Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap
Sjuksköterskans upplevelser och vård av patienter
med aggressivt beteende inom psykiatrisk vård
-en litteraturstudie
Författare
Handledare
Maria Wingbo
Josefin Bäckström
Examensarbete i Vårdvetenskap 15 hp
Examinator
Specialistsjuksköterskeprogrammet
Kristina Haglund
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
SAMMANFATTNING ... 1
ABSTRACT ... 2
BAKGRUND ... 3
Hälsa och ohälsa... 3
Aggression ... 3
Verbala hot ... 4
Fysiskt hot och våld... 4
Aggression och ohälsa ... 4
Riskfaktorer och riskbeteenden ... 5
Aggressivt beteende inom hälso- och sjukvård ... 5
Vårdpersonalen i interaktion med patienten ... 6
Problemformulering ... 6 Syfte ... 7 Frågeställning ... 7 METOD ... 7 Design ... 7 Sökstrategi ... 7 Inklusionskriterier ... 7
Bearbetning och analys ... 8
Kvalitetsanalys ... 8
Resultatanalys ... 8
Tabell 1: Exempel på analysprocessen ... 8
RESULTAT ... 9
Tabell 2: Översikt huvudkategorier och underkategorier ... 9
Lojalitet gentemot patienten och arbetet ... 9
Sjuksköterskans interaktion med patienten ... 9
Avledning av hotfulla situationer ... 9
Personligt utrymme ... 10
Information och bedömning ... 10
Gränssättning ... 10
Riskfaktorer kopplade till aggression ... 11
Organisatoriska faktorer ... 12
Bristande support från chefer ... 12
Personalsäkerhet ... 12
Personliga faktorer ... 13
Erfarenhet och kommunikationsfärdigheter ... 13
Lojalitet gentemot patienten och arbetet ... 14
Hopplöshet och besvikelse ... 14
BILAGA 1. ARTIKELMATRIS ... 27
BILAGA 2. ARTIKLAR I RESULTAT ... 29
BILAGA 3. CHECKLISTA FÖR KVANTITATIVA OCH KVALITATIVA ARTIKLAR* ... 37
SAMMANFATTNING
BAKGRUND: Studierna visar att våldet har ökat med åren. Riskfaktorer och riskbeteenden har identifierats och orsakerna kan vara flera till att patienten upplever ohälsa. Forskningen inom detta fält har hittills fokuserat på bakomliggande orsaker till patientens aggressiva beteende och bedrivits under många år. Ökade kunskaper om sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter med
aggressivt beteende inom psykiatrisk vård kan bidra till att utveckla omvårdnad anpassad till situationen, i syfte att främja hälsa.
SYFTE: Studiens syfte är att utforska sjuksköterskans omvårdnad och upplevelse av att vårda patienter med aggressivt beteende inom psykiatrisk vård.
METOD: Litteraturstudie av kvalitativa och kvantitativa studier.
RESULTAT: Analysen resulterade i tre huvudkategorier och 12 underkategorier. Huvudteman som uppkom var; sjuksköterskan i interaktion med patienten, organisatoriska faktorer och personliga
faktorer samt underkategorier som handlade om; avledning av hotfulla situationer, personligt
utrymme, information och bedömning, gränssättning, riskfaktorer kopplade till aggression, bristande support från chefer, bemanning, personalsäkerhet, erfarenhet och
kommunikationsfärdigheter, lojalitet gentemot patienten och arbetet, hopplöshet och besvikelse samt coping.
SLUTSATS: Resultatet visar att sjuksköterskor upplever vårdandet av patienter med aggressivt beteende inom psykiatrisk vård på olika sätt. Sjuksköterskans upplevelse kan komma att inverka på patientens omvårdnad. För att sjuksköterskan ska kunna arbeta hälsofrämjande behövs verktyg och färdigheter för att kunna hantera aggressionen på ett adekvat sätt. Ökad kompetens upplevs ha en inverkan på vårdkvalitén för patienten och upplevs påverka antalet våldsincidenter. En stödjande ledningsstruktur och god arbetsmiljö upplevs som viktig och kan tänkas bidra till att allt fler sjuksköterskor stannar kvar på sin arbetsplats inom den psykiatriska vården.
2
ABSTRACT
BACKGROUND: The studies show that violence has increased over the years. Risk factors and risk behaviors have been identified and the reason for the patient to experience illness can be many. Research in this field has so far focused on the underlying causes of the patient's aggressive
behavior and has been conducted for many years. Increased knowledge of the nursing experience of caring for patients with aggressive behavior in psychiatric care can help to develop nursing care adapted to the situation, in order to promote health.
AIM: The aim of the study was to explore nursing care and nurse’s perceptions of caring for patients with aggressive behavior in psychiatric care.
METHOD: The systematic review was based on both qualitative and quantitative studies.
RESULTS: The analysis resulted in three main categories and 12 subcategories. The main themes that emerged were: the nurse in the interaction with the patient, organizational and personal factors as well as subcategories that dealt; diversion of threatening situations, personal space, information and assessment, setting limits, risk factors associated with aggression, lack of support from
managers, staffing, personnel security, experience, and communication skills, loyalty towards patient and work, hopelessness and disappointment and coping.
CONCLUSION: The results show that nurses experience the care of patients with aggressive
behavior in psychiatric care in different ways. The nurse's experience may affect the patient's health. For the nurse to work with health promotion it is required tools and skills to handle aggression in an adequate way. Increased skills are perceived to have an impact on the quality of care for the patient and are experienced to affect the number of violent incidents. A supportive management structure and good working environment is perceived to be important and could contribute to more and more nurses to remain in their workplace in psychiatric care.
3
BAKGRUND
Hälsa och ohälsa
Begreppet hälsa kan ha olika definitioner, en internationellt vedertagen definition är hur World Health Organization (WHO) (1948) definierar hälsa enligt följande:
"Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte enbart avsaknad av sjukdom eller funktionshinder "
Hälsa är en subjektiv känsla, vilket kan innebära att om en person upplever sig har försämrad hälsa riskerar denne att försämras i sin sjukdom. I vården bör därför hälsa ses som något positivt och inte enbart som frånvaro av sjukdom. När en person söker psykiatrisk vård, bör vårdaren reflektera över vad som kan bidra till att stärka hälsan och minska symtom och funktionsnedsättning (Jormfeldt & Svedberg, 2014). Genom arbetet som sjuksköterska möter man patienter
där lidandet yttrar sig på olika sätt (Ohlson & Arvidson, 2005), exempelvis att den psykiska ohälsan ibland innefattar ett aggressivt eller oberäkneligt beteende (Arnetz, 2001).
Aggression
4 som bedrev sin kvalitativa studie på Jordanska akutsjuksköterskors upplevelse av våld på
arbetsplatsen inom somatisk.
Verbala hot
Verbalt våld definieras som skrik, svordomar, hot om våld eller skada (Arnetz, 2001; Pich,
Hazelton, Sundin & 2011; Rasmussen, Hogh & Andersen, 2013; Merecz et al., 2006), höja rösten och ställa orimliga krav och befallning, hot om familjen, hot över telefon samt skrivna hot (Pich et al., 2011). Detta ledde till att sjuksköterskan upplevde att sin värdighet och sitt värde skadades (Tema, Poggenpoel & Myburgh, 2011).
Fysiskt hot och våld
Fysiskt våld definieras som höjda knytnävar med avsikt att bruka våld, även då inte våld äger rum, sexuella anspelningar och mobbing (Arnetz, 2001), sparkar och bruk av vapen såsom knivar, (Pich et al., 2011; Gillespie et al., 2013) vidare att bita, strypa, riva, knuffa, spotta och slänga objekt eller vätskor, rivning, nypning, slag med knuten hand, slag med öppen hand, bett, fasthållning, sprakar, användning av vapen eller objekt att betrakta som vapen (Gillespie et al, 2013; Rasmussen et al., 2013; Merecz et al., 2006). De manliga kollegorna upplevde mest verbalt hot (Zeng et al., 2013) och att de blev utsatta för spottning (James et al., 2011).
Aggression och ohälsa
Aggression kan uppkomma då patienten ej känner sig lyssnad på (Gerdtz et al., 2013). Patienter med våld i anamnesen bör betraktas som högriskpatienter. Högriskpatienter som ej har våld i
5 psykiska hälsa försämras (Sandström & Durewall, 2007).
