några företagsmedlemmar betalar en fast summa utan krav på omgivningskontroll i Miljöbalken.

(5)

Kontrollstrategi

Luftkvalitetssituationen i Göteborgsregionen

Halterna av de flesta luftföroreningarna i svenska tätorter minskade kraftigt från 1980-talet och fram till slutet av 1990-talet. Under senare år sker inte längre någon minskning av svaveldioxid (SO2), kvävedioxid (NO2), ozon (O3)eller partiklar (PM10) i tätorterna.

Den ökade trafiken har bromsat upp de förbättringar som tidigare åstadkommits genom minskade utsläpp från bilar vid införandet av katalysatorer och renare bränslen. Det ökade antalet dieselbilar innebär även ökade direktutsläpp av kvävedioxid. Tendensen att

luftföroreningshalterna i tätorter inte längre sjunker innebär svårigheter att klara miljökvalitetsnormerna för, framför allt kvävedioxid. Normerna för PM10 uppnås i

Göteborg.

Det är många olika faktorer som påverkar luftkvaliteten i Göteborg. Den luft som drar in över staden för med sig föroreningar från kontinenten. Vid Göta älvs mynning ligger Göteborgs hamn som tillsammans med industriverksamheterna i stadens ytterkanter bidrar med utsläpp till luften. Göteborg har därför en hög bakgrundshalt av framför allt kväveoxider.

Stadens topografi, med höjder och dalar, gör även att det ofta blir inversion vintertid. Då lägger sig luften som ett lock över staden och den bristande luftomblandningen leder att luftföroreningarna byggs upp i marknivå.

Kvävedioxid

I Göteborg och Mölndal överskrids eller riskerar halterna att överskridas för NO2.

Problemområdena är främst i anslutning till de stora trafiklederna och dåligt ventilerade gaturum. Halterna i övriga regionen ligger generellt mellan den nedre och övre

utvärderingströskeln. Nära större trafikleder och i trånga gaturum kan dock normerna överskridas i vissa fall.

(6)

Partiklar

Partikelnormen för PM10 ska vara uppfylld från år 2005. Enligt Luftvårdsprogrammets

bedömning riskerar normen att överskridas vid hårt trafikerade och dåligt ventilerade

trafikleder och gaturum i Göteborg. Partikelnormen för både dygn och år har klarats flera år i rad, vilket har vistats genom kontinuerliga helårsmätningar för partiklar (PM10) de senaste

åren vid Gårda, Haga och Femman. I Gårda, där normen tidigare har överskridits, har normen för både dygn och år klarats de senaste åren. En del av förklaringen är att partikelbindande medel sprids på många trafikerade gator vid risk för höga halter, men även dubbdäcksförbud på vissa gator och trängselskattens tillskrivs en del av den positiva förändringen.

Figur 2. Årsmedelvärden av partiklar (PM10 och PM2,5) vid fasta stationer i Göteborg

SMHI utförde under 2012 en beräkning på utvalda gaturum i samtliga medlemskommuner. Resultatet visade att miljökvalitetsnormen för både år och dygn klarades vid samtliga

gaturum. I Göteborg, Mölndal, Partille och Kungälv överskreds den övre utvärderingströskeln för 90-percentilen för dygn. Samma kommuner överskred även den undre

utvärderingströskeln för årsmedelvärdet.

Det bör tilläggas att i storstadsregioner bidrar kringliggande kommuner till försämrad

luftkvalitet genom inpendling till Göteborgsområdet. På så vis kan de också anses förpliktade att medverka i den luftövervakning som sker i storstadsområdet trots att luften i

hemkommunen är bra.

Övriga luftföroreningar

Luftvårdsprogrammet bedömer att övriga miljökvalitetsnormer klaras inom regionen. Det går förstås inte att utesluta att det kan finnas specifika områden med luftkvalitetsproblem från till exempel vedeldning eller industrin som ännu inte upptäckts.

