Institutionen
för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Självständigt arbete, 15 hp
”Kila iväg och vila”
En kvalitativ studie om
förskollärares förhållningssätt
till vila och återhämtning
i förskolans miljö
Anna Östman Ahlberg
Jessica Mandahl
Handledare: Johan Wickström Examinator: Pia-Maria Ivarsson
Sammanfattning
Syfte med denna studie var att undersöka några förskollärares syn på vila och
återhämtning, samt studera vilka delar av den fysiska miljön som står i relation till vila och återhämtning på avdelningen. Metoderna som vi använt oss av är kvalitativa intervjuer med förskollärare och observationer av den fysiska miljön på de avdelningar som förskollärarna intervjuades. Vi har i studien utgått ifrån Bronfenbrenners
utvecklingsekologiska modell som innefattar olika nivåer om barnets närmiljö. Det innehåller micro-, meso-, exo-, makro- och kronosystemet. De huvudsakliga resultat i studien som framkommer är att förskollärarna ser vila som viktig och att förskollärarna resonerar om att barnen är i behov av fler möjligheter till vila och återhämtning. Utifrån studien resultat visas det att vila ofta organiseras på olika sätt efter lunchen. Det kan ske i form av sagostund eller andra lugna aktiviteter. Resultatet visar på att en daglig
kommunikation med vårdnadshavare är av stor betydelse i förhållande till vila och återhämtning. Resultatet visar även att det fanns varierande platser där förskollärarna organiserar för barns möjlighet till vila och återhämtning i verksamheternas miljöer. Det framkommer även i intervjuerna med förskollärare att de beskriver hinder för vila och återhämtning i miljön.
Innehåll
1.Inledning ... 4
2. Bakgrund ... 5
3. Syfte och forskningsfrågor ... 8
4.Forskningsläge ... 9
4.1. Vilan som omsorgsaktivitet ... 9
4.2. Barnsyn och miljö ... 10
4.3. Vad innebär vila?... 11
4.4. Vila och omsorg ... 11
5. Teoretisk utgångspunkt ... 12
5.1. Beskrivning och val av teori ... 12
6. Metod och material ... 13
6.1. Metod och datainsamling ... 13
6.3. Databearbetning och analysmetod ... 15
6.4. Reflektion över metoden ... 15
6.5. Reliabilitet och Validitet ... 15
7. Resultat och analys ... 17
7.1. Översikt av förskolorna ... 17
7.2. Delstudie 1 - Förskollärarnas syn på vila och återhämtning ... 19
7.3. Förskollärarnas helhetssyn på vila och återhämtning ... 19
7.4. Vilka uttryck för att vila och återhämta sig kan förskollärarna se hos barnen? ... 20
7.5. Delaktighet och inflytande i vila och återhämtning ... 21
7.6. Eventuella förändringar av vilan ... 23
7.7. Det viktiga samarbetet och kommunikationen med hemmet/vårdnadshavarna ... 23
7.8. Begreppet vila i förskolans uppdrag Lpfö, 2018 ... 24
7.9. Behöver barnen fler stunder för vila och återhämtning? ... 25
7.10. Delstudie 2 - Miljöerna som observerats ... 26
7.11. Rummen och möbleringen av miljöerna ... 26
7.12. Hinder i miljöerna ... 28
7.13. Utomhusmiljön ... 28
8. Diskussion och konklusion ... 29
8.1. Diskussion ... 29
8.2. Konklusion ... 31
9. Referenslista ... 32
Bilaga 2. Kvalitativ intervju och observation av miljön information ... 35 Bilaga 3. Intervjufrågor om vila och återhämtning i förskolan ... 36 Bilaga 4. Observationsmall om miljön ... 38
1.Inledning
Denna studie är genomförd av två blivande förskollärare som under vår utbildning har utvecklat ett intresse för vikten av vila och återhämtning i förskolan. Vi har den
gemensamma uppfattningen att möjligheten till vila och återhämtning är viktigt för både barn och vuxna. I en inspirationsbok med olika metoder för att må bra i förskolan lyfter Ylva Ellneby förskolans miljö och hur den kan inspirera till vila eller aktivitet. Hon menar även att miljön är det som ramar in verksamheten (Ellneby, 2011, s.7). Författarens avsikt med boken blir att ge pedagoger många olika verktyg såsom massage, yoga, mindfulness, musik, rörelse och lek. Detta för att ge barn och pedagoger avstressande aktiviteter och få balans mellan aktivitet och vila. Under kursen rörelse och hälsa blev vi introducerade i olika metoder att lära barnen om att varva ned efter fysisk aktivitet. Enligt vår uppfattning planeras det sällan kontinuerligt för lugna aktiviteter inom vila och återhämtning där fokus är att varva ned och ladda om för nästa aktivitet.
Vi har under våra VFU (verksamhetsförlagda utbildningar) ibland upplevt att när barnen blir äldre i förskolan, ökar också kraven och utmaningarna av vad barnen ska orka med under dagen. Leif Strandbergs artikel Att vila lyfter vikten av att behöva vila. Författaren menar att den rytm som finns mellan vila och aktivitet är någonting som vi behöver lära oss. Att få fungerande sovvanor är en del av detta (Strandberg, 2015). Med begreppet vila i denna studie innebär inte enbart att sova utan att barnen ska ges möjlighet till att ta en paus mellan aktiviteterna.
Vi anser att förskollärarnas syn på vila också kan påverka miljön där vila och återhämtning sker samt hur den organiseras för. Vi anser att i uppdraget som blivande förskollärare ingår det att ha en helhetssyn som innefattar att stödja barnen i samspelet, leken och lärandet för att skapa balanserade förutsättningar i den dagliga verksamheten. Många barn vistas i förskolans miljö många timmar om dagen och växlar där mellan många olika
undervisningsmoment och aktiviteter. Vi har upplevelsen att många barn idag är en del av en stressad vardag. Utöver vistelsen i förskolan ingår barn i olika sociala sammanhang tillsammans med familj, vänner samt fritidsaktiviteter. Under våra VFU- perioder har vi kommit i kontakt med flera olika förskolors rutiner och förskollärares förhållningssätt till vila och återhämtning. Vi har upplevt att barnen gavs möjligheten till vila eller
återhämtning genom olika former av vila efter lunch. Detta skapade nyfikenhet om hur man som förskollärare kan ge barnen möjlighet till vila och återhämtning i förskolans lokaler samt hur det kan variera mellan förskolorna. Under våra VFU- perioder upplevde vi att det behövs mer tid för aktiviteter med strategier som bidrar till återhämtning för barnen som inte deltar på sovvilan. Detta så att de orkar med dagen, då barngrupperna kan vara stora och det är många planerade aktiviteter som ska hinnas med.
Delstudie ett grundar sig på kvalitativa intervjuer med några förskollärares syn på vila och återhämtning. Resultatet och analysdelen är skriven av Anna Östman Ahlberg. Delstudie två handlar om vila och återhämtning kopplat till de fysiska miljöerna vi har observerat i anslutning till de intervjuade förskollärarnas avdelningar. Resultatet och analysdelen är skriven av Jessica Mandahl. Övriga stycken har vi skrivit gemensamt.
2. Bakgrund
I följande avsnitt sätts vår undersökning in i ett samhälleligt samt förskolepedagogiskt sammanhang.