Riskfaktorer och riskbeteenden
Riskfaktorer för våld inom hälso- och sjukvård kan vara personals bristande kunskap att hantera aggressivitet, vissa yngre patienter, långa kötider, överbeläggning, alkoholintoxikationer, att vården anses som en rättighet, rusningstider/säsonger (Pich et al., 2011;Gillespie al., 2013) Andra
riskfaktorer kan vara arbetsbörda, tidspress, utsatthet och otillräcklig säkerhet (Bentley et al.2014), arbetslivserfarenhet mindre än 5 år (AlBashtawy, 2013).Arbetsbörda, tidspress, utsatthet,
otillräcklig säkerhet och otillräckliga kunskaper var andra riskfaktorer (Bentley et al., 2014). Genom att titta intensivt på personal för att påkalla uppmärksamhet upplevdes vara en indikator för våld, och att undvika ögonkontakt kunde detta leda till ilska med följd av våld. Andra riskbeteenden kan också vara att höja rösten, vara påverkad av ångest, vara forcerade i talet, hyperventilera samt vara smärtpåverkade. Patienten kunde kritisera personalen, upprepa frågor och vara sluddriga och osammanhängande i talet, vandra fram och tillbaka samt mumla för sig själv (Luck, Jackson &
Usher, 2007). I en kvalitativ studie av Pich och medarbetare (2011) som bedrevs på
triagesjuksköterskor från Australien visade det sig att de använde sig av strategier som var mer fokuserade på att bemöta våld än att förebygga våld och hur de fokuserade på att uppmärksamma på tidiga tecken och förmågan att läsa patienten. Arbetsmiljön hade en påverkan på våldsamt beteende såsom arbetsplatsens inredning, säkerhetsutrustning och policys (Gillespie et al., 2013).
Aggressivt beteende inom hälso- och sjukvård
Sedan 1980-talet har det skett en ökning av det rapporterade våldet i arbetslivet inom häls- och sjukvården. Orsaken till detta beskrivs att allt fler anställda har en annan syn på våld och de försämrade arbetsvillkor som råder (Wikman, 2012). Enligt Arbetsskyddsstyrelsens
författningssamling (AFS 1993:2) skedde en tydlig ökning av hot och våld 1985-1990.
6 och de till detta bidragande faktorerna anses då vara ung oerfaren vårdpersonal, bristande
människokännedom och bristande empati och social kompetens hos vårdarna (Arbetsmiljöverket, 2011). Konflikter mellan kollegor som försökte kringgå regler relaterat till prestige eller auktoritet kunde uppstå (Lancman, Mângia & Muramoto, 2013).
Vårdpersonalen i interaktion med patienten
Våld mot vårdpersonalen kan enligt Arnetz (2001) leda till stress och ha en negativ inverkan på omvårdnaden. Enligt Fry, O'riordan, Turner och Mills (2002) studie där personal arbetandes inom psykiatrin deltog, upplevde personalen att risken för våld ökade då de upplevde sig osäkra. Ett behov av transporter i form av polis eller annan säkerhetspersonal upplevdes av vårdpersonal behövas för att bibehålla säkerheten (Fry et al., 2002). Åström och medarbetare (2004) beskrev att sjuksköterskan upplevde aggressivt beteende i samband närkontakt med patienten, oftast i
situationer i samband med stöttning av hygien. Patienters sexuella beteende gentemot
sjuksköterskor kan få som konsekvens att de ej ville ge patienten den omvårdnad som bedömdes behövas då de inte visste hur de skulle förhålla sig till dem (Zook, 2000). Arbetslivserfarenhet och förmåga att förutse våld visade på ett minskade antal rapporter gällande våld (Sato, Wakabayashi, Kiyoshi-Teo & Fukahori, 2013). Sjuksköterskorna kan uppleva det påfrestande men att erfarenhet gör det lättare att hantera våld och konflikter (Lancman et al., 2013). Sjuköterskan kan uppleva frustration, maktlöshet, bristande empati, rädsla för sin säkerhet i mötet med patienten (Pich et al., 2011). Genom att använda sig av mätinstrument avsedda för aggressivt beteende i hotfulla
situationer kan det leda till framtagning av åtgärdsprogram för detta (Phillips, 2007). Utbildning är viktigt för att lättare förstå patientens perspektiv. Genom att förbättra samtalsfärdigheter kan personal förbättra vården för patienten (Gerdtz et al., 2013).
Problemformulering
Forskning om patienter med aggressivt beteende inom psykiatrisk vård har bedrivits under många år. Ökade kunskaper om sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter med aggressivt beteende inom psykiatrisk vård kan bidra till att utveckla omvårdnad anpassad till situationen, samt i
7
Syfte
Studiens syfte är att utforska sjuksköterskans omvårdnad och upplevelse av att vårda patienter med aggressivt beteende inom psykiatrisk vård.
Frågeställning
Av vad består sjuksköterskans omvårdnad och upplevelse av vård av patienter med aggressivt beteende inom psykiatrisk vård?
METOD
Design
Systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats då syftet är att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter med aggressivt beteende inom psykiatrisk vård (Forsberg & Wengström, 2003).
Sökstrategi
Insamlingen av material genomfördes i databaser så som; PubMed, CINAHL, Psych Articles,
Embase och PsychInfo (Forsberg & Wengström 2003, Backman, 2008). Likheter i ämnesområdet
valdes ut till sökord (Forsberg & Wengström, 2003). Sökningen utfördes tillsammans med en
bibliotekarie och sökorden ändrades då till Mesh-termer och sökningar i fritext. Mesh-termerna som användes i sökningen av artiklar var: aggression, nurse-patient relations, workplace violence,
psychiatric nursing och nursing care, se Bilaga 1.
Inklusionskriterier
Materialet består av vetenskapligt granskade artiklar genomförda år 2005 och framåt som var författade på svenska eller engelska. Ingen avgränsning för geografiskt område har gjordes. Studierna skulle vara utförda på sjuksköterskor där upplevelsen av att vårda patienter med aggressivt beteende inom psykiatrisk vård beskrivs. De artiklar som ej uppfyllde
8
Bearbetning och analys
Kvalitetsanalys
Artiklarnas abstrakt och sammanfattningar lästes noggrant med syfte och frågeställningen i åtanke, vilket resulterade i att 25 studier valdes ut efter databassökning och manuell sökning var avslutad. Artiklarna lästes och granskades noggrant och då inkluderades 17 studier som bedömdes vara relevanta för studien. Sökningar gjordes i fritext och ytterligare två artiklar valdes ut. Artiklarna granskades enligt en granskningsmall anpassad för kvalitativa och kvantitativa artiklar i refererad metodbok bilaga 2-4 (Forsberg & Wengström, 2003). En artikel som var en mixad studie bedömdes enligt den kvantitativa granskningsmallen då den genererade mestadels kvantitativ data. Varje positivt svar alternativt där det gick att svara på de öppna frågorna bedömdes ge ett poäng. För att finna de mest relevanta artiklarna bedömdes de artiklar som hade 100-75 % jakande svar i
granskningen att betraktas som hög kvalitet, 75-50 % som medelhög kvalitet och slutligen 50 % som låg kvalitet. De artiklar som innehade hög och medelhög kvalitet inkluderades i studien. Artiklarna sammanställdes sedan i en artikelmatris.
Resultatanalys
En innehållsanalys genomfördes och resultatet framställdes så att meningsbärande enheter lyftes ur texten, kodades om och bildade kategorier och teman. Mönstret sedan att återspegla det centrala temat i artiklarna (Danielsson, 2014). Resultaten från de kvantitativa studierna kom likt de kvalitativa att kodas om till meningsbärande enheter och föras in i studien se Tabell 1.
Tabell 1: Exempel på analysprocessen
Meningsbärande enhet Kondenserad enhet Kategori Tema
Bristande kommunikation upplevdes föranleda till aggression. Bristande kommunikation Erfarenhet och kommunikation Personliga faktorer
9 valde vårdpersonalen att ge
patienten eget utrymme och vänta tills patienten bedömdes som lugnare.
att lugna sig interaktion med
patienten
RESULTAT
Analysen resulterade i tre huvudkategorier och 12 underkategorier, se Tabell 2.
Tabell 2: Översikt huvudkategorier och underkategorier
HUVUDKATEGORIER UNDERKATEGORIER Sjuksköterskans interaktion med patienten
Organisatoriska faktorer
Personliga faktorer
Avledning av hotfulla situationer Personligt utrymme
Information och bedömning Gränssättning
Riskfaktorer kopplade till aggression Bristande support från chefer
Bemanning Personalsäkerhet
Erfarenhet och kommunikationsfärdigheter
Lojalitet gentemot patienten och arbetet Hopplöshet och besvikelse
Coping
Sjuksköterskans interaktion med patienten
Avledning av hotfulla situationer
10 kunde hotfulla situationer avvärjas och avväpnas i tid. Sjuksköterskorna försökte avleda patienten och lugna verbalt och fysiskt. Verbal avledning handlade om att tala om något som intresserade patienten alternativt sätta på musik de visste att patienten uppskattade. Att ge patienten något att äta eller dricka kunde också vara avledande (Isaksson, Åström & Graneheim, 2013).
Personligt utrymme
Sjuksköterskor kunde uppleva att de ibland behövde en paus ifrån vissa patienter efter en incident (Zuzelo et al., 2012). Sjuksköterskor upplevde också att det var viktigt att ge patienter egen tid då de blev frustrerade för att lugna ner sig och minska frustrationen. Ett annat alternativ var att hålla avstånd från patienten alternativt arbeta i par. Om en situation inte kunde lösas på grund av exempelvis personkemi kunde man lämna över till en kollega (Isaksson et al., 2013).