(7)

Svaveldioxid (SO2)

Källor av svaveldioxid härrör oftast från Central- och Östeuropa. Lokalt kan höga halter förekomma i närheten till fartyg och hamnar i, framför allt, Göteborg. De tuffare svavelkraven som trädde i kraft i årsskiftet förväntas ha effekter på halterna i Göteborg.

Halterna i Göteborg och Mölndal ligger långt under miljökvalitetsnormerna.

Ozon (O3)

Ozon mäts i taknivå i Göteborg och Mölndal. Trenden visar att halterna är svagt ökande på båda mätplatserna. Det ska eftersträvas att ozon inte förekommer i utomhusluften med mer än 120 µg/m3 luft som högsta åttatimmarsmedelvärde under ett dygn. Målet överskreds många gånger i centrala Göteborg under 2014.

Polyaromatiska kolväten (PAH)

Under 2010 analyserades TEOM-filter i Alingsås med avseende på PAH och metallerna arsenik, kadmium, nickel och bly. Resultaten visade att samtliga parameter låg långt under den nedre utvärderingströskeln.

Lättflyktiga organiska föreningar (VOC)

IVL har på uppdrag från Luftvårdsprogrammet genomfört luftmätningar av VOC på Hisingen i syfte att undersöka luftkvaliteten, visa halvariationer och undersöka om raffinaderiernas och oljehamnens utsläpp påverkar VOC-halterna i området.

IVL genomförde mätningarna i oktober-december 2013 och mätplatsen var placerad vid ett bostadsområde på Blidvädersgatan i det som normalt är förhärskande vindriktning från raffinaderierna och oljehamnen. Förra mätningen genomfördes 2003 och låg på samma plats. Mätningarna genomfördes med två olika mätmetoder. För volatila organiska kolväten (VOC) utfördes mätningarna med kontinuerlig övervakning på timbas. De ämnen som ingick i analysen var etan, eten, propan, propen, n-butan, isobutan, butener, 1,3-butadien, n.pentan, isopentan, 2 & 3-metylpentan, isopren och bensen. Mätningarna av toluen, etylbensen och xylen (BETEX) genomfördes med diffusionsprovtagare.

IVL drar slutsatsen att de flesta uppmätta VOC låg på samma haltnivåer som tidigare mätningar 2003. Genom att studera halterna vid olika vindriktningar kunde IVL dock utläsa en viss förhöjning av halterna för propan, n-butan, n-pentan, isobutan, 2 & 3 metylpentan och bensen vid sydliga och sydvästliga vindar. Eftersom både petroleumindustrierna och

oljehamnen ligger i vindriktningen mot mätplatsen drar IVL slutsatsen att det är rimligt att anta att dessa industrier står för en betydande del av de haltförhöjningar som sker av dessa ämnen. Läs hela rapporten på www.grkom.se/luft.

Bedömning av överskridanden av utvärderingströsklarna

Vid bedömningen har, enligt 11 § NFS, de senaste fem årens halter beaktas. Överskridande har skett om det inträffat under minst tre separata år av dessa fem föregående år.

Förorening Haltområde

Kvävedioxid >MKN

(8)

Kolmonoxid <NUT

Bensen NUT - ÖUT1

Partiklar (PM10) >ÖUT Partiklar (PM2,5) <NUT Bens(a)pyren <NUT* Arsenik <NUT* Kadmium <NUT* Nickel <NUT* Bly <NUT*

*Från analys av TEOM-filter i Alingsås under 2010. 2

Dominerade utsläpp i samverkansområdet

Vägtrafiken bidrar mest till försämrad luftkvalitet i marknivå. Stora utsläpp av

luft-föroreningar sker också från sjöfart, energiproduktion och industri. Dessa utsläpp har mindre betydelse i marknivå eftersom de sker på hög höjd och därmed hinner spädas ut innan de når marken. Utsläppen bidrar dock till förhöjda bakgrundshalter i Göteborgsområdet.

Kvävedioxid

De största utsläppen av kvävedioxid i marknivå orsakas främst av vägtrafiken. Utsläppen från vägtrafiken ökar trots att nya personbilar blivit mer energieffektiva. Trängselskatten har dämpat den årliga trafikökningen och bidragit till lägre utsläpp i Göteborg.

