Bli ditt ultimata du!

Full text

(1)

Av: Nathalie

Bli ditt ultimata du!

– Om tre tjejtidningars textpuffar och omslag

Södertörns högskola | Institutionen för kommunikation, medier och it Kandidatuppsats 15 hp | Journalistik | Höstterminen 2011

(2)

Abstract

Tidskrifter som vänder sig till unga tjejer och kvinnor är många och diskussioner om deras påverkan tycks ständigt vara aktuell. Skönhetsideal och vilken betydelse medierna spelar i sammanhanget väcker både intresse och känslor.

Denna uppsats har utifrån gestaltningsteorin studerat hur de tre största tjejtidningarna i Sverige FRIDA, SOLO och Veckorevyn använt sig av sina omslag och textpuffar för att locka till sig sina läsare. Uppsatsen bygger på en kvantitativ innehållsanalys av tidningarnas textpuffar och omslag, där fem årtal mellan 2000 och 2010 har undersökts. Detta för att försöka se en utveckling hos tidningarna.

Undersökningen har visat att den typiska omslagspersonen är en känd tjej/ kvinna som är blond eller icke-blond. Hon är oftast påklädd, poserar, ler och tittar in i kameran.

Undersökningen har också visat att mode och kändisar är de vanligaste kategorierna på textpuffar som förekommer på omslagen. Vidare visar undersökningen också att den kategori som utvecklats mest under de undersökta åren är textpuffar om kroppen.

(3)

Innehållsförteckning

1. Inledning………..4

1.1 Syfte………...4

1.2 Frågeställningar……….5

1.3 Disposition……….5

2. Tidigare forskning och litteratur………..5

2.1 Ur unga kvinnors perspektiv………..5

2.2 Genus i medierna………...6

2.3 Diskussion om kvinnoideal………7

2.4 Identitetsskapandet och medierna………..8

2.5 Kandidatuppsatser………..9

3. Teoretisk ram och utgångspunkt……….9

4. Metod och material………10

4.1 Beskrivning av källmaterial………..10

4.2 Avgränsning och urval………..11

4.3 Definition av variabler………..11

4.4 Resultatets validitet………...13

5. Resultat och analys………13

5.1 Omslag……….14

5.2 Fördelning av textpuffar i samtliga tidningar………..15

5.2.1 FRIDA………...15

5.2.2 SOLO………15

5.2.3 Veckorevyn………...16

5.3 Förekomst av textpuffar om sex………..16

5.3.1 FRIDA………...16

5.3.2 SOLO………17

5.3.3 Veckorevyn………...18

5.3.4 Förekomst av textpuffar i samtliga tidningar………19

5.4 Förekomst av textpuffar om kroppen………...20

5.4.1 FRIDA………...20

5.4.2 SOLO………21

5.4.3 Veckorevyn………...22

5.4.4 Förekomst av textpuffar i samtliga tidningar………23

5.5 Förekomst av textpuffar om relationer och män………..24

5.5.1 FRIDA………...24

5.5.2 SOLO………25

5.5.3 Veckorevyn………...26

5.5.4 Förekomst av textpuffar i samtliga tidningar………27

5.6 Förekomst av textpuffar om kändisar………..28

6. Slutsatser……….………..29

6.1 Svar på frågeställningarna………...29

7. Reflekterande diskussion………...31

Käll- och litteraturförteckning………...34

(4)

1. Inledning

En höstmorgon förra året fastnade jag framför Malou von Sivers program Efter tio. Hon hade bjudit in Hanne Kjöller, ledarskribent på DN, Dominika Peczynski, PR-konsult och Beatrice Birkeldh, chefredaktör på tjejtidningen FRIDA, för att diskutera skönhetsideal. Diskussion kom att bli intensiv och berörde både benrakning, smink och skönhetsidealen som sänds ut till unga från framför allt medievärlden.

Jag kunde inte annat en låta mig dras in i den heta diskussionen, hur ser jag själv på skönhetsideal och vilken press upplever jag själv från omvärlden? Eftersom samtliga kvinnor kommer i från medievärlden, om än från olika håll, så kom diskussionen att röra just mediernas påverkan på skönhetsideal. Beatrice Birkeldh var noga med att poängtera att de verkligen funderar över ”skönhetspressen” på FRIDA och att de inte vill hetsa på den. Detta är även något som bland annat tidningen Veckorevyn har förespråkat, men är det verkligen så det ser ut i verkligheten? Eller är det mycket snack och liten verkstad?

Diskussionen om mediernas påverkan på framför allt unga tjejer och kvinnor är knappast ny. En tjej i Fanny Ambjörnssons avhandling om genus, klass och sexualitet hos gymnasietjejer förklarar exempelvis varför tjejer är mer besatta av sitt utseende än killar: ”[…] de får inte heller i sig det från Vecko-Revyn.”1 Är det denna karaktär som tjejtidningar har idag? Är det kanske fortfarande så som Simone de Beauvoir skrev i sin bok Det andra könet: ”Man föds inte till kvinna, man blir det”?2

Hur gör medierna för att locka till sig sina läsare och föra ut sina budskap? Denna

diskussion vill jag följa upp genom att titta närmare på de tre största tidningarna för unga tjejer och kvinnor i Sverige, SOLO, FRIDA och Veckorevyn.

1.1 Syfte

Syftet med denna uppsats är att se hur tidningarna SOLO, FRIDA och Veckorevyn använder sig av sina textpuffar och omslag för att locka till sig sina läsare.

Ett annat syfte är att belysa vilka likheter och skillnader som finns mellan de olika tidningarna samt att se om det sker någon förändring under den tidsperiod jag vill undersöka.

                                                                                                               

(5)

1.2

Frågeställningar

Undersökningen kommer ske utifrån följande frågeställningar:

• Hur använder sig respektive tidning av textpuffar och bilder för att locka till sig sina läsare?

• Vad anser tidningarna är av läsarvärde utifrån de textpuffar som syns? • Vilka förändringar i textpuffarna går att se under den valda tidsperioden?

1.3 Disposition

Jag kommer först redogöra för den forskning som finns på området jag ska undersöka, för att sedan beskriva den teoretiska ram jag kommer använda mig utav. Sedan följer en beskrivning av mitt källmaterial och hur jag gjort mitt urval och avgränsat mig. Därefter definierar jag mina variabler som följs av de resultat jag fått fram av min undersökning. Slutligen följer mina slutsatser och en diskussion kring arbetet.

2. Tidigare forskning och litteratur

En hel del har skrivits om mediernas påverkan och vilken betydelse de spelar i människors liv. Mycket har även skrivits om ungdomar och då kanske framförallt om unga tjejer och kvinnors identitetsskapande och väg in i vuxenlivet. Jag kommer nedanför att presentera den litteratur och forskning som stöttat mig i min undersökning.

2.1 Ur unga kvinnors perspektiv

Fanny Ambjörnsson är socialantropolog och har engagerat sig mycket i unga tjejer och kvinnor. Hennes doktorsavhandling I en klass för sig: genus, klass och sexualitet bland

gymnasietjejer har bidraget med mycket intressanta tankar. Hon gör en fältundersökning

över två gymnasieklassers tjejer och diskuterar just kring de ideal tjejer sägs leva under så som skönhets- och kroppsideal.

(6)

koncentrera sin energi på den egna kroppens form och utseende. De inlemmas i en ordning som kännetecknas av kroppslig självövervakning.”3

I Ambjörnssons avhandling diskuteras det också flitigt vilken press medierna och framför allt tjejtidningar sätter på tjejer och deras utseende. Detta kan illustreras med ett exempel från boken:

Både i allmänna diskussioner och i intervjuerna beskrevs en klar linje mellan tjejernas negativa kroppsuppfattningar och ett samhälle/ en medievärld som ställer krav på hur tjejer ska vara. Lina, som tidigare förklarade att hon vant sig vid att vara missnöjd, levererar samtidigt en analys som är tämligen representativ. Lina: Tjejer bryr sig mer än killar, tror jag. För vi blir mer utsatta för såna saker än killar. De är liksom mer press på tjejerna att de ska vara snygga hela tiden. Fanny: Vad då för press? Lina: Jamen, allt det där, du vet. Alla ideal i tjejtidningarna. Att man ska vara perfekt sminkad och trådsmal och sånt.4

Ett liknande exempel tar också upp skillnaden mellan tjejer och killars utseendepress och den roll tjejtidningarna spelar för denna skillnad. Några av de tjejer som ingår i

Ambjörnssons studie för en diskussion kring utseendet och den press de anser att tjejer har. Den allmänna åsikten verkar vara att killar inte är lika missnöjda med sina utseenden som tjejer. En tjej summerar hela diskussionen: ”Men de får inte heller i sig det från Vecko-Revyn.”5 Detta kan illustrera den tolkning som Ambjörnsson gör av dessa tjejers syn på

samhällets och mediernas krav på tjejer.

