Borttagandet av behörighetsskillnaden mellan
auktoriserade och godkända revisorer med
revisorsexamen
______________________________________________________________________________
En studie om lagändringens genomslagskraft och om professionens, organisationens och individens förändringsbenägenhet har påverkat omfattningen av genomslagskraften
II
Förord
Ett stort tack till alla de respondenter som deltagit i enkätundersökningen. Utan ert deltagande hade inte denna uppsats varit möjlig att genomföra.
Vi vill även rikta ett tack till opponenterna och alla de som delat med sig av sina synpunkter. Ett stort tack riktas även till vår handledare, Ulf Olsson, som väglett oss under uppsatsarbetets gång.
III
Sammanfattning
IV
Innehållsförteckning
1. Inledning
1
2. Teoretisk referensram
3
2.1 Skillnaden mellan auktoriserade och godkända revisorer 3
2.2 Tre olika klassificeringar av godkända revisorer 3
2.3 Tidigare behörighetsskillnad och borttagandet av behörighetsskillnaden 4
2.4 Förklaringsmodell 1 5
2.5 Förändringsbenägenhet på professionsnivå 5
2.5.1 Övergripande om professioner 5
2.5.2 Revisorers arbetssätt 6
2.5.3 Revisorers identifiering med professionen eller organisationen 6
2.6 Förändringsbenägenhet på organisationsnivå 7
2.6.1 Revisionsbyråers organisationsuppbyggnad 7
2.6.2 Stel eller formbar organisation 7
2.6.3 Partnerskap och ledning 8
2.7 Förändringsbenägenhet på individnivå 8
2.7.1 Inre motivation 8
2.7.2 Tillgivenhet till kunder 9
2.8 Förklaringsmodell 2 10
3. Metod
11
3.1 Litteraturinsamling 11
3.2 Metodansats och angreppssätt 11
3.3 Undersökningsmetod 12
3.3.1 Enkätundersökning 12
3.3.2 Enkätens utformning 12
3.4 Urvalsmetod 13
3.4.1 Population och Urval 13
3.4.2 Bortfall 13
3.4.3 Felaktiga uppgifter 14
3.5 Operationalisering 14
V
4.1 Bakgrundsfrågor 16
4.2 Resultat avseende lagändringens genomslagskraft 17
4.3 Resultatanalys avseende lagändringens genomslagskraft 18
4.4. Resultat avseende förändringsbenägenhet på professionsnivå 21
4.4.1 Revisorers arbetssätt 21
4.4.2 Revisorers identifiering med professionen eller organisationen 22
4.5 Resultatanalys avseende förändringsbenägenhet på professionsnivå 22 4.6 Resultat avseende förändringsbenägenhet på organisationsnivå 24
4.6.1 Stel eller formbar organisation 24
4.6.2 Partnerskap och ledning 25
4.7 Resultatanalys avseende förändringsbenägenhet på organisationsnivå 25
4.8 Resultat avseende förändringsbenägenhet på individnivå 27
4.8.1 Inre motivation 27
4.8.2 Tillgivenhet till kunder 30
4.9 Resultatanalys avseende förändringsbenägenhet på individnivå 30
5. Slutsats
34
5.1 Avslutande diskussion och förslag på fortsatt forskning 34
Referenser
36
Bilaga 1: Följebrev
38
Bilaga 2: Enkätformulär
39
Bilaga 3: Diagram
42
VI
Figurförteckning
Förklaringsmodell 1: egen konstruktion 5
Förklaringsmodell 2: egen konstruktion 10
Diagram 1: Typ av revisionsbyrå 16
Diagram 2: Förändrade arbetsuppgifter 17
Diagram 3: Bolag som respondenterna signerade revisionsberättelser för innan och efter lagändringen 21
Diagram 4: Revisionsbyråns mottaglighet 22
Diagram 5: Revisionsbyråns anpassning 24
Diagram 6: Stöd från företaget för att börja signera revisionsberättelser för större bolag 25 Diagram 7: Kompetens för att signera revisionsberättelser för större bolag 27 Diagram 8: Genomgått och/eller behov av att genomgå intern- och/eller externutbildning 28 Diagram 9: Motivation till att signera revisionsberättelser för större bolag 29 Diagram 10: Kundrelationers påverkan på förändring av kundkrets 30
Diagram 11: Förändrad kundkrets 42
Diagram 12: Förändring av antalet signerade revisionsberättelser 42
Diagram 13: Förändrad branschspecialisering 42
Diagram 14: Förändring av antal medarbetare i revisionsteamen 43
Tabell 1: Arbetsuppgifter och typ av revisionsbyrå 19
Tabell 2: Anpassning och typ av revisionsbyrå 26
Tabell 3: Kompetens och utbildning 31
Tabell 4: Motivation och ålder 32
1
1. Inledning
På senare tid har förändringar gått allt snabbare. Globaliseringen har medfört att medlemsländerna inom EU försöker harmonisera lagar och regler för att underlätta bland annat handel med varor och tjänster och friare rörlighet för människor. Varje år genomförs ett stort antal lagändringar i Sverige och man kan då ställa sig frågan hur lång tid det tar för en lagändring att få genomslag i samhället från dess att lagändringen trädde ikraft. Det är därmed intressant att veta vad som påverkar att en förändring skall kunna få genomslagskraft.
Revision är en företeelse som funnits länge och på senare tid har allt fler förändringar påverkat revisionsbranschen. En händelse som påverkade omvärlden var Enron-skandalen vilket försatte en av de då fem största revisionsbyråerna, Arthur Andersen i konkurs. Som en reaktion på flera företagsskandaler tillkom SOX (Sarbanes-Oxley Act) i USA vilket har påverkat många revisorers arbete och det återstår att se vad den senaste finanskrisen kommer att resultera i för konsekvenser. En av de allra senaste förändringarna inom revisionsbranschen i Sverige är revisionspliktens avskaffande. Detta har varit ett oerhört omdiskuterat ämne de senaste åren, inte bara inom revisionsbranschen utan även inom nära angränsade områden och branscher vilka skulle ha påverkats av förändringen. Revisionspliktens avskaffande vann den 25 mars 2010 laga kraft i Sverige. Dock inte i dess ursprungliga form utan det slutgiltiga beslutet fick en annan utformning som omfattade betydligt färre bolag än det förslag som presenterades i inledningsskedet. Innan beslutet kunde fattas krävdes det som sagt flera år av diskussioner och framtiden får visa vilken genomslagskraft lagen får. Ett annat nu aktuellt och omdiskuterat ämne är ett eventuellt borttagande av titeln godkänd revisor. Varför detta är aktuellt beror på att det har ifrågasatts om det längre finns någon kompetensskillnad mellan auktoriserade och godkända revisorer. Ytterligare en anledning till ett eventuellt borttagande av godkändtiteln är att Sverige bör efterlikna de flesta övriga länder inom EU vad gäller deras revisorstitlar för att harmonisera lagar mellan länderna.
2 behörighet att ansvara för revisionen av större bolag1 men i och med lagändringen fick således även godkända revisorer med revisorsexamen denna möjlighet. Vi har dock fått uppfattningen att det är relativt ovanligt att godkända revisorer reviderar och signerar revisionsberättelser för större bolag, vilka de fick möjlighet att göra i och med att den ovan beskriva behörighetsskillnaden togs bort. Uppfattningen är således att de berörda godkända revisorerna fortfarande främst reviderar små- och medelstora bolag. Vi funderar om anledningen till detta är att benägenheten att förändras inom revisionsbranschen inte är särskilt stor och om det i sådana fall kan härledas till att det är professionen, organisationerna eller revisorerna som individer som inte är benägna att förändras. Vi finner det därför intressant att studera om lagändringen fick någon genomslagskraft. Frågor vi ställer oss är således:
Har lagändringen, som medförde att godkända revisorer med avlagd revisorsexamen fick behörighet att revidera och signera revisionsberättelser för större bolag, fått genomslagskraft? Har professionen, organisationen och individen påverkat genomslagskraften av lagändringen i form av deras respektive förändringsbenägenhet?