Andelen dieselbilar har ökat på senare år, vilket också kan förklara att kvävedioxidhalterna inte minskar. Eftersom dieselmotorerna har en högre förbränningstemperatur har de generellt högre utsläpp av kvävedioxid.

Partiklar

I Göteborg uppskattas över hälften av PM10-utsläppen härstamma från biltrafiken. Dubbdäck

ökar slitaget av asfalten avsevärt mer än dubbfria alternativ och är en betydande källa av grova partiklar under torra barmarksförhållanden. Andelen fordonsägare som väljer dubbade vinterdäck har minskat i Göteborg under de senaste åren och ligger nu på 50 procent. I Göteborg är även sjöfarten och energisektorn betydande källor av partiklar.

Övriga Luftföroreningar Svaveldioxid

Enligt beräkningar gjorda med hjälp av emissionsdatabasen över Göteborg beräknas sjöfarten stå för ungefär 80 procent av svaveldioxidutsläppen i Göteborg. Industrin beräknas stå för 20 procent och kraftvärmeverk för 3 procent.

I övriga regionen härstammar svaveldioxiden främst från energiförsörjning via el- och värmekraftverk och utsläpp från egen förbränning, enligt Nationella emissionsdatabasen. Utsläpp från vägtrafiken står numer endast för några procent.

1_{Mätningar av lättflyktiga kolväten i Göteborgsregionen 2008/2009, IVL 2009} 2

(9)

Ozon

Föroreningen bildas som en biprodukt under dagar med höga kvävedioxidhalter i luften. Tillsammans med närvaron av lättflyktiga organiska föreningar och solljus bidrar kvävedioxiden till en nettoproduktion av ozon i stadsluften.

Polyaromatiska kolväten (PAH)

Enligt Nationella emissionsdatabasen kommer huvuddelen av PAH-utsläppen i Göteborg från el- och värmekraftverk. PAH är en sotrelaterad luftförorening och normalt förekommer därför något högre halter under vinterhalvåret eftersom det eldas mer i både kraftverk och för egen uppvärmning.

I övriga orter i samverkansområdet står den enskilda vedeldningen för den största källan, eftersom fjärrvärme saknas eller inte är lika utbyggd som i Göteborg.

Enligt databasen står transporter endast för några procent av utsläppen. Inom gruppen transporter är det utsläpp från personbilars förbränning som utgör den störta källan.

Flyktiga organiska kolväten (VOC)

Utsläpp av VOC är svåra att uppskatta eftersom kolvätet är väldigt lättflyktigt och gäller ofta diffusa utsläpp som läckage från oljeledningar och liknande. Men enligt Nationella

emissionsdatabasen har utsläppen i Göteborg minskat under 1990-talet, men legat på en ganska jämn nivå sedan år 2000.

Raffinaderierna och oljehamnen står för den största delen av VOC-utsläppen i Göteborg. Lösningsmedelsanvändningen är även en betydande källa. Det gäller alltså användningen av färg och lösningsmedel från produkter som spolarvätska och tändvätskor.

För mer detaljerad information om luftsituation i Göteborgsregionen se bilaga 2, Årsrapport Luft 2014.

Nuvarande lagkrav

Följande lagar, föreskrifter och direktiv styr kontrollen av luftkvalitet inom samverkansområdet.  Miljöbalken SFS 1998:808

 Förordning om tillsyn enligt Miljöbalken SFS 1998:900  Luftkvalitetsförordningen SFS 2010:447

 Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av luftkvalitet, NFS 2013:11

Naturvårdsverkets mätföreskrifter om luftkvalitet

Föreskrifterna (NFS 2013:11) är en del av införlivandet av direktiven och

EU-kommissionens rapporteringsbestämmelser. Föreskrifterna anger utförligt kraven för mätning och beräkning vid kontroll av normerna. Här finns regler om kontinuerliga mätningar,

indikativa mätningar, mätmetoder och beräkningar. Vidare finns regler om referensmetoder, val av mätplats, placering av mätutrustning, antal mätplatser och kvalitetsmål för kontrollen. Även regler för samverkan, underrättelse om risk för överskridande av miljökvalitetsnorm samt rapportering finns i föreskrifterna.