2.2 Genus i medierna

En annan avhandling som är intressant att lyfta upp inom detta område är Anja Hirdmans avhandling Tilltalande bilder: Genus, sexualitet och publiksyn i Veckorevyn och Fib

aktuellt. Denna avhandling kan ses som ett måste om man ska undersöka tidningar som

riktar sig till unga tjejer och/eller kvinnor. Hirdman som är verksam vid JMK har undersökt bilderna i Veckorevyn och herrtidningen Fib aktuellt under åren 1965, 1970, 1975 och 1995. Hirdman kommer fram till att tidningarnas förändrats under den undersökta perioden, men att det inte är nya ämnen de diskuterar utan att ämnena snarare har intensifierats.6 Men även att de finns likheter i tidningarnas bilder. Kvinnorna på Veckorevyns omslag 1995 är nästan identiska med de kvinnor som återfanns på Fib aktuellts omslag åren 1970 och 1975. Här                                                                                                                

3  Ambjörnsson,  I  en  klass  för  sig,  s.  172   4  Ambjörnsson,  I  en  klass  för  sig,  s.  174   5  Ambjörnsson,  I  en  klass  för  sig,  s.  179  

(7)

menar. Hirdman att det inte i första hand handlar om graden av avkläddhet utan snarare om blickar, gester och poseringar.7

En sak som Hirdman tar upp i början av sin avhandling är hur tidningar riktade till kvinnor och män fungerar. Det som kan ses som unikt med kvinnotidningar är att alla kvinnor är potentiella läsare. Detta kan ses utifrån att tidningar riktade till män ofta bejakar ett visst ämne eller intresse, exempelvis teknik och båtar. Kvinnotidningar kan istället sägas fokusera mer på att rikta sig till en viss åldersgrupp exempelvis tonåringar, unga kvinnor och

mammor.8

Det som intresserat mig i Hirdmans avhandling är inte i första hand jämförelsen mellan

Veckorevyn och Fib aktuellt utan Hirdmans beskrivningar av hur Veckorevyn tilltalar sina

läsare. Under 1965 beskriver exempelvis Hirdman att Veckorevyn ”[…] berättar och läsarna ska lyssna och lära. I fokus ställs mötet med mannen och i en uppfodrande ton, fylld av direktiv och tillrättavisande, får publiken veta vad män kan tänkas vilja och tycka.”9 Att

Veckorevyn ses, och även själv verkar se sig, som ett informerande objekt är något som

Hirdman lyfter fram i sin avhandling och som också varit av intresse för min undersökning.

2.3 Diskussion om kvinnoideal

Karin Ekmans bok Var så god; Makt, kön och media är en debattbok som också tar upp mediernas påverkan på tjejer och vilken betydelse tjejtidningar spelar för sin publik Ekman menar att det är farligt att vifta bort tjejtidningar som ren underhållning då tidningarna vänder sig till en ung målgrupp. Denna målgrupp har inte den utbildning eller livserfarenhet att ifrågasätta det de läser i tidningarna.10

Ekman diskuterar exempelvis motsägelsen hon menar finns i tjejtidningar. De uppmuntrar till att tjejer ska få bättre självförtroende och våga göra något annat än vad omgivningen förväntar sig av en. Men samtidigt finns de fördomar som tidningarna påstår att de motsätter sig någonstans invävda i deras budskap menar Ekman.11

Att skylla tjejtidningars stora läsarkrets på tjejers intresse för mode och skönhet är enligt Ekman att skrapa på ytan på någonting större. Ekman jämför istället dagens tjejtidningar med flickböckerna som var populära runt femtiotalet och menar att det är någonting som unga tjejer kan identifiera sig med.12

                                                                                                               

7  Hirdman,  Tilltalande  bilder,  s.  244   8  Hirdman,  Tilltalande  bilder,  s.  9   9  Hirdman,  Tilltalande  bilder,  s.  78  

10  Karin  Ekman,  Var  så  god  –  makt,  kön  och  media  (Stockholm  1998),  s.  45   11  Ekman,  Var  så  god,  s.  39  

(8)

I ett avsnitt i Ekmans bok intervjuas Anja Hirdman, vars avhandling nämndes tidigare, om veckotidningar och deras påverkan. I intervjun nämner Hirdman betydelsen som omslagen på tidningarna har och pratar om ”speglingsfenomenet” det vill säga ”att vilja vara som”. Tidningen visar upp ett så kallat ”ideal-jag”, ett framtida-jag som tidningen på olika sätt kan hjälpa sina läsare att uppnå. Hirdman diskuterar vidare i intervjun kring att bildspråket i veckotidningarna har förändrats och blivit mer likt herrtidningarna, detta förekommer även i filmer och reklamer, de är mer eller mindre mjukpornografiska när de vänder sig till en kvinnlig publik. Hon förklara att det beror på att kvinnor existerar utifrån en manlig norm.

Det som kan tyckas vara väldigt märkligt är att det är ett kvinnligt objekt som man fokuserar budskapet kring, rent logiskt borde ju kvinnor tända på män. Men kvinnor lär sig tidigt – genom media och resten av samhället – att bygga upp sin självbild utifrån en manlig norm. I vilken kvinnan som objekt naturligtvis är självklart. Att budskapen har en så stark genomslagskraft bygger på ett slags begär att begäras.13

2.4 Identitetsskapandet och medierna

Jostein Gripsruds bok Mediekultur, mediesamhälle diskuterar bland annat

identitetsskapande, representation och mediernas påverkan. Gripsrud menar att det idag är svårt att leva i ett modernt samhälle som inte berörs av medierna. Medierna omfamnar i princip hela vår vardag, det är radio, TV-program, tidningar i alla möjliga former och inte minst de sociala medierna som Facebook, bloggar och Twitter.14 Medierna, fortsätter Grisprud, hjälper till att definiera verkligheten och talar också om för oss vad som är viktigt och vad som inte är lika viktigt. Medierna och vår omgivning hjälper där med till att ge oss föreställningar om vilka vi är som människor och vilka andra är. De hjälper på så vis oss med vårt identitetsskapande.15

Gripsrud skiljer med dessa tankar ut sig från den litteratur och forskning som togs upp tidigare i detta avsnitt. Gripsrud menar att medierna hjälper oss med att skapa vår identitet, medan Fanny Ambjörnsson, Anja Hirdman och Karin Ekman snarare pratar om att medierna tvingar eller pressar framförallt unga tjejer och kvinnor att skapa en viss identitet.

                                                                                                               

13  Ekman,  Var  så  god,  s.  53  

(9)

2.5 Kandidatuppsatser

Livsstilsmagasin och framförallt tidningar som riktar sig till unga kvinnor är ett populärt område, detta märks inte minst när man gör en sökning på området. Trots att det är ett populärt område har jag däremot inte stött på någon uppsats som enbart riktar in sig på omslagens textpuffar och enbart studerar flera tidningar med en liknande målgrupp.

En uppsats som gett mig inspiration och som kan tänkas likna min egen uppsats är Nathalie C. Anderssons C-uppsats ”Bilder och förebilder” från 2010. Andersson tittar i sin uppsats enbart på bilderna i tidningen Julia som riktar sig till tjejer i åldern 9-14 år. Andersson kommer fram till att bilderna förändras under den tioårs period hon undersöker och att exempelvis bildsnittet och vilka personer som förekommer på bilderna förändras under åren. Anderssons utförde sin undersökning med hjälp av en stor kvantitativ innehållsanalys som inspirerade mig till att använda det i min egen undersökning.