Barnkonventionen blev lag i Sverige den 1 januari 2020 (Skolverket, 2020). I artikel 31 uppmärksammas begreppet vila. “Konventionsstaterna erkänner barnets rätt till vila och fritid, till lek och rekreation anpassad till barnets ålder [...]” (Barnkonventionen. FN:s konventionen om barnets rättigheter. UNICEF Sverige). Barnkonventionens olika artiklar tydliggör vad barn idag har rätt till i deras utbildning och vardagsliv. I förskolans läroplan står det att den goda miljön tillsammans med vistelsetiden även ska innebära en balans mellan aktiviteter och vila. Detta skaäven ta hänsyn till den tiden som barnen vistas på förskolan (Lpfö, 2018, s.7). Vi har under inledningen av vår studie spekulerat i vad det innebär i praktiken och vardagen med denna balans mellan vila och aktivitet i förskolan. Förskolans utbildning ska vara trygg, lärorik och rolig för barnen. Det handlar även om att ha en helhetssyn på barns behov så att ”omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet” (Lpfö, 2018, s.7). Det finns flera rutiner i förskolans vardag där omsorg och lärande blir en helhet. Ser förskollärarna att de tillfällen under dagen då barnen kan vila och återhämta sig är kopplade till såväl omsorg som lärande?
Då vi gjorde en jämförelse av läroplanen reviderad 2016 och den nya läroplanen 2018, fann vi att läroplanen 2018 visar på begreppet vila två gånger. Från att i läroplanen reviderad 2016 belysas enbart en gång under förskolans uppdrag så har begreppet vila i läroplan 2018 skrivits in under mål och riktlinjer för förskolan. Det står där att
”Förskollärare ska ansvara för att varje barn erbjuds en god omsorg med balans mellan aktivitet och vila” (Lpfö, 2018, s.15). Vi upplever att användandet av begreppet kan verka aningen sparsamt i jämförelse med till exempel andra begrepp som är kopplade till lärande. Ytterligare ett begrepp från läroplanen som vi ansåg vara relevant i och med vila och barnens hälsa är begreppet välbefinnande. Detta har även ökat i den nya läroplanen
reviderad 2018. Begreppet välbefinnande i den nya läroplanen för förskolan upprepas. Det begreppet har ökat från att nämnas tre gånger i läroplanen från 2016, till att det finns skrivet åtta gånger i den nya läroplanen 2018. Detta visar på hur den nya läroplanen 2018 bland annat förtydligar förskollärarens ansvar för att tillsammans med arbetslaget planera och genomföra omväxlande aktiviteter.
Osnes, Skaug & Eid Kaarby visar på att begreppet hälsa förknippas med motorik, kroppsuppfattning och koordination. De förklarar även hur media tar upp att barn och vuxna utför för lite fysisk aktivitet samt har ohållbara kostvanor som kan leda till ohälsa. Vilket har lett till att det nationellt rekommenderas utifrån hälsofrämjande arbete och prioriteras i förskolan. Författarna menar att förskolan har en viktig roll i både fråga om kost och fysisk aktivitet (Osnes, Skaug & Eid Kaarby, 2012, s.19–20). Vi har
uppfattningen att hälsa är ett brett begrepp där vi anser att vila och återhämtning kan ingå i begreppet, men där balansen är viktig för barnen att lära sig. Ellneby beskriver hur lite stress kan vara av nytta för att utvecklas. Reaktioner på stress visar sig olika hos barn och vid för mycket stress kan medföra att barnen får sömnproblem, svårt att koncentrera sig och på så vis leda till ohälsa. Själva ordet stress förklaras med att kroppen får starka
reaktioner som sätts i gång vid en belastning eller vid en upplevelse som kan påträffas både negativ eller positiv (1999, s.15). Barnen har sina varierande levnadsvillkor, samt
erfarenheter med sig till förskolan och de vistas där olika långa dagar. Det är viktigt att förskollärare som arbetar i förskolan har ett bra samarbete med hemmet och
vårdnadshavarna. Ulla Waldenström beskriver hur barn idag upplever mer stress än förr och att många barn som vistas på förskolorna är där mer än heltid. Vilket förklaras att barnen är där längre arbetsdagar än vad deras vårdnadshavare har. Författaren visar på Göteborgsstudien som dokumenterade om hur personalen upplevde trötthet av ljuden i förskolans verksamhet. Där framkom att många pedagoger upplevde sig mentalt trötta med huvudvärk, spänningar, irritation samt att de hade koncentrationssvårigheter
(Waldenström, 2014,s.54-55 och s.134). Genom att ta del av förskollärares syn på vila och återhämtning kan vi även få en uppfattning av miljöns betydelse för att främja en lugnare och stressfri atmosfär för att både förskollärare och barn ska få möjlighet till vila och återhämtning. Verksamheten i förskolan är en mötesplats som innefattar barngrupper av varierande sammansättning och olika behov.
I statistik som skolverket gjort år 2019 så var det 522 000 barn inskrivna i förskolan (Skolverket, 2020). Pramling Samuelsson, Williams & Sheridan beskriver i sin artikel vad intervjuade förskollärare har uttryckt för olika möjligheter och hinder. Detta i fråga om att arbeta utifrån läroplanen relaterat till storleken på barngruppen. Att behöva ändra sitt arbetssätt, organisera och dela in barnen i grupper under delar av dagen samt ha en tydlig struktur är något de behöver göra i en stor barngrupp. Att barnen delas in i grupper är främst för att kunna ha möjlighet att arbeta med läroplanens olika målområden (2015, s.10). Vi har inför vår studie resonerat i möjligheten för att barn kan vila även står i förhållande till den rumsliga organisationen och miljön i verksamheten. Därför har vi observerat den fysiska miljön och ställt frågor till förskollärarna som berör hur den används för vila och återhämtning. Förskollärarna har ett komplext uppdrag där
barngrupperna kan vara stora och detta kan eventuellt medföra att man som förskollärare inte hinner se alla barns behov och ha ett arbetssätt som främjar barns vila och
återhämtning mellan olika aktiviteter som ska hinnas med. På skolverket finns stöd i arbetet bland annat för att arbeta med hållbar utveckling och rörelse och hälsa. I detta sammanhang lyfts att rörelse för mindre barn ofta är vad som betonas men att vila och att återhämta sig är lika viktigt kopplat till läroplanen och förskolans uppdrag.Redan i
förskolan behöver barnen lära sig att återhämta sig och att koppla av. De frågor som
förskolläraren bör ställa sig är hur den pedagogiska miljön ser ut och hur vila erbjuds. Samt om miljön ger en balans mellan rörelse och avkoppling och var barnen kan vara ifred (Skolverket, 2020). Både förskolans läroplan och tidigare forskning verkar alltså peka på att vila och återhämtning har betydelse för barns välbefinnande och lärande. Vi reflekterar över förskollärarnas förhållningssätt och syn på vila och återhämtning i sin barngrupp, samt hur synen på begreppen omsorg och lärande kan relateras till vila och återhämtning. Karin Hjälmeskog m fl visar på att inom forskning betonar man begreppet educare, med dess helhetssyn där omsorg och lärande fått en sammansättning som inte skiljs åt. Författaren menar att detta är en modell som framhävs i nordiska länders
förskoleutbildningar (Hjälmeskog m fl, 2020, s. 181).
Det är förskollärarna som har det pedagogiska uppdraget att tolka läroplanen och att omsätta dessa aktiviteter i praktiken, samt att ha gott samarbete med hemmet. Vi fann det därför även intressant att få ta del av hur pedagogernas syn på vila och återhämtning kan se ut i förhållande till alla barnens behov och rutiner som kommer med från hemmets miljö. Därav ville vi samtidigt få ta del av hur pedagogerna för vidare informationen om barnens vila och återhämtning i förskolan till barnens vårdnadshavare. David Edfelt upplyser om mötet med föräldrar och stödjande insatser, att man ska ha samma bild av barnet.