Information och bedömning
Sjuksköterskor arbetade medvetet med att förbättra hanteringen av situationer som kunde leda till ett aggressivt beteende (Duxbury & Whittington, 2005). För att bäst kunna hantera en situation där sjuksköterskor mötte patienter med aggressivt beteende kunde de inhämta information från
närstående och på så sätt bedöma vilken personal som är bäst lämpad för att hantera situationen (Isaksson et al., 2013). Genom att dom kände igen vad som triggade patienterna till att utagera kunde de skydda sig själva och i bästa fall minska risken för aggressivt beteende, vilket upplevdes vara svårt då patienterna var nya på avdelningen. De vidarebefordrade information vid rapportering och ansåg att den muntliga rapporten var mer tillförlitlig än den mer formella rapporten. Vikten av att vara noggrann med dokumentationen underströks också (Zuzelo et al., 2012).
Gränssättning
11 för att tala om för patienten vad som var tillåtet under en aktivitet. Sjuksköterskorna kunde
genomföra arbetsuppgiften trots patientens aggressiva beteende. De betonade vikten av att föra ett etiskt resonemang innan beslut togs (Isaksson et al., 2013). Sjuksköterskorna uppmuntrade
patienten till att be om ursäkt efter en våldsam incident. Regler och rutiner upplevdes vara en viktig faktor för att minska risken för hot och våld speciellt när man tog till begränsning som åtgärd (Zuzelo et al., 2012). Sjuksköterskorna upplevde fördelen med att patienterna gick någonstans då de själva uttryckte ett behov av att vara själva eller då personalen bedömde att det fanns ett behov då risk för aggressivt beteende förelåg (Muir-Cochrane et al., 2015). Gränsättningen var oundviklig och nödvändig för att bibehålla säkerheten (Duxbury & Whittington, 2005). Tidig gränssättning upplevdes nödvändig för att förebygga aggressivt beteende. Genom att sjuksköterskorna inskränkte patientens frihet och förhindrades att aggressiviteten eskalerade (Lux, Hutcheson & Peden, 2014). Den vanligaste orsaken till att sjuksköterskor tog hjälp av begränsning var för att bedriva vård och kunna hantera aggressivt beteende (Jackson & Morrissette, 2014; Muir-Cochrane et al., 2015). Åtgärderna gällande gränssättning av aggressivt beteende upplevdes inte behöva förbättras då de gjorde det bästa av situationen och att de inte hade något annat alternativ tillgängligt alternativ (Muir-Cochrane et al., 2015). Gränssättning användes också för att tala om för patienten vad som var ett acceptabelt beteende. Säkerheten ansågs motivera att man använde gränssättning, hur gränser sattes och hur vissa bemötanden ansågs vara mer eller mindre hjälpfulla (Lux et al., 2014).
Kontinuitet upplevdes vara viktigt för att säkerställa gränssättning och uppföljning av omvårdnadsplanen och den del som berörde aggressivitet (Zuzelo et al., 2012).
Riskfaktorer kopplade till aggression
12
Organisatoriska faktorer
Bristande support från chefer
Sjuksköterskor upplevde ett bristande engagemang (Tema et al., 2011), stöd och interventioner från chefer. De upplevde också att konflikter mellan kollegor kunde ske (Lux et al., 2014; Bilgin & Buzlu, 2006), men att de fick mer stöd från kollegorna på avdelningen än från cheferna (Bilgin & Buzlu, 2006). Sjuksköterskorna beskrev ett bristande emotionellt stöd ifrån chefer och att chefer fortbildade sig utan att dela med sig av kunskapen till sjuksköterskorna. Detta beskrevs vara bidragande orsaker till att sjuksköterskornas arbetsmiljö påverkades negativt (Tema et al., 2011). Sjuksköterskorna beskrev att det kände sig övergivna av sina chefer till följd av obligatorisk övertid, tomma löften och neddragning av personal (Kindy, Petersen & Parkhurst, 2005).
Personalsäkerhet
Sjuksköterskor upplevde att kvinnliga sjuksköterskor var särskilt utsatta och att de i vissa
situationer behövde extra beskydd ifrån manliga kollegor. De hjälpte också till att hålla uppsikt över andra kollegor som kunde vara utsatta. Arbetspass som enbart var bemannade av kvinnliga
sjuksköterskor medförde särskild utsatthet, då patienter upplevdes kunna uppmuntras att agera ut aggressivitet (Zuzelo et al., 2012). Det upplevdes att det var viktigt med säkerheten för de som hade familjer och för de som var gravida (Jackson & Morrissette, 2014). De kvinnliga sjuksköterskorna upplevde att de blev sexuellt trakasserade och att de var de som majoriteten av gångerna blev utsatta för hot och att våldet oftast uppstår när det är flest kvinnor på avdelningen. De manliga beskrev en frustration över att de blev utsatta för skador då de hjälpte sina kvinnliga kollegor i situationer då patienter bedömde kunna ha ett aggressivt beteende (Tema et al., 2011). Sjuksköterskorna upplevde sig själva som mer utsatta då de var tvungna att hålla tillbaka frustrationen och ej kunna besvara aggressionen. De upplevde att det var viktigt att känna hur de själva reagerade på våldet och att det i sin tur kunde påverka den fortsatta interaktionen med framtida patienter liksom andra som var involverade eller inte involverade i incidenter. De upplevde arbetsmiljön som mer bekväm och säker då kollegor kontinuerligt såg efter varandra (Zuzelo et al., 2012) samt beskrev att säkerheten på avdelningen var deras högsta prioritet (Muir-Cochrane et al., 2015). Bemanningen på
13 ett team till skillnad från dom som inte gjorde det. De upplevde en viss spänning i grupper som inte upplevdes fungera (Zuzelo et al., 2012) och att jämn könsfördelning, kliniskt erfaren personal och få patienter per personal bidrog till mindre begränsningar (Baird & McCann, 2015). I vissa fall kunde sjuksköterskorna försöka lugna patienten och ha en viss beredskap ifall det att situationen eskalerade. Här betonades också vikten av att sjuksköterskan bör inneha ett lugn. Beröring kunde också inneha en lugnande verkan, likaså en lugnande närvaro. När situationen upplevdes vara för hotfull att inget annat bedömdes kunna göras kunde man skjuta på en aktivitet till framtiden för att inte riskera att personalen eller patienten kom till skada.
Personliga faktorer
Erfarenhet och kommunikationsfärdigheter
När alla sätt till att lugna patienten var verkningslösa konfrontera sjuksköterskorna patienten om våldet, med ödmjukhet och respekt (Isaksson et al., 2013). Patienterna bedömdes utefter
omständigheterna, beteendet och historiken av våld och personalens egna upplevelser av patienten (Zuzelo et al.,2012). Bristande kommunikation upplevdes föranleda till aggressivt beteende (Duxbury & Whittington, 2005; James et al., 2011). Sjuksköterskor beskrev svårigheter med att bemöta patienter med aggressivt beteende. De betonade vikten hur de kommunicerade med patienterna i svåra situationer och hur en del sjuksköterskor inte valde en medveten
14 sitt arbete (Zuzelo, et al., 2012). Ett auktoritärt bemötande kunde följas av aggressivitet och överfall ifrån patienter (Maguire, Daffern & Martin, 2014).Erfarenhet upplevdes vara en faktor för att kunna förutse våld (Bilgin & Buzlu, 2006) och de sjuksköterskor med erfarenhet upplevde mindre våld jämfört med de som arbetat i ett fåtal år (Duxbury & Whittington, 2005; James et al., 2011).
Lojalitet gentemot patienten och arbetet
En bra relation till patienten upplevdes bidra till en mer positiv utveckling för patienten och upplevdes också vara en skyldighet till att vårda patienten oavsett om patienten brukade våld mot andra patienter eller mot kollegor. Sjuksköterskor upplevde vidare att det var deras plikt och ansvar och att det var en del av arbetade att vårda (Zuzelo et al., 2012). Sjuksköterskor upplevde ett åtagande gentemot sina kollegor trots osäkra omständigheter kring att arbeta på arbetsplatsen (Kindy et al., 2005). Vikten av att ha en bra omvårdnadsplan för patienten och enighet mellan kollegorna upplevdes vara viktigt för att utveckla bra strategier för patienter inom heldygnsvården. Sjuksköterskor upplevde att patienterna inte kunde vara ansvariga för våldsamma incidenter (Zuzelo et al., 2012). De upplevde att de inte kom till arbetet för att bli utsatta för våld men att det var medvetna om risken (Zuzelo et al., 2012; Bilgin & Buzlu, 2006; Rasmussen et al., 2013; Muir-Cochrane et al., 2015).