Denna uppsats syfte är att undersöka om den lagändring som medförde att auktoriserade och godkända revisorer med avlagd revisorsexamen fick samma behörighet fått genomslagskraft. Med utgångspunkt i hur stor genomslagskraft lagändringen fått är avsikten att förklara detta utifrån professionens, organisationens och individens förändringsbenägenhet.
Uppsatsens fortsatta disposition är uppbyggd på följande sätt. I kapitel två presenteras den teoretiska referensramen och de förklaringsmodeller som varit utgångspunkt vid utformande av undersökningsmaterialet. Kapitel tre består av en redogörelse av studiens tillvägagångssätt där metodansats, undersökningsmetod, urvalsmetod och operationalisering beskrivs. I kapitel 4 redogörs resultat och resultatanalys, vilka presenteras om vart annat i fyra olika avsnitt och avsnitten följer den teoretiska referensramens och förklaringsmodellernas disposition. Slutligen, i det femte kapitlet avslutas uppsatsen med slutsatser och förslag till fortsatt forskning.
1
3
2. Teoretisk referensram
I nedanstående kapitel beskrivs inledningsvis skillnaden mellan auktoriserade och godkända revisorer, de tre olika klassificeringarna av godkända revisorer samt den tidigare behörighetsskillnaden och borttagandet av behörighetsskillnaden. Dessa sammanfattas sedan i uppsatsens första förklaringsmodell. Vidare presenteras teoretiska resonemang kring förändringsbenägenhet hos professionen, organisationen och individen. Även dessa sammanfattas i uppsatsens andra förklaringsmodell.
2.1 Skillnaden mellan auktoriserade och godkända revisorer
Det finns i dagsläget två kategorier av kvalificerade revisorer i Sverige, auktoriserade och godkända. För att få titulera sig som godkänd respektive auktoriserad revisor krävs det, enligt förordning 1995:665, för titeln godkänd revisor att prov för revisorsexamen avläggs och för titeln auktoriserad revisor krävs avläggande av prov för högre revisorsexamen. Det framgår i proposition 2000/01:146 att det som, förutom proven för revisorsexamen, skiljer dessa två titlar åt är kravet på praktisk och teoretisk utbildning. För titeln godkänd revisor krävs det en kandidatexamen med företagsekonomi som huvudämne och tre års praktisk yrkeserfarenhet. För titeln auktoriserad revisor krävs det ytterligare 60 högskolepoäng inom valfritt ämne utan specifik ämnesinriktning samt fem års praktisk yrkeserfarenhet. Den femåriga yrkeserfarenheten ska inkludera 1000 timmars revision varav 500 timmar ska utgöra kvalificerad medverkan vid revision av bolag som på grund av sin storlek eller av annan anledning är svåra att revidera.
2.2 Tre olika klassificeringar av godkända revisorer
4 2.3 Tidigare behörighetsskillnad och borttagandet av behörighetsskillnaden
Den praktiska skillnaden mellan godkända och auktoriserade revisorer utgjordes av den behörighetsskillnad som ägde rum innan 2002 års revisorslag. Denna behörighetsskillnad, vilken framgår i proposition 2000/01:146, bestod i att det krävdes minst en revisor som var auktoriserad vid revision av bolag där:
bolagets aktier var noterade vid en börs eller annan marknadsplats
bolagets anställda uppgick till ett medelantal av 200 under de två senaste räkenskapsåren
bolagets nettotillgångar översteg 1 000 prisbasbelopp, PBB (2001: motsvarande ungefär 37 miljoner kronor) under de två senaste räkenskapsåren.
5 2.4 Förklaringsmodell 1
Förklaringsmodell 1: egen konstruktion
Förklaringsmodellen illustrerar i det första steget hur behörighetsramen för auktoriserade och godkända revisorer såg ut före lagändringen. I nästa steg visas den förändring som ägde rum i form av lagändringens ikraftträdande. Detta resulterade i att behörighetsramen förändrades då godkända revisorer med revisorsexamen fick samma behörighet som auktoriserade revisorer, vilket visas i det tredje steget. Det sista steget illustrerar uppsatsens första frågeställning då lagändringens effekt studeras i form av dess genomslagskraft.
2.5 Förändringsbenägenhet på professionsnivå
2.5.1 Övergripande om professioner
Det finns enligt Cogan (1955) otaliga definitioner på professioner. En av de mest inflytelserika personerna inom professionsforskning är Andrew Abbott med sitt ramverk The system of
professions (1988). Abbott menar att utmärkande för professioner är att de besitter mycket
kunskap och att de inom kompetensområden kan anamma nya problem samt skapa och inta ensamrätt över nya problemområden. Professioner kontrollerar kunskap och de tekniker som genereras av densamma och Abbott menar vidare att olika yrkesgrupper måste ses som en helhet och betraktas som ett system. Vidare måste utvecklingen av olika professioner ses i relation till konkurrerande professioner som kontrollerar olika jurisdiktioner2. Systemet kan utsättas för störningar, antingen genom externa krafter, såsom lagstiftning eller genom att existerande eller nya professioner försöker överta kontrollen över kompetensområden (Abbott, 1988, s. 90). Det kan vidare finnas stora skillnader i kompetens och arbetsuppgifter inom en profession. Abbott (1988, s. 122-123) anser att kunddifferentiering är betydande i relationer
2
6 inom en profession, då en överordnad part vanligen tjänar klienter med högre status medan en underordnad part tjänar klienter med lägre status. Det kan även handla om att olika personer eller grupper i en profession har olika arbetsuppgifter. Abbott menar att en förklaring till kunddifferentiering är att personer som tjänar klienter med hög status utövar en form av makt men att det också kan förklaras genom en ”naturlig” kraft, såsom effektivitet. Vidare väljer vanligen högstatus klienter professionella med hög status.
2.5.2 Revisorers arbetssätt
Pentland (1993) konstaterar att revisorer vanligtvis arbetar i team och inte individuellt och att deras arbetssituation är en intensiv process med ständigt pågående interaktioner mellan revisionsteamet, deras byrå, klienternas företag och professionen. Författaren presenterar en ansats med huvudfokus på den sociala aspekten av revisorers arbete för att ge en förståelse för revisorers beteenden. Utifrån insamlad data menar författaren att revisorerna i studien oftast resonerar utifrån ”the comfort level”, vilken trygghet de känner med arbetet. Vidare menar Pentland att ”comfort” skapas på tre nivåer, inom revisionsteamet, inom revisionsbyrån och mellan revisionsbyrån och allmänheten. Seniorerna (godkända och auktoriserade revisorer) är främst tvungna att bli trygga med juniorernas (revisorsassistenter) arbete och därefter är partnerna tvungna att bli trygga med seniorernas arbete. Enligt Pentland är den mest betydelsefulla ritualen signeringen av revisionsberättelsen eftersom det är först då någon signerat som revisionsarbetet kan ses som fullständigt. Samtliga ritualer är en del i processen att känna trygghet med ”siffrorna” som revisorerna arbetar med.
Revisorer influeras således inte endast av den profession de tillhör utan även av de kollegor och över- och underordnade som arbetar i samma organisation. Revisorerna kan då känna tillhörighet och identifiera sig med såväl professionen som organisationen vilket kan resultera i en inre konflikt för en revisor.
2.5.3 Revisorers identifiering med professionen eller organisationen
7 hög kvalitet. Detta innebär en intressekonflikt för den enskilde revisorn vilken denne måste ta personlig ställning till. Identifiering med professionen kan enligt Aranya, Norris & Neibuhr och Meixner & Bline (refererat i Bamber och Iyer, 2002) förstärkas om organisationen som individen tillhör är lyhörd för professionens förväntningar och på så sätt förstärks även identifieringen med den egna organisationen. En högre grad av identifiering med organisationen kan därmed minska konflikten mellan identifiering med professionen och identifiering med organisationen då dessa intressen närmar sig varandra.
Att organisationen är lyhörd för professionens förväntningar och att konflikten mellan identifieringen med såväl professionen som organisationen minskar bör därmed innebära att en högre grad av förändringsbenägenhet föreligger.