3. Teoretisk ram och utgångspunkt

I min undersökning har jag utgått från gestaltningsteorin, även kallad framing-teorin som bland annat presenterats av Jesper Strömbäck. I sin bok Makt, medier och samhälle skriver Strömbäck att gestaltningsteorin kan sägas bestå av tre skepnader. En av gestaltningsteorins skepnader handlar exempelvis om hur medierna gestaltar verkligheten och hur denna gestaltning i sin tur påverkar människornas uppfattning av samma verklighet.16 En vanlig metafor är att medierna fungerar som en spegelbild av verkligheten, detta motsätter sig Strömbäck då han menar att verkligheten har ett obegränsat utrymme medan medierna däremot är begränsade. Istället bör man se medierna som att de gestaltar

verkligheten, visserligen finns det alltid ett samband mellan gestaltningen och verkligheten, men man kan inte sätta likhetstecken mellan dessa.17 ”Medierna beskriver inte verkligheten

som den är, medierna (re)konstruerar och gestaltar verkligheten.”18

En gestaltning kan sägas vara en idé om hur någonting ska framställas. Medierna, eller snarare journalister, väljer ut vissa aspekter när de utformar exempelvis artiklar och gestaltar dem utifrån verkligheten. Detta innebär att de gestaltar verkligheten utifrån exempelvis specifika värderingar, orsaksförklaringar eller sätt att lösa problem. 19

                                                                                                               

16  Jesper  Strömbäck,  Makt,  medier  och  samhälle.  En  introduktion  till  politisk  kommunikation  (Stockholm  2009)  s.  119   17  Strömbäck,  Makt,  medier  och  samhälle,  s.  120  

(10)

4. Metod och material

Jag har använt mig av en kvantitativ innehållsanalys för att genomföra min undersökning. Denna metod kan beskrivas med att ”undersökningen baseras på likvärdiga och därmed jämförbara uppgifter om så pass många analysenheter att dessa uppgifter kan uttryckas och analyseras med siffror”20 En kvantitativ innehållsanalys är bra att använda sig av om man

exempelvis vill undersöka förekomsten av olika kategorier i ett material, vilket är precis det jag ville titta på i min undersökning.21 Det var också lämpligt att använda den här metoden då jag ville undersöka ett så pass stort material som jag har gjort och för att jag ville få fram en mer säker statistik över förekomster av olika variabler i mitt källmaterial.

4.1 Beskrivning av källmaterial

Jag har valt att titta på de tre största tidningarna för unga tjejer och kvinnor i Sverige:

FRIDA, SOLO och Veckorevyn. Detta för att kunna få en överblick över hur medier som

riktar sig till denna målgrupp tilltalar sina läsare.

SOLO som är den yngsta tidningen då den utkom med sitt första nummer 1997 och ”är ett

modernt tjejmagasin som älskar sina läsare.”22 Tidningen innehåller en blandning av mode,

skönhet, kändisnyheter och relationer och vänder sig till unga kvinnor i åldern 18-30. Tidningen utkommer 12 gånger om året och ges ut av Frida förlag.23

FRIDA utkom med sitt första nummer 1981 och ges, precis som SOLO, ut av Frida förlag.

Tidningen riktar sig till än yngre publik än de båda andra tidningarna och säger själva att de är ”Sveriges största tidning för unga tjejer.”24 Tidningen utkommer varannan vecka, det vill säga med 26 nummer om året med två specialnummer, ett på vinter och ett på sommaren. Tidningen innehåller en blandning av mode, skönhet, kändisar, relationer och sex.25

Veckorevyn är den tidning som funnits med längst av de undersökta tidningarna då första

numret utkom 1935 och ges ut av Bonnier tidskrifter. Veckorevyn beskriver sig själva som Sveriges största forum för unga kvinnor och erbjuder en blandning av mode, skönhet, kändisar, sex och kärlek. Veckorevyn utkommer med 12 nummer om året, men under den undersökta perioden utkom tidningen med 26 nummer om året.26

                                                                                                               

20  Peter  Esaiasson,  Mikael  Gilljam,  Henrik  Oscarsson  &  Lena  Wängnerud,  Metodpraktikan.  Konsten  att  studera  samhälle,  individ  och  

marknad  (Stockholm  2007)  s.  223  

21  Esaiasson,  Gilljam,  Oscarsson  &  Wängnerud,  Metodpraktikan,  s.  223  

22  SOLOs  hemsida,  fliken:  ”OM  SOLO”  http://solomag.se/om-solo/, 27/1 2012, kl. 10.50.   23  SOLOs  hemsida,  fliken:  ”OM  SOLO”  http://solomag.se/om-solo/, 27/1 2012, kl. 10.50.  

24  FRIDAs  hemsida,  fliken:  ”Om  FRIDA”  http://www.frida.se/page.php?id=107,  27/1  2012,  kl.  10.48.   25  FRIDAs  hemsida,  fliken:  ”Om  FRIDA”  http://www.frida.se/page.php?id=107,  27/1  2012,  kl.  10.48.  

26  Bonnier  tidskrifters  hemsida,  fliken:  ”Veckorevyn”  http://www.bonniertidskrifter.se/varumarken/kvinna-­‐livsstil/VeckoRevyn/,  

(11)

4.2 Avgränsning och urval

Min undersökning kan sägas bestå av två separata undersökningar, en har fokuserat på helheten av omslagen, det vill säga en enklare bildanalys och analys av omslaget som helhet. Den andra undersökningen, som varit den centrala för mig har fokuserat på tidningarnas textpuffar, med textpuffar menas de olika rubriker som finns på tidningsomslagen som berättar om vad som kan återfinnas i tidningen. Jag har valt att studera textpuffarna då jag tror att de kan ge en översiktlig bild av vad tidningarna anser är av läsarvärde, då

textpuffarna kan ses som reklam för vad tidningen innehåller. Jag har undersökt och tolkat textpuffarna enbart efter innehållet i dem, vilket innebär att jag inte har följt upp

textpuffarna i tidningen och tagit hänsyn till det. Textpuffar som ”Sveriges största tidning” eller en textpuff om någon medföljande present har inte räknats med i undersökningen inte heller namnet på omslagspersonen som stått på vissa omslag har räknats med.

Jag har tittat på alla utgivna nummer av FRIDA, SOLO och Veckorevyn vartannat år under en tioårsperiod, det vill säga åren 2001, 2003, 2005, 2007 och 2009. Det blir sammanlagt 317 omslag då två nummer av SOLO och ett från FRIDA saknades på Kungliga biblioteket.

4.3 Definition av variabler

(12)

Textpuffar om sex

Sextips – tips som berör sex, exempelvis ställningar.

Sextest av tidning – tidningen testar olika saker för sex, exempelvis spel eller leksaker och

betygsätter dem.

Sextest för läsare – läsarna kan testa sig själva om sex, exempelvis vilken ”sextyp” de är. Mäns tankar om sex/onani – män ger sin syn på sex och onani.

Kändismän om sex/onani – kändismän ger sin syn på sex och onani. Paneldiskussion om sex – en panel diskuterar olika saker som berör sex.

Diskussion om sex – både tidningen och läsarna kan debattera kring sex, exempelvis om det

är bra eller dåligt med kompissex.

Onani – berör onani och kvinnlig njutning.

Frågor-&-svar om sex – vanliga frågor eller läsarfrågor om sex tas upp och besvaras. Sex övrigt – något som berör sex men inte överensstämmer med någon av de andra

variablerna, exempelvis preventivmedel.

Sexualitet – allt som berör homo-, bi- eller transsexualitet. Testpuffar om kroppen

Träning – olika träningstips eller information om träning. Mat – recept eller andra artiklar som berör mat.

Dieter/träning – tips på dieter, för att få en finare kropp eller som tidningen diskuterar eller

testar.

Operationer – allt om operationer.

Kändisoperationer – kändisar som opererat sig diskuteras eller kändisintervjuer där

huvudsyftet är att berätta om sina operationer.

Kroppsinformation - information om kroppen, exempelvis hur du på bästa sett rakar benen. Kroppen utseende – diskussion kring hur kroppen ser ut och varför den ser ut som den gör,

allt från snoppar, slidor och ben.

Ätstörningar – berör ätstörningar i alla dess former.

Kändiskroppar – kändisars kroppar bedöms, diskuteras eller kändisintervjuer där

huvudsyftet är att berätta om sina kroppar.

Mullighet – allt som berör människor som inte har ”ideal-kroppen” enligt tidningarna. Relationer och män

(13)

Att fånga en man med hjälp av en kändis – tips från en kändis om hur man fångar en man. Manligt perspektiv – vad män tycker om, tänker och vad de vill ha.

Kändismäns perspektiv – vad kändismän tycker om, tänker och vad de vill ha. Kärlekstest – olika tester för läsarna om kärlek och relationer.

Kärlekstips – olika tips som berör kärlek.

Komplicerad kärlek – om kärleksproblem, göra slut och när kärleken är komplicerad. Vänskapstest – olika tester för läsarna som berör vänskap.

Vänskap – allt som berör vänskap. Övrigt

Kändis – en person som är känd för en större publik.