Författaren menar att barnen kan vara olika i när det gäller rutiner för sömn och mat i hemmets miljö (Edfelt, 2019, s.205). Vi har förståelse för att möjligheten att anpassa verksamheten efter varje barns behov naturligtvis är komplicerad. Det är troligen barnen som anpassar sig till förskolans rutiner och verksamhet när det kommer till vila. I och med detta blir det intressant för oss att specifikt få ta del av förskollärarnas förhållningssätt till barns vila och återhämtning, samt hur den organiseras i förskolans miljö.
3. Syfte och forskningsfrågor
Syftet med vår studie är att undersöka några förskollärares syn på vila och återhämtning, samt studera vilka delar av den fysiska miljön som står i relation till vila och återhämtning på avdelningen. Genom denna studie vill vi ge ett mindre bidrag till att uppmärksamma hur några verksamma förskollärare ser på vila och återhämtning i verksamheten. Vi har utgått från forskningsfrågorna nedan i vår studie. Forskningsfrågorna är indelade med två frågor till varje delstudie.
• Hur resonerar förskollärare kring vila och återhämtning?
• Vilka olika förhållningssätt beskriver förskollärarna när de talar om vila och återhämtning i verksamheten?
• Vilka delar av de fysiska miljöerna, inomhus och utomhus kan användas för att främja barnens möjligheter till vila och återhämtning?
• Vilka hinder kan finnas i samband med vila och återhämtning i inomhus- och utomhusmiljön?
4.
Forskningsläge
I detta avsnitt presenteras tidigare forskning utifrån ämnet vila och återhämtning. Vi kommer även lyfta forskning kring omsorg, hälsa, stress, barnsyn, miljö, delaktighet och inflytande. Det finns begränsad forskning som berör våra frågeställningar. I början av vårt sökande efter forskning hittade vi en hemsida som riktar sig till personal som arbetar inom förskolans verksamhet www.forskoleforum.se På detta forum fann vi flera relevanta artiklar. Därefter använde sökvägar via Universitetets bibliotek. Sökorden vi använde oss av var Förskol* AND Miljö, vi hittade då en forskningsöversikt. I den litteraturen skriver författaren om en doktorsavhandling som berör förskolorsmiljö. Därefter använde vi sök- och skrivguiden inom utbildningsvetenskap och pedagogik där Libris valdes. I denna sök- och skrivguide använde vi oss av sökord som Förskol* AND Vila*. Där fann vi en
licentiatuppsats. Vi har valt att särskilt lyfta en licentiatuppsats och en doktorsavhandling som vi anser vara mest relevanta för vår studie.
4.1. Vilan som omsorgsaktivitet
Sofia Grunditz har skrivit en licentiatuppsats om små barns vila i förskolan. Författaren har en barndomssociologisk utgångspunkt där små barns sociala deltagande under vilan, samt hur den organiseras i förskolan som vardagsaktivitet är syftet med studien. Författaren har funnit att inom området barns deltagande i vilan, samt inom vila i förskolan finns det förhållandevis lite forskat kring. Metoden som författaren har använt är att vara på plats i verksamheten med avsikten att inta barnens värld och dokumentera det med
videoinspelningar. Författaren förklarar i avhandlingen hur hon utgått från ett schema som löper från innan lunchen till eftermiddagen, där vila är huvudaktiviteten. Vilket även innebär att inte alla barn sover hela tiden av vilan. Förberedelserna börjar med att en pedagog bäddar samt gör iordning vilorummet innan lunchen. Vilan avslutas när sista barnet kommer upp från vilan. När barnen somnat turas pedagogerna om att gå på rast, men det är alltid en pedagog kvar i närheten som har koll på de vilande barnen. Författaren fann även att vilan är en rutin som barnen aktivt håller levande. Det visar sig i studien att vilan är en omsorgsaktivitet som handlar om mer än att barnen sover. Vilan visade sig även vara en aktivitet i förskolan som inte enbart var gemensam i barngruppen utan även att barnen har sina personliga saker och behov som pedagogerna tillgodoser. Genom att alla deltagarna under vilan visar på kroppsliga och verbala handlingar, synliggörs både
pedagogernas och barnens kunnande om aktiviteten vila och dess rutiner (Grunditz, 2013). Vi menar att i Grunditz studie belyses vila i förskolan inte enbart som en aktivitet där barnen sover efter lunchen, utan att vila innebär en aktivitet för barn och förskollärare som även har förberedelser och rutiner. Denna avhandling har varit betydande för oss i vår studie med dess utgångspunkt om att vila är en vardagssituation i förskolan och med inriktningen på förskollärarnas syn och förhållningssätt till vila. Det som är relevant är att Grunditz studie utgår från en vardagsaktivitet i förskolan och detta visar på att man kan
titta på andra områden än små barns lärande mot ett specifikt strävansmål i läroplanen. Denna licentiatuppsats inspirerade oss till att veta mer om förskollärarens förhållningssätt till de äldre barnen i förskolan som inte medverkar på sådan traditionell vila.
4.2. Barnsyn och miljö
Christian Eidevald och Agneta Wallander visar på att synen man har på barnet även påverkar miljön. Utformningen av miljön skapas och ordnas utifrån vilken syn samt avsikt som finns beroende på vilka som vistas i miljön samt vad miljön har för
användningsområden. Författarna lyfter begreppen being och becoming, där becoming syftar till en barnsyn där barnet ska bli något som de ännu inte är. Förskolan har i
begreppet becoming en roll där barnen förbereds för skolgången och att bidra i samhället. I motsats till detta så syftar being till här och nu. En barnsyn där barndomen är värdefull här och nu. Något som lyfts är being och becoming med dess olika syn och att de i
verksamheten behövs båda synsätten. I den pedagogiska miljön behövs synsätt som utgår från här och nu och att barnen förbereds för framtiden och samhället (2016, s.37-38). Åberg & Taguchi menar att hur förskolans miljö ordnas av pedagogerna, också talar om vilken uppfattning som finns om barnen och deras lärande på förskolan (2018, s.31). Barnsynen blir relevant med tanke på pedagogernas syn på vila och återhämtning och hur miljöerna ser ut samt förändras.
Elisabeth Nordin-Hultman har jämfört svenska och engelska förskolors miljö i sin
avhandling. Detta i fråga om den pedagogiska miljön och hur den organiseras för rumsligt, material och är ordnad i tid och rum eller regleras. Där lyfts hur den svenska förskolans miljö har haft anvisningar utifrån styrande dokument genom tiderna. Miljön i förskolan skulle efter Barnstugeutredningen sträva mot att vara planerad utifrån barnens
aktivitetsmöjligheter och där ingick även anvisningar om hur möbleringen skulle se ut. Detta förklarar författaren med en strävan att komma ifrån den hemlika miljön till en mera verkstads-pedagogisk miljö. I avhandlingen utgår författaren från ett postmodernt
perspektiv där postmodernitet innebär att den moderna människan synliggör och skapar förståelse i det nya som sker utifrån redan bekanta teorier. Författarens syfte är att bidra med att se miljön i andra perspektiv så att olika arbetssätt och sätt att handla så att barns olikheter ryms. De olika rummen i förskolan kan ha varierande utformning och material. Författaren menar att hur det pedagogiska rummet är utformat också är bundet till barnsyn, hur barn är och hur dom bör vara samt hur de uppfattas. Resultatet visar att i de svenska förskolorna finns det sparsammare med material för att skapa och det var placerat så att barnen inte kunde nå det. Vilket ledde till att det inte användes så ofta. Däremot fanns material för att barnen kunde ha rörelseaktiviteter inomhus i de svenska förskolorna (Nordin-Hultman, 2004). Det vi fann intressant med studien var att få ta del av att miljön kan variera beroende på förskollärarnas barnsyn och förhållningssätt. Att förskolans rum kan variera i material och utformning på de olika förskolorna, samt användningsområde kring de pedagogiska miljöerna.
