• No results found

Nu byter vi den osockrade

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Nu byter vi den osockrade "

Copied!
39
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Det här verket har digitaliserats vid Göteborgs universitetsbibliotek.

Alla tryckta texter är OCR-tolkade till maskinläsbar text. Det betyder att du kan söka och kopiera texten från dokumentet. Vissa äldre dokument med dåligt tryck kan vara svåra att OCR-tolka korrekt vilket medför att den OCR-tolkade texten kan innehålla fel och därför bör man visuellt jämföra med verkets bilder för att avgöra vad som är riktigt.

Th is work has been digitised at Gothenburg University Library.

All printed texts have been OCR-processed and converted to machine readable text.

Th is means that you can search and copy text from the document. Some early printed books are hard to OCR-process correctly and the text may contain errors, so one should always visually compare it with the images to determine what is correct.

01234567891011121314151617181920212223242526272829 CM

(2)

DIABETES

Nummer 2 1974

(3)

Undersök Er urinsockerhalt med

TES-TAPE

Enkelt, snabbt, pålitligt Riv av, fukta, jämför det är allt!

M-73 400 cm

1111

* Skyddat moi ljut, fuktighet och värme.

ENDAST FÖR URINSOCKERANALYS XS98I0SWX Bruksanv. pä baksidan

Ell LILLY AND COMPANY, INDIANAPOLIS. U.S.A 0 + ++ 4 4 4- + 444 0% 1/10% 1/4% 1/2% 2%

Eli Lilly Sweden AB

(4)

Ansvarig utgivare:

f. Riksdagsledamoten Nancy Eriksson Redaktionskommitté : f. Riksdagsledamoten Nancy Eriksson Docent Gunnar Engleson Docent Jan östman Kanslichef

DIABETES

Ingmar Nygren-Bonnier Nummer 2, april 1974, årgång 24

Redaktör: Organ för Svenska Diabetesförbundet

Ingmar Nygren-Bonnier Redaktion, expedition och

annonskontor : Box 6609 113 84 Stockholm Tel. 08/34 09 10 Postgiro 90 09 01 - 0 Prenumerationspris : 15: — kr pr år T ryck : Lindgrens Tryckeri, Katrineholm Utges även som talband

Svenska Diabetesförbundet Box 6609 113 84 Stockholm Tel. 08/34 09 10 Postgiro 90 09 01 - 0

Ordförande : f. Riksdagsledamoten fru Nancy Eriksson Roslagsgatan 11, 113 55 Stockholm Telefon 08/15 83 45

Kassaförvaltare : Bankdirektör Lennart Dahlström Roslinsvägen 35, 161 55 Bromma Telefon 08/87 06 28 Eftertryck tillätes om källan anges

Innehåll:

En fin utredning, av Nancy Eriksson ... 3 THX och ögonförändringar

vid diabetes, av Rolf Luft .. 4 Höstens resor... 7 Insulinkänningar, av Jan Öst­

man ... 9 Frågan är fri... 13 Diabetesgården — sommaröp-

pet ... 17 Lagom är bäst, av Ulla Sahlén 20 Vårdnadshavarkurs... 22 Nytt Rikslotteri... 23 Föreningsnytt ... 24 Förteckning över lokalföre­

ningar ... 31

(5)

Visste ni det här

om Brunswick-sortimentet?

•- -A.-. ' su

Brunswick engångssprutor har en exceptionell täthet. Därför är de både säkra och enkla att använda. Det är ingen risk för att drogerna ska gå förlorade. Ingen risk för feldosering. Ingen kassation. Ingen förlust av dyrbar tid. Hårda genomskinliga för­

packningar förhindrar kontaminering och gör det lätt att identifiera de olika sprut- storlekarna.

Brunswick kanyler är gjorda av rostfritt stål och har lancettslipade spetsar'. Varje enskild kanyl är dragtestad för att ge största möjliga säkerhet. Förpackningarna är gjorda av polypropylen. I olika färger för att ange grovleken på kanylen.

Brunswick kombinationssprutor, dvs spruta och kanyl färdigkombinerade för direkt användning finns i ett flertal varianter.

Beiersdorf AB, Sektion Sjukvård, Box 18,431 21 Mölndall.Tel. 031/2751 10.

Brunswick sprutor och kanyler*kvalitet somlönar sig* frånBeiersdorf.