Mode – allt från modetips, accessoarer till hur man klär sig efter sin kroppsform. Skönhet – allt från sminktips till hur man fixar kändisfrisyren.

Övrigt – här finns textpuffar om inredning, astro, resor, alkohol och tips om så-blir/får-du..

4.4 Resultatets validitet

Jag har under hela arbetets gång varit väldigt noggrann och allt material jag fört in i Excel har jag gått igenom två gånger för att försäkra mig om att allt hamnar på rätt plats. Det är dock fortfarande möjligt att något värde kan ha hamnat fel i, men i och med att

undersökningen är gjord över en längre tidsperiod och materialet är stort borde det i sådant fall inte påverka resultatet nämnvärt.

5. Resultat och analys

Jag har sammanlagt undersökt 317 tidningsomslag, som har haft mellan fem och tio

(14)

5.1 Omslag

Nästan bara kvinnor pryder samtliga tidningars omslag under den undersökta perioden.

FRIDA har vid ett fåtal gånger män på sina omslag, medan SOLO inte har det vid något

tillfälle. Veckorevyn har vid två tillfällen en man på omslaget, men vid ett av tillfällena ska det tilläggas att mannen ifråga var utklädd till en kvinna. På både FRIDA och Veckorevyns omslag förekommer det vid några tillfällen att både män och kvinnor poserar på omslagen.27 Under 2001 förekom det vid några fåtal tillfällen att okända personer poserade på SOLO och

FRIDAs omslag, men förutom dessa gånger har endast kända personer synts på samtliga

tidningars omslag. En observation som kan tilläggas är att det på FRIDAs omslag

förekommer personer som är kända för en yngre publik, exempelvis personer som gjort sig kända via TV-kanalen Disney Channel.28

Till största del är personerna på respektive tidnings omslag påklädda, men det förekommer emellanåt mer lättklädda personer och vid ett ytterst fåtal gånger personer som är avklädda på omslagen. Båda dessa gånger var under 2001 på FRIDA och Veckorevyns omslag. Det kan tilläggas att de lättklädda personerna förekommer ofta vid sommarhalvåret, då många av omslagskvinnorna poserar i bikini.29

Hårfärgen hos personer på omslagen varierar, däremot kan det konstateras att personer med affro endast förekommer en gång under hela tidsperioden, det var på ett av FRIDAs omslag 2003.30

På FRIDAs omslag är det vanligast att personen endast poserar, detta gäller även för SOLOs omslag. På Veckorevyns omslag är det däremot mer vanligt att personen ler och poserar. Men även här är endast posering väldigt vanligt. På samtliga tidningar är det dessutom vanligast att personen på omslaget tittar in i kameran.31

FRIDAs omslag är i större utsträckning än de andra tidningarna färgglada och gar mellan

åtta och tio puffar, ibland fler. Både SOLO och Veckorevyn har en varierad användning av textpuffar, som oftast ligger mellan fem och tio textpuffar. Även omslagen färgskala varierar en del. Men övervägande kan sägas att Veckorevyn har mer färgsnåla och mindre antal textpuffar på sina omslag än de andra två tidningarna.32

(15)

5.2 Fördelning av textpuffar i samtliga tidningar

5.2.1 FRIDA

  Diagrammet visar fördelningen av textpuffarna som förekommit under de undersökta åren 2001, 2003, 2005, 2007 och 2009. Under de undersökta åren har textpuffar om kändisar förekommit mest. Därefter är det mode och övrigt som båda står för 18 procent av den totala förekomsten av textpuffar under de undersökta åren. Textpuffar om sex och kropp är minst förekommande då vardera puff står för 6 procent av den totala förekomsten.

5.2.2 SOLO

  Diagrammet visar fördelningen av textpuffarna som förekommit under de undersökta åren 2001, 2003, 2005, 2007 och 2009. De mest förekommande textpuffarna under de

undersökta åren är mode och övrigt som vardera står för 23 procent av den totala

(16)

förekomsten. Förutom mode och övrigt är det en ganska jämn fördelning mellan textpuffarna.

5.2.3 Veckorevyn

  Diagrammet visar fördelningen av de textpuffar som förekommit under de undersökta åren 2001, 2003, 2005, 2007 och 2009. Textpuffar om mode har förekommit flest gånger under de undersökta åren, kategorin står för 23 procent av den totala förekomsten. Därefter är det textpuffar om kändisar och övrigt som förekommit flest gånger, vardera kategori står för 20 procent av den totala förekomsten. Den kategori som förekommit minst gånger är relationer och män som står för 7 procent av den totala förekomsten. Förutom mode, övrigt och kändisar är den en ganska jämn fördelning melllan de olika kategorierna.

5.3 Förekomst av textpuffar om sex

(17)

Diagrammet visar att förekomsten av textpuffar om sex har varit varierad under den undersökta perioden. 2001, 2005 och 2009 är de år det förekommit flest textpuffar om sex medan förekomsten varit mindre under 2003 och 2007.

Diskussionsartiklar om sex har varit den vanligaste textpuffen under den undersökta perioden. Nr 3 från 2001 kan illustrera ett exempel på en sådan textpuff: ”Kompissex – ok eller ej?”33 Övriga puffar om sex och sextips är de näst vanligast inom kategorin sex. På omslaget av nr 19 2005 finns en textpuff som kan illustrera en typisk övrig puff om sex: ”Allt du behöver veta om kondomen”.34 Sextipsen kan tillskillnad från de andra

textpuffarna ha en ganska varierad ton: ”Sexguide: 10 erotiska ställningar”35, ”Så gör du honom till kung i sängen!”36 Och: ”Vadå sex!? Så gör du-guide”37. Tipsen handlar om hur läsarna ska få ett bra sexliv men också om hur man faktiskt har sex. Även killars tankar om sex och onani är en vanligt förekommande textpuff. ”Sex i det gröna – killarna om alla detaljer”.38 Kan stå som exempel för hur en sådan textpuff kan se ut.

5.3.2  SOLO  

Diagrammet visar att textpuffar om sex har ökat från det första undersökta året, 2001 för att sedan sjunka en aning efter 2005. 2003 och 2005 var de år då det förekom flest textpuffar inom kategorin sex, och även om antalet textpuffar minskade efter de åren är det ändå fler textpuffar om sex 2009 än var det var 2001.

(18)

Diagrammet visar även att sextips är den vanligaste textpuffen om sex på SOLOs omslag. Nästa vanligast är mäns tankar om sex och onani. Sextipsen handlar ofta om att få ett bättre sexliv på olika sätt. Några exempel kan illustrera hur en textpuff om sex kan se ut: ”100 % drömsex! Lär dig hemligheterna alla tjejer vill veta..”39, ”Gaykillars sextips till tjejer”40 och ”Sexspecial – 3 sidor – så får du ett underbart sexliv!”41 Tidningen erbjuder här olika tips som ska leda till ett fantastiskt sexliv, vilket kan ses som ett centralt budskap från tidningens sida. Även ett par exempel på mäns tankar om sex och onani ska få illustrera hur det kan se ut på ett omslag. ”Svenska män – så vill vi se våra flickvänner i sängen”42 och ”Ocensurerat! Hans tankar om din nakna kropp + så vill han ha sex…”43 Männens tankar och viljor om sex är vanligt förekommande tema på SOLOs textpuffar inom kategorin sex. Textpuffarna utformas på ett sätt som gör att läsarna kan ta till sig dem som tips på hur de bör vara för att tillfredsställa männen.

5.3.3 Veckorevyn

Diagrammet visar att textpuffarna om sex haft en väldigt jämn förekomst under de första undersökta åren. 2007 har antalet förekommande textpuffar ökat, från 13 textpuffar 2005 till 21 textpuffar. År 2009 förekommer det 20 textpuffar om sex, därmed kan sägas att det skett en ökning av textpuffar om sex på Veckorevyns omslag under tidsperioden.

Veckorevyns vanligaste textpuff om sex är sextips och näst vanligast är övrigt om sex.