4.3. Vad innebär vila?
I vår inledning och tillsammans med tidigare forskning skriver vi om hur vi ser på
begreppet vila och att det inte enbart innebär att sova, utan att barnen ska ges möjlighet till att ta en paus mellan aktiviteterna. Svenska nationalencyklopedin definierar vila med att “inte vara i verksamhet” samt att “återvinna krafter” (Nationalencyklopedin, 2020-10-16). Fanny Davidsson visar på barnets rätt till vila och att vilan ser annorlunda ut för de äldre barnen. De flesta förskolor anordnar vilan efter lunchen detta för att barnen ska få samla energi för det som sker på eftermiddagen vilket även sker av praktiska skäl för till exempel pedagogernas raster och scheman ska fungera. Davidsson upplyser om de små barnens vila och förklarar det som en daglig aktivitet. Denna dagliga aktivitet ger barnen möjlighet att skapa samspel mellan barnen men även mellan barnen och pedagogerna. Det finns möjlighet till en plats att komma till ro, en aktivitet där de kan reflektera tillsammans, skapa fantasier samt styrka varandra. Författaren förklarar att vilan innehåller ofta en sagostund, där barnen antingen lyssnar på en saga som läses av en pedagog eller lyssnar till en inspelad saga. Även att ge varandra massage, titta på en film eller andra
avslappningsövningar kan ingå i vilan. Vissa förskolor anordnar vilan i ett annat rum där belysningen är dämpad med madrasser, kuddar och filtar. Det finns även andra förskolor som anordnar sin vila utomhus eller i samma rum som andra pedagogiska aktiviteter anordnas (Davidsson, 2020, s.132–133). Detta ger oss en insyn i att många olika
verksamheters vila kan variera i rutiner för de äldre barnen. Det väcker funderingar kring hur vilan anordnas för de äldre barnen i den fysiska miljön i verksamheterna.
4.4. Vila och omsorg
Johansson & Pramling Samuelsson utgår från att omsorg är en väsentlig del av
pedagogiken och lyfter omsorgsbegreppet med en etisk och pedagogisk aspekt i en studie av måltiden i förskolans miljö. Detta genom att man engageras av någons upplevelse eller behov och inte ser förbi det. De poängterar att forskare tidigare har vidareutvecklat begreppet omsorg till att innebära lyhördhet för någon annans perspektiv och stödja så att den man riktar sin omsorg mot ges stöttning bortom situationen så att kompetensen kan öka. Med ett sådant synsätt på omsorg blir det också ett förhållningssätt och del av
pedagogiken (Johansson & Pramling Samuelsson, 2001, s. 87–88). Inom didaktiken skriver även Hjälmeskog m.fl. om två separata uppfattningar av omsorg i förskolan där den första skulle kunna handla om att pedagogerna enbart byter blöjor, ser till så barnen vilar och äter mat allt efter barnens behov. Det andra sättet som författarna förklarar är en bredare
förståelse där omsorg inte ses som en service utan ett tillvägagångssätt samt ett sätt att vara i förhållande till andra (2019, s.182–183). Även Gunilla Halldén belyser begreppet educare med att omsorg alltid är relaterat till lärandet (2007, s.60). I denna studie om vila och återhämtning i förskolan utgår vi från omsorgsbegreppet med en bredare betydelse som liknar det ovan beskrivna, att omsorg och lärande är integrerat samt där omsorg också är ett
sätt att förhålla sig till andra. Vi reflekterar över att pedagogerna kan förhålla sig till vikten av att barn får vila på olika sätt utifrån detta.
5. Teoretisk utgångspunkt
I det här avsnittet redogörs det teoretiska perspektiv i vilket studien har sin utgångspunkt. Stycket innehåller en redogörelse av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell med fyra nivåer samt vårt val av teori. Detta med hjälp av Hwang & Nilsson beskrivning av teorin samt Pia Björklids förklaring av en femte dimension av Bronfenbrenners modell.
5.1. Beskrivning och val av teori
Philip Hwang & Björn Nilsson lyfter Urie Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell med sina fyra nivåer är den av betydelse för bland annat barns lärande och utveckling. Med Bronfenbrenners modell kan man se kopplingar mellan individen och samhället. I
modellen finns fyra nivåer. Författarna beskriver den första nivån som kallas
Microsystemet med att det är närmiljön som påverkar barnet, det är miljöer som barnets hem, barnets skola eller barnet kompisar som påverkar individen. Fortsättningsvis följer Mesosystemet vilket författarna förklarar som kopplingar som sker mellan de olika miljöerna. Det kan vara samverkan mellan förskolan och hemmet eller mellan förskolan och kompisar. Den tredje nivån som förklaras är Exosystemet, det kan förklaras med att det är faktorer som berör barnet men det är sådant som inte barnet kan styra över. Det kan vara vårdnadshavarnas arbeten, vilken förskola som barnet ska gå på eller att individen inte kan påverka kommunens politik. Det är de relationer och aktiviteter i närmiljön som indirekt påverkar barnet. Den sistnämnda nivån Makrosystemet menar författarna är de allmänna dragen i samhället där barnen lever i. De allmänna dragen kan vara skolpolitik,
familjepolitik eller kulturella synpunkter (Hwang & Nilsson 2011, s. 71-72). Även Pia Björklid lyfter Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell och förklarar den som ett sätt att ge struktur för de olika miljöer barn kommer i kontakt och samspelar med. Detta som ett perspektiv inom forskning och ett verktyg att analysera barns lärandemiljö i olika sammanhang. Författaren förklarar även om ett system som innefattar tids- eller historisk dimension som kallas kronosystemet, vilket är det femte systemet. Detta förklaras med att det är relationer som ger den psykosociala utvecklingen möjlighet till att varieras över tid. Denna variation gäller den enskilde individens upplevda tid samt den gemensamma tiden med andra (2005, s.32).
För att beskriva förskollärares syn på vila och återhämtning samt studera hur miljöns utformning står i relation till vila och återhämtning i förskolan vill vi ta avstamp i Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell med fyra nivåer. De nivåer eller system som vi anser är mest relevanta i hans teori är micro- meso- och exonivån. Förskollärarnas syn på vila och återhämtning står i relation till barngruppen där barnets närmiljö är på
micronivån i systemet. Denna teoretiska modell blir en relevant utgångspunkt då barnets vila står i relation till hemmet och förskolans organisation och miljö. Inom mesonivån kan denna teori kopplas samman med pedagogernas samverkan med hemmet och
vårdnadshavarna då barnets sömnvanor i hemmet och förskolan möts. Barns möjligheter till vila och återhämta sig i den fysiska miljön är en del av både microsystemet i förskolans lokaler i barnets närmiljö. Samt i exosystemet, vilket visar på hur politiken i kommunen kan påverka barnets möjligheter till vila och återhämtning i förskolans lokaler.
6. Metod och material
I följande del förklaras vårt val av metoder och datainsamling, valet av de två metoderna i vår studie grundas på att vi ville undersöka förskollärares syn och samtidigt få en
uppfattning av avdelningens lokaler och material i förskoleverksamheterna. I detta avsnitt förklaras urval och avgränsningar. Vi kommer därefter förklara databearbetning och analysmetod. Vi kommer lyfta reliabilitet och validitet samt de etiska hänsynstaganden som vi tar hänsyn till i denna studie
6.1. Metod och datainsamling
Vi valde att använda oss av intervjuer av fem stycken förskollärare på plats på deras respektive avdelning. Intervjuerna är metod i den första delstudien om förskollärares förhållningssätt till vila och återhämtning. Observationer av avdelningens och förskolegårdens fysiska miljö på förskolorna är metod för den andra delstudien.