(6)

DIABETES nr2, 1974

En fin utredning med bra förslag

Efter många års utredning av för­

månerna för handikappade har betänkande avgivits med förslag till bl a nya regler för vårdbidrag till föräldrar med handikappade barn. Diabetesförbundet har vid upprepade tillfällen uppvaktat och tillskrivit sittande utredningar, so­

cialdepartementet och socialstyrel­

senom attvårdbidrag tilldiabe­

tesbarn. Praxis har nämligen varit atticke ge familjer med diabetiska barn vårdbidrag. Har barnen varit i späd ålder, har det svarats, att alla små barn skall vårdas lika mycket, om de har något handi­ kapp eller ej, och därför kunde inget bidrag utgå. Var barnen större, i skolåldern eller så, hette det, att de inte ansågs så vårdkrä-

vande att vårdbidrag kunde kom­ ma ifråga. För att vårdbidrag skulle utgå skulle barnet vara i behov av särskild tillsyn och vård under avsevärd tid och i avsevärd omfattning.

Nu föreslår utredningen följan­

de: »Försäkrad förälder äger för vård av barn som ej fyllt sexton år rätt till vårdbidrag om barnet grund av sjukdom, psykisk ut­ vecklingsstörning eller annat han­ dikapp föravsevärd tid är i behov avsärskild tillsyn ochvård.» Man stryker således uttrycket,att vård­ behovetskall vara»i avsevärdom­

fattning». En ny omständighet som skall beaktas är vidare: »Vid be­ dömningen av rätt till vårdbidrag Forts på sidan 36

(7)

Av professor RolfLuft

THX och ögonförändringar vid diabetes

Det har varit påtagligt att många diabetiker ställt stora förhopp­

ningar till THX (tymusextrakt framställt av vet med dr Elis Sand­

berg i Aneby) som svaret på deras böner om ett medel mot de dia- betiska ögonförändringarna. Vi har så långt det varit möjligt bett de diabetiker, som vänt sig till oss i frågan, att avvakta tills den ut­

redning om THX-verkan som på­

gick blev klar. Jag själv har följt

regeln att icke direkt avråda några från att pröva THX men att med­

dela att prövning pågick.

Socialstyrelsen tillkallade i feb­

ruari 1972 en expertgrupp för att utreda THX och bringa klarhet om dess medicinska verkan. Preparatet hade under många år givits mot de mest skilda sjukdomar, och det var därför uppenbarligen omöjligt att granska verkan mot alla dessa.

Expertgruppen stannade därför ef-

(8)

ter samråd meddr Sandberg för tre sjukdomsgrupper, av vilka en var ögonkomplikationerna vid socker­

sjuka. DrSandberg utvalde ur sitt mycketstora patientmaterial vissa journaler som särskilt lämpadeför granskning och bedömning och ut­

valde senare även vissa patienter för kontroll före och efter THX- behandling.

De som inom expertgruppen hade den största kontakten med diabe- tisk ögonsjukdom var Gunnarvon Bahr, professor i ögonsjukdomar vid Uppsala universitet, och jag själv. Den egentliga utredningen utfördes av den förre, ochden föl­ janderedogörelsen är direkt häm­ tad ur expertgruppens rapport.

Det undersökta materialet be­

stod av 1. 20 av drSandbergöver­

lämnadekopior avjournalanteck­

ningar rörande med THX behand­

lade diabetespatienter. 2. Därtill 18 av dr Sandberg angivna diabeti- ker, som önskat THX-behandling, och undersöktes av professor von Bahr före och efter minst tre må­ naders THX-behandling, dr Sandberg ansett kontroll lämplig.

ad 1. Genomgången av journa­ lernagällde patienter som behand­

lats 1 mån—3 år 8 mån. Bedöm­ ningen av resultaten var besvärlig eftersom uppgifterna om ögonens tillstånd var så ofullständig och diffus. Det gåricke att bedöma en eventuell effekt av THX i jour­ naler om de uppgifter man har att stödja sig är knapphändiga som »ljus, mörker, ljusare, rörelser, vänster öga sämst, svart, knapp ledsyn» etc. Det torde för varje diabetiker med ögonsjukdom ock­ stå klart att det krävs mer in­

gående undersökning av ögonen för att bedöma dessas tillstånd, ex ögonspegling.Varje beskrivning av ögonbottnarnas tillstånd saknades i journalerna.