2.6 Förändringsbenägenhet på organisationsnivå
2.6.1 Revisionsbyråers organisationsuppbyggnad
Maister (refererat i Hinings et al, 1991) beskriver den typiska professionella partnerskapsorganisationen som en organisation med tre hierarkiska nivåer, vilket stämmer in på en revisionsbyrå. På den översta nivån finns partnerna, vilka är de som handhar relationer med klienter och sätter riktlinjer för byrån. På nästa nivå finns seniorerna som på en revisionsbyrå är de kvalificerade revisorerna. Seniorernas huvudsakliga uppgift är att sköta den dagliga kontakten med klienter samt ha tillsyn över juniorerna. Juniorerna, som i dagligt tal kallas revisorsassistenter är lägst ned på den hierarkiska stegen och deras uppgift är att sköta det praktiska arbetet under tillsyn av en kvalificerad revisor.
2.6.2 Stel eller formbar organisation
8 mellan underavdelningar. I en hierarkisk struktur kan en organisationsenhet genomgå en förändring utan att andra enheter genomgår samma förändring. I en icke hierarkisk organisation däremot kan en förändring i en enhet kräva förändringar i andra enheter vilket kan leda till att förändringar tar längre tid att genomföra. Därmed hävdar författarna att förändringar tar längre tid i komplexa organisationer.
2.6.3 Partnerskap och ledning
Hinings, Brown och Greenwood (1991) beskriver hur självständiga professionella organisationer som exempelvis revisionsbyråer kännetecknas av en distinkt form av ägarskap. Detta består i att en grupp av partner har kommit överens om ett delat ägarskap där alla partner har lika hög status och är solidariskt ansvariga. Ägarskapet kännetecknas också av auktoritet. Då en självständig professionell organisation ska genomgå en lyckad förändring menar Kimberly (refererat av Hinings et al, 1991) att det krävs tydliga teoretiska riktlinjer. Om dessa tydliga teoretiska riktlinjer inte existerar riskerar implementering och anpassning att bli problematisk. Författarna belyser vidare betydelsen av ledningens involvering vid en större förändring, vilket i detta fall och i revisionsbyråerna utgörs av partners. Ledningens roll vid en förändring är således att utveckla visioner, sätta samman grupper av engagerade medarbetare och garantera att nödvändig kapacitet och resurser finns tillgängligt för att hantera förändringen. Det är därför centralt för ledningen, det vill säga partners, att använda deras auktoritet och på så sätt ansvara för att initiera och aktivt övervaka den aktuella förändringen. De empiriska resultaten i Hinings
et al:s undersökning tyder på att professionella organisationer och därmed revisionsbyråer har
för få hierarkiska nivåer då beslutfattandet i dessa organisationer blir trögt. Anledningen till detta är att det inte finns tillräckligt tydliga hierarkiska system för beslutsfattning tillgängliga när det är nödvändigt.
2.7 Förändringsbenägenhet på individnivå
2.7.1 Inre motivation
9 självständiga. Självständighet är således den andra faktorn som behöver existera för att individer skall känna en inre motivation. Den tredje faktorn är gemenskap och med det menar författarna att individer behöver känna tillhörighet till de personer eller den grupp av personer som de arbetar med.
2.7.2 Tillgivenhet till kunder
10 2.8 Förklaringsmodell 2
Förklaringsmodell 2: egen konstruktion
Förklaringsmodellen illustrerar uppsatsens andra frågeställning och beskriver olika faktorer som kan ha en påverkan på förändringsbenägenhet, det vill säga på om en förändring genomförs eller inte. Förändringsbenägenhet kan påverkas dels av professionen, dels av organisationen och dels av individen. Professionens förändringsbenägenhet kan i sin tur påverkas av arbetssättet vilket revisorerna arbetar på och om personer identifierar sig med professionen eller organisationen. Hur förändringsbenägen en organisation är kan påverkas av om organisationen är stel eller formbar och vilken typ av partnerskap och ledning som organisationen präglas av. Individens förändringsbenägenhet kan påverkas av vilken typ av inre motivation som driver individen och vilken tillgivenhet individen har till sina kunder.
Grad av förändringsbenägenhet Profession Revisorers arbetssätt Identifiering med profession eller organisation Organisation Stel eller formbar
organisation
Partnerskap och ledning
Individ Inre motivation
11
3. Metod
I följande kapitel beskrivs inledningsvis tillvägagångssättet som använts vid
litteraturinsamlingen, vilket följs av uppsatsens metodansats och angreppssätt. Vidare
följer en beskrivning av undersökningsmetoden vilken i denna uppsats är bestående av en
enkätundersökning och hur denna enkätundersökning utformats. Sedan presenteras den
urvalsmetod som används, hur uppsatsens population, urval och bortfall sett ut och vilka
felaktiga uppgifter som påträffats. Kapitlet avslutas med en operationalisering.
3.1 Litteraturinsamling
Bakgrundsinformation som propositioner har studerats för att förstå orsakerna till den lagändring som trätt ikraft och material avseende detta har därför samlats in och presenteras i den inledande delen av den teoretiska referensramen. Denna information har därefter sammanfattats och visas i förklaringsmodell 1. Vid valet av litteratur och teoretiskt material har vi utgått från uppsatsens problemformulering, syfte och frågeställning. Utifrån dessa bildade vi oss en uppfattning om vilka teoretiska områden som kunde vara intressanta att studera mer djupgående. Med utgångspunkt i undersökningens perspektiv identifierades tre huvudområden som kan haft en påverkan på förändringsbenägenheten vilka kan utläsas i förklaringsmodell 2.
3.2 Metodansats och angreppssätt
12 3.3 Undersökningsmetod
3.3.1 Enkätundersökning
En enkätundersökning har utförts för insamling av primärdata (se bilaga 2). Vid utformandet av enkätfrågorna har Eljertsson (2005) Enkäten i praktiken – en handbok i enkätmetodik använts som riktlinje. En anledning till att en enkätundersökning och inte exempelvis intervjuer använts var att vi ämnade utföra en totalundersökning. Då respondenterna var utspridda geografiskt fanns inte någon möjlighet att utföra personliga intervjuer. Vid en enkätundersökning kan dessutom respondenterna i lugn och ro tänka över frågorna samt ha tid och möjlighet att granska olika faktauppgifter. Detta ansåg vi var positivt då frågorna som ställdes behandlade en tidsperiod vilken inträffade för flera år sedan och respondenterna kan därmed ha varit tvungna att tänka efter innan de besvarade enkäten. Vi har varit medvetna om att det finns risk för bortfall vid enkätundersökningar. För att eliminera risken skickades personliga e-postmeddelanden med en personbunden kod till respektive respondent. Respondenterna ombads därefter i början av enkäten att ange deras kod. Genom detta tillvägagångssätt fanns möjligheten att se vilka respondenter som inte svarat på enkäten och därmed skicka ut påminnelser för att ombedja dem att delta i undersökningen. Därmed har vi även genom användningen av personbundna koder undvikit att skicka ut påminnelser till dem som redan besvarat enkäten. Enkäten har genomförts direkt via en internetbaserad hemsida3. Genom att vi förklarat för respondenterna att populationen var relativt liten och att deras deltagande var av stor vikt för studien förväntade vi oss att uppnå en högre svarsfrekvens än vid undersökning av en större population. Det finns dock även en risk att respondenter missuppfattar frågor som ställs i enkäter och därmed väljer att lämna vissa frågor obesvarade. Enligt Eljertsson (2005) benämns detta som internt bortfall. För att eliminera risken för internt bortfall har vi testat enkäten på sex studenter vid Företagsekonomiska institutionen vid Uppsala universitet. Efter att ha tagit del av värdefulla synpunkter gjordes vissa omformuleringar och förtydliganden.