(19)

omslagen. Några exempel kan illustrera hur sextipsen kan se ut på Veckorevyns omslag: ”Oralsex – härligt att få, underbart att ge”44, ”Sex första kvällen? Din guide till sex-vett och etikett”45 och ”Åhhh… Orgasm! Lär dig komma på helt nya sätt – redan ikväll!”46 Detta tydliggör att Veckorevyns sextips finns i varierande former, tips för att få bättre sex men också hur man bör eller ska bete sig i olika sex-situationer. Diskussionsartiklar om sex var den tredje mest förekommande textpuffen på Veckorevyns omslag, ett exempel från 2001 kan illustrera en sådan textpuff: ”Slampigt eller skönt? Sex första kvällen”47. Denna textpuff är intressant att titta närmare på då den förutom att illustrera ett exempel visar att det finns tankar om vad tjejer bör eller inte bör göra. Textpuffen kan tolkas som att det är slampigt att ha sex med en kille första kvällen. Denna tendens syns även i textpuffen om sex-vett och etikett från 2003 som nämndes tidigare, där det också diskuteras hur vida man som tjej kan ha sex första kvällen, och om man har det måste vissa regler följas.

5.3.4  Förekomsten  i  samtliga  tidningar  

Diagrammet visar att Veckorevyn haft flest textpuffar om sex på sina omslag. SOLO och

FRIDA ligger väldigt nära varandra vad gäller förekomsten av textpuffar om sex, men då

ska också tilläggas att SOLO har nästan hälften så många nummer som de andra två tidningarna.

Om man tittar närmare på själva textpuffarna och jämför diagrammen som visades tidigare, för varje enskild tidning ser man att sextips är vanligt förekommande hos samtliga tidningar. Dock är det större skillnad på innehållet i tipsen, FRIDA tipsar sina läsare både om att få bättre sex och hur man har sex. Medan de andra tidningarnas sextips endast fokuserar på att                                                                                                                

(20)

förbättra sexlivet. Om man jämför tonen i samtliga tidningars sextips (som handlar om att få bättre sex) så märker man att det inte är någon större skillnad. Det går exempelvis inte att se att FRIDA vänder sig till en yngre publik än de båda andra. En skillnad som däremot går att se på tidningarnas förekomst av textpuffar om sex är att både FRIDA och SOLO har en flitigare användning av textpuffar som berör mäns tankar om sex än vad Veckorevyn har.

5.4 Förekomsten av kroppspuffar

5.4.1 FRIDA

  Diagrammet visar att den vanligaste textpuffen om kroppen i FRIDA är kändiskroppar. De näst vanligaste textpuffarna är kroppens utseende och kroppsinformation, vad gäller dessa textpuffar visar diagrammet att det skett en mindre ökning av förekomsten under

tidsperioden. Det som är intressant att lägga märke till i detta diagram är att det sker en ökning av antalet textpuffar om kroppen. 2001 fanns det sammanlagt fyra textpuffar om kroppen på omslagen, detta kan jämföras med 2007 då antalet har femdubblats till 20

stycken, 2009 har antalet ökat ytterligare ett snäpp. Det är i det här avseendet även intressant att lägga märke till att textpuffar om träning, mat och även dieter/träning har gjort ett mindre uppsving. Under de tre första undersökta åren nämns träning en gång medan det 2007 nämns fyra gånger. Även om inte ökningen är jättestor är den ändå värd att notera, liksom den lilla ökningen av antalet textpuffar om dieter/träning och mat. För att illustrera utvecklingen kan tre textpuffar från 2003, 2007 och 2009 ges som exempel. År 2003 fanns en puff på FRIDAs omslag som löd: ”Stor träningsguide: så får du en cool kropp – rätt och rolig träning – lär dig äta mycket och energirikt – så håller kändisarna sig i form”48. 2007 återfanns denna på                                                                                                                

(21)

ett omslag: ”Kom i form till beachen 2007 – 8 övningar som ger resultat”49 Och 2009: ”Inför beach 2009 – bästa träningen”50. 2003 utstrålar textpuffen att huvudsyftet är att läsarna ska få energi och må bra, medan de från 2007 och 2009 snarare utstrålar att kroppen måste hållas i trim – allra mest till sommaren och bikinisäsongen.

5.4.2 SOLO

  Diagrammet visar att det skett en ökning av textpuffar om kroppen på SOLOs omslag. Från 4 stycken 2001 till 24 stycken under 2005, som var det år då SOLO hade flest textpuffar om kroppen. Efter 2005 har antalet textpuffar minskat en aning, men antalet är fortfarande fler än 2001. De textpuffar som varit populärast under tidsperioden är träning och dieter/träning som har förekommit 13 gånger var. Träningspuffarna ökade från noll 2001 till fyra 2003, men efter det har antalet legat relativt jämnt för att sedan gå ner en aning 2009. Textpuffar om dieter/träning nämndes en gång 2001, medan det nämndes fem gånger 2005, precis som träning har antalet puffar om dieter/träning gått ner lite efter toppåret 2005. Även textpuffar om operationer och kroppsinformation har haft en liknande utveckling som träning och dieter/träning. Denna utveckling är intressant att notera även om den inte är så radikal. Diagrammet visar även att det finns en utveckling och en ökning av antalet textpuffar om kroppen på SOLOs omslag. Utvecklingen av textpuffarna märks dock inte av i deras tonläge, då det är ungefär likadana tips som förekommer under åren. Några träningstips kan få

illustrera detta. Från SOLOs omslag 2005: ”Forma rumpan med SOLOS personliga

                                                                                                               

(22)

tränare”51 och från ett omslag 2009: ”Så får du drömrumpan – bästa övningarna för sexigt put”.52

2009 är det inte samma tryck på dieter/träning som under åren 2005 och 2007, men att går ner i vikt kan fortfarande ses som något centralt. Två textpuffar från 2009 kan användas som exempel. ”Gå ner 5 kilo utan diet!”53 och ”Dumpa dieten och bli smal – vi vet hur”.54 Detta visar att dieterna inte är i fokus längre för att gå ner i vikt, men att bli och vara smal ses fortfarande som något viktigt.

Vad gäller operationer kan man observera att två olika benämningar förekommer, år 2001 ger SOLO tips om skönhetsoperationer medan de 2005 ger tips på plastikoperationer. Det kan diskuteras vad dessa olika benämningar innebär och betyder. Benämningen

skönhetsoperationer ger intrycket av att det är något som kan förhöja skönheten, medan plastikoperationer snarare ger intrycket av något plastigt och oäkta.

5.4.3 Veckorevyn

  Diagrammet visar att det skett en ökning av textpuffar om kroppen på Veckorevyns omslag, från fem textpuffar 2001 till 32 textpuffar under toppen 2005 och 14 puffar 2009.

De vanligaste textpuffarna under tidsperioden är kroppsinformation och kroppens utseende som förekommit 17 gånger vardera. Båda dessa textpuffar förekom flest gånger 2003 och har efter det minskat en aning. Kändiskroppar är den näst vanligaste textpuffen om kroppen. Textpuffar om kändiskroppar förekom 16 gånger under åren, det vill säga endast en mindre                                                                                                                

(23)

än kroppsinformation och kroppens utseende som var vanligast. Textpuffar om

kändiskroppar förekom flest gånger 2005 då det förekom 10 textpuffar om det, efter det har antalet minskat kraftigt till endast en textpuff både 2007 och 2009.

Om man tittar närmare på textpuffarna om träning, mat och dieter/träning så ser man att de har skett en ökning av dessa textpuffar under tidsperioden. Dessa textpuffar är som

populärast under 2005 och 2007 vilket innebär att det är svårt att urskilja någon större förändring i deras ton. Två tips om träning kan illustrera detta: ”Träna bort julskinkan! 4 bra rumpövningar”55 och: ”Träna bort julskinkan”.56 Dessa textpuffar är tagna från Veckorevyn nummer 2 år 2005, respektive 2007. Textpuffarna är näst intill identiska trots att det är två år emellan dem.

2009 sker dock en intressant förändring i Veckorevyns textpuffar om kroppen. Om

Veckorevyns syfte under 2005 och 2007 var att ge tips på hur läsarna skulle få drömkroppen

och hur läsarna på bästa sätt skulle gå ner i vikt visar Veckorevyn 2009 upp en motsatt riktning. Två textpuffar från året får illustrera förändringen. ”Jessica Simpson vilket fetto! Hjälp oss bojkotta den sjuka smalhetsen! Superheta Jessica Simpson mobbas ständigt i modevärlden.”57 och: ”49 % av Sveriges tjejer bantar – konstant – skippa viktfajten en gång för alla!”58 2009 visar Veckorevyn upp ett antal liknande textpuffar på sina omslag, det är fortfarande fler textpuffar om viktminskning och strävan efter drömkroppen, men det är ändå en utveckling som inte synts till tidigare på omslagen. Det är intressant att notera att

Veckorevyn från att inte nämna träning, mat och dieter till att ha ett ganska stort antal sådan

textpuffar till att slutligen försöka motarbeta dessa textpuffar på sina omslag, allt detta under en tioårsperiod.