I de fall där förbättring enligt journalen inträtt måste denna be­ traktas som obetydlig och utan praktisk betydelse. I några fall var förbättringen enligt journalerna avsevärd. Sådana förbättringar kan ej bedömas utan kännedom om ögats tillstånd. Det är, som diabe- tikerna själva vet, icke ovanligt att en blödning i ögats glaskropp, som akut nedsätter synförmågan, spontant sugs upp så att synskär­ pan förbättras.

Det av dr Sandberg utvalda journalmaterialet var således icke sådantattdetkundegeett hållbart bevis föratt THXhar en gynnsam effekt diabetisk ögonsjukdom.

ad 2. Professor von Bahrägnade mycken tid åt de 18 patienter som kontrollerades före och efter en tids THX-behandling: undersök­ ning av synskärpa, refraktion, med fokalbelysning, med ögonspegling i genomfallande ljus, och indirekt och direkt oftalmoskopi efter pu­ pillvidgning. Fotografering av ögonbottnarna utfördes då detta var möjligt. Det är väsentligt för de diabetiker som läser detta att övertygas om att undersökningen var så omfattandesomöverhuvud taget är möjlig även vid en uni­ versitetsklinik för ögonsjukdomar och utfördes av en av landets främsta specialister.

Sammanställer man resultaten av dessa undersökningar finner man att inte någon patient fick någon avsevärd förbättringi ögo-

(9)

nens tillstånd. Smärreförändringar till dett bättre eller sämre förekom, men detta ärmycket vanligtiför­

loppet av diabetisk ögonsjukdom, och kunde inte rimligtvis tillskrivas THX. Resultaten går stick i stäv med de resultat som angivits av drSandberg.

Professor von Bahr sammanfat­ tar att det icke framkommitnågra vetenskapliga teckenatt THX har någon gynnsam effekt på dia­ betisk ögonsjukdom. Detta blev också expertgruppens slutsats.

Detta utlåtande borde avsluta diskussionen om THX och dia­ betisk ögonsjukdom. Det är be­ klagligt att diabetikernas för­

hoppningar om ett medel mot ögonsjukdomen återigen svikits.

Den nya behandlingsmetodenmed fotokoagulation innebär dock en ljusning området.

D-BOXAR

Finns ett mindre antalkvar till reducerat pris

18:— inkl moms

+ porto

FIRMA D-BOX

Fack 32002 126 11 HÄGERSTEN Tfn 08/18 31 79 eft. kl 18.00

Testmaterial till reducerade priser

MEDI-SWAB, steril bomullssudd i folieförpackning Kr. —:12/styck Clinitest-set, kvant, urinsockerkontroll ... » 19:50/ » Clinitest-reagetter, 100 st... » 12:50/ » Acetest-reagetter, syrakontroll, 100 st... » 9:50/ » Albustix-strips, äggvitekontroll, 60 st... » 9:—/ » Clinistix-strips, kval, urinsockerkontroll, 60 st... » 7:50/ »

Inkl, moms, porto tillk.

SOS-märken gällande armband samt medaljong finns att beställa per tel. 016/11 11 37

Beställ direkt från

ESKILSTUNA DIABETESFÖRENING

Postbox 97 631 02 ESKILSTUNA Postgiro 46 88 57 Beställningstelefon 016/11 78 30, endast efter kl. 18 Kansli: Klostergatan 4, tel. 016/1107 16 - öppet tisd. 18.30—20.00

(10)

Hostens resor

I nr 1 av DIABETES berättade vi förutom om juniresan till Ulcinj Lido i Jugoslavien (som redan är fulltecknad) och om vissa planer att ordna resor till Libanon och Cypern samt USA. I tidningen fanns också en anmälningskupong gällande intresseanmälanför USA- resan.

Redan harett 40-tal läsareskic­

kat in kupongen om USA, vilket är mycket glädjande, därför att det innebär att underlag finns för att på allvar söka genomföra en höstresa till detta spännande res­

mål.

Vi har därför bestämt att i höst, närmare bestämt i november an­

ordna en resa till USA (i nästa nummer av DIABETES, i juni, kommer dennaresa att presenteras i detalj). Till dem som skickat in intressekupongen sänder vi pro­

grammet direkt.

Vi har vidare beslutat att med tanke de praktiska arrange­ mangen, tillgångenlämpliga sjuksköterskor etc, flyttaresan till Libanon och Cyperntill februari—

mars nästa år som också är en utomordentlig semestertid dessa platser.