3.3.2 Enkätens utformning
Enkätens utformning inleddes med ett följebrev (se bilaga 1). Innehållet bestod av en beskrivning av undersökningens syfte, respondenternas roll i undersökningen, kontaktuppgifter till oss som uppsatsförfattare, samt vad respondenterna skulle få ut av att delta i undersökningen. Efter följebrevet ställdes ett antal bakgrundsfrågor. Avsikten var att använda svaren för att analysera om det fanns några skillnader i utfallet av lagändringen beroende på respondenternas kön, ålder och typ av byrå som de arbetade på. Resterande frågor var av flervalskaraktär, det vill säga det fanns på förhand bestämda svarsalternativ. Efter varje 3
13 enkätfråga samt i slutet av enkäten har respondenterna haft möjlighet att skriva kompletterande kommentarer. Syftet med dessa utrymmen har varit att få med eventuella synpunkter på frågorna samt åsikter om lagändringen som kunde vara av väsentlighet för studiens resultat. Genomgående i enkätundersökningen har begreppet ”signera revisionsberättelser” använts. I uppsatsen har vi dock valt att använda begreppet ”revidera och signera revisionsberättelser”. Anledningen till att enkäten haft en annorlunda formulering var för att tydliggöra för revisorerna att vi ville ta reda på om de fick huvudansvar för revisionen av de större bolag som lagändringen berörde och inte endast om de medverkade vid revision av samma bolag.
3.4 Urvalsmetod
3.4.1 Population och Urval
Populationen begränsades således till godkända revisorer med avlagd revisorsexamen och vi har därför inte undersökt de övriga två kategorierna av godkända revisorer. För att besvara syftet ansåg vi det nödvändigt att innefatta dem som berördes av lagändringen i populationen. Vi valde därför att inkludera endast de godkända revisorer som avlagt prov senast år 2000. Genom denna begränsning innefattades de som arbetat minst två år som godkända revisorer före lagändringen, vilka således kunde ha en uppfattning om hur förändringen påverkat deras arbetssituation och arbetsuppgifter. Med de ovan beskrivna sökkriterierna återstod 54 stycken godkända revisorer vilka därmed utgjorde populationen. För att inhämta uppgifter om populationen har vi kontaktat Revisorsnämnden och från dem kunde namn, registreringsnummer, datum för certifiering samt arbetsgivare erhållas. Kontaktuppgifter inhämtades därefter från FARs (Föreningen för Auktoriserade revisorer, www.far.se) hemsida där vi genom att söka på de namn vi erhållit från Revisorsnämnden kunde ta del av både e-postadress och telefonnummer. Då urvalsunderlaget var relativt begränsat ansåg vi att studien skulle bli mest tillförlitlig genom att inte göra något urval utan istället undersöka hela populationen.
3.4.2 Bortfall
14 påminnelsemeddelande varvid ytterligare tio revisorer besvarade enkäten. En andra påminnelse skickades ut, vilket enligt Eljertsson (2005) kan anses som optimalt ur etisk synpunkt. Vid detta tillfälle erhölls dock endast en respondents svar. Totalt sett kan således ett bortfall om 14 respondenter konstateras, varav två personer har berott på att inga kontaktuppgifter kunnat erhållas och tolv personer har berott på att de valt att inte delta i undersökningen. Två av dessa revisorer har påbörjat enkätundersökningen men inte fullgjort den. Vi har därför valt att inte ta med dessa svar då vi skulle fått olika antal svarande på olika frågor vilket skulle givit ett snedvridet resultat.
3.4.3 Felaktiga uppgifter
Efter att vi fått in samtliga svar från enkätundersökningen visade det sig att vissa uppgifter som erhållits av Revisorsnämnden inte var korrekta. Ett av sökkriterierna var att revisorerna skulle ha avlagt revisorsexamen senast år 2000 men det visade sig att fem av respondenterna avlagt examen senare än det. Alternativen var således att ta bort respondenterna från undersökningen eller använda deras svar. Den största nackdelen vi fann med att använda de fem respondenternas svar var att de kanske inte hade rätt uppfattning om frågorna eftersom de avlagt revisorsprovet efter det att lagändringen trätt ikraft. Uppfattningen var dock att deras svar överensstämde väl med de övriga respondenternas svar. Detta stärktes även av att en respondent påpekat att denne avlagt examen senare än år 2000 men att detta troligtvis inte skulle haft någon påverkan på dennes svar. Kommentaren visar även på att revisorer som avlagt revisorsprovet upplevt en förändring oavsett om de avlagt provet före eller efter lagändringens ikraftträdande. Anledningen till detta är att de godkända revisorerna fått utökad behörighet när de skrivit revisorsprovet. Utifrån ovanstående diskussion borde således samtliga godkända revisorer med avlagd revisorsexamen kunnat delta i undersökningen oavsett tidpunkt för avläggande av provet. Om vi hade haft denna vetskap innan urvalsprocessen hade populationen antagligen sett annorlunda ut då den hade varit mer omfattande.
3.5 Operationalisering
15 •Förändrades: -dina arbetsuppgifter, -din
kundkrets,- din barnschspecialisering, -det typiska antalet medarbetare i
revisionsteamen i samband med lagändringen? Började du signera fler revisionsberättelser i samband med
lagändringen? (fråga 7-11)
Lagändringens genomslagskraft
•Vilken typ av bolag signerade du revisionsberättelser för i huvudsak innan och efter lagändringen? (fråga 5-6)
Revisorers arbetssätt
•Upplevde du att ditt företag var mottagligt och förändrades i enlighet med
lagändringen? (fråga 17)
Identifiering med profession eller
organisation
•Upplevde du att ditt företag anpassade sig efter lagändringen?(fråga 18)
Stel eller formbar organisation
•Upplevde du att du hade stöd från ditt företag för att börja signera
revisionsberättelser för större bolag? (fråga 15)
Partnerskap och ledning
•Hade du den kompetens som krävdes, genomgick du någon utbildning-, kände du dig motiverad att börja signera
revisionsberättelser för större bolag? (fråga 12-14)
Inre motivation
•Hade relationen med dina kunder en påverkan på hur din kundkrets kom att förändras eller inte förändras ? (fråga 16)
16
4. Resultat och resultatanalys
I nedanstående kapitel presenteras inledningsvis resultat från de bakgrundsfrågor som ställdes i enkäten. Därefter presenteras resultat i diagramform med tillhörande text och resultatanalys om vart annat i olika delavsnitt. Det första delavsnittet avser resultat och resultatanalys avseende lagändringens genomslagskraft. Nästkommande delavsnitt bestående av resultat och resultatanalys behandlar professionens, organisationens och individens förändringsbenägenhet. I vardera delavsnitt sammanfattas avslutningsvis respektive avsnitts resultatanalys.
4.1 Bakgrundsfrågor
Den undersökta populationen utgjordes av 27 procent kvinnor och 73 procent män. Av de 40 svarande var 22 procent kvinnor respektive 78 procent män. Majoriteten av respondenterna befann sig inom åldersintervallet 46-55 år vilket utgjorde 57,5 procent av det totala antalet respondenter. Drygt en tredjedel av de godkända revisorerna återfanns inom åldersintervallet 36-45 år. Vidare fanns endast 7,5 procent inom åldersintervallet 56-65 år och ingen av de svarande fanns inom åldersintervallet 25-35 år. Majoriteten om 57 procent, se diagram1 nedan, arbetade på någon av de ”fyra stora” revisionsbyråerna vilka utgörs av Deloitte, Ernst & Young, KPMG och PricewaterhouseCoopers. 15 procent av revisorerna arbetade på en revisionsbyrå med 5-20 anställda och på en revisionsbyrå med 21-50 respektive 1-4 anställda arbetade 10 procent vardera. 23 1 1 1 4 6 4
Diagram 1: Typ av revisionsbyrå
Deloitte, E&Y, KPMG eller PwC BDO eller GT
17 4.2 Resultat avseende lagändringens genomslagskraft
Vad gäller om respondenterna ansåg att deras arbetsuppgifter förändrades i samband med lagändringen svarade majoriteten om 57,5 procent att deras arbetsuppgifter var likadana innan som efter lagändringen trädde ikraft. Av dessa revisorer har kompletterande kommentarer (se bilaga 3 för fullständiga kompletterande kommentarer) givits där det framgår att bolagen som respondenterna reviderade inte förändrades avsevärt. 40 procent ansåg att deras arbetsuppgifter hade förändrats i form av att de hade börjat signera revisionsberättelser för större bolag i samband med lagändringen. Av dessa 40 procent har flera kommenterat att det var positivt att arbetsuppgifterna förändrades då de godkända revisorerna med avlagd revisorsexamen i samband med lagändringen nu kunde signera revisionsberättelser för stora bolag som de tidigare endast var medrevisorer för. Revisorerna i fråga kunde således även behålla de små- och medelstora bolag som vuxit över gränsen och istället definierades som stora bolag. De godkända revisorerna hade därmed möjlighet att fortfarande vara dessa bolags ansvariga revisorer.