5.4.4 Förekomsten i samtliga tidningar

(24)

Diagrammet visar att samtliga tidningar har haft en utveckling under den undersökta

perioden. Alla tre tidningar låg runt fyra till fem textpuffar 2001 till att minst ha det dubblat 2009. Det går också att se att SOLO och Veckorevyn hade sin topp av textpuffar om kroppen 2005 för att sedan minska en aning. FRIDA har däremot ökat successivt under hela

tidsperioden för att ha flest förekommande textpuffar om kroppen 2009.

Utifrån diagrammet står det också klart att Veckorevyn har haft flest textpuffar om kroppen under den undersökta perioden. Men även här måste tas hänsyn till att SOLO har ett mindre antal nummer än de andra två tidningarna.

Utifrån de diagram som visats för varje enskild tidning kan också konstateras att det är de tre textpuffarna mat, dieter/träning och träning som utvecklats mest under tidsperioden. FRIDA har haft ett mildare tilltal till sina läsare än de andra två tidningarna, detta kan bero på att tidningen också riktar sig till en yngre publik. SOLO och Veckorevyn har däremot haft ett liknande tilltal till sina läsare i textpuffar om mat, träning och dieter/träning. Veckorevyn skiljer dock ut sig under 2009 med att försöka motarbeta kroppspressen. Denna skillnad skymtar fram även 2005 då både SOLO och Veckorevyn diskuterar sångerskan Jessica Simpsons kropp, i SOLO beskriver man stjärnans superkropp medan samma stjärna i

Veckorevyn beskrivs som för smal.

5.5 Förekomst av relations- och mänpuffar

5.5.1 FRIDA

(25)

Diagrammet visar att textpuffar om manligt perspektiv förekommer flest gånger på FRIDAs omslag, de står för nästan en fjärdedel av det totala antalet av förekommande textpuffar inom kategorin relationer och män. Kärlekstest förekommer näst flest gånger, därefter är det textpuffarna att fånga en man och tyda en man som är vanligast.

Utifrån de fyra textpuffar som nämnts som de vanligast går det att se att tre av dem handlar om män, fånga dem, tyda dem och vad de tycker. En textpuff från 2007 kan illustrera hur alla dessa textpuffars tilltal vanligen ser ut. ”7 sidor bara om killar! – Så vill han att du klär dig – Därför är han otrogen – Allt om killkroppen + så tillfredställer du honom!”59 Här får tidningens läsare både tips på hur killar tänker, hur de ska göra sig attraktiva för dem och hur de ska få dem på kroken. Detta tilltal är ganska typiskt för alla FRIDAs textpuffar inom denna kategori.

Två andra textpuffar som är förekommande på FRIDAs omslag är textpuffar om vänskap och vänskapstest. Dessa textpuffar är intressanta att titta närmare på då de inte är helt ovanligt att de spelar på rivalitet. Två textpuffar från 2003 kan illustrera hur de kan se ut. ”Test: Stjäl din kompis uppmärksamheten?”60 och ”Test: Utnyttjar din kompis dig?”61

5.5.2 SOLO

  Diagrammet visar att det förekommer relativt få textpuffar om relationer och män på SOLOs omslag, antalet ökade något efter 2001 för att sedan sjunka tillbaka 2009.

Diagrammet visar även att textpuffar om hur man fångar en man är vanligast på SOLOs omslag, textpuffarna står för lite mer än en fjärdedel av det totala antalet textpuffar om relationer och män. Kärlekstips och komplicerad kärlek är också vanligt förekommande, då

                                                                                                               

(26)

de tillsammans står för nästan hälften av det totala antalet textpuffar om relationer och män. Även textpuffar om manligt perspektiv förekommer en del.

Någon större skillnad i tilltal och ton är det dock inte i textpuffarna. Några olika textpuffar får illustrera hur textpuffarna kan se ut på SOLOs omslag. ”Relation: Allt män inte vill veta om dig”62 och ”Relation: Allt om otrohet”.63 Dessa två textpuffar visar en ganska typisk bild av SOLOs relationspuffar, det är mycket om komplicerad kärlek men också om hur man snärjer en man och vad man bör tänka på i relationer med män. Den första textpuffen är en ganska tydlig uppmaning på att man som kvinna måste tänka på vad man säger till en man och därmed också hur man bör bete sig.

5.5.3 Veckorevyn

  Diagrammet visar att det skett en successiv ökning av textpuffar om relationer och män på

Veckorevyns omslag under den undersökta tidsperioden. Antalet förekommande textpuffar

låg relativt jämnt under 2001 till 2005 för att sedan öka under 2007 och 2009.

Diagrammet visar även att Veckorevyn har en ganska varierad användning av textpuffar om relationer och män, tre textpuffar som är utmärkande och sedan en salig blandning.

Vanligast är komplicerad kärlek, tätt följd av hur man fångar en man och något på efterkälken kärlekstips. Några exempel kan illustrera hur textpuffarna kan se ut på

Veckorevyns omslag. ”Dags att göra slut? Testa dig själv!”64, ”Bara i VR! 14 singelkillar du kan dejta!”65 Och ”9 sätt att manipulera en man Så får du honom att göra exakt som du

                                                                                                               

(27)

vill”66 Uppfattningen av Veckorevyns relations- och mänpuffar är att det är tillför både att lära kvinnor hur de ska hitta en man, stärka dem när det inte funkar och samtidigt visa hur de ska göra i ett förhållande antingen för att kärleken ska hålla eller som i det sista exemplet, hur man ska göra för att få sin vilja igenom.

5.5.4 Förekomsten i samtliga tidningar

  Diagrammet visar tydligt att FRIDA har en överlägsen förekomst av relations- och mänpuffar på sina omslag. Medan det inte är en jättestor skillnad mellan SOLO och

Veckorevyn, och då bör återigen tilläggas att SOLO har nästan häften så många nummer som

de båda andra tidningarna.  

Utifrån de diagram som visades tidigare går det att se att FRIDAs vanligaste textpuffar handlade enbart om män, hur läsarna ska tyda män, vad män tycker och hur man fångar en man. Fånga en man och manligt perspektiv var vanliga textpuffar även hos SOLO, men inte i samma utsträckning, där hade även komplicerad kärlek och kärlekstips stort utrymme.

Veckorevyn var den tidning som fokuserade minst på männen, även om tips på att fånga en

man var vanligt förekommande. Precis som SOLO hade tidningen många puffar om komplicerad kärlek och kärlekstips.

En intressant notering är att den tidning med yngst målgrupp, FRIDA, hade flest textpuffar om relationer, vilket är intressant då många av deras läsare kanske inte haft ett seriöst

förhållande ännu. Detta kan visserligen vara en av anledningarna till att de skriver så mycket om just relationer och män. Även att männen är så viktiga för FRIDAs läsare är intressant att notera. Här kan verkligen idéer om att kvinnor existerar utifrån en manlig norm diskuteras.

                                                                                                               

(28)

5.6 Förekomst av textpuffar om kändisar

Diagrammet visar att FRIDA har ett överlägset antal textpuffar om kändisar på sina omslag.

SOLO har ungefär hälften så många textpuffar som Veckorevyn, fördelningen mellan

tidningarnas antal hade förmodligen varit mer lik om de hade haft samma antal nummer. Diagrammet visar även att det skett en lätt ökning av SOLOs textpuffar om kändisar från 11 textpuffar 2001 till 24 textpuffar 2005, efter det har antalet visserligen sjunkit ner till nästan samma antal som 2001. Både FRIDA och Veckorevyns staplar visar dock att de haft en lätt och successiv minskning av sina textpuffar om kändisar.

Förutom att kändisar har synts till i de kategorier som visats innan, har det naturligtvis förekommit många kändisintervjuer, andra kändisrubriker och även skvaller om kändisar på de tre tidningarnas omslag. Både SOLO och FRIDA har dessutom låtit kändisnamn stå på deras omslag, bara som en liten hint om vilka kändisar man kan hitta i tidningen.