I höst koncentrerar vi oss alltså i första hand USA-resan. Ku­

pongen finns med även i detta nummer avtidningen.

Till Svenska Diabetesförbundet Box 6609

113 84 STOCKHOLM

Undertecknad är intresserad av att följa med på en sällskapsresa i Svenska Diabetesförbundets regi tillUSA i november 1974.

Namn:

Adress:

Postnr/Postadr:

Tel bost: /...arb : /...

Antalpersoner: st

OBS! Detta ärbara en intresseförfrågan, ej en bindande anmälan.

(11)

1

Nya Hermesetas Strösötmedel saknar kolhydrater och sorbitol. Du slipper tänka på dagsranson.

Nya Hermesetas Strösötmedel är 10 gånger sötare än socker. Därför blir en 75 g ströburk ekonomisk och dryg.

Nya HermesetasStrösötmedel till puddingen, gröten, flingorna, krämen, filmjölken, kompotten, grapefrukten, drycken, fruktsalladen...

Nya Hermesetas Strösötmedel finns på apotek, i livs­

medelaffärer och på varuhus i 75 g ströförpackning.

SM

STRO SOT r

MEDEIm

■i.

Strosota utan tanke på dagsram

Adaco

(12)

Av docentJan Östman

Insulinkänningar

Av olikaanledningar har jag fun­

nit det angeläget att skriva denna artikelominsulinkänningar, hypo- glykemisk chock och insulinkoma.

Det borde förvisso inte varanågot okänt begrepp, men inte sällan får man ändå höratalas om ytterst beklagliga intermezzon, nämligen att anhörigaoch tomläkare miss­ uppfattar den situation med insu­

linkänning somen diabetiker råkat in i. En felaktig diagnos och där­ av behandling förekommer sällan men kan dock inträffaoch dåvara tom livshotande. A och O i sam­

manhanget är som alltid en viktig information för såväl diabetiker som dennes anhöriga och även ar­ betskamrater, vad är insulinkän­

ning? Varför uppkommer den?

Vad ska jag göra?

Vad menas med insulinkänning?

Med insulinkänning avses vanligen de kroppsliga reaktioner som in­ träffarblodsockret sjunker till onormalt låga värden. Ibland kan något likartade, men somregelsva­ gare symtom inträdablodsock­

ret hastigt faller utan att onormalt låga blodsockervärden inträffar.

De blodsockervärden det rör sig om ligger omkring40mg%, egent­

ligen 40 mg/100 ml blod. Andra använder sorten gram per liter och då sägerman 0,4 goch slutligen på vissa sjukhus har man infört be-

9

(13)

greppet millimol/1 och blir siff­ ran ca 2,3 millimol/1blodsocker.

Varför uppträder insulinkänning?

Hjärnans celler lever så gott som uteslutande på glykos (druvsocker) och utan denna tillgång energi slutar cellerna att fungera. Vissa partier av hjärnanär mer känsliga för glykosbrist och strejkar först.

Normalt konsumerar hjärnan ca 70 mg/min. Sockret till hjärnanfår vi dels direkt genom kosten, men under perioder vi inte äter leve­

reras socker från levern där det ligger upplagrat i form av glyko- gen. Ärinsulinbehandlingen dålig, insulinbehovet större än vad som patienterna injicerar sig, medför detta att dessa glykogendepåer är mindre änvanligt.Sockret försvin­

ner ju ut via urinen. I händelse av att blodsockerhalten sjunker till lågavärden eller sjunker snabbtär det begripligt att kroppen har en radreservfunktioner och varnings­

signaler som reagerar snabbt. Hit hör bl a en rad hormoner, adrena­

lin, binjurebarkhormon, tillväxt­ hormonsomhar förmåga attmång­

dubbla produktionen av socker från levern ochförhindraatt hjär­ nans celler blir utan näring.En del av dessa hormoner ser dessutom till att muskulatur inte onödigtvis konsumerar socker, utan i stället tillgodoser sin energimed hjälpav fettsyror från fettvävnad. Det finns skälattantaattdetviktigaste av dessa hormoner är adrenalin, ett av kroppens s k stresshormoner.