Avseende om de godkända revisorerna ansåg att deras kundkrets hade förändrats ansåg majoriteten om 55 procent att den inte hade förändrats vad gällde bolagens storlek (se diagram 11, bilaga 3). 45 procent av de svarande ansåg att deras kundkrets hade förändrats i form av att den kom att innehålla fler stora bolag. På denna fråga har fyra respondenter valt mer än ett svarsalternativ och därmed var antalet svar 44. Tre av dessa revisorer svarade att deras kundkrets hade förändrats i form av att den kom att innehålla fler bolag med mer än 200 anställda och nettotillgångar överstigande 1000PBB. En revisors kundkrets förändrades på så sätt att denne fick fler börsnoterade bolag och bolag med nettotillgångar övertigande 1000 PBB.
16 1 23 0 10 20 30 40 Förändrade arbetsuppgifter, började signera revisionsberättelser för större bolag Förändrade arbetsuppgifter på annat sätt Likadana arbetsuppgifter
Antal
18 En revisor som givit en kompletterande kommentar menade att denna förändring var positiv då bolag som denna revisor hade huvudansvar för hade enskilt stora nettotillgångar där det var vanligt förekommande att de översteg 1000 PBB.
Gällande om antalet revisionsberättelser som de godkända revisorerna signerade förändrades svarade 70 procent att de signerade lika många revisionsberättelser innan som efter lagändringen trädde ikraft (se diagram 12, bilaga 3). 27,5 procent svarade att de signerade fler revisionsberättelser efter lagändringens ikraftträdande än innan. Vad gäller om respondenternas branschspecialisering förändrades i samband med lagändringen svarade 95 procent att de varken blev mer eller mindre specialiserade som en följd av att lagändringen trädde ikraft (se diagram 13, bilaga 3).
Avslutningsvis avseende lagändringens genomslagskraft behandlades om antalet medarbetare förändrades i revisionsteamen i samband med lagändringen. Majoriteten i form av 80 procent av de godkända revisorerna ansåg att det typiska antalet medarbetare i revisionsteamen inte förändrades som en följd av lagändringen (se diagram 14, bilaga 3). 12,5 procent av de svarande ansåg att denna fråga inte var tillämplig på deras företag. En revisor som svarade att revisionsteamet hade blivit mindre har kommenterat sitt svar och menade att anledningen till detta var att den auktoriserade revisorn, vilken tidigare ansvarade för signeringen och som oftast utgick från huvudkontoret på en större ort, försvann ur revisionsteamet. Den godkända revisorn med avlagd revisorsexamen blev istället ansvarig för signeringen av revisionsberättelsen och skötte detta från det lokala kontoret på den mindre ort där denne var verksam.
4.3 Resultatanalys avseende lagändringens genomslagskraft
För att besvara den första frågeställningen, avseende lagändringens genomslagskraft, utifrån de resultat som erhållits genom enkätundersökningen har förklaringsmodell 1 använts som utgångspunkt.
19 hade fått förändrade arbetsuppgifter i form av att de började signera revisionsberättelser för större bolag torde det tyda på att lagändringen inte fått fullständig men viss genomslagskraft.
Om vi gör en jämförelse mellan vilken typ av revisionsbyrå som respondenterna arbetade på och om arbetsuppgifterna förändrades då lagändringen trädde ikraft kan vi se en tendens att arbetsuppgifterna inte förändrades lika mycket i de små- och medelstora revisionsbyråerna (byråer med upp till 200 anställda), se tabell 1. Undantaget är revisionsbyråer med 5-20 anställda där lika stort antal revisorer ansåg att de hade likadana som förändrade arbetsuppgifter i form av att de började signera revisionsberättelser för större bolag. I de största revisionsbyråerna (byråer med över 200 anställda) var fördelningen jämn mellan revisorer som ansåg att deras arbetsuppgifter var likadana och de som ansåg att deras arbetsuppgifter hade förändrats.
Arbetsuppgifter/
Typ av revisionsbyrå arbetsuppgifterFörändrade -började signera revisions-berättelser för större bolag Förändrade arbetsuppgifter på annat sätt Likadana arbetsuppgifter Totalt
Deloitte, E&Y, KPMG eller PwC 12 11 23
BDO eller GT 1 1
Byrå med fler än 200
anställda 1 1
Byrå med 51-200 anställda 1 1
Byrå med 21-50 anställda 4 4
Byrå med 5-20 anställda 3 3 6
Byrå med 1-4 anställda 1 3 4
Totalt 16 1 23 40
Tabell 1: Arbetsuppgifter och typ av revisionsbyrå
20 vara små- eller medelstora bolag och istället definierades som stora bolag. Detta kan innebära att lagändringen fått en större genomslagskraft än vad resultatet visat.
För att lagändringen skulle fått avsedd genomslagskraft borde revisorerna ha reviderat och signerat färre revisionsberättelser i samband med lagändringen eftersom det tar mer tid i anspråk att revidera och signera revisionsberättelser för större bolag. Detta då dessa på grund av sin storlek kräver en mer omfattande revision. Om lagändringen istället inte skulle fått avsedd effekt, vilket vi fått uppfattningen av, torde respondenterna reviderat och signerat lika många eller fler revisionsberättelser. Detta har även resultaten visat på då 97,5 procent av respondenterna ansåg att de signerade lika många eller fler revisionsberättelser efter lagändringens ikraftträdande, vilket bör innebära att lagändringen inte fått avsedd effekt. Att 27,5 procent av dessa respondenter svarade att de signerade fler revisionsberättelser efter lagändringens ikraftträdande skulle dock kunna bero på att de varit medrevisorer till bolag där en auktoriserad revisor tidigare signerat revisionsberättelsen. De godkända revisorerna skulle därmed efter lagändringen tagit över och själva ansvarat för signeringen. Dock utgör dessa revisorer inte en signifikant procentuell andel av de 97,5 procenten vilket innebär att lagändringen inte tycks ha fått avsedd genomslagskraft.
Vad gäller om revisorernas branschspecialisering förändrades förväntade vi oss att revisorerna varken skulle ha blivit mer eller mindre specialiserade eller mindre specialiserade om lagändringen inte skulle fått avsedd effekt. Respondenterna torde dock ha blivit mer specialiserade om lagändringen skulle fått avsedd genomslagskraft då större bolag kräver en smalare specialisering med anledning av att de på grund av sin storlek är mer omfattande. Resultaten överensstämmer med uppfattningen om att lagändringen inte fått avsedd effekt då 95 procent av revisorerna ansåg att de varken blivit mer eller mindre specialiserade. Förklaringen till detta kan dock vara att revisorerna istället reviderade och signerade revisionsberättelser för samma bolag som tidigare då dessa växte och överskred gränsen för små- medelstora bolag och istället definierades som stora bolag. Detta skulle således kunna tyda på att lagändringen fått större genomslagskraft än vad resultaten visat på.
21 medlemmar. Förändringen som skedde kan dock ha inneburit att den godkända revisorn tog över den auktoriserade revisorns roll vilket stämmer överens med den kompletterande kommentar som givits i samband med denna fråga. Detta skulle således kunna tyda på en större genomslagskraft.
Förklaringsmodell 1 skulle visa på lagändringens genomslagskraft och utifrån ovanstående resultatanalys kan vi konstatera att resultatet från tre av undersökningens frågor tyder på att lagändringen inte fått avsedd genomslagskraft. Två av frågorna visar däremot att lagändringen inte fått fullständig men viss effekt. Detta torde således tyda på att lagändringen inte fått stor genomslagskraft vilket stämmer överens med vad vi förväntade oss. Frågan avseende om de godkända revisorernas arbetsuppgifter förändrats torde dock vara den fråga med störst betydelse då denna fråga verkligen beskriver om revisorernas arbetsuppgifter förändrats och således ger tydligast bild av om lagändringen fått avsedd effekt. Resultatanalysen från denna fråga har visat på att lagändringen fått viss men inte fullständig genomslagskraft och en sammanfattande analys av detta avsnitt torde således också vara att lagändringen fått viss men inte fullständig genomslagskraft.