Hopplöshet och besvikelse
Sjuksköterskorna upplevde rädsla, ilska och ångest över att vårda patienterna. Ilskan kan även framträda när sjuksköterskor i efterhand berättar om upplevelser av aggressivt beteende (Tema et al., 2011). Sjuksköterskor som upplevt våld de senaste sex månaderna upplevde fysisk och psykisk påverkan samt sämre livskvalité (Zeng et al., 2013; Merecz et al., 2006). De upplevde sig
emotionellt (Zuzelo et al., 2012; Tema et al., 2011) och fysiskt dränerade (Tema et al., 2011) samt en uppgivenhet inför att vissa patienter med stor sannolikhet inte skulle ändra sig (Zuzelo et al., 2012). Det upplevdes vidare att patienterna inte tog ansvar för sin hälsa (Tema et al., 2011). Vissa patienter bedömdes vara medvetet aggressiva och en del patienter bedömdes vara aggressiva till följd av sin sjukdom. De patienter som bedömdes aggressiva till följd av sin sjukdom var psykotiska och uppvisade ett empatiskt förhållningssätt efter en våldsincident. De patienter som upplevdes vara medvetet aggressiva, upplevdes vara mer manipulativa och aggressiva i sin
15 var tvungna att komma över den. En återkommande besvikelse upplevdes upprepade gånger från sjuksköterskorna då patienterna bröt löften om att hålla sig lugna. De ifrågasatte då huruvida deras omvårdnadsarbete gjorde någon skillnad eller ej för patienten (Zuzelo et al., 2012). Ett flertal sjuksköterskor sammanvägde risker och fördelar med att arbeta under aggressiva förhållanden (Kindy et al., 2005).
Coping
Ett aggressivt beteende upplevdes som kränkande, destruktivt, stötande och ej gynnsam för kommunikationen (James et al., 2011). Negativa incidenter medförde negativa känslor och upplevelser. Personalen försökte att inte ta en negativ händelse personligt och hanterade därmed situationen lättare trots att det kunde finnas vissa svårigheter. De beskrev en förståelse för att de visste att patienterna skulle bli bättre och att medicinerna hade in viss inverkan. Det fanns
situationer då de tappade självkontrollen (Zuzelo et al., 2012) och förmågan att se patienten som en individ (Jackson & Morrissette, 2014). Rädsla och misstänksamhet upplevdes vilket resulterade i en dålig arbetsmoral (Kindy et al., 2005) och oro över sin egen säkerhet, oro för sitt välmående samt ökad ångest (Jackson & Morrissette, 2014). Sjuksköterskorna upplevde tacksamhet när tidigare patienter som haft ett aggressivt beteende kunde tacka omvårdnadspersonalen när de var tid att skrivas ut (Zuzelo et al., 2012). Kommunikationen upplevdes viktig då sjuksköterskorna ventilerade sin oro och sina erfarenheter. De upplevde också att det inte tog med sig arbetet hem utan kunde lämna det vid dörren när de gick från et. Humor upplevdes vara en viktig sak för att kunna hantera det iga med et (Zuzelo et al., 2012). Humorn upplevdes också vara viktig för att hitta en bra balans på et (Jackson & Morrissette, 2014). Till följd av stressen på arbete uppgav vissa sjuksköterskor att de brukade olika typer alkohol och tobak för att lätta på negativa känslor som uppkommit (Tema et al., 2011).
DISKUSSION
Sammanfattning av huvudresultat
16
organisatoriska faktorer och personliga faktorer. Sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter
med aggressivt beteende kom att innefatta upplevelser av patientens behov av eget utrymme, gränsdragning och begränsning, ledningsstrukturens påverkan, personsäkerhet, erfarenhet och kommunikation, hopplöshet och besvikelse samt att sjuksköterskan använder olika copingstrategier.
Resultatdiskussion
Resultatet visar på att sjuksköterskorna upplever att aggressivt beteende kan minskas genom att ge patienten utrymme, vara flexibel och lugna denna. Viss form av beröring upplevs även ha en lugnande effekt. I resultatet framkommer också att bedömning och hänsynstagande till patienten görs ständigt innan åtgärder gentemot patienten vidtas. Detta styrks av Arnetz (2001) och Mc Kenna, Poole, Smith, Coverdale & Gale (2003) samt Sandström & Durewall (2007) som menar att tidigare våldsamma eller icke våldsamma patienter bör betraktas som högriskpatienter och att aggressivitet kan bero på ett flertal orsaker. Här kan tänkas att ju tidigare åtgärder vidtas desto mer kan man minska våldet. Vikten av en tydlig anamnes och att noga dokumentera kan vara av stor vikt för att kunna planera och vidta försiktighetsåtgärder så att patientens psykiska hälsa inte förvärras. Här kan också tänkas att om sjuksköterskan avväger när och inte verbal kommunikation är lämpligt kan risken för hot och våld minskas.
I resultatet framkom att gränsdragning och begränsning exempelvis avskildhet och restriktioner kunde användas om det bedömdes nödvändigt. Antingen kunde personalen bedöma att detta behövdes eller så begärde patienten detta själv. Arnetz (2001) och Mc Kenna, Poole, Smith,
Coverdale & Gale (2003) menar här att detta kan ses som en faktor för att leda till våld då patienten beläggs med restriktioner eller gränsdragning. Här kan tänkas att det beror på hur gränsen dras och hur medveten patienten är om detta. Befinner sig patientens psykiska ohälsa på en sådan nivå att han inte är mottaglig för information, kan gränsdragning i all välmening tänkas vara
kontraproduktiv då patienten inte är införstådd i beslutet, vilket skulle kunna leda till en frustration och eventuellt utagerande då patienten till följd av sin sjukdom kan ha svårigheter att inta
information och förklaringar. Risk om hot och våld bör alltid bedömas med hjälp av anamnesen och risken bör beaktas vid gränssättning. Risken skulle kunna vara att patienten svarar med ett
17 detta påvisas i anamnesen. En sjuksköterskas bedömning och gränssättning bör ske fortlöpande i takt med att patientens psykiska mående ändras likväl förutsättningarna för att bedriva god vård.
Ett bristande emotionellt och organisatoriskt stöd från ledningsstrukturen kan medföra att
personalen mår sämre. Gerdtz och medarbetare (2013) beskriver i sin studie att utbildning gör det lättare att förstå patientens perspektiv. Aiken och medarbetare (2014) visade att mortaliteten ökade relaterat till arbetsbördan hos sjuksköterskor och att mortaliteten minskade om sjuksköterskor hade kandidatexamen eller högre. Detta skulle delvis kunna peka mot att en arbetsplats vars chefer är måna om personalen utbildar även sina medarbetare för att kunna främja hälsa på bästa sätt hos sina patienter. En sjuksköterska med mer utbildning och erfarenhet kan tänkas ha en bättre förmåga att kunna planera, hantera och utföra omvårdnadsåtgärder på ett effektivare sätt.
Gränssättning upplevdes vara av stor vikt för att minska hot och våld för att optimera
personalsäkerheten, vilket upplevdes som viktigt. Resultatet visade att sjuksköterskorna upplevde risken med hot och våld som störst då det var en majoritet av kvinnlig personal på avdelningen. Dessa fynd står i kontrast mot Pich och medarbetare (2011), Gillespie och medarbetare (2013) som visar på att det inte är någon skillnad alls mellan könen, men talar för att vissa individer är utsatta mer än andra. En förklaring skulle kunna vara att sjuksköterskeyrket är en kvinnodominerad bransch och att resultaten därmed faller ut som att kvinnor är mer utsatta. Det kan också tänkas att kvinnor oftare utför patientnära omvårdnadsåtgärder och därmed är lättare måltavlor för våld.
Flera studier i resultatet visade att sjuksköterskor med upplever att erfarna kollegor är kopplat till minskade våldsincidenter. Erfarenheten kunde vara relaterad till upplevelsen av hot och våld men också färdigheter för att kunna hantera hot och våld samt kommunikationsfärdigheter. Enligt Bentley och medarbetare (2014) upplevde vårdpersonalen att otillräcklig kunskap och otillräcklig säkerhet. Arbetsmiljöverket (2011) presenterade att unga oerfarna vårdare och bristande
18 människokännedom och ett empatiskt förhållningssätt är något som är centralt för att bedriva
omvårdnad av hög kvalitet inom psykiatrisk vård.
Sjuksköterskans upplevelse av hopplöshet och besvikelse tedde sig också var ett återkommande fynd i analysen. Sjuksköterskan upplever en emotionell, psykisk och fysisk påverkan vilket ofta balanseras av olika copingstrategier. Coping kan komma att resultera i negativa effekter för
omvårdnaden om strategierna vänds gentemot patienten. Detta styrks av Arnetz (2001) som menar att våldet kan ha en negativ inverkan på vården. Philips (2007) menar även att sjuksköterskan till följd av detta kan komma att byta arbete. En negativ inverkan på sjuksköterskan kan i sin tur ha en negativ inverkan på patienten och dennes hälsa. Om nya sjuksköterskor behöver rekryteras till följd av att de erfarna byter arbete kan det tänkas vara svårt att bedriva en optimal vård. Då det även visar sig i resultatet att lång erfarenhet minskar risken för hot och våld kan tänkas att det finns en risk för eskalerande kompetensförlust. Aiken och medarbetare (2014) menar indirekt att arbetsbördan är kopplad till utbildningsnivån. Om personal till följd av aggressivt beteende slutar kan det tänkas riskera att dränera psykiatrin kompetens och leda till ännu mer hot och våld relaterat till
nyanställningar av oerfaren personal.