Detta hormon har även andra ef­ fekterän att stimulera produktion av socker från levern. Adrenalin framkallar sålunda de välkända

symtomen hjärtklappning, ökad värmeproduktion, blekhet, darrig­ het,nervositet ochoro. Här har vi de s k symtomen insulinkän­ ning. Även symtom av annannatur kan uppträda somföljd avinsulin­

känningar.Dessa symtom beror sockerbrist i hjärnans celler och nedsatt funktion i hjärnan. Dedo­

minerande symtomen är framför allt av psykogen natur, men andra delar av hjärnan drabbas kanäven kramptillstånd och med­

vetslöshet inträffa.

Vilka är de vanligaste symtomen på insulinkänning?

Devanligaste symtomen vid snab­

ba insulinkänningar är svaghet, hungerkänsla, huvudvärk, darrig­ het, nervositet, hjärtklappning, kallsvett, blekhet,stickningari läp­

par, armar och ben. Dessa symtom uppträder ofta efter snabb- och medellångverkande insulin. Med snabbverkande insulin kan reak­

tionen komma så snabbt att diabe- tikern trots att han kännertill sin belägenhet inte hinneröppna hand­

väskan för att tafram sockerbiten för att ta ett konkret exempel.

Efter långsamt verkande insulin kommer insulinkänningarna också långsammare och de är i mindre utsträckning symtom av s k adre- nalinpåslag och mer av typ psy­

kiska symtom. Hit hör nega­ tivism, koncentrationssvårigheter, mardrömmar, aggresivitet, ostadig gång och att patienten dåligt inser sin belägenhet. I svåra fall kan kramper av epilepsiliknande natur förekomma. En patient kan ligga i insulinkoma större delen av nat­

ten och förmiddagen innan han 10

(14)

vaknar upp om det rör sig om långverkande insulinsort och en hög dos.

Vad gör man i det akuta skedet?

Givetvis gäller nu inga förhåll- ningsorder om att undvika söt­

saker. Man bör snarastförtära ett par druvsockerbitar eller bitsocker alternativt ett stort glas fruktjuice ellermjölk, coca-cola. Mankan gi­

vetvis ta till andrakolhydratersom verkar mindre snabbt om man inte har tillgång till de härovan nämn­ da. Alla diabetiker bör hadruvsoc­

kerbitar till hands i ficka, väska etc. Man bör vidarese till att man i anslutning till eller efter insulin­

känning inte startar något fysiskt kraftprov utan i stället vilar och tar det lugnt, annars kommer ju muskelarbetet att förbränna sock­ ret och blodsockret kan nytt sjunka och insulinkänning följakt­

ligen uppträda. Vissa diabetiker som befinnersig påresor och som ofta har insulinkänningar kan ha stor glädje av att låta anhöriga vara utbildade i att ge injektioner av glykagon. Detta ämne kan inji­ ceras med hjälp av den vanliga glassprutan i muskulaturen eller under huden och samma sätt som kroppens adrenalin öka pro­

duktionen av socker från levern och få en blodsockerstegring till stånd och att insulinkänningen hävs. Det är dock inte alltid som en eller två injektioner av glyka­ gon hjälper. I dessa fall bör man givetvis omedelbartuppsöka sjuk­

hus för injektion av socker intra­ venöst, dvs sockerlösning injiceras i en ven.

Vadbör man göra efter insulinkänning?

Ja, man bör alltid ställa sig frågan varför har denna insulinkänning uppträtt och då försöka erinra sig vad man gjort i dag eller föregå­ ende dag. Även betydande fysisk aktivitet dagen före kan ge en för­

dröjd låg blodsockernivå och kän­ ning förstdagen efter. Givetvisbör mani framtiden komma ihåg att ändra sin insulindosering i an­

slutning till fysiskt arbete, stor­

tvätt, flyttning, båtskrapning etc.

Tillhör man detmagra släktetkan man tänkasig ettordentligtskrov­

mål i anslutning till fysisk akti­

vitet; är man däremot överviktig, börman givetvis ta tillfället i akt att skära nerinsulindosen kraftigt och undvika lyxkonsumtion.Upp­

träderinsulinkänningar medregel­ bundenhet ochofta, minst en gång per vecka, börman givetvis också sänka insulindosen inte bara till­ fälligtvis utan den s k underhålls- dosen. Diabetiker som har haft sjukdomen länge kan inte sällan själv klara av dessa problem, men även om man själv står förföränd­

ringarna,bör dessa alltid diskuteras men den ansvarige läkaren, att denne vet vilka förändringar som görs och vid vilka tidpunkter.