(10)

Program för samordnad kontroll

I de fall kontrollen sker genom samverkan ska enligt 8 § NFS ett program för samordnad kontroll finnas. Programmet ska tas fram i samråd mellan de kommunerna

och eventuellt andra aktörer som samverkar. Huvudsyftet med programmet är att följa upp miljökvalitetsnormerna, varför detta lämpligen ges störst fokus, dvs.

framför andra behov och delar av samverkan, som dock även gärna kan ingå i programmet. Kontrollkrav för samverkansområdet

Tidigare mätningar tyder på att normen för kvävedioxid är svår att klara i kommunerna Göteborg, Mölndal och Partille.

För Göteborg innebär föreskrifterna krav på två mätstationer för kontinuerliga mätningar med avseende på kvävedioxid och tre mätstationer avseende partiklar. Vid fler än två mätstationer ska majoriteten placeras i gatunivå. I Mölndal krävs en fast mätstation i gaturum för mätning av kvävedioxid.

Totalt inom samverkansområdet finns fyra mätplatser för kvävedioxid och fem mätplatser för partiklar om PM10 ochPM2,5. Invånarantalet uppgår till 960 000 invånare i Göteborgsregionen

och lagkravet på antal mätstationer för samverkansområdet blir därför, fyra mätstationer för partiklar, tre mätstationer för kvävedioxid och en mätstation för bensen.

Enligt föreskrifterna ska kontrollförfarandet för övriga GR-kommuner ske genom

kontinuerliga mätningar som kompletteras med beräkningar. Beräkningarna ska valideras mot indikativa mätningar (till exempel mobil mätvagn eller passiva provtagare). Kontrollen kan dock ske genom samverkan, vilket tillämpas inom Luftvårdsprogrammet.

Det bör understrykas att Luftvårdsprogrammet inte har i uppdrag att ansvara för

kommunernas kontroll av MKN. Dagens kontrollkrav för GR-kommunerna täcks dock till stor del av programmets verksamhet.

Åtgärdsprogram

En hel del åtgärder görs för att minska utsläpp av luftföroreningar. Åtgärdsprogram för kvävedioxid finns för Göteborgsområdet och åtgärdsprogram för partiklar har funnits för Göteborg. Länsstyrelsen gjorde 2008 en uppföljning av åtgärdsprogrammen. Där konstate-rades att normen för kvävedioxid överskrids, trots att alla åtgärder är påbörjade eller helt genomförda. Enligt Länsstyrelsens bedömning krävs relativt ingripande åtgärder mot

biltrafiken för att klara miljökvalitetsnormerna. Länsstyrelsen lyfte fram att trängselskatt och parkeringsåtgärder sannolikt är de mest effektiva åtgärderna på kort sikt för att minska trafiken. Ännu mer osäkert är hur långt åtgärderna räcker för att uppnå miljökvalitetsmålet ”Frisk luft”. I Göteborg har dubbdäcksförbud införts på två gator i centrala staden och trängselskatten började gälla i januari 2013. Det görs också många åtgärder för att minska utsläpp av luftföroreningar i samband med Västsvenska paketet och Göteborgs Stads miljöprogram. Dessutom håller både Mölndal och Partille på att ta fram nya miljömål. Med detta i åtanke beslutade Länsstyrelsen i oktober 2013 att avvakta med att ta fram nytt åtgärdsprogram för kvävedioxid.

(11)

Mätverksamhet

Luftvårdsprogrammet har ett nära samarbete med miljöförvaltningen i Göteborg som har en omfattande luftövervakning med mätningar och beräkningar i kommunen. Ett ömsesidigt nyttjande av varandras verksamheter sker vilket gynnar båda parter. Miljöförvaltningen har fasta mätstationer på Femmanhuset (ovan tak) och i Haga (gatunivå) samt tre flyttbara mätstationer.