Metoddiskussion
Syftet med litteraturstudien var att utforska sjuksköterskans upplevelse av att vårda aggressiva patienter inom psykiatrisk vård. En litteraturstudie bedömdes vara en lämplig design för att besvara syfte och frågeställningar. Sökningarna utfördes i databaserna PubMed, CINAHL, Psych Articles, Embase och PsychInfo. För att säkerställa en så träffsäker sökning som möjligt gjordes sökningen med en bibliotekarie och Mesh-termer valdes ut dock kan valet av sökord kan ha påverkat antalet sökträffar. En svaghet kan vara att endast studier som gick att hämta elektroniskt via
universitetsbiblioteket inkluderades i resultatet. Artiklarna som inkluderades i studien var
publicerade från 2005 och framåt vilket kan ses som en styrka då de bygger på nyare forskningsrön. Engelska söktermer användes för att kunna inkludera så många artiklar som möjligt i resultatet.
19 bidrog med djupare förståelse och mer preciserad beskrivning av sjuksköterskans upplevelse. Dessa två typer av studier bedöms komplettera varandra för att kunna svara mot syftet, vilket kan ses som en styrka. I vissa studier inkluderades andra professioner än sjuksköterskor, vilket kan ha påverkat resultatet på så sätt att sjuksköterskans upplevelse inte alltid representerats enskilt, men i dessa fall har personalen i fråga haft samma kontakt med patienten om än mindre övergripande ansvar. Artiklarna som inkluderades i studien kom från Australien, Danmark, Kina, Nigeria, Polen, Storbritannien, Sverige, Turkiet, Sydafrika, Kanada och USA. Resultatet i de olika studierna förefaller vara likartat, vilket påvisar att sjuksköterskornas upplevelser var kongruenta oavsett var arbetade i världen. Endast en studie från Sverige inkluderades i studien vilket visar på ett framtida behov av forskning i denna kontext. Begreppet sjuksköterska översattes i sökningarna direkt till
nurse, vilket kunde betyda olika grader av undersköterskor och sjuksköterskor.
Slutsats
Sjuksköterskors upplevelse av vårda patienter med aggressivt beteende varierar och till följd av hur de upplever det aggressiva beteendet kan deras bemötande komma att inverka på patientens
omvårdnad. För att sjuksköterskan ska kunna arbeta hälsofrämjande behövs verktyg och färdigheter för att kunna hantera aggression på ett adekvat sätt. Ökad kompetens upplevs ha en inverkan på vårdkvalitén för patienten och upplevs påverka antal våldsincidenter. Ledningsstrukturen uppfattas som viktig och upplevs kunna minska aggressivt beteende genom att påverka arbetsmiljön sett till bemanning, kompetens, rutiner och utbildning av sjuksköterskor. Sjuksköterskor som är rustade att möta patienter med aggressivitet har möjlighet att bedriva omvårdnad som är anpassad till
situationen.
PROJEKTETS
BETYDELSE
20
FORSKNINGSETISKA
ÖVERVÄGANDEN
21
REFERENSFÖRTECKNING
* Artiklar i resultat
AFS 1993:2. Våld och hot i arbetsmiljön. Stockholm: Arbetarskyddsstyrelsens författningssamling. Hämtad: 25 januari, 2015, från http://www.av.se/dokument/afs/afs1993_02
Aiken, L. H., Sloane, D. M., Bruyneel, L., Van den Heede, K., Griffiths, P., Busse, R., Diomidous, M., Kinnunen, J., Kózka, M., Lesaffre, E., McHugh E, D., Moreno-Casbas M, T., Rafferty, A-M., Schwendimann R., Scott, A, P., Tishelman, C., von Achterberg, T & Sermeus, W. (2014). Nurse staffing and education and hospital mortality in nine European countries: a retrospective
observational study. The Lancet, 383(9931), 1824-1830.
AlBashtawy, M. (2013). Workplace violence against nurses in emergency departments in Jordan. International Nursing Review, 60(4), 550-555.
Arnetz, J. (2001). Våld i vårdarbete. Ett utbildningsmaterial om hot och våld för personer som arbetar inom vården.
Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser. Stockholm: Studentlitteratur.
Bentley, T. A., Catley, B., Forsyth, D., & Tappin, D. (2014). Understanding workplace violence: The value of a systems perspective. Applied Ergonomics,45(4), 839-848.
*Bilgin, H., & Buzlu, S. (2006). A study of psychiatric nurses'beliefs and attitudes about work safety and assaults in Turkey. Issues In Mental Health Nursing, 27(1), 75-90.
CODEX (2014). Regler och riktlinjer för forskning. Hämtad: 4 februari, 2015, från http://codex.vr.se/etik6.shtml
22 Danielsson, Ella. (2014). Kvalitativ innehållsanalys. I Henricson, M. (red.). Vetenskaplig teori och
metod. Studentlitteratur: Lund
Dement, J. M., Lipscomb, H. J., Schoenfisch, A. L., & Pompeii, L. A. (2014). Impact of hospital Type II violent events: Use of psychotropic drugs and mental health services. American Journal Of
Industrial Medicine, 57(6), 627-639.
*Duxbury, J., & Whittington, R. (2005). Causes and management of patient aggression and violence: staff and patient perspectives. Journal Of Advanced Nursing, 50(5), 469-478.
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2003). Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm: Natur och kultur.
*Foster, C., Bowers, L., & Nijman, H. (2007). Aggressive behavior on acute psychiatric wards: prevalence, severity and management. Journal Of Advanced Nursing , 58(2), 140-149.
Fry, A. J., O'Riordan, D., Turner, M., & Mills, K. L. (2002). Survey of aggressive incidents experienced by community mental health staff. International Journal of Mental Health Nursing,
11(2), 112-120.
Gerdtz, M. F., Daniel, C., Dearie, V., Prematunga, R., Bamert, M., & Duxbury, J. (2013). The outcome of a rapid training program on nurses’ attitudes regarding the prevention of aggression in emergency departments: A multi-site evaluation. International Journal Of Nursing Studies, 50(11), 1434-1445.
Gillespie, G. L., Gates, D., & Berry, P. (2013). Stressful incidents of physical violence against emergency nurses. The Online Journal Of Issues In Nursing,18(1).
Arbetsmiljöverket. (2011) (red Hallberg, U.) Kunskapsöversikt – Hot och våld inom vård och
omsorg. Rapport 2011:16. Hämtad: 28 februari, 2015, från
23 *Isaksson, U., Åström, S., & Graneheim, U. H. (2013). Being flexible and tuning in: professional caregivers' reflections on management of violent behavior in nursing homes. International Journal
Of Older People Nursing, 8(4), 290-298.
*Jackson, J., & Morrissette, P. J. (2014). Exploring the experience of Canadian registered
psychiatric nurses: a phenomenological study. Journal Of Psychiatric And Mental Health Nursing,
21(2), 138-144.
*James, B. O., Isa, E. W., & Oud, N. (2011). Patient aggression in psychiatric services: the
experience of a sample of nurses at two psychiatric facilities in Nigeria: original. African Journal Of
Psychiatry, 14(2), 130-133.
Jormfeldt, H., & Svedberg, P. (2014). Hälsa och hälsofrämjande arbete i psykiatrisk omvårdnad. I Wiklund Gustin, L. (red.) Vårdande vid psykisk ohälsa- på avancerad nivå. Studentlitteratur: Lund
*Kindy, D., Petersen, S., & Parkhurst, D. (2005). Perilous work: Nurses' experiences in psychiatric units with high risks of assault. Archives Of Psychiatric Nursing, 19(4), 169-175.
Lancman, S., Mângia, E. F., & Muramoto, M. T. (2013). Impact of conflict and violence on workers in a hospital emergency room. Work: A Journal Of Prevention, Assessment And
Rehabilitation, 45(4), 519-527.
Lesuffleur, T., Chastang, J. F., Sandret, N., & Niedhammer, I. (2014). Psychosocial factors at work and sickness absence: Results from the French National SUMER Survey. American Journal Of
Industrial Medicine, 57(6), 695-708.
Luck, L., Jackson, D., & Usher, K. (2007). STAMP: components of observable behaviour that indicate potential for patient violence in emergency departments. Journal Of Advanced
Nursing, 59(1), 11-19.
24 *Maguire, T., Daffern, M., & Martin, T. (2014). Exploring nurses' and patients' perspectives of limit setting in a forensic mental health setting. International Journal Of Mental Health Nursing, 23(2), 153-160.
McKenna, B. G., Poole, S. J., Smith, N. A., Coverdale, J. H., & Gale, C. K. (2003). A survey of threats and violent behaviour by patients against registered nurses in their first year of practice.
International Journal Of Mental Health Nursing, 12(1), 56-63.
*Merecz, D., Rymaszewska, J., Mościcka, A., Kiejna, A., & Jarosz-Nowak, J. (2006). Violence at the workplace—A questionnaire survey of nurses. European Psychiatry, 21(7), 442-450.