Detta gäller inte minst i samband med utlandsresor, fjällsemestrar med skidåkning etc. Slutligen bör arbetskamrater i möjligaste mån bli informerade om sjukdomens natur, lärare om elevers sjukdom och slutligen bör alla diabetiker i sin plånbok eller handväska ha identitetskort varav framgår att diabetes förekommer och vilken den aktuella behandlingen är.

11

(15)

Bjäre Måltidsdricka

Full av nyttig råsaft.

Och därför osockrad.

Granskat

MMtids Wti*

s i

■ ■ ■ t ▼

Bjäre

dricl

Lmjiuu. pplet;

*) Lingontypär sötad med päronråsaft och Äppletyp med äppleråsaft.

Osockrad

Råsaften ger den rätta sötman.

Inget socker har satts till.

C-vitamin

Ettglas Bjäre Måltidsdricka gerhalvadagsbehovet av C-vitamin.

2 friskasmaker

Välj mellan smakerna lingon och äpple.

Spädning

Spädes med tre delarvatten.

L Sockrad

12

(16)

FRÅGAN ÄR FRI

Fråga: Jag är en 19 års flicka och diabetikersedan ett halvår.Denna situation är för mig ganskany och främmande. Jag skulle vilja veta:

exakt hur farligt ärdet att äta lite vanligt socker? Jag menar i form av något godis etc.Jag tar 6 streck NPH Leo morgonen och sock­ ret har varitjättebra ända tills nu, jag har besväratsav tre kraftiga förkylningar efter varandra. Jag har höjt dosen men nu envisas sockret med att ligga mellan 1 och 3 på Clinitest.

Vidare undrar jag ang gravidi­

tet. I senaste numret tycker jag att det var ganska skrämmande artik­ lar. Är det verkligen stor risk att barnen dör om man behandlas på ett bra sjukhus (Karolinska).

Varför dör de? Är det skadligt att äta Mini-Piller? Fyra läkare har sagt nej till mig och två ja. Vet varken ut eller in snart.

Hur mångadiabetikerblir blin­ daoch efter hur lång tid? Kan man hindra det bara genom attäta lite fett, eller ... ? Finns det verkligen inte nån chans att bli av med det här?

P S. Tas alla barn till diabetes­ mödrar medkejsarsnitt? Varför?

Rädd Svar: Det är inte »farligt» att äta

»lite vanligtsocker». Men det exi­ sterar likväl »faror» med att äta

större mängder av sk snabba kol­ hydrateroch dessa faror ärav två typer. Om du vid något tillfälle förtär för mycket frukt, dricker för mycket mjölk elleräter choklad stiger givetvis blodsockernivån. In­

sulinet som injicerats tidigare räc­ ker då inte till. Den höga blod­ sockernivån leder till avgång av större mängderurin som innehåller mycket socker. Du blir törstig, trött och mår överhuvud taget inte speciellt väl. Om du upprepar detta

mer ellermindre dagligen blirsym­ tomen ännu mer påfallande, natt­ sömnen blir lidande pg a urinav­ gång och att klåda i underlivet ofta förekommer. lång sikt medför rubbningarna av ämnesomsätt­ ningen den andra faran, nämligen att kärlförändringar uppkommer i olika organ. Synskador och njur­

förändringar kan bli följden. Så­

ledes, något enda övertramp i söt- sakshänseende spelar ingen roll, bara man inser att det måste röra sig om ett engångstillfälle.

Förkylningar kan leda till ökat insulinbehov. Successivt stiger då insulinbehovet och det kan för­

klara din situation av högt urin­ socker. Av ditt brevkan jag emel­ lertid inte sluta mig till hur du ser på dietens betydelse och hur nog­

grann du är. Direkt råd kan jag således inte ge förrän du skriver hurdin diet är, hur din kroppsvikt rör sig och när på dagen urinsoc­ kerprocenten ärhög.