Mätplatser

Luftvårdsprogrammet har två fasta mätstationer för kontinuerliga mätningar som är placerade i Gårda (gatunivå) och i Mölndals Bro (ovan tak och gatunivå).Ovan tak mäts i dagsläget svaveldioxid, kvävedioxid och ozon. Vid Mölndals Bro finns en mätsträcka i gatunivå för mätning av kvävedioxid. I gatunivå vid Gårdastationen mäts även PM10-partiklar.

Luftvårdsprogrammet äger dessutom en väderstation vid Gårda som mäter vind och temperatur.

Fasta mätstationer för kontinuerliga mätningar i samverkan med Göteborgs Stad

Mätstation Mätinstrument Mätningar

1 Femman, Nordstaden, Takstation, (höjd 27 m) Kemiluminiscens, Ozoninstrument, CO-instrument, TEOM, SO2-CO-instrument, väderparametrar

CO, O3, NO, NO2,

SO2, PM2,5, PM10 2 Haga, Sprängkullsgatan, Gatustation, (höjd 3-4

m)

Kemiluminiscens, TEOM, Väderparametrar (utan vind)

NO, NO2, PM2,5 PM10 3 Gårda Tritongatan Gatustation, (höjd 2,3 m) Kemiluminiscens, TEOM och

väderparametrar (8 m)

NO, NO2, PM10, temp,

vindriktning, vindhastighet

4 Mölndalsbro Takstation (15-20 m) (sträcka 1) DOAS NO2, SO2, O3 4 Mölndalsbro Gatustation (3-4 m) (sträcka 2) DOAS NO2, SO2, Karta över mätplatser där kontinuerliga mätningar genomförs

(12)

Mätmetodik

För detaljerad information om mätmetodik se Kvalitetssäkringsprogrammet från Göteborgs Stad.

Indikativa mätningar

Luftvårdsprogrammet finansierar kortare indikativa mätkampanjer runt om i kommunerna i ett rullande schema enligt mätstrategin för att kontrollera

miljökvalitetsnormerna. Vi mäter kvävedioxid och partiklar med en mobil mätvagn mellan januari och april i samverkan med aktuell kommun. De indikativa

mätningarna kompletteras ofta med passiva provtagare. Resultaten presenteras i en rapport på Luftvårdsprogrammets webbplats.

Beräkningsverksamhet

Som komplement till den fasta mätverksamheten prioriteras ett par mät- och/eller

beräkningskampanjer per år. Kampanjerna inriktas på centralt belastade gaturum i regionens tätorter med fokus på partiklar (PM10) och kvävedioxid. Beräkningar utförs med

treårsintervall för respektive parameter.

Emissonsdatabasen

I Luftvårdsprogrammets emissionsdatabas (EDB) för regionen lagras data om vilka utsläpp som förekommer till luften samt var utsläppen sker. EDB:n uppdateras av Miljöförvaltningen i Göteborg inför varje ny beräkning. En väl underhållen EDB är nödvändig inför den fortsatta planerade luftövervakningen med tyngdpunkt på beräkningar.

Beräkning av kvävedioxid

Projektet Ren regionluft syftar till att var tredje år ta fram en beräknad nulägesbeskrivning av kvävedioxid (NO2) för tolv av centralorterna i Göteborgsregionen (GR). Utifrån denna

beskrivning görs en bedömning av hur kvävedioxidhalterna i kommunerna förhåller sig till MKN och miljömål. Ren regionluft ska vara ett användbart kunskapsunderlag att tillgå i arbetet för en bättre luftkvalitet inom GR.