4.4. Resultat avseende förändringsbenägenhet på professionsnivå
4.4.1 Revisorers arbetssätt
Samtliga respondenter signerade i huvudsak revisionsberättelser för små- och medelstora bolag innan dess att lagändringen trädde ikraft. Efter lagändringens ikraftträdande signerade majoriteten i form av 95 procent av respondenterna fortfarande revisionsberättelser för små- och medelstora bolag.
40 0 0 38 2 0 0 10 20 30 40 Små- och medelstora bolag
Stora bolag Börsnoterade bolag Antal
Diagram 3: Bolag som respondenterna signerade
revisionsberättelser för innan och efter lagändringen
22
4.4.2 Revisorers identifiering med professionen eller organisationen
Avseende om de godkända revisorerna upplevde att den revisionsbyrå de arbetade på vid lagändringens ikraftträdande var mottaglig för den förändring som lagändringen innebar svarade 74,5 procent att deras företag var mottagligt och förändrades i enlighet med lagändringen. En av dessa revisorer kommenterade sitt svar och menade att dennes företag låter godkända revisorer arbeta med stora bolag om de önskar det, förutsatt att de är kvalificerade. Densamma respondent uttryckte att denne trodde att ”stora företag hellre väljer en auktoriserad revisor än en godkänd, för att det ser ”bättre” ut med en auktoriserad revisor”. Respondenten i fråga menade vidare att de som är mest kvalificerade att vara ansvariga för revision av stora bolag faktiskt oftast är auktoriserade revisorer. 20,5 procent ansåg att deras företag var mottagligt för förändringen men att det inte förändrades i enlighet med lagändringen. En av respondenterna valde att inte svara på denna fråga och därmed visar detta diagram endast resultat av 39 svaranden.
4.5 Resultatanalys avseende förändringsbenägenhet på professionsnivå
Inom revisionsbranschen finns, som beskrivits tidigare i den teoretiska referensramen, flera grupperingar av revisorer. Enligt Abbott kan det finnas stora skillnader i arbetsuppgifter och kompetens inom en profession och inom revisionsbranschen kan detta uttydas då revisorers arbetsuppgifter och kompetens kan skilja sig åt. Detta beroende på vilken utbildning och titel olika revisorer har och även vilken typ av bolag de reviderar och har huvudansvar för. I och med den studerade lagändringens ikraftträdande borde skillnaden i arbetsuppgifter och kompetens mellan de två kategorierna av revisorer ha reducerats eftersom auktoriserade och godkända revisorer med revisorsexamen fick samma behörighet. Då resultatet visade på att 40 procent av respondenterna hade fått förändrade arbetsuppgifter borde detta tyda på att skillnaden till viss del har reducerats. Resultatet har dessutom, som konstaterats i resultatanalysen om
8 0 2 0 10 20 30 40
Ja, mitt företag var mottagligt och förändrades
i enlighet med lagändringen
Ja, mitt företag var mottagligt men förändrades inte
i enlighet med lagändringen
Nej, mitt företag var inte mottagligt
och förändrades inte i enlighet med
lagändringen
Nej, mitt företag var inte mottagligt men förändrades i
enlighet med lagändringen
Antal
Diagram 4: Revisionsbyråns mottaglighet
23 lagändringens genomslagskraft visat att lagändringen fått viss men inte fullständig genomslagskraft. Varför lagändringen inte fick full effekt skulle kunna ha sin grund i vad Abbott benämner som en ”naturlig” kraft eller effektivitet, det vill säga att de berörda godkända revisorerna var som mest effektiva i deras tidigare roller och att en stor del därför fortsatte sitt tidigare arbete. Det skulle även kunna vara så att företagen som revisorerna reviderade haft en påverkan på lagändringens genomslagskraft. En respondent i enkätundersökningen uttryckte att denne trodde att ”stora företag hellre väljer en auktoriserad revisor än en godkänd, för att det ser ”bättre” ut med en auktoriserad revisor” vilket går i linje med Abbotts argument om att högstatus klienter vanligen väljer professionella med hög status.
Utifrån resultatet av enkätundersökningen kan vi även se att huvudfokus, avseende vilken typ av bolag som respondenterna reviderade i huvudsak, inte förändrades avsevärt i samband med lagändringen. Detta då endast fem procent började signera revisionsberättelser för större bolag. En anledning till att ingen förändring kan urskiljas kan kopplas till vad Pentland beskriver som att känna trygghet med sitt arbete. Med detta menar vi att de godkända revisorerna kanske inte kände sig trygga med att byta huvudfokus till större bolag, utan att de istället ville fortsätta sitt arbete med små- och medelstora bolag. Utifrån ett professionsperspektiv skulle det kunna vara så att revisorer med olika titlar blir tilldelade vissa uppdrag där de arbetar och att de därmed indirekt kategoriseras i olika fack. De kan således vara så att de inte byter huvudfokus förrän de klättrat i karriärstegen, det vill säga förrän godkända revisorer avlägger provet för högre revisorsexamen och blir auktoriserade. Det kan därför tolkas som att revisorsprofessionen inte var den mest förändringsbenägna.
24 till lagändringen. Vi tolkar dock resultatet främst som att organisationen varit lyhörd för professionen då uppfattningen är att det är vanligt förekommande att revisorsprofessionen konsulteras vid lagändringar, vilket då inte går i linje med Abbotts resonemang. Revisionsbyrån torde således ha varit lyhörd för revisorsprofessionen vilket borde ha minskat konflikten mellan organisationen och professionen. Resultaten tyder därmed på att det förelåg en relativt hög grad av förändringsbenägenhet gentemot lagändringen hos såväl revisorsprofessionen som revisionsbyråerna i egenskap av organisationer.
Avseende professionens förändringsbenägenhet är resultatet och analysen, utifrån bakgrundsfaktorerna (i förklaringsmodell 2) revisorers arbetsätt och revisorers identifiering med professionen eller organisationen en aning tvetydigt. Gällande revisorernas arbetssätt tyder resultatanalysen på att professionen inte var förändringsbenägen då revisorerna inte bytte huvudfokus utan kände trygghet med deras tidigare huvudfokus. Professionen kan dock anses förändringsbenägen utifrån analysen om revisorers identifiering med professionen eller organisationen då en stor andel av revisorerna ansåg att deras revisionsbyrå var mottaglig och förändrades i enlighet med lagändringen.
4.6 Resultat avseende förändringsbenägenhet på organisationsnivå
4.6.1 Stel eller formbar organisation
Gällande om respondenterna upplevde att deras revisionsbyrå anpassade sig efter lagändringen svarade 60,5 procent att deras företag anpassade sig omedelbart efter lagändringen. 23,5 procent upplevde att deras företag anpassade sig men inte omedelbart efter lagändringen och 16 procent ansåg att deras företag inte anpassade sig efter lagändringen. Två av de svarande valde att inte besvara denna fråga och därmed visar diagrammet endast resultat från 38 respondenter.
23 9 6 0 10 20 30 40
Ja, mitt företag anpassade sig omedelbart efter
lagändringen
Ja, mitt företag anpassade sig men inte
omedelbart efter lagändringen
Nej, mitt företag anpassade sig inte efter
lagändringen
Antal
25
4.6.2 Partnerskap och ledning
Avseende om de svarande upplevde att de hade stöd från sitt företag för att börja signera revisionsberättelser för större företag ansåg 92 procent att de hade det stöd de var i behov av. Av de kommentarer som givits framkom det att det hos en arbetsgivare fanns det stöd som behövdes för att utföra arbetsuppgifter och att det hos en annan fanns experthjälp att tillgå inom relevanta områden. Av de revisorer som svarade att de varit i behov av mer stöd kommenterade en respondent att denne drev sin egen verksamhet och hade behövt arbeta i ett större revisionsteam för att bygga upp den praktiska erfarenhet som krävdes. Även på denna fråga valde två respondenter att avstå från att svara och därmed visar resultatet endast svar från totalt 38 svaranden.