Det som är intressant att lyfta upp i det här sammanhanget är kändisskvallret som var vanligt förekommande hos alla tre tidningar, journalistiken var inte långt ifrån Se & hörs. Bara för att illustrera detta fenomen, tas några textpuffar från varje tidning här upp som exempel. På FRIDAs omslag kunde man exempelvis hitta de här: ”Bildextra! Kändisarnas hemligaste hångelbilder”67, ”Big brother-Linda: Slampa eller gör hon allt för att bli känd?”68 Och ”Bildextra – stjärnornas fejkade skönhet!”69 Domen och tonen mot kändisarnas är

(29)

Hotel-Natachas bröstvårte-fiffel”.73 Som dessa textpuffar visar är det inte någon större skillnad på kändisskvallret i de tre tidningarna, det handlar om att avslöja, döma och hänga ut offentliga personer. Många av textpuffarna som berör kändisintervjuer innehåller även de starka citat för att locka till sig läsare, inte allt för sällan handlar de om bekännelser eller erkännande om sex.

6. Slutsatser

6.1 Svar på frågeställningarna

Hur använder sig respektive tidning av textpuffar och bilder för att locka till sig läsare?

Vad gäller bilderna på omslagen kan sägas att det endast, med få undantag, var kvinnor som poserade på omslagen. Det var nästan enbart kända personer, som poserade eller log och tittade in i kameran. De var antingen blonda eller icke-blonda och oftast påklädda, även om de kunde förekomma mer lättklädda bilder. Tidningarna kan därmed utifrån

gestaltningsteorin sägas framställa verkligheten som att idealtjejen eller kvinnan är känd.De är oftast påklädda, men ibland mer lättklädda, de poserar, ler och tittar in i kameran.74 I och med att tidningarna ger en bild av vad som är viktigt och oviktigt i våra liv och därmed inte heller lika viktiga i samhället.75 Som exempel kan tjejer eller kvinnor med affro ges

eftersom en det endast förekommer en kvinna med affro under de undersökta åren. Hos SOLO och Veckorevyn varierade färgskalan mellan färgglatt eller kombinerade färgskalor medan det hos FRIDA nästan uteslutande var färgglada omslag. FRIDA hade också mesta dels fler textpuffar än de andra två tidningarna, då de brukade ha mellan åtta till tio textpuffar eller ibland fler. SOLO hade under det första undersökta året nästan enbart mellan fem och sju textpuffar på sina omslag men under åren har det antalet ökat. Hos samtliga tidningar är det en ganska varierade pufftyper, men textpuffar med rubriker och underrubriker samt textpuffar med markerade ord kan ses som de vanligaste.

Vad anser tidningarna är av läsarvärde utifrån de textpuffar som syns?

Hos samtliga tidningar kan sägas att kändisar var av stort läsarvärde. Kändisar syns inte enbart i textpuffar om intervjuer utan genomsyrar även alla de andra kategorierna som återfanns på omslagen. Detta ger intrycket av att kändisar är något viktigt, men de blir också                                                                                                                

73  Veckorevyn,  omslag  19  (2005)  

(30)

personer som läsarna kan identifiera sig med och se upp till.76. Tidningarna visar att

kändisarna är viktiga och genom att gestalta, rama in sina tips utifrån kändisarna blir det lätt för läsarna att ta och vilja ta tills sig tipsen.77

Efter textpuffar om kändisar var FRIDAs vanligaste kategori mode och övrigt som vardera stod för 18 procent av tidningen totala antal textpuffar. Relationer och män var efter mode och övrigt den vanligaste kategorin. Det var intressant att se att männen hade så stort utrymme i denna kategori och här kan det verkligen diskuteras att kvinnor existerar utifrån en manlig norm. FRIDA tillrättavisar och berättar för sina läsare vad männen kan tänka tycka och vilja ha. Läsarna förväntas lyssna och lära.78

Hos SOLO och Veckorevyn var det däremot textpuffar om mode och i SOLOs fall även övrigt som var vanligast. Textpuffar om kroppen var den tredje vanligaste textpuffen hos både SOLO och Veckorevyn. Hos båda tidningarna stod kategorin för 12 procent av det totala antalet förekommande textpuffar. Veckorevyns vanligaste textpuffar inom kategorin var kroppsinformation och kroppens utseende. Hos SOLO var det däremot träning och dieter som var de mest förekommande. Här kan det vara intressant att lyfta upp

”spegelfenomenet”. Tipsen presenteras i tidningarna utifrån ett ”ideal-du”, följer du tipsen blir du ditt ultimata du och den tjej eller kvinna som är idealet i samhället, eller snarare som männen ska finna attraktiv. Budskapet tidningarna sänder ut här kan alltså sägs bygga på ett begär att begäras.79

Textpuffar om relationer och män var den kategori som förekom minst på SOLO och

Veckorevyns omslag, vilket är en intressant jämförelse med FRIDA där den var en av

vanligaste. En av de kategorier som förekom minst gånger på FRIDAs omslag var kroppen. Denna kategori var å andra sidan bland de vanligaste hos SOLO och Veckorevyn.

Sammanfattningsvis kan sägas att kändisar var en av de vanligaste kategorierna hos alla tre tidningar, det var även mode och övrigt. Veckorevyn och SOLO hade stort fokus på kropp och sex medan FRIDA hade ett större fokus på relationer och män.

Vilken förändring i textpuffarna går att se under den valda tidsperioden?

Den tydligaste förändring i textpuffarna som går att se är att textpuffar om kroppen ökar hos samtliga tidningar under undersökningsperioden. Både SOLO och Veckorevyn hade flest textpuffar om detta under 2005 till skillnad från FRIDA som hade flest antal 2009.                                                                                                                

76  Gripsrud,  Mediekultur,  s.31-­‐33  

77  Strömbäck,  Makt,  medier  och  samhälle,  s.  121   78  Hirdman,  Tilltalande  bilder,  s.  78  

(31)

Medan FRIDA har ökat sitt antal kroppspuffar successivt under tidsperioden har SOLO och

Veckorevyn gått från ett fåtal textpuffar i början av tidsperioden för att sedan öka relativt

kraftigt till 2005 och därefter gått tillbaka en aning.

De textpuffar som haft den intressantaste utvecklingen är dieter/träning, mat och träning som har ökat hos samtliga tidningar.

Antalet textpuffar om sex hade ökat hos både SOLO och FRIDA under de undersökta åren, medan Veckorevyn hade en mer jämn förekomst. Inom kategorin relationer och män höll sig

FRIDA på en jämn nivå, medan Veckorevyns antal ökade och SOLOs antal minskade. Här

gick alla tre tidningar åt olika riktningar vilket inte har skett i något annat fall, då åtminstone två tidningar brukar röra sig åt samma håll.

Vad gäller kategorin kändisar har tidningarna haft en ganska jämn förekomst. Däremot kan sägas att SOLO haft en liten och successiv ökning av antalet textpuffar om kändisar medan

FRIDA och Veckorevyn har haft en liknande motsatsförhållande, då deras antal successivt

har minskat en aning.

7. Reflekterande diskussion

När vi i under hösten började diskutera uppsatsämnen hade jag redan bestämt mig för att jag ville undersöka tidningar som riktade sig till en ung, kvinnlig publik. Tilltal, ideal och åsikter som sänds ut till unga tjejer och kvinnor har alltid intresserat mig. TV-programmet som nämndes i inledningen var startskottet i mina funderingar om mediernas och framförallt tjejtidningars påverkan på sin publik.

När jag väl hade börjat med min undersökning gick jag på högvarv. Jag pendlade konstant mellan förundran, chock, igenkännande från min egen tonårstid och upprördhet. Många gånger satt jag chockad och studerade omslagen inne på Kungliga biblioteket. Hur tänkte de när de skrev det här? När jag nu läste igenom SOLO och Veckorevyn, vid 21 års ålder, såg jag tidningarna med helt andra ögon än vad jag gjorde som femtonåring. Jag har erfarenheter och en mognad jag inte hade då, förr slukade jag tips som; ”Smalare lår, fastare rumpa? – Vi vet hur!”80

Visserligen riktar sig SOLO och Veckorevyn till unga kvinnor som är 18 och uppåt, men det var ändå de tidningarna jag och mina tjejkompisar läste i våra tidiga tonår. Det kändes ju så otroligt vuxet att få bläddra i Veckorevyn! De glamourösa kändisarna, de fina kläderna, tipsen man inte kunde vara utan och allt annat spännande som fanns att läsa.

                                                                                                               

(32)

Något som förundrade mig särskilt under undersökningens gång var den motsägelsen som fanns hos alla tre tidningar. Ena stunden gav man tips på hur läsarna skulle bli trygga med sina kroppar: ”Se hit snyggning! 8 av 10 tjejer har beachnoja… 3 steg som gör dig

bikinitrygg”81 till att i nästa stund ge tips på att komma i form: ”Slutspurt inför beach 2009! Fixa bikiniformen på två veckor […]”.82 Denna dubbelhet märks inte minst av när det handlar om kändisar och framför allt deras kroppar, kändisarna kommenteras om de är för smala, men även om de inte tillhör idealet.