Spridningsberäkningar av kvävedioxid har genomförts för år 2012 i programmet Enviman som använder sig av en gaussisk spridningsmodell. Enviman hämtar data från

emissionsdatabasen (EDB) som byggts upp av Miljöförvaltningen. EDBn innehåller

emissionsvärden om varje känd betydande källa som antas påverka det aktuella området som ska beräknas, utom regionalt tillskott. För år 2012 har trafikflöden, emissionsfaktorer, sjöfart och industriutsläpp uppdaterats. Emissionsfaktorerna för vägtrafiken kommer från

emissionsmodellen HBEFA. Den metrologiska datan är ett ”medelväder” av åren 2006-2011. Spridningsberäkningen genererar ett fält med halter i punkter med ett mellanrum av 20 m och på två meters höjd över marken. De beräknade NOX-halterna omvandlas därefter till NO2

-halter genom regressionsanalys av uppmätta NOX- data och hur de förhåller sig till

beräkningsdata. Samma omräkningsalgoritmer tillämpas på hela beräkningsområdet. Beräkningsmodellen tar inte hänsyn till platsspecifik topografi eller byggnader, men innehåller en råhetsfaktor som motsvarar ”stadsmiljö”.

Genom att hela EDB:n används (som täcker hela Göteborgsregionen) bildas den urbana bakgrunden i spridningsberäkningen och är med omräkningen av NOX till NO2. Den regionala

(13)

bakgrunden läggs på halterna i omräkningsalgoritmen och baserar sig på mätdata från Råö sydväst om Göteborg (IVL Svenska miljöinstitutets station). Jämförelser mellan mätningar och beräkningar visar god överensstämmelse, med viss reservation för underskattning av halterna i trånga gaturum. I urbana bakgrundsmiljöer tenderar däremot halterna att överskattas något.

Beräkning av Partiklar PM10

Luftvårdsprogrammet utför beräkningar av partikelhalter (PM10) i luften vid ett 50-tal gatu-

och vägavsnitt i 13 kommuner i Göteborgsregionen vart tredje år. Beräkningarna har utförts med modellberäkningssystemet SIMAIR-väg. Systemet har utvecklats av SMHI tillsammans med dåvarande Vägverket för att man relativt enkelt ska kunna beräkna föroreningshalter vid gator och vägar, och jämföra med miljökvalitetsnormer och tillhörande s.k.

utvärderingströsklar. En av fördelarna med systemet är att totalhalter kan beräknas. För partiklar beräknas även uppvirvlingsbidraget.

Den typ av halt i en tätort som kan uppmätas på behörigt avstånd från främst gator med betydande trafik brukar benämnas urban bakgrundshalt. Relevant mätplats kan vara i en mindre park eller dylikt. Även mätningar i taknivå kan sägas utgöra en urban bakgrundshalt. Denna typ av halt beräknas i ett förberedande beräkningssteg och adderas i SIMAIR-väg till gatans/vägens eget haltbidrag. Totalhalten i beräkningar med SIMAIR-väg sätts närmare bestämt samman av föroreningsbidraget från den aktuella gata/väg vars närmiljö man studerar; från andra gator/vägar och andra källor runtom i tätorten – urbant haltbidrag; samt bidragen från övriga Sverige och utlandet – regionalt haltbidrag. Observera skillnaden mellan ”urban bakgrundshalt” och ”urbant haltbidrag”. Den förstnämnda inkluderar även de mer avlägsna källorna, medan den senare avser haltbidraget från källor inom den aktuella tätorten. För det lokala haltbidraget i väg- och gatumiljö används i SIMAIR-väg speciella småskaliga modeller anpassade för att beräkna den aktuella gatans/vägens haltbidrag i sin egen

omedelbara närmiljö. Det urbana haltbidraget beräknas i 1×1 km-rutor med en särskild urban modell främst gjord för marknära utsläpp; för höga källor utnyttjas istället SMHI:s

lokalskaliga spridningsmodell Dispersion. Bidragen från övriga Sverige och utlandet är framtagna med SMHIs regionalskaliga spridningsmodell MATCH-Sverige (Mesoscale

Atmospheric Transport and Chemistry model. En modellberäkning med SIMAIR-väg innebär tidsstegning timme för timme genom ett års meteorologiska data samt genom i förväg

framtagna föroreningsdata från MATCH-Sverige och från den urbana modellberäkningen för tätorten ifråga.