Løkken & Søbstad beskriver att kvalitativt inriktade undersökningar karakteriseras av att den som forskar vill undersöka olika samband för att få en bild av helheten. Det som studeras sker i sin vanliga miljö och i forskningen dras slutsatser från det specifika till det allmänna som även kallas att forskningen är induktivt inriktad (Løkken & Søbstad, 1995, s. 29-30). För oss innebär detta att vi har valt dels kvalitativa intervjuer med fem
förskollärare och att observera de tillhörande fysiska miljöerna. Helheten av de
innehållsrika svaren i intevjudelen kan ge oss förståelse för pedagogers syn på vila samt förhållandet mellan pedagogers syn och den fysiska miljön. Inför intervjuerna arbetade vi fram frågorna för att få mer djupgående svar och kunna använda dem flexibelt under intervjuns gång. Staffan Stukát visar på att typen strukturerade intervjuer används för att intervjua ett stort antal personer. Där finns ett fast intervjuschema som ger personen som intervjuar avsikten att undvika färgade svar på grund av situationen och frågorna har då samma ordningsföljd. Medan i de mer ostrukturerade intervjuerna används huvudfrågor som ställs till alla med en möjlighet att följa upp svaren och med en mer djupgående teknik som också är mer tidskrävande att sammanställa. Dessa intervjuer kallas halv- eller
semistrukturerade intervjuer och kan ge mer djupgående information och författaren menar att varianter mellan strukturerad eller semistrukturerad intervju kan användas utifrån vad som passar bäst för studien (2014, s.43-44). För att kunna få så detaljerade svar om
förskollärares syn på vila och återhämtning som möjligt, utformades en semistrukturerad intervjumetod med 14 stycken frågor (se bilaga 3). Möjlighet att kunna ändra
ordningsföljden då vi ställde frågorna var relevant om intervjupersonen börjar svara på nästkommande fråga. Vi använde oss även av ljudupptagning med våra mobiltelefoner. Detta för att säkerhetsställa att vi inte missade något relevant i intervjun. Anteckningar skrevs även under intervjuerna.
I delstudie två gjordes observationer av den fysiska miljön. Løkken & Søbstad förklarar begreppet observation att det är en iakttagelse, att man iakttar något eller att man har spaning efter något (1995, s.36). Vi valde att komma till förskolorna för att själva se över den fysiska miljön där barnen gavs möjlighet till vila och återhämtning.
Løkken & Søbstad upplyser om olika observations-dimensioner och att vid en strukturerad observation, håller man utkik efter någonting som man redan känner till. Författarna menar även att man kan skriva observationskategorier där man sedan kan sätta en märkning. Det kan vara rutor eller färdiga rubriker (1995, s. 43). Inför observationerna av miljön gjordes en observationsmall med stödfrågor utifrån inomhus- och utomhusmiljö olika kategorier med färdiga rubriker som vi anser kan bidra vila och återhämtning (se bilaga 4). För att få mer information om barns möjlighet till vila och återhämtning i förskolan valdes dessa metoder.
6.2. Urval och avgränsningar
Då denna studie skedde i September- November 2020, (vilket även var i en pågående pandemi med Covid-19). På grund av detta var det svårt att få till intervjuer och observationer av miljön på plats i verksamheterna. Vi kontaktade totalt tio
förskoleverksamheter och vi fick möjligheten att komma till fyra stycken. Av totalt fyra besökta verksamheter, så utfördes intervjuerna och observationerna på fem olika
förskoleavdelningar där barngruppens ålder varierade. På en av förskolorna fick vi
möjligheten att intervjua två olika förskollärare samt observera den fysiska miljön på båda avdelningarna i verksamheten.
Inför mötet med verksamheterna tog vi kontakt med de rektorer som var verksamma på respektive förskoleverksamhet. I den rådande pandemi som pågår ville vi få godkännande om att få vistas i lokalerna i verksamheterna (se bilaga 1). När vi fått godkännande från rektorerna tog vi kontakt med respektive förskollärare inom förskoleverksamheterna (se bilaga 2). Vi valde att intervjua förskollärare då det är den profession som utifrån
styrdokumenten har det yttersta ansvaret och att vi själva kommer ingå i den professionen efter examen.
6.3. Databearbetning och analysmetod
Anteckningar fördes under intervjuerna samt att en inspelning skedde under intervjun. Efter intervjuerna transkriberades det inspelade ljud-materialet i sin helhet. Stukát upplyser om att transkriberingen kan vara tidskrävande och vid intervjumaterial som är cirka en timme tar det uppemot tre till fem timmar att transkribera (2014, s.45). Våra intervjuer var cirka 25 minuter i genomsnitt. Vi läste sedan igenom det transkriberade materialet.
Därefter lyssnade vi även på ljud-materialet och läste samtidigt transkriberingen för att vara säkra på att vi inte missade något relevant. I samband med att varje intervju
genomfördes gjordes en observation av miljön med kategoriserad observationsmall och en skiss på inomhusmiljön. Det utfördes även en ritning över lokalerna under observationerna. Efter observationen av miljöerna sammanställdes materialet. I samband med detta har vi även räknat då förskollärarna svarat något specifikt om miljön till observationerna. Løkken & Søbstad lyfter att en analys betyder att göra en tolkning. Att man delar upp något för att sedan titta närmare på vad som finns i delarna och i helheten (1995, s.57). Vi valde därav att dela upp vår analys med hjälp av våra forskningsfrågor.
6.4. Reflektion över metoden
Våra reflektioner kring metoden är att perioden då studien genomfördes var mitt i en pågående pandemi med Covid-19. Då det även i annat fall brukar vara många sjukdomar som vandrar runt i samhället denna tidpunkt på året, upplevde vi det svårt att få tag på förskoleverksamheter och förskollärare som kunde ställa upp på intervjuer samt att göra observationer av barnen i miljön. Observation av miljön påverkades av att vi inte fick vistas i lokalerna när barnen var inne i lokalerna. Det var därav inte möjligt att observera var barnen själva valde att vila och återhämta sig. Vi funderar på om det berodde på att det var många i personalen som var sjuka. I denna pandemi ska man stanna hemma vid minsta förkylningssymtom enligt Folkmyndighetens och WHO:s riktlinjer. Vi reflekterade över om att personaltätheten inte var tillräcklig för att en förskollärare skulle kunna avvara cirka 30 minuter för intervjun. Vi funderar även på om det var många inskolningar av barn som kunde vara en faktor till att några förskolor inte hade möjligheten att vi skulle komma till verksamheterna.
6.5. Reliabilitet och Validitet
Stukát förklarar begreppet reliabilitet och att det innefattar mätnoggrannhet, författaren förklarar om att det är hur tillförlitligt kvalitén är i mätningen (Stukát, 2014, s.133). Vi använde oss av intervjufrågor som var breda som gjorde att vi fick många djupgående svar på förskollärarens syn på vila och återhämtning. För att öka reliabiliteten valde vi att träffa förskollärarna på plats i verksamheten. Då kunde vi även observera avdelningarnas miljöer och förskolans gård. Stukát upplyser om validitet och att det är ett mätinstrument som visar
på att man mäter det som är tänkt att mäta. Författaren menar att faktorer som kan påverka och minska validiteten är bland annat om en undersökning är utförd med att andra ska besvara frågorna (2014, s.134). Vi värderar vår validitet och reliabilitet som låg, detta för vi intervjuade individer, då vi inte vet om de var helt ärliga mot oss under intervjuerna så blev vår validitet låg. Judith Bell uppmärksammar om att då man ska försöka få reda på en persons uppfattning när en undersökning görs på olika platser och vid olika tidpunkter kan detta komplicera så att reliabiliteten inte blir lika hög (2016, s.133).