*Muir-Cochrane, E. C., Baird, J., & McCann, T. V. (2015). Nurses' experiences of restraint and seclusion use in short-stay acute old age psychiatry inpatient units: a qualitative study. Journal Of Psychiatric And Mental Health Nursing, 22(2), 109-115. short-stay
*McCann, T. V., Baird, J., & Muir-Cochrane, E. (2014). Attitudes of clinical staff toward the causes and management of aggression in acute old age psychiatry inpatient units. BMC Psychiatry, 14(1), 80.
Nationalencyklopedin. (2015a). Aggression. Stockholm: Nationalencyklopedin. Hämtad: 24 januari, 2015, från http://ne.se/uppslagsverk/encyklopedin/lång/aggression/
Nationalencyklopedin. (2015b). Aggressivitet. Stockholm: Nationalencyklopedin. Hämtad: 24 januari, 2015, från http://ne.se/uppslagsverk/encyklopedin/lång/aggressivitet/
Nationalencyklopedin. (2015c). Hot. Stockholm: Nationalencyklopedin. Hämtad: 26 januari, 2015, från http://www.ne.se.ezproxy.its.uu.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/hot-(1)
25 Ohlson, E., & Arvidsson, B. (2005). Sjuksköterskornas uppfattning av hur processorienterad
omvårdnadshandledning kan befrämja deras psykiska hälsa. Vård i Norden, 25(2), 32-5. Hämtad: 26 januari, 2015, från http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:237520/FULLTEXT01.pdf
Papa, A., & Venella, J. (2013). Workplace violence in healthcare: strategies for advocacy. OJIN: The
Online Journal Of Issues In Nursing, 18(1).
Phillips, S. (2007). Countering workplace aggression: an urban tertiary care institutional exemplar. Nursing Administration Quarterly, 31(3), 209-218.
Pich, J., Hazelton, M., Sundin, D., & Kable, A. (2011). Patient-related violence at triage: A qualitative descriptive study. International Emergency Nursing,19(1), 12-19.
*Rasmussen, C. A., Hogh, A., & Andersen, L. P. (2013). Threats and Physical Violence in the Workplace A Comparative Study of Four Areas of Human Service Work. Journal Of Interpersonal
Violence, 28(13), 2749-2769.
Sandström, S., & Durewall, K. (2007). Hot & våld i vård, omsorg och socialt arbete. Stockholm: Gothia Förlag AB
Sato, K., Wakabayashi, T., Kiyoshi-Teo, H., & Fukahori, H. (2013). Factors associated with nurses’ reporting of patients’ aggressive behavior: A cross-sectional survey. International Journal Of
Nursing Studies, 50(10), 1368-1376.
*Tema, T. R., Poggenpoel, M., & Myburgh, C. P. H. (2011). Experiences of psychiatric nurses exposed to hostility from patients in a forensic ward. Journal Of Nursing Management, 19(7), 915-924.
Wikman, S. (2012). Våld i arbetslivet: Utveckling, uppmärksamhet och åtgärder.
26 http://www.who.int/about/definition/en/print.html
*Zuzelo, P. R., Curran, S. S., & Zeserman, M. A. (2012). Registered Nurses’ and Behavior Health Associates’ Responses to Violent Inpatient Interactions on Behavioral Health Units. Journal Of The
American Psychiatric Nurses Association, 18(2), 112-126.
*Zeng, J. Y., An, F. R., Xiang, Y. T., Qi, Y. K., Ungvari, G. S., Newhouse, R., & Chiu, H. F. (2013). Frequency and risk factors of workplace violence on psychiatric nurses and its impact on their quality of life in China. Psychiatry Research, 210(2), 510-514.
Zook, R. (2000). Teaching staff to handle a patient's sexually inappropriate behavior. Journal For
Nurses In Professional Development, 16(4), 181-183.
Åström, S., Karlsson, S., Sandvide, Å., Bucht, G., Eisemann, M., Norberg, A., & Saveman, B. I. (2004). Staff's experience of and the management of violent incidents in elderly care. Scandinavian
27
BILAGA
1. ARTIKELMATRIS
Sökning Databas Sökord Utfall Valda artikel
#1 PubMed Fritext;
Aggression, Nurse-patient relations, workplace-violence, psychiatric nursing,
nursing care published from 2005
7 st 3 st
#2 PubMed Fritext;
Aggression, Nurse-patient relations, workplace-violence, published from 2005
31 st 7 st
#3 PudMed Mesh;
Aggression AND nurse-patient relations AND workplace-violence, published from 2005
6 st 0 st
#4 PubMed Mesh;
Aggression AND nurse-patient relations AND psychiatric nursing AND nursing care,
published from 2005
0 st 0 st
#5 PubMed Mesh;
Aggression AND nurse-patient relations OR workplace violence, published from 2005
268 st 12 st
#6 PubMed Mesh;
Aggression AND nurse-patient relations AND psychiatric nursing, published from 2005
44 st 1 st
#7 CINAHL Mesh;
Aggression AND nurse-patient relations AND workplace violence AND psychiatric nursing AND nursing care, published from 2005, peer
reviewed
0 st 0 st
#8 CINAHL Mesh;
Aggression AND nurse-patient relations AND workplace violence AND psychiatric nursing,
published from 2005, peer reviewed
1 st 0 st
#9 CINAHL Mesh;
Aggression AND nurse-patient relations AND workplace violence, published from 2005,
peer reviewed, abstract available
8 st 0 st
#10 CINAHL Mesh;
Aggression AND nurse-patient relations AND psychiatric nursing, published from 2005, peer reviewed, abstract available, linked full
text, english language
6 st 2 st
28 Aggression AND nurse-patient relations OR
workplace violence
#12 Psych
articles
Mesh;
Aggression AND nurse-patient relations AND workplace violence, published from 2005,
peer reviewed
0 st 0 st
#13 Psych
articles
Mesh;
Aggression AND nurse-patient relations, published from 2005, peer reviewed, full text
0 st 0 st
#14 Psych
articles
Mesh;
Aggression AND psychiatric nursing, published from 2005, peer reviewed, full text
1 st 0 st
#15 Embase Fritext;
Aggression, nurse-patient relations, workplace violence, psychiatric nursing,
nursing care
1 st 0 st
#16 PsycINFO Mesh;
Aggression AND nurse-patient relations AND psychiatric nursing
0 st 0 st
#17 PsycINFO Fritext;
psychiatric nursing, aggression, published from 2005, peer reviewed, peer reviewed journal, adulthood (18 yrs &older),
professional personnel attitudes & characteristics,
qualitative studies, linked full text.
8 st 4 st
#18 PubMed Mesh;
Psychiatric nursing AND aggression, published from 2005,
3 st 0 st
#19 PubMed Psychiatric nursing, aggression, published from 2005, free full text, english text
29
BILAGA
2. ARTIKLAR I RESULTAT
Titel Författare År Land Syfte Metod Urval Dataanalys Deltagare Bortfall Datainsamlingsmetod Resultat Kvalitet A study of psychiatric nurses beliefs and attitudes about work safety and assaults in Turkey
Hülya Bilgun & Sevim Buzlu 2006 Turkiet Vilka faktorer påverkar omfattningen och våldets natur som sjuksköterskor stöter på. Kvantitativ Sjuksköterskor som ar på två statliga sjukhus, ett socialpsykiatriskt sjukhus, tre universitetssjukhus och ett privat sjukhus.
Statistical Package for the Social Sciences (SPSS) 11.0
N= 162
Bortfall: anges ej
The Attitudes Toward Patient Physical Assault Questionnaire
Fysiskt och verbalt våld av patienter var hög. Ökad säkerhet och konflikt gällande juridiska frågor och att attityden ändras med tiden personalen ar gällande överfall.
Medelhög (70%) Aggressive behaviour on acute psychiatric wards: prevalence, severity and management
Chloe Foster, Len Bowers & Henk Nijman
2007
Storbritannien
Undersöka våldets natur och förekomst av slutenvårdade patienter gentemot personal och andra patienter samt utifall patienten skadar sig, vilka medel använder
personalen för att
Kvantitativ
Sjuksköterskor och undersköterskor på fem avdelningar på ett sjukhus. SPSS 11.5 Chi-square N= 56 Bortfall: anges ej SOAS-R
Personal drabbades 57,1% av gångerna. Oftast provocerades patienten då denna nekades förmån (29,5%). Verbalt våld var vanligast (60%).Detta resulterades i att personalen kände sig hotad (59%). I 35,9 av fallen blev patienten avskild.
30 hantera detta.
Attitudes of clinical staff toward the causes and management of aggression in acute old age psychiatry inpatient units
Terence Mccann, John Baird & Eimear Muir-Cochrane 2014 Australien Att undersöka personalens attityder gentemot hanteringen av aggression på akuta psykiatriska avdelningar för äldre. Kvantitativ Ett bekvämlighetsurval dör tre slutenvårdsavdelninga r för äldre i Melbourne. Cronbach´s alpha N= 52 sjuksköterskor N= 23 sköterskor N= 10 övrig vårdpersonal Bortfall: anges ej MAVAS Likert scale
Resultatet visade på ett flertal
bidragandefaktorer till att aggression uppkom. Deltagarna samtyckte ej till att orsakerna var direkt kopplade till patienten. De upplevde att patienterna blev aggressiva i relation till miljön och att patienter ifrån andra kulturer bidrog till aggressionen. Det var oenigheter om huruvida aggression kunde förebyggas. Mediciner och förhandlingar med patienten ansågs vara lämpliga
tillvägagångssätt.