Risk att foster dör under gravi­ diteten eller barn dör strax efter förlossningen är inte oväsentlig det gäller mödrar som haft diabe­ tes i 1520år. Något problem för kvinnormed diabetes 5—10 år rå­

der väl inte. Jag föreslår att du 13

(17)

under följande år vidnågot tillfälle tarupp fråganmed dinläkare eller gynekolog. Det är nog så att är man kvinna och har diabetes, bör man resonera sig fram till lämpliga tillfällen för graviditet, s k planerad graviditet. Om inga andra sjukdomsanlag föreligger finns det inget hos diabetessjuk- domen i sig själv som utgör kontra­ indikation, men detta gäller dock endast under den förutsättningen att diabetessjukdomen har stått en kort tid och att det inte föreligger några förändringar av njurfunk­

tionen.

det gäller p-piller så råder, som du själv påpekar, delade me­ ningar. Man vet att en delkvinnor får försämrat diabetesläge av p- piller, andra förbättring. Det är troligt att s k minipiller influerar mindre på insulinbehovet änandra medel. Såvida inteandra tillstånd som blodpropp och gulsotharföre­ kommit så tycker jag väl att du kan pröva p-piller. Hur det är på lång sikt med användning av p- piller vid diabetes vet man ringa.

Den försiktige ställer in sig att använda p-piller ett par år kanske ochsedan ha en luftningsperiod.

Det finns samband såväl mellan långvarigdiabetessjukdomsom­ ligt reglerad diabetessjukdom å ena sidan och risk för uppkomst av synskador å den andra. Som regel dröjer det 20, 30 eller t o m 40 år innan förändringar uppkommer i näthinnan. Hos en liten procentav diabetikerna kan detta leda till blödningar och svår förlust av sy­ nen. Fettets betydelse för uppkoms­ ten av dessa kärlförändringar är okänd. Man kan hoppas och till och med förmoda attmedel ifram­

tiden,som medför så gott som helt normaliserad blodsocker-, äggvite- och fettomsättning kommerattre­

ducera risken för uppkomst av kärlförändringar. Vad beträffar kejsarsnitt så var det tidigare van­ ligt att man försökte avsluta gra­

viditeten något tidigare än nor­

malt. Detta ledde till en del bak­ slag. Manvill nuolika sätt få en normal förlossning till stånd och därmed säkerställa ett fullgånget foster som möjligt.Kejsarsnitt kan ändå bli aktuellt av andra skäl. Du har skrivit många frågor och man skulle kunna fylla flera sidor. Jag hoppas ändå att med dessa kort­

fattade svar du blivit orienterad på en del väsentliga punkter.

Fråga: Jag har en ömtålig fråga att ställa. Jagharvidmånga läkar­

besök haft den minaläppar men ej fått framden. Jag har haft dia­ betes sedan februari 1965. Jag tar 40 IE Novolente (blå) på morgo­

nen och brukar ha runt250 i blod­ sockervärde på morgnarna(fastan­

de) + runt 5 g urinsocker. Nu är det så attmin manoch jaghar för­

sökt skaffa barn i över 2 årmenej lyckats. Kan detta bero att jag är diabetiker? Nu svarar ni mig kanske bara att jag skall ta upp detta med min läkare, men jag vågar inte det! För jag är bl a rädd att jag skallbeskedet att jag inte bör skaffa barn eller att jag intekan få något grund av attjaghar för mycketsocker (skall man kanske inte ha något urin­

sockert ex?).

Var god tag upp detta som en

References

Related documents

BVC-sköterskan har en viktig uppgift att i stödja mammor genom transitionen och för att kunna ge ett bra stöd och relevant information till mammorna i frågor kring barnet är

Ja de här e ju… va menar man me … enkla å relativt väl å goda … de e väldigt diffust […] den nya läroplanen e mer otydligare än den andra … de här e ju …de uppmanar

Deras åtskilda upplevelser i spelmissbruket utifrån strukturella förväntningar som enligt Brown (2006) gör dem mer ansvariga för familj och barn, kan precis som intervjuperson 7

En arbetsförmedlare (2) menar att man behöver kartlägga innan man kommer fram till en lämplig plats: “[…] jag brukar alltid utgå ifrån att “vi vet inte”, det

Individual plan components will be identified to meet one or more of the ta r get objectives but the alternative project plans should meet all the target

Målsättningen i detta projekt har varit att utveckla tillståndsförändringsmodeller för initiering av belastningsbetingade sprickor i och omedelbart utanför hjulspåren samt

Vi kan se att bland dem som dricker starköl eller vin ofta (minst en gång per vecka) och inte upplever alkohol som något större samhällsproblem är andelen som vill

Ansatsen i denna studie kommer vara i chefers förutsättningar för hälsofrämjande ledarskap inom svensk byggbransch där studiens empiri utgår från chefer från ett