FRIDAs dubbelhet märks av på ett annat sätt, tidningen kunde ena stunden ge sextips som:

”Farorna med sommarsex”83 och i den nästa ha en artikel om att ”FRIDA träffar världens gulligaste djurungar”84 eller ha en intervju med en ung skådespelerska som gjort sig känd genom Disney channel. FRIDA visar upp två sidor här, en sida som riktar sig till en tydlig yngre publik, 17-åriga tjejer kanske inte är lika insatta i Disney channel som en 13-årig tjej. Den andra sidan riktar sig däremot till den 17-åriga tjejen med sextips, kropptips och skönhetstips, vilket kanske inte lämpar sig lika mycket för den 13-åriga tjejen.

En sak som känns välbekant med tidningar som vänder sig till tjejer och kvinnor i alla åldrar är tipsen, så-blir-du, så-får-du och så vidare. Av ren nyfikenhet valde jag vid ett tillfälle att följa upp en textpuff som jag hittade på Veckorevyns omslag, det var från nr 1 2001 och därmed bland de första omslag som jag undersökte. Textpuffen löd något i stil med ”7 bästa knepen för att bli känd”, jag bläddrade fram artikeln som textpuffen stod för och tappade hakan. Artikeln var långt ifrån vad jag hade väntat mig. För att jag skulle bli känd skulle jag antingen hångla med en kändis, plastikoperera mig eller varför inte vara med i en dokusåpa. Jag försökte förstå varför man tipsade unga kvinnor att operera sig för att bli kända. Finns det verkligen inget annat sätt att bli känd och blir man verkligen känd av att operera sig? Detta exempel tycker jag visar på att utsidan, textpuffarna i det här fallet inte säger allt om själva innehållet. Det hade därför varit intressant att undersöka hur väl textpuffarnas innehåll stämmer överens med det innehåll som återfinns i tidningarna.

Tidningarna erbjuder en uppsjö av tips om både det ena och det andra. Den ultimata guiden, de bästa tipsen, tipsen du inte kan vara utan. Tidningarna intar här rollen som en allsmäktig vetare, som kan göra ditt liv perfekt, men de uttrycks från någon, eller snarare något, som läsaren kan se som en vän eller storasyster, någon man litar på och som utgår från att vilja

                                                                                                               

(33)

ens bästa.85 Här blir jag fundersam, vill tidningarna ens bästa om de ständigt ger tips på hur läsarna ska bli bäst, är inte läsarna redan den bästa kopian av sig själv? Eller lockas de av tanken av den glamourösa tillvaron som tidningen erbjuder dem, som är inom räckhåll bara de följer tipsen som anges? Det är en svår fråga, som jag ännu inte hittat svaret på. Men jag tycker det var en upplyftande upptäckt att Veckorevyn och även så smått de andra två

tidningarna började med fler och tydligare åsikter som sa motsatsen. Att du duger som du är, du behöver bara inse det själv först

                                                                                                               

(34)

Käll- och litteraturförteckning

Tryckta källor

FRIDA, 2001, 2003, 2005, 2007 och 2009 SOLO, 2001, 2003, 2005, 2007 och 2009 Veckorevyn, 2001, 2003, 2005, 2007 och 2009

Litteratur

Ambjörnsson, Fanny, Genus, klass och sexualitet bland gymnasietjejer (Stockholm 2004) de Beauvoir, Simone, ”Det andra könet”, i Axplock ur idéhistorien. II Kant till Lyotard (Stockholm 2006)

Ekman, Karin, Var så god – makt, kön och media (Stockholm 1998)

Eliasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik & Wängnerud, Lena, Metodpraktikan.

Konsten att studera samhälle, individ och marknad (Stockholm 2007)

Gripsrud, Jostein, Mediekultur. Mediesamhälle (Göteborg 2011)

Hirdman, Anja, Tilltalande bilder. Genus, sexualitet och publiksyn i Veckorevyn och Fib

aktuellt (Stockholm 2002)

Strömbäck, Jesper, Makt, medier och samhälle. En introduktion till politisk kommunikation (Stockholm 2009)

Internet

Bonnier tidskrifter: http://www.bonniertidskrifter.se/varumarken/kvinna-­‐ livsstil/VeckoRevyn/  (2012)  

FRIDA:  http://www.frida.se/page.php?id=107  (2012)   SOLO:  http://solomag.se/om-solo/ (2012)

Kandidatuppsatser

Andersson, Natalie C, ”Bilder och förebilder”, Södertörns högskola (2010)

Texthäfte

(35)

Bilagor

1. 2001

Tidningar

Frequency FRIDA 2001 Valid Kvinnligt kön 24

Både och 2 Total 26 SOLO Valid Kvinnligt kön 11 Veckorevyn Valid Kvinnligt kön 24 Manligt kön 1 Både och 1 Total 26 Tidningar Frequency FRIDA Valid Blond 11

Icke-blond 9 Icke-blond och

(36)

Total 26 SOLO Valid Känd 11 Veckorevyn Valid Känd 26 Tidningar Frequency FRIDA Valid Ler 3

Akimbo 9 Ler och poserar 12 Ler och akimbo 1 Akimbo och

poserar 1 Total 26 SOLO Valid Ler 1 Akimbo 8 Ler och poserar 2 Total 11 Veckorevyn Valid Ler 3 Akimbo 8 Ler och poserar 12 Akimbo, poserar

och ler 3 Total 26 Tidningar

Frequency FRIDA Valid Tittar in i

kameran 24 Tittar åt ett annat håll 1 Flera personer på omslaget med olika blickriktningar 1 Total 26 SOLO Valid Tittar in i

kameran 11 Veckorevyn Valid Tittar in i

kameran 25 Flera personer på omslaget med olika blickriktningar 1 Total 26 Tidningar Frequency FRIDA Valid Mellan fem och

sju puffar 12 Mellan åtta och

tio puffar 14 Total 26 SOLO Valid Mellan fem och

(37)

Mellan åtta och tio puffar

3 Total 11 Veckorevyn Valid Mellan en och

fyra puffar

1 Mellan fem och

sju puffar

22 Mellan åtta och

tio puffar 3 Total 26 Tidningar

Frequency FRIDA Valid Färgglatt 20

Kombinerad

färgskala 6 Total 26 SOLO Valid Icke-färgglatt 1 Färgglatt 2 Kombinerad

färgskala

8 Total 11 Veckorevyn Valid Färgglatt 14

Kombinerad

färgskala 12 Total 26 Tidningar Frequency FRIDA Valid Övervägande

rubriker och underrubriker 6 En kombination av olika pufftyper 20 Total 26 SOLO Valid Övervägande

rubriker 1 Övervägande rubriker och underrubriker 7 En kombination av olika pufftyper 3 Total 11 Veckorevyn Valid Övervägande

(38)

2. 2003

Tidningar

Frequency FRIDA Valid Kvinnligt kön 19 Manligt kön 4 Både och 2 Total 25 SOLO Valid Kvinnligt kön 12 Veckorevyn Valid Kvinnligt kön 26 Tidningar Frequency FRIDA Valid Blond 13 Icke-blond 10 Affro 1 Blond och

(39)

poserar Ler och akimbo 3 Akimbo, poserar och ler 1 Total 26 Tidningar Frequency FRIDA Valid Tittar in i

kameran 22 Tittar åt ett annat håll 2 Flera personer på omslaget med olika blickriktningar 1 Total 25 SOLO Valid Tittar in i

kameran 12 Veckorevyn Valid Tittar in i

kameran 24 Tittar åt ett annat håll 2 Total 26 Tidningar Frequency FRIDA Valid Mellan fem

och sju puffar 4 Mellan åtta

och tio puffar 19 Fler än tio

puffar

2 Total 25 SOLO Valid Mellan åtta

och tio puffar 8 Fler än tio

puffar

4 Total 12 Veckorevyn Valid Mellan fem

och sju puffar 20 Mellan åtta

och tio puffar 6 Total 26 Tidningar

Frequency FRIDA Valid Färgglatt 17

Kombinerad

färgskala 8 Total 25 SOLO Valid Färgglatt 8

Kombinerad

färgskala 4 Total 12 Veckorevyn Valid Färgglatt 15

Kombinerad

färgskala 11 Total 26 Tidningar

Frequency FRIDA Valid Övervägande

Figur

Updating...

Referenser

Updating...

Relaterade ämnen :