Hög (82%)
Being flexible and tuning in: professional caregivers reflections on management of violent behavour in nursing homes
Ulf Isaksson, Sture Åström & Ulla H. Graneheim 2013 Sverige Belysa omvårdnadsperso nalens reflektioner kring att hantera de boendes våldsamma beteenden. Kvalitativ Det deltog 8 undersköterkor, 34 sjuksköterskor på tre boenden i norra Sverige. Hänsyn togs till institutionen, ålder, status och exponering för hot och våld. Kvalitativ innehållsanalys N= 41 Bortfall: anges ej Semistrukturerade intervjuer
Personalen försökte ge omvårdnad i linje med de boendes mående, kontrollera de egnas spontana reaktioner och översätta de boendes reaktioner som kommunikativa tecken indikerat på hur de borde integrera med de boende i situationen. Som en sista utväg när tidigare möten hade blivit misslyckade tog omvårdarna en fast hållning, konfronterade den boende med våldet, men med respekt och den boendes bästa intresse i åtanke.
Hög (85%) Causes and management of patient Att undersöka personalen och
Mixad metod N= 82 sjuksköterkor N= 80 patienter
Sjuksköterskorna till skillnad från patienterna såg den psykiska sjukdomen som den
31 aggression and
violence: staff and patient perspectives
Joy Duxbury & Richard Whittington 2005 Storbritannien patienters perspektiv och orsaker till aggression samt det sätt det var hanterades på. Tre stycken psykiatriavdelningar varav en psykiatrisk intensivvårdsavdelnin g, en avdelning för de med stort stöd och en akutpsykiatrisk avdelning. T-test Mann-Whitney Innehållsanalys Bortfall: 2 patienter Fas 1: MAVAS Fas 2: Semistrukturerade intervjuer
huvudsakliga orsaken till aggressivitet. Det negativa inflytandet från miljön upplevdes också. Intervjuerna visade att både
patienterna och sjuksköterkorna var missnöjda med resurserna vilket ledde till spänningar. Experiences of psychiatric nurses exposed to hostility from patients in a forensic ward Tema, T.R., Poggenpoel, M & Myburgh, C.P.H. 2006 Sydafrika Att undersöka och beskriva sjuksköterskors erfarenhet av fientligt beteende inom rättspsykiatrisk vård och göra rekommendation er samt tillåta chefssjukskötersk or att hantera patienternas aggression. Kvalitativ Specialistsjukskötersk or som var mellan 26-58 år och hade 1-6 års erfarenhet och ade i Limpopo province Fenomenologisk innehållsanalys N=9 st varav 2 män och 7 kvinnor Bortfall: anges ej Semistrukturerade intervjuer
Fynden från studien att psykiatriska sjuksköterskor ade i en stressig miljö. Fientligt beteende är ständigt upplevt av sjuksköterskor och hindrar en terapeutisk relation. Den psykiatriska sjuksköterskan. De psykiatriska sjuksköterskorna upplevde sig maktlösa.
Hög (96%)
Ending disruptive behaviour: staff nurse recommendations to nurse educators
Kathleen M. Lux, Jane B. Huchesin & Ann R.
Identifiera utbildningsstrate gier som kan förbereda nyexaminerade sjuksköterskor att hantera störande Kvalitativ Sjuksköterskor från tre sjukhuslokaliserade i USA. N=9 Bortfall: anges ej Semistrukturerade intervjuer
Sjuksköterkorna upplevde bristande ledning, stöttning och intervention. Störande
beteenden, sammandrabbningar med kollegor och devalvering av sjuksköterskeet påverkar den professionella vården.
32 Peden 2014 USA beteende. Tolkande fenomenologi
Exploring nurses and patients perspectives of limit setting in a
forensic mental health setting
Tessa Maguire, Maggie Mayer & Trish Martin
2014 Australien Att utforska sjuksköterskor och patienters perspektiv inom gränssättning inom rättspsykiatrin. Kvalitativ Sjuksköterskor och patienter som arbetade på Thomas Embling hospital. Tolkande fenomenologi N= 12 sjuksköterskor N= 12 patienter Bortfall: anges ej Semistrukturerande intervjuer
1. Gränsning är viktigt för säkerheten. 2. Att vara tillsammans med patienten och ha ett empatiskt förhållningssätt är nödvändig när du sätter gränser.
3. Att vara en auktoritet var bättre än ett auktoritärt förhållningssätt. Hög (88%) Exploring the experience of Canadian registered psychiatric nurses: a phenomenological study Jackson, J & Morrissette, P. J. 2014 Canada Att undersöka erfarenheten av psykiatriska sjuksköterskor som ar i Manitoba. Kvalitativ Studien bestod av sjuksköterskor som hade 15 års genomsnittlig erfarenhet och som ade inom psykiatrin.
Innehållsanalys
N= 10
Bortfall: anges ej
Semistrukturerade intervjuer
Sex teman framkom som visade på hur psykiatrisk omvårdnad är sedd från omgivningen och andra professioner, det aggressiva beteendet och bemötandet hos aggressiva patienter, familjens involvering. Oro och känslan av ansvar som medföljde arbetet var ett annat tema.
Hög (85%)
33 riskfactors of
workplace violence on psychiatric nurses and its impact on their quality of life in China
Jiao-Ying Zeng, Feng-Rong An, Yu-Tao Xiang, Yun-Ke Qi, Gabor S. Ungvari, Robin Newhouse, Doris S.F. Yu, Kelly Y.C. Lai, Liu-Yang Yu, Yan-Ming Ding, Wai-Kwong Tang, Ping-Ping Wu, Zhi-Jiaolong Hou & Helen F.K. Chiu 2013 Kina sjuksköterskor i psykiatrin på två stora sjukhus. 2. Utforska risken bland sjuksköterskor. 3. Utvärdera påverkan på livskvalitén. Psykiatrisjukskötersk or från två stora psykiatriska sjukhus. SPSS17.0 T-test Mann-Whitney Chi-square Kolmonogrov Smirnov test Bortfall: 7 Medical Outcome Study 36
Item Short Form –SF36
som utsätts för våld hade de lägre livskvalité och mådde sämre både fysiskt och mentalt. Större delen av män utsätts för våld.
(78%)
Nursés experiences of restraint and seclusion use in short-stay acute old age psychiatry inpatient units: a qualitative study
Eimear.C. Muir-Cochrane, John Baird & Terence.V. Mccann
2014 Att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av restriktioner och avskildhet på akuta slutna korttidsavdelning ar för äldre samt hur de erfarenheterna talar for motviljan att ta Kvalitativ Sjuksköterskor från tre sjukhus i Melbourne som använde sig av samma psykiatriska service. De hade samma patientantal per anställd och bedrev vård med endast enkelrum.
N=39
Bortfall: anges ej
Intervjuer
Resultatet hade ett övergripande tema som visade på brist av lättillgängliga alternativ för restriktioner och avskildhet.
34 Australien
bort
tvångsåtgärderna. Innehållsanalys Patient aggression in
psychiatric services: the experience of a sample of nurses at two
psychiatric facilities in Nigeria
B.O. James, E.W. Isa & N Oud 2011 Nigeria Att utforska nigerianska sjuksköterskors attityd till psykiatriskt sjuka patienter. Kvantitativ Sjuksköterskor från två sjukhus; The Federal psychiatric hospital och The university of Benin teaching hospital. SPSS 17.0 T-test Mann-Whitney N= 102 Bortfall: 71,5% Attitudes toward Aggression Scale (ATAS) och Perception of the Prevalence of Aggression Scale (POPAS)
Sjuksköterskorna upplevde aggressionen som stötande, destruktiv och inkräktande. De såg det som en kommunikation eller som en del av försvarsmekanismerna. Verbal aggression ansågs vara vanligast. Manliga sjuksköterskor var det som var mest utsatta för våld och bespottning. Tidigare har fler sjuksköterkor sjukskrivit sig.
Hög (82%)
Perilous work:
Nurses´experiences in psychiatric units with high risks of assault
Kindy Deborah, Petersen Salvatore & Parkhurst David 2005 Australien Att undersöka sjuksköterskors erfarenhet av att arbeta i miljö med hög risk för våld. Kvalitativ Sjuksköterskor som arbetar där det finns arbetsrelaterat våld. Fenomenologisk innehållsanalys N=10 sjuksköterskor Bortfall: anges ej Semistrukturerade intervjuer
Fyra huvudteman uppkom i samband med studien: säkerhetsbefästningar, katalysatorer till våld, förbryllande efterdyningar och följdsjukdomar.