4.7 Resultatanalys avseende förändringsbenägenhet på organisationsnivå
Organisationens strukturella tröghet påverkas, som Hannan och Freeman beskriver, av organisationens storlek, ålder och komplexitet. Vad vi kan utläsa av respondenternas svar anpassande sig 84 procent av de företag som respondenterna arbetade på efter lagändringen även om 23,5 procent av dessa inte anpassade sig omedelbart efter lagändringen utan först i ett senare skede. Resultatet torde därmed tyda på att de flesta av de undersökta organisationerna inte hade en hög grad av strukturell tröghet och att de således var förändringsbenägna. Vad gäller organisationernas storlek och den strukturella trögheten kan vi av resultatet inte se att det procentuellt sett skiljer sig avsevärt mycket mellan de stora och små revisionsbyråerna, se tabell 2 nedan. Organisationens storlek torde således enligt resultaten inte påverka om organisationen är stel eller formbar. Hannan och Freeman menar att små bolag har lättare att anpassa sig efter förändringar men då resultatet har visat att så inte var fallet är den teorin inte tillämplig på denna undersökning.
35 3 0 10 20 30 40
Ja, jag hade det stöd jag var i behov av
Nej, jag hade varit i behov av mer stöd
Antal
26 Anpassning/
Typ av revisionsbyrå anpassade sig Mitt företag omedelbart efter lagändringen Mitt företag anpassade sig men inte omedelbart efter lagändringen Mitt företag anpassade sig inte efter lagändringen Totalt
Deloitte, E&Y, KPMG eller
PwC 15 4 3 22
BDO eller GT 1 1
Byrå med fler än 200
anställda 1 1
Byrå med 51-200 anställda 1 1
Byrå med 21-50 anställda 2 1 1 4
Byrå med 5-20 anställda 3 1 1 5
Byrå med 1-4 anställda 2 1 1 4
Totalt 23 9 6 38
Tabell 2: Anpassning och typ av revisionsbyrå
Avseende organisationernas ålder och den strukturella trögheten är det svårt att uttala sig om något samband då åldern mellan de berörda organisationerna är spridd. Även gällande komplexiteten och organisationernas strukturella tröghet kan det vara svårt att se något samband då vi inte har vetskap om hur samtliga organisationers underavdelningar ser ut och hur deras respektive enheter är uppbyggda. Eventuellt kan organisationerna som berördes i undersökningen antas ha varit strukturellt tröga då revisionsbyråer inte anses präglas av en hierarkisk struktur. Då resultaten från undersökningen inte tyder på att respondenternas företag hade svårt att anpassa sig torde detta dock inte ha varit fallet och organisationerna tenderade således att vara förändringsbenägna.
27 Hinings et al, hade initierat och sedan övervakat den förändring som föranleddes av lagändringens ikraftträdande.
En av de som upplevde att de inte hade det stöd de var i behov av drev sin egen verksamhet och kommenterade att denne hade behövt arbeta i ett större revisionsteam för att bygga upp den praktiska erfarenhet som krävdes. Detta torde visa på att mindre byråer inte hade tillräckligt stöd och således att de eventuellt inte hade tillräckligt tydliga teoretiska riktlinjer. Det kan även visa på att egendrivna byråer inte var tillräckligt stora för att en ledning skulle vara aktuell och därför kanske den involverade ledningen uteblev i dessa mindre byråer. Den minoritet som menade att de inte hade det stöd de var i behov av och den respondent som gav denna kommentar utgör dock inte en signifikant procentuell andel för att generellt konstatera att mindre byråer inte skulle varit förändringsbenägna. Avseende organisationernas partnerskapstruktur och ledning borde därför resultatet tyda på att revisionsbyråerna var förändringsbenägna.
Gällande organisationens förändringsbenägenhet kan vi utifrån resultatanalysen och de två bakgrundsfaktorerna (i förklaringsmodell 2) strukturell tröghet och partnerskap och ledning konstatera att organisationen var förändringsbenägen. Detta grundar vi på att den största delen av revisionsbyråerna som de godkända revisorerna arbetade på anpassade sig efter lagändringen och att de flesta revisorerna upplevde att de hade stöd från sin revisionsbyrå.
4.8 Resultat avseende förändringsbenägenhet på individnivå
4.8.1 Inre motivation 29 2 3 6 0 10 20 30 40
Ja, jag hade den kompetens som
krävdes
Nej, jag hade behövt mer
teoretisk utbildning
Nej, jag hade behövt mer praktisk erfarenhet
Nej, jag hade behövt mer
teoretisk utbildning och praktisk erfarenhet
Antal
28 Vad gäller om respondenterna upplevde att de hade den kompetens som krävdes för att signera revisionsberättelser för större bolag i samband med lagändringen ansåg 72,5 procent att de innehade den kompetensen. Två respondenter har kommenterat deras svar och båda menade att de arbetat med större bolag under lång tid och att de därför hade den kompetens som krävdes. En av dessa uttryckte även att denne fick en nytändning i och med lagändringen. Vidare ansåg 15 procent av revisorerna att de var i behov av mer teoretisk utbildning och praktisk erfarenhet för att signera revisionsberättelser för större bolag. En respondent har skrivit att kompetensen inte alltid är fullständig utan att fördjupad kunskap kan behövas för att komplettera revisionsteamet. Av de som behövde mer praktisk erfarenhet menade en respondent att denne inte var mogen att ta självständigt ansvar för revision av stora bolag.
Avseende om de godkända revisorerna genomgick eller upplevde att de var i behov av att genomgå någon intern- eller externutbildning i samband med lagändringen svarade 49 procent att de genomgick intern- eller externutbildning som en följd av lagändringen. 23 procent av respondenterna genomgick varken någon intern- eller externutbildning och likaså 23 procent ansåg att de inte skulle ha behövt genomgå intern- eller externutbildning. En respondent från vardera av dessa svarskategorier har kommenterat att de årligen genomgår utbildningar men inte specifikt på grund av lagändringen. Denna fråga var av flervalskaraktär och tre av de svarande valde två av alternativen vilket resulterade i att diagrammet visar på 43 svar. Två av dessa respondenter kommenterade att de inte genomgick men att de hade varit i behov av att genomgå intern- eller externutbildning. En av revisorerna menade att denne inte hade genomgått men heller inte var i behov av att genomgå någon intern- eller externutbildning.
21 10 2 10 0 10 20 30 40 Genomgick intern-och/eller externutbildning Genomgick ej intern- eller externutbildning Skulle behövt genomgå intern-och/eller externutbildning
Skulle inte behövt genomgå
intern-och/eller externutbildning
Antal
29 Gällande om respondenterna kände sig motiverade till att börja signera revisionsberättelser för större bolag i samband med lagändringen ansåg 51 procent att de kände sig motiverade då det innebar mer utmanande och/eller varierande arbetsuppgifter. En av dessa revisorer uttryckte en stark motivation då denne upplevde att han/hon ”äntligen fick rättmätigt ansvar som motsvarade mina kunskaper i praktiken”. 25,5 procent av de svarande ansåg att de var motiverade av annan anledning och 14 procent ansåg sig inte ha varit motiverande men av annan anledning än att arbetsuppgifterna inte var mer utmanande eller varierande. Av de som var motiverade av annan anledning har en revisor kommenterat att det förenklade vissa uppdrag. En av de som inte var motiverad av annan anledning tyckte mest om att arbeta med små- och medelstora bolag och ansåg att det fanns andra revisorer som var mer kvalificerade att arbeta med större bolag. På denna fråga avstod en av respondenterna från att svara vilket innebar att vi har fått in 39 fullständiga svar. Fyra av de svarande valde att ange mer än ett svarsalternativ, varvid diagrammet visar 43 svar. Samtliga av dessa revisorer menade att de kände sig motiverade både av mer utmanande och/eller varierande arbetsuppgifter och av annan anledning. En av dessa har kommenterat sina svarsalternativ och menade att denne nu hade möjlighet att arbeta med kunders utveckling från små till stora bolag.