6.6. Etiska hänsynstaganden
I vår studie har vi vid första mailkontakt haft HSFRs forskningsetiska principer bifogade. Detta är i enlighet med informationskravet. Vilket menas att forskaren ska informera om att deltagandet i studien är frivilligt och att informanten har rätt att avbryta deltagandet (Forskningsetiska principer, rev. 2019, s. 7 – 16). I mailet informerade vi även om vårt syfte med studien, samt att informanterna var anonyma i studien. I det insamlade materialet som hör till intervjuerna och observationerna av miljön använde vi endast första bokstaven av förskollärarens namn och första bokstaven på förskoleavdelningens namn. När
transkriberingen av de olika intervjuerna var klar så raderas de inspelade ljudmaterialet och transkriberingsmaterialen anonymiserades, även materialet för observationerna
anonymiserades. Detta för att säkerhetsställa så inte någon annan kunde komma åt materialet. Vi har även anonymiserat förskoleverksamhetens och avdelningarnas namn. Något vi övergripande har tagit hänsyn till är de restriktioner de har haft på förskolorna och kontaktat rektor för att få klartecken om att vistas i verksamheterna (se bilaga 1). Med tanke på rådande pandemi med Covid-19, tog vi extra hänsyn till förskolornas restriktioner och vi fick vid två tillfällen boka om intervjuerna och observationerna av miljöerna, då en av oss studenter hade förkylningssymtom. Dessa möten skedde senare när symptomen var borta.
7. Resultat och analys
I denna del presenteras resultat och analys av de två delstudierna. Först presenteras en översikt av förskolorna för att underlätta för läsaren i båda delstudierna. Därefter presenteras delstudie ett med förskollärarnas syn på vila och återhämtning genom de kvalitativa intervjuerna. Materialet från intervjuerna hade stor betydelse då vi nyttjade en bred frågemall (se bilaga 3). I resultatdelen av denna delstudie har vi valt att utesluta oväsentliga svar och på så vis hålla oss så nära vårt syfte och frågeställningar, hur resonerar förskollärare kring vila och återhämtning?, vilka olika förhållningssätt beskriver förskollärarna när de talar om vila och återhämtning i verksamheten? Sedan presenteras resultat av delstudie två med observationerna av miljön utifrån barns möjligheter till vila och återhämtning. Delstudie två tar stöd av vårt syfte och våra frågeställningar, vilka delar av de fysiska miljöerna, inomhus och utomhus kan användas för att främja barnens möjligheter till vila och återhämtning?, vilka hinder kan finnas i samband med vila och återhämtning i inomhus- och utomhusmiljön? Resultaten och analyserna sker fortlöpande i denna del i de två delstudierna.
7.1. Översikt av förskolorna
En av frågorna som förskollärarna har svarat på i början av intervjuerna rör barngruppens storlek samt hur många pedagoger som arbetar i barngruppen. För att underlätta för läsaren om vilka som befinner sig i de olika miljöerna gjordes en tabell med en förklaring nedan.
Avdelning: Antal personal och benämning av informant
Antal barn:
Ålder på barn:
Miljö 1 Tre pedagoger En förskollärare (1)
24 barn 4–5 år
Miljö 2 Två pedagoger En förskollärare (2)
22 barn 3–5 år
Miljö 3 Tre pedagoger En förskollärare (3) 18 barn 1–3 år Miljö 4 Två pedagoger En förskollärare (4) 19 barn 4–5 år Miljö 5 En pedagog En förskollärare (5) 12 barn 4–5 år
Första besöket var i miljö 1 med förskollärare (1). Förskolläraren berättade om att det arbetar fyra pedagoger med 24 barn i åldern fyra till fem år. Förskolan har en inriktning med strävan mot Reggio Emilias pedagogik och filosofi.
I den andra förskolemiljön vi besökte, förklarade förskolläraren (2) om att i miljö 2 är det 22 barn inskrivna på avdelningen. Barnens ålder var tre till fem år gamla. Avdelningen var bemannad av tre pedagoger. Denna avdelning beskrevs med att de är inriktade mot olika teman samt att har en strävan efter att ha mycket utomhuspedagogik.
Vid besöket av miljö 3 med förskollärare (3), framkom det att 18 barn i åldern ett till tre år som går på avdelningen och det är fyra pedagoger som arbetar i barngruppen. Likt hur miljö 2 arbetar så arbetar även miljö 3 efter olika teman samt har en strävan till att ha mycket utomhuspedagogik.
Vid besöket av miljö 4, med förskollärare (4) vilket var den mobila verksamheten, arbetar tre pedagoger i en barngrupp med 19 barn som var i åldrarna fyra till fem år gamla. Utomhuspedagogik var en stor del av verksamheten.
Det sista besöket var i miljö 5, med förskollärare (5), där det vid besöket fanns 12 barn i åldrarna fyra till fem år och arbetade två pedagoger. Förskolan ville sträva efter att erbjuda varje barn fler kvadratmeter per barn och en större miljö.
7.2. Delstudie 1 - Förskollärarnas syn på vila och
återhämtning
I detta stycke presenteras resultatet av de kvalitativa intervjuerna om pedagogernas syn på vila och återhämtning. Totalt intervjuades fem förskollärare i vår studie. Förskollärarna var från olika verksamheter där antal barn och ålder i barngrupperna varierar (se stycket innan detta). Förskollärarna från intervjuerna benämns med förskollärare 1, 2, 3, 4 och 5 i de citat som valts ut. I resultatdelen av denna delstudie har vi valt att utesluta oväsentliga svar och på så vis hålla oss så nära vårt syfte och frågeställningar, hur resonerar förskollärare kring vila och återhämtning?, vilka olika förhållningssätt beskriver förskollärarna när de talar om vila och återhämtning i verksamheten?
7.3. Förskollärarnas helhetssyn på vila och återhämtning
Det verkar som att samtliga förskollärare menar att det är viktigt för barnen att vila och återhämta sig. En av förskollärarna beskrev att vila och återhämtning är en
grundförutsättning för att kunna ta emot lärande. ”Så att det är ju en balans. Och det är ju som allt annat man behöver ju mat och vila och rörelse för att kunna tillgodogöra sig lärandet” (Förskollärare 5, 2020). Ulla Waldenström visar på att ”god omsorg som stimulerar utveckling och lärande medan dålig omsorg har motsatt effekt” författaren menar även att det är en utmaning för förskolorna i Sverige att bevara den bästa möjliga balansen i och med läroplanens starkare betoning på lärande (2014, s.113). Den intervjuade visar på att den har en helhetssyn där det är bra att hitta en balans mellan vila och
aktiviteter. Vilan blir därav kopplad till omsorg men även till lärande. En av informanterna berättade att barnen vilar i och med de måltider som arrangeras under en dag på förskolan. Det kan vara måltider som lunch och mellanmål. Dessa måltider förklarade förskolläraren som en stund där barnen sitter ner och får en lugn stund. ”Men jag känner också att
lunchen, då är det en väldigt (paus). Då är det ett lugn och återhämtning” (Förskollärare 1, 2020).
I intervjuerna kom det fram att rutinerna på förskolorna såg olika ut.På en av förskolorna samlas barnen i smågrupper tidigare på förmiddagen för att lyssna på en bok samtidigt som de får en frukt. Förskolläraren berättade om att de inte har traditionsenlig sovvila på
madrasser m.m. ”[...] utan vi har fruktstunden, försöker vi dela upp oss i grupper, där vi äter frukt och läser sen en saga i smågrupper” (Förskollärare 1, 2020). Barnen på förskolan gick och åt lunchen i skolans matsal. När de kom tillbaka fick barnen se på film efter lunchen förskolläraren berättade att ”[...] å den kanske är 20 minuter, sen har vi lite olika, någon dag har vi ju miniröris där också efter den här lugna stund filmen” (Förskollärare 1, 2020). På en annan förskola såg barnen också på film ibland men det kunde även vara andra aktiviteter efter lunchen. Förskolläraren berättade
[...] i alla fall efter att dom ätit lunch efter att vi läst bok, eller titta på någon film ibland, eller så har vi en rit-övning också. Det kan vara en lugn stund efter maten ändå på något sätt det kanske (Förskollärare 2, 2020).