Hög (82%)
Registered nurses and behavioral health associates responses to violent inpatient interactions on Att utforska omvårdnadsperso nalen och gruppsvar för att samla in data från Kvalitativ Sjuksköterskor och beteendevetare från ett medicinskt center
N=8 sjuksköterskor N=11 beteendevetare
Bortfall: anges ej
Genom att dela information om våldet, ingripa terapeutiskt, icke terapeutiskt, känna igen teaminfluenser, känna igen de känslor som följer våld.
35 behavioral health units
Patti Rager Zuzelo, Staci Silver Curran & Mary Ann Zeserman
2012
USA
personalen och beteendevetare.
med en enhet som specialiserats på akutpsykiatriskt sjukhus och en privat psykiatrisk anläggning med omfattande beteende och mentalitetstjänster. Innehållsanalys Semistrukturerade intervjuer
Staff gender ration and aggression in a forensic psychiatric hospital
Micheal Daffern, Maggie Mayer & Trish Martin 2006 Australien Att undersöka antal rapporterande incidenter av gällande aggression och undersöka könsfördelningen på skiften under sex månaders period. Kvantitativ Studien utfördes på Thomas Embling hospital. Avdelningarna var en med akutsjukvård och en med långvård där man registrerade förekomsten av hot och våld på kvinnliga och manliga avdelningar. SPSS 12.0 T-test Chi-square Spearman rho N=502 kvinnliga avdelningarna N= 1092 på manliga avdelningarna Bortfall: 22 från kvinnliga avdelningarna
Overt Aggression Scale (OAS)
Ingen signifikant skillnad mellan kvinnliga och manliga avdelningar. Inte heller skillnad av vilken skiftledare som var på passet.
Låg (61%)
Threats and physical violence in the workplace: A
comparative study of
Att undersöka hot och fysiskt våld på arbetsplatsen Kvantitativ Undersökning gjord på anställda inom N= 930 sjuksköterkor inom psykiatrin N= 966 sjuksköterskor inom äldrevården
Ingen skillnad mellan hot och våld. Desto mer utsatthet, desto mer rapportering. Specialskolor var mer accepterade gällande hot och våld.
36 four areas of human
service work
Charlotte Ann Rasmussen, Annie Hogh & Lars Peter Andersen 2013 Danmark genom att jämföra fyra områden som ar med hälsa. psykiatrin, geriatriken, rättspsykiatrin och specialskolor med minst 18 anställda vardera. SPSS18.0 ANOVA Bonferroni-correction Pearsons product moment N= 2843 anställda inom kriminalvården/rättspsy kiatrin N= 758 anställda inom specialskolor Bortfall: 2 från specialskolor och 4 från psykiatrin Webbaserad enkät Violence at the workplace- a questionnaire survey of nurses
Dorota Merecz, Joanna Rymaszewska,
Agnieszka Moscicka, Andrzej Kiejna & Joanna Jarosz-Nowak 2006 Polen Att undersöka effekten av aggressivitet mellan psykiatrisjuksköt erskor och sjuksköterskor i Polen. Kvantitativ Sjuksköterkor som gått 9-månaderskurs. Deltagande var psykiatrisjukskötersk or och sjuksköterskor som ar inom kirurgi, BB, akuten, pediatriken, neurologen, kardiologen, öppenvårdskliniker och härbärgen. Spearman correlation coefficient Fishers test SPSS10.0 N= 78 psykiatrisjuksköterskor N= 535 övriga sjuksköterskor Bortfall: 7,4% Markowska Work Satisfaction Scale Maslach burnout inventory General health questionnaire (GHQ-28) Likert scale
Signifikanta skillnader fann mellan sjusköterskegrupperna med respekt för våldet. Mest frekvent var verbal aggression. Mest frekvent var våldet inom psykiatrin.
37
BILAGA
3. CHECKLISTA FÖR KVANTITATIVA OCH KVALITATIVA
ARTIKLAR*
A. Syftet med studien?
. . . . . . Är frågeställningarna tydligt beskrivna?
Ja ∙ Nej ∙
Är designen lämplig utifrån syftet? Ja ∙ Nej ∙ B. Undersökningsgruppen Vilka är inklusionskriterierna? . . . Vilka är exklusionskriterierna? . . . Vilken urvalsmetod användes?
∙ Randomiserat urval
∙ Obundet slumpmässigt urval ∙ Kvoturval ∙ Klusterurval ∙ Konsekutivt urval ∙ Urvalet är ej beskrivet Är undersökningsgruppen representativ? Ja ∙ Nej ∙
Var genomfördes undersökningen?
. . . Vilket antal deltagare inkluderades i undersökningen?
. . . C. Mätmetoder
Vilka mätmetoder användes?
. . . . . .
* Modifierad efter RCN. The management of patients with venous leg ulcers. Centre for Evidensbased Nursing, University
of York and School of Nursing, Midwifery and Health visiting, University of Manchester, 1998. Var reliabiliteten beräknad?
38 Var validiteten diskuterad?
Ja ∙ Nej ∙ D. Analys
Var demografiska data liknande i jämförelsegrupperna? Ja ∙ Nej ∙
Om nej, vilka skillnader fanns?
. . . Hur stort var bortfallet?
. . . Fanns en bortfallsanalys?
Ja ∙ Nej ∙
Var den statistiska analysen lämplig? Ja ∙ Nej ∙
Om nej, varför inte?
. . . Vilka var huvudresultaten?
. . . . . . Erhölls signifikanta skillnader?
Ja ∙ Nej ∙
Om ja, vilka variabler?
. . . Vilka slutsatser drar författaren?
. . . . . . Instämmer du?
Ja ∙ Nej ∙ E. Värdering
Kan resultaten generaliseras till annan population? Ja ∙ Nej ∙
Kan resultaten ha klinisk betydelse? Ja ∙ Nej ∙
Ska denna artikel inkluderas i litteraturstudien? Ja ∙ Nej ∙
Motivera varför eller varför inte!
BILAGA 4. CHECKLISTA FÖR KVALITATIVA ARTIKLAR*
A. Syftet med studien?
. . . . . . Vilken kvalitativ metod har använts?
. . . Är designen av studien relevant för att besvara frågeställningen?
Ja ∙ Nej ∙
B. Undersökningsgrupp
Är urvalskriterier för undersökningsgruppen tydligt beskrivna? (Inklusions- och exklusionskriterier ska vara beskrivna.) Ja ∙ Nej ∙
Var genomfördes undersökningen?
. . . Urval – finns det beskrivet var, när och hur undersökningsgruppen
kontaktades?
. . . Vilken urvalsmetod användes?
∙ Strategiskt urval ∙ Snöbollsurval ∙ Teoretiskt urval ∙ Ej angivet
Beskriv undersökningsgruppen (ålder, kön, social status samt annan relevant demografisk bakgrund).
. . . . . . Är undersökningsgruppen lämplig?
Ja ∙ Nej ∙
C. Metod för datainsamling
Är fältarbetet tydligt beskrivet (var, av vem och i vilket sammanhang skedde datainsamling)?
Ja ∙ Nej ∙
* C. Forsberg & Y. Wengström, 2003. Beskriv:
. . . . . . Beskrivs metoderna för datainsamling tydligt (vilken typ av
Beskriv: . . . Ange datainsamlingsmetod: ∙ ostrukturerade intervjuer ∙ halvstrukturerade intervjuer ∙ fokusgrupper ∙ observationer ∙ video-/bandinspelning ∙ skrivna texter eller teckningar
Är data systematiskt samlade (finns intervjuguide/studieprotokoll)? Ja ∙ Nej ∙
D. Dataanalys
Hur är begrepp, teman och kategorier utvecklade och tolkade?
. . . Ange om:
∙ teman är utvecklade som begrepp ∙ det finns episodiskt presenterade citat
∙ de individuella svaren är kategoriserade och bredden på kategorierna är beskrivna
∙ svaren är kodade Resultatbeskrivning:
. . . . . . Är analys och tolkning av resultat diskuterade?
Ja ∙ Nej ∙
Är resultaten trovärdiga (källor bör anges)? Ja ∙ Nej ∙
Är resultaten pålitliga (undersökningens och forskarens trovärdighet)?
Ja ∙ Nej ∙
Finns stabilitet och överensstämmelse (är fenomenet konsekvent beskrivet)?
Ja ∙ Nej ∙
Är resultaten återförda och diskuterade med undersökningsgruppen? Ja ∙ Nej ∙
Är de teorier och tolkningar som presenteras baserade på insamlade data (finns citat av originaldata, summering av data medtagna som bevis för gjorda tolkningar)?
Kan resultaten återkopplas till den ursprungliga forskningsfrågan? Ja ∙ Nej ∙
Stöder insamlade data forskarens resultat? Ja ∙ Nej ∙
Har resultaten klinisk relevans? Ja ∙ Nej ∙
Diskuteras metodologiska brister och risk för bias? Ja ∙ Nej ∙
Finns risk för bias? Ja ∙ Nej ∙
Vilken slutsats drar författaren?
. . . . . . Håller du med om slutsatserna?
Ja ∙ Nej ∙
Om nej, varför inte?
. . . Ska artikeln inkluderas?