Övrig mät- och beräkningskampanjer

Luftvårdsprogrammet finansierar även andra typer av mät- och beräkningskampanjer. Till exempel har IVL genomfört kontinuerliga mätningar av VOC på Hisingen under 2013 för Luftvårdsprogrammet räkning och under 2014 mätte IVL bensen med diffusionsprovtagare på helår på olika platser i Göteborgsområdet. Under 2015 beräknar miljöförvaltningen i

Göteborg partiklar PM10 för hela GR-området i spridningsmodell.

Rapportering

Varje månad sammanställs mätningar av luftföroreningar som görs i Göteborgsområdet i en månadsrapport. Rapporten skrivs av miljöförvaltningen i Göteborg och innehåller mätresultat

(14)

från alla deras och Luftvårdsprogrammets mätningar. Miljöförvaltningen sammanställer även årsrapporter med mätresultat från de fasta mätstationerna.

Varje år skickar Luftvårdsprogrammet in sitt program för samordnad kontroll till

Naturvårdsverket. Eftersom Miljöförvaltningen i Göteborg driftar Luftvårdsprogrammets mätinstrument skickar de in kvalitetssäkringsprogram och data till datavärden. Från och med i år, redovisas kvalitetssäkringsprogrammet tillsammans med programmet för samordnad kontroll.

Information

Information om regionens luftövervakning sprids genom nedanstående aktiviteter.

Luftvårdsprogrammets webbplats

Luftvårdsprogrammets webbplats (www.grkom.se/luft) uppdateras löpande. Webbplatsen är medlemmarnas huvudsakliga informationskanal. Kanalen fyller en viktig funktion i att underlätta för kommunerna i deras informationsskyldighet till allmänheten om den aktuella luftföroreningssituationen.

Luftvårdsdagen

Luftvårdsprogrammets håller ett heldagsseminarie för medlemmarna en gång per år.

Månadsrapporter

Luftvårdsprogrammet tar fram månadsrapporter från mätningarna i samarbete med Miljöförvaltningen i Göteborg.

Nyhetsbrev

Luftvårdsprogrammets informationsblad ”Det ligger i luften” kommer ut minst en gång per år.

Långsiktig mät- och beräkningsverksamhet 2015-2019

Mät- och beräkningsstrategins första etapp löpte från 2007 - 2011. Strategin byggs årligen på med ett år för att behålla ett femårsperspektiv. För att se om strategin i övrigt behöver

uppdateras görs en årlig översyn. Det är viktigt att notera att strategin kan behöva justeras om förutsättningarna ändras. En reviderad strategi redovisas i samband med årlig budgetprocess då verksamhetsplan tas fram.

Mätningar och beräkningar år 2015 Utsläppsdatabas (EDB)

Löpande översyn avgör vilka områden som behöver prioriteras. Kontinuerliga mätningar

Mätningarna i Göteborg, Gårda och i Mölndal fortlöper som tidigare år. Indikativa mätningar

Alingsås kommun

(15)

Mätplats: Bestäms i samråd med kommunen. Mätperiod: Februari-juni

Beräkningar

Beräkning av partiklar (PM10) spridningsmodell hela regionen.

Övrigt

Mätningarna i Gårda och i Mölndal fortlöper som tidigare år. Indikativa mätningar

Kungälvs kommun

Mätning med mobil mätvagn i Kungälv kommun. Mätplats: Bestäms i samråd med kommunen. Mätperiod: Ej bestämt.

Beräkningar

Beräkning av kvävedioxid (NO2) för regionen och regionens större tätorter.

Övrigt

Eventuellt en mätning av ultrafina partiklar i gaturum. Mätningar och beräkningar år 2017

Utsläppsdatabas (EDB)

Lilla Edets kommun

Mätning med mobil mätvagn i Lilla Edets kommun. Mätplats: Bestäms i samråd med kommunen.

Mätperiod: Ej bestämt. Beräkningar

(16)

Lerums kommun

Mätning med mobil mätvagn i Lerums kommun. Mätplats: Bestäms i samråd med kommunen. Mätperiod: Ej bestämt.

Beräkningar

Beräkning av partiklar (PM10) i utvalda gaturum i regionens större tätorter.

Mätning med mobil mätvagn i Partille kommun. Beräkningar