Detta såg även informanten som ett tillfälle där barnen fick möjlighet till vila och
återhämtning. Förskolläraren upplevdes delad inför att ha en organiserad vila efter lunchen och berättade även att ”Det kanske inte är det optimala att ha det efter maten ibland för så ska de sitta stilla men samtidigt är det en bra tid på dagen som vi alla är samlade”
(Förskollärare 2, 2020). Förskolläraren menar att det är direkt efter lunchen som alla oftast samlas inomhus. Det är ofta många rutiner som sker efter lunchen och på många förskolor ska personalen duka av efter lunchen och barnen får ha en vilostund. Som nämnts tidigare skriver Grunditz om att när de yngre barnen somnat går pedagogerna i omgångar på rast (2013, s. 48). På en av förskolorna vilar de yngre barnen i form av sovvila efter lunchen, de andra vakna barnen får delta i en läsvila eller annan lugn aktivitet. Informanten berättar att ”Hos oss är det nästan obligatoriskt med vila och återhämtning. Jag tror att vi har sju barn uppe någonting sånt, sen sover resten” (Förskollärare 3, 2020). Grunditz förklarar om hur barnen håller vilan levande och hur pedagogerna råder barnen att följa rutinen. Författaren menar även att vilan efter lunchen var en omsorgsaktivitet och att innehållet innebär mer än avsikten att sova (2013, s.103). Det man kan utläsa från intervjuerna om förskollärarnas syn på vila och återhämtning är att de upplever att det ofta sker i och med måltider som lunch och mellanmål. Efter lunchen anordnas ofta lugnare aktiviteter där barnen ges möjlighet till vila och återhämtning genom aktiviteter som filmvisning eller en sagostund. Det man kan tyda efter intervjuerna är att förskollärarna ser på begreppen vila och
återhämtning som att barnen ofta erbjuds aktiviteter som ska skapa lugn. Vilket anses vara viktigt för både individen och gruppen.
7.4. Vilka uttryck för att vila och återhämta sig kan
förskollärarna se hos barnen?
Förskollärarna förklarade även att de ser barnens behov av vila i form av uttryck som att de vill att en pedagog läser en bok och en del barn visar sitt behov av vila genom att bli
missbelåtna. En förskollärare tydliggjorde att barnen kan få mer spring i benen. ”Det kan ju vara att de har extra spring i benen [...]” (Förskollärare 2, 2020). Medan en annan av de intervjuade berättar att barnen ibland kan komma med ett spel och vill spela med pedagogerna eller att barnen själva berättar att de upplever att det är för stökigt.
En del barn går och sätter sig i vår soffhörna eller i bok eller läshörna där vi har soffan själva och tar en bok. Eller också kommer de till oss pedagoger och funderar på om vi kan läsa en bok eller spela ett spel eller berättar för att det är för stökigt. Att de upplever att det är stökigt (Förskollärare 1, 2020).
En förskollärare informerar om att barnen ger uttryck om deras behov av vila och i
att jag är trött [...] eller så går de bara och lägger sig på soffan och tar en filt”
(Förskollärare 5, 2020). Tre av informanterna upplyste även om hur de ibland behöver vägleda och visa på några barn när de behöver vila och återhämta sig. En förskollärare förklarade hur hen kunde säga till barnen att ”Nu är det nog dags att du får gå och sätta dig i fåtöljen och lyssna på en bok eller titta i en bok eller lyssna mest på sagor” (Förskollärare 2, 2020). En annan förskollärare klargjorde att de ibland önskade att några barn vilar och återhämtar sig. Detta för att de upplever att barnen inte orkar hela dagarna som de vistas i verksamheten. ”Så det går ju och sen så känner man ju vilka det är som man hade önskat ibland, kunde gå undan med och sätta sig ner med alltså så” (Förskollärare 4, 2020). En av de intervjuade förskollärarna förklarade hur det kan hjälpa barnen att varva ner genom att enbart finnas i närheten.
Att man finns där på något sätt. Ibland kan det bli lite för nog där inne, så då kan man gå in och sätta sig där, då kan ju nästan leken lugna sig och några vilar i leken (Förskollärare 2, 2020).
Det som framkom i intervjuerna är att pedagogerna förklarar att barnen kan ha varierande uttryck för att visa sitt behov av vila. Det kan vara uttryck som spring i benen eller att en del barn sätter sig och själva gör en lugn aktivitet. Det vi även kan tyda från intervjuerna är att pedagoger ibland får ge barnen uppmaningar för att visa på barnens behov att vila och återhämta sig. Detta då barnen själva inte känner att de är i behov av vila och återhämtning. Det visar på att pedagogerna ser barnens uttryck och behov för att sedan vägleda barnen till att vila och återhämta sig. Den lugna hörnan en av förskollärarna berättar om visar på en rutin och ett återkommande behov i barngruppen som förskolläraren har skapat ett arbetssätt i kring.
7.5. Delaktighet och inflytande i vila och återhämtning
En förskollärare beskrev att det är viktigt att pedagogerna är lyhörda inför barnen och tillåter dem att gå undan och ges möjlighet till vila och återhämtning. Förskolläraren beskrev att ”Det gäller att pedagogerna är lyhörda snarare, och ger möjligheten att gå undan om man vill. Jag tror det hänger mera på det än på någonting annat” (Förskollärare 4, 2020). När vi frågade förskollärarna om på vilka sätt som barnen gavs möjlighet till delaktighet och inflytande i vilan svarade en förskollärare att om barnen sovit dåligt och somnar vid mellanmålet så menar förskolläraren att man inte väcker barnet utan låter det sova då en stund. Informanten berättar hur de då tillåter barnen att sova och förklarar
Det är ju inte så, nej nu ska vi ju hålla er vakna här heller. Sen beror det ju på är det någon som sovit väldigt lite och somnar vid mellis då är det ju så [...] Utan då får dom ju sova en liten sväng då istället (Förskollärare 3, 2020).
Ytterligare en förskollärare förklarar hur barnen kan somna när den mobila förskolan är på väg tillbaka till den fasta verksamheten. Många av barnen kan då somna och de låter barnen få sova en liten stund. Informanten förklarar att ”När det är mellanmål och sen dax att åka hem. så. På bussen hem så somnar dom flesta. Så är det ju. Men då har de varit ute HELA dan” (Förskollärare 4, 2020). Förskolläraren menar här att det beror på att barnen i verksamheten varit utomhus större delen av dagen. Då det är en mobil verksamhet med styrda rutiner för när barnen ska vistas i bussen, är barnens mestadels utomhus. Davidsson visar att barnen kan ges möjlighet till inflytande på vilan och hur pedagoger kan arbeta med att öka barnens delaktighet och inflytande kring vilan. Detta genom att pedagogerna frågar barnen om deras upplevelser angående vilan samt låter barnen ha agens på vilans form. För de yngre barnen kan delaktighet och inflytande i vilan vara att pedagogerna observerar och uppmärksammar barnens behov. Det kan även vara att föra en kontinuerlig dialog med barnets vårdnadshavare (Davidsson, 2020, s. 137). En av förskollärarna
berättade att
”
Om ett barn har behov av att sova, så ser vi till att det finns madrasser och ett mörkt rum som man kan gå in och vila i” (Förskollärare 5, 2020). En av förskollärarna förklarade att det kan vara någonting som barnen känner att de får göra någonting lugnt i sin egna taktEn lugn stund egentligen det behöver inte vara att man sover, det behöver inte vara att man läser en bok heller utan det kan vara att man sitter och gör någonting, lugnt man sitter och ritar man sitter och pysslar man sitter och så¨ men ändå så att man får sitta ner och ändå känna att man gör det i sin takt (Förskollärare 4, 2020).