22 11 4 6 0 10 20 30 40
Motiverad pga mer utmanande-och/eller varierande arbetsuppgifter Motiverad av annan anledning Ej motiverad pga ej mer utmanande-och/eller varierande arbetsuppgifter Ej motiverad av annan anledning
Antal
30
4.8.2 Tillgivenhet till kunder
Vad gäller om de svarande ansåg att relationen med deras kunder hade någon påverkan på hur deras kundkrets kom att förändras eller inte förändras i samband med lagändringen svarade 90 procent att de hade en stark relation med sina kunder och att deras kundkrets därför inte förändrades. En revisor har svarat att denne inte hade en stark relation med sina kunder och att kundkretsen förändrades och kommenterade sitt svar. Denne menade att han/hon hade en stark relation med vissa uppdrag som denne haft ansvar för under längre tid och när dessa köpte upp större företag rekommenderades han/hon att bli revisor även för dessa uppdrag.
4.9 Resultatanalys avseende förändringsbenägenhet på individnivå
Det första delområdet vi har undersökt avseende förändringsbenägenhet på individnivå berör inre motivation. Kompetens är enligt Ryan och Deci ett av de grundläggande psykologiska behoven och en betydande faktor som måste existera för att individer skall känna en inre motivation. I undersökningen torde således ungefär lika många respondenter ha svarat att de innehade den kompetens som krävdes och att de var motiverade, vilket överensstämmer med resultatet då ungefär 75 procent har svarat att de innehade den kompetens som krävdes och att de var motiverade. Vidare menar Ryan och Deci att kompetens endast kan öka den inre motivationen om individerna känner en självständighet och för att känna självständighet tänker vi oss att individer behöver ha den utbildning och erfarenhet som krävs. Gällande om revisorerna ansåg att de hade den kompetens som krävdes svarade ungefär en fjärdedel att de behövt mer teoretisk utbildning och/eller praktisk erfarenhet vilket torde tyda på att dessa var förändringsbenägna då de var i behov av mer kunskap. Övervägande majoritet ansåg att de hade den kompetens som krävdes vilket eventuellt kan tyda på att de inte hade en lika hög grad av förändringsbenägenhet. Orsaken till att dem som var i behov av mer kompetens torde ha varit
36 2 1 1 0 10 20 30 40
Jag hade en stark relation med mina kunder och därför förändrades inte
min kundkrets
Jag hade en stark relation med mina
kunder men min kundkrets förändrades
Jag hade inte en stark relation med
mina kunder och därför förändrades
min kundkrets
Jag hade inte en stark relation med
mina kunder men min kundkrets förändrades inte
Antal
31 mer förändringsbenägna kan ha varit att dessa revisorer även ville genomgå mer utbildning eller få mer praktisk erfarenhet. En intressant iakttagelse som framkommit i undersökningen är att en relativt stor andel, motsvarande 37,5 procent av dem som menade att de hade den kompetens som krävdes, genomgick intern- och eller externutbildning, se tabell 3 nedan. Att vi fick det resultatet kan tolkas som att de kände en självständighet men att de ändock genomgick utbildning, exempelvis på grund av att deras företag anordnar kontinuerliga utbildningar där det krävs att medarbetarna deltar. Det kan även tolkas som att revisorerna var förändringsbenägna då de var beredda att genomgå utbildning för att lära sig nya saker trots att de ansåg att de redan hade den kompetens som krävdes.
Kompetens/ Utbildning Hade den kompeten s som krävdes Hade behövt mer teoretisk utbildning Hade behövt mer praktisk erfarenhet Hade behövt mer teoretisk utbildning & praktisk erfarenhet Totalt
Genomgick intern- och/
eller externutbildning 15 2 2 2 21
Genomgick ej intern- och
/eller externutbildning 7 3 10
Skulle behövt genomgå intern-
och/eller externutbildning 1 1 2
Skulle inte behövt genomgå intern- och/eller externutbildning
8 1 1 10
Totalt 31 2 3 7 43
Tabell 3: Kompetens och utbildning
32 utmanande- och/eller varierande arbetsuppgifter men där vi endast har haft tre svarande revisorer, vilket gör det svårt att se någon tydlig tendens.
Motivation/
Ålder mer utmanande Motiverad pga &/ varierande arbetsuppgifter Motiverad av annan anledning Ej motiverad pga ej utmanande &/ varierande arbetsuppgifter Ej motiverad av annan anledning Totalt 25-35 36-45 7 4 2 1 14 46-55 14 5 2 5 26 56-65 1 2 3 Totalt 22 11 4 6 43
Tabell 4: Motivation och ålder
Förutom ålder har vi i vår undersökning även sett på om kön haft någon påverkan på motivation. Det som kan utläsas i tabell 5 nedan är att det var en större andel män, jämfört med kvinnor som var motiverade på grund av mer utmanande och/eller varierande arbetsuppgifter. Av de som inte var motiverade av annan anledning var större andel kvinnor än män vilket tyder på att det kan ha funnits en skillnad i motivation beroende på vilket kön de svarande hade.
Motivation/
Kön Motiverad pga mer utmanande &/ varierande arbetsuppgifter Motiverad av annan anledning Ej motiverad pga ej utmanande &/ varierande arbetsuppgifter Ej motiverad av annan anledning Totalt Kvinna 3 2 1 2 8 Man 19 9 3 4 35 Totalt 22 11 4 6 43
T
abell 5: Motivation och kön33 som revisorerna började revidera och signera revisionsberättelser för utgjorde en liten del av det totala antalet kunder som ingick i revisorernas kundkrets och att de därför inte upplevde någon stor förändring. Därmed skulle förändringsbenägenheten kunnat vara högre än vad resultaten tyder på.
34
5. Slutsats
Gällande om lagändringen, som medförde att godkända revisorer med avlagd revisorsexamen fick behörighet att revidera och signera revisionsberättelser för större bolag, fått genomslagskraft har vi funnit att lagändringen fått viss men inte fullständig genomslagskraft. Detta har vi baserat främst på att en relativt stor andel av de berörda revisorerna hade fått ändrade arbetsuppgifter i form av att de börjat signera revisionsberättelser för större bolag som de i samband med lagändringen fick behörighet till. Detta går delvis emot den uppfattning vi hade i inledningsskedet.
Hur stor genomslagskraft lagändringen fick tänkte vi oss kunde bero på hur hög grad av förändringsbenägenhet professionen, organisationen och individen hade. Vidare tänkte vi oss att samtliga skulle behövt vara förändringsbenägna för att lagändringen skulle fått full genomslagskraft och således att samtliga godkända revisorer med revisorsexamen börjat revidera och signera revisionsberättelser för större bolag.
Gällande om professionen, organisationen och individen påverkat genomslagskraften av lagändringen i form av deras respektive förändringsbenägenhet har vi genom resultatanalysen kunnat se att genomslagskraften påverkats av samtliga tre men att detta har förefallit på olika sätt. Professionens förändringsbenägenhet var tvetydig då den ena bakgrundsfaktorn visat på att professionen var förändringsbenägen medan den andra visat på att den inte var det. Organisationens förändringsbenägenhet var dock tydlig då båda bakgrundsfaktorerna visat på att organisationen hade en hög grad av förändringsbenägenhet. Individens förändringsbenägenhet var en aning tvetydig men hade störst tendens att inte vara förändringsbenägen.
Utifrån de undersökta bakgrundsfaktorerna kan vi således inte se att samtliga av professionen, organisationen och individen varit fullt förändringsbenägna vilket kan vara en förklaring till att lagändringen inte fått fullständig genomslagskraft.
5.1 Avslutande diskussion och förslag på fortsatt forskning
35 framkommit är att flera av de godkända revisorerna före lagändringen varit medrevisorer i större bolag som de sedan fick möjlighet att även signera revisionsberättelsen för. Om vi varit medvetna om dessa aspekter vid utformandet av undersökningen kunde det eventuellt ha påverkat lagändringens genomslagskraft på ett annat sätt än vad denna undersökning har visat på.