En annan av förskollärarna beskrev olika material som kan tillgodose vila och
återhämtning. Det kan vara material som att baka med deg, ljusbordet, läsa en bok, rita eller använda lärplattan.
Ja egentligen så väljer ju dom det själva, att dom liksom går och sätter sig och tar en bok eller dom får använda lärplattan eller ljusbordet eller rita det är ju egentligen när de sätter sig och bakar med degen det är ju all den det materialet man har som gör att dom och det väljer ju dom själva (Förskollärare 1, 2020).
Utifrån informanternas intervjusvar är det så att barnen tillåts att själva bestämma när de får vila och återhämta sig. Att barnen själva får avgöra när de vill vila och återhämta sig uttrycks av förskollärarna där det inte förekommer någon sovvila. Barnen får ibland bestämma själva när de är i behov av att vila och återhämta sig. De barn som är trötta och vill sova, tillåts även att få sova vid behov.
7.6. Eventuella förändringar av vilan
I denna pågående pandemi, funderade vi över om deras rutiner förändrats i och med Covid-19. De flesta förklarar att det inte skett några förändringar mer än att vårdnadshavarna inte kan delta vid inskolning i samma utsträckning som förut. ”Det enda vi har ändrat är ju att, ehm, att föräldrar inte får åka med under inskolning” (Förskollärare 4, 2020). På en av förskolorna har rutinerna förändrat med att de inte längre nyttjar en närliggande skolas gymnastiksal. De har ändrat den rutinen och gör istället yoga-övningar inne på avdelningen istället.”[...] ja det och den avslappnings-stunden, den har försvunnit. Den har vi
visserligen här hemma nu men det är inte i samma form” (Förskollärare 5, 2020). Det som framkom i intervjuerna är att några av förskolorna har ändrat sina rutiner. Det är bland annat rutiner vid inskolning som ändrats.
7.7. Det viktiga samarbetet och kommunikationen med
hemmet/vårdnadshavarna
I intervjuerna fick vi ta del av hur förskollärarna samarbetar och kommunicerar med vårdnadshavarna och hemmet. En av förskollärarna förklarade att vid inskolning berättar oftast vårdnadshavarna om rutiner som sker i hemmet. Därefter förklarar förskollärarna om hur förskolans rutiner ser ut. En av de intervjuade berättade att
Vi pratar ju alltid vid inskolning, hur de sover hemma, hur länge dom sover och vad dom sover med, och allt sånt. Hemma sover dom ju själva med något syskon. Här sover dom ju med 10 andra barn liksom. Så det ser ju lite annorlunda ut. Men det pratar vi ju varje dag när de hämtar, oftast är det föräldrarna som frågar, hur länge har de sovit? (Förskollärare 3, 2020).
Detta var någonting som endast en förskollärare lyfte som gäller för de yngre barnen som har sovvila, då är den muntliga kommunikationen extra viktig. Då beskrevs
kommunikationen som extra viktig med hemmet kring hur länge barnet sovit och om barnet inte sovit alls. ”Har de inte somnat alls så talar vi om det, eller idag har de sovit jättebra, det gick jättebra. Oftast en daglig kommunikation [...]” (Förskollärare 3, 2020). En förskollärare berättade att ibland kan de vakna barnen upplevas trötta på dagarna. Detta är även något som de intervjuade berättar i och med när vårdnadshavarna hämtar barnet. Då förklaras det att barnet upplevt trött under dagen eller att barnet vilat. Oftast förklaras det av vårdnadshavarna att barnen sovit dåligt på natten, sovit oroligt eller varit uppe sent på kvällen innan.
Men det är ju inte så att någon, jag har aldrig hört någon sagt att han kan behöva sätta sig i lugn och ro och vila. Men vi kan ju uppleva det och berätta det att idag var behövde den och den varva ner och lugna ner sig. Och då kan det oftast bero på att ja det vart sent i går hemma eller sånas grejer som kan bero på. eller att barnen är uppvarvade. det kan också vara för att de är för trötta, så det kan finnas en orsak från hemmet (Förskollärare 1, 2020).
I intervjuerna framkom det att ett barn gör ett aktivitetsval att gå och sova, förskolläraren belyser om vikten av att ha en god dialog med vårdnadshavarna och hemmet
En del sover väldigt länge, […] Där är dialog dagligen. Somnar de inte så säger vi till. ett barn gör ett aktivitetsval med att gå och sova (Förskollärare 2, 2020).
Hwang & Nilsson lyfter Bronfenbrennersutvecklingsekologiska modell med fyra nivåer. De förklarar om microsystemet och att det avser barnets närmiljö. Microsystemet är närmiljöer som förskolan, hemmet eller barnets kompisar. Nivå två som förklaras är mesosystemet, vilket är kopplingar mellan förskolan och hemmet (s.71-72). Vad man kan utläsa i och med dessa intervjuer är att det krävs en god kontakt mellan vårdnadshavarna och förskolan. I intervjun tydliggjorde informanterna om en daglig dialog mellan
pedagogerna och vårdnadshavarna. Detta kan man utläsa som att det sker en koppling i barnets mesosystem mellan förskolläraren på förskolan och vårdnadshavare.
7.8. Begreppet vila i förskolans uppdrag Lpfö, 2018
I intervjufrågorna undrade vi om förskollärarna reflekterat över att förskolans läroplan endast nämner begreppet vila en gång under förskolans uppdrag och helhetssyn. I läroplanen står det att ”Förskolan ska erbjuda barnen en god miljö och en väl avvägd dagsrytm med både vila och aktiviteter som är anpassade efter deras behov och vistelsetid” (Lpfö, 2018, s.7). Två av förskollärarna hade inte reflekterat över att begreppets nämndes. ”Har jag inte ens tänkt på, ((skratt)). Nej men vila är väl oerhört viktigt, att det är. Många barn har ju ett stressigt liv, så visst skulle det vara mera fokuserat på det” (Förskollärare,1, 2020). En annan förskollärare sa ”jag vet inte om jag reflekterat över det på det viset” (Förskollärare, 3, 2020). Två av förskollärarna funderade över hur förskollärare ska tolka begreppet i och med läroplanen. Den ena berättade att ”Alltså jag vet inte hur dom tycker att, alltså, vad som dom definierar som vila? (Paus). För att det just vila begreppet, ser dom vila som sova? eller ser dom det som eeh, ligg ner allihopa?” (Förskollärare 4, 2020). Den andra funderar också hur vi som pedagoger ska tolka läroplanen och sa
Men det beror ju på hur man använder begreppet vila då, kanske. För det är ju, om dom menar på att dom ska ha vila som när dom är små. Då kanske har dom ju det en gång om dagen. Sen så är det ju så som vi pratat om att vila kan vara att sitta i lugn och ro och leka någonstans. Vila kan vara att komma och sitta i knä. Så jag menar det är ju lite sådär, jag ska tänka mig lite mer att det är det här jag får liksom ligga ner och vila och någon form av avslappning (Förskollärare 2, 2020).
Vi uppfattar det som att det är upp till pedagogerna att tolka om läroplanen menar att vila enbart är sovvila eller om det är att barnen skulle sitta stilla i lugn och ro eller annan vila aktivitet som vi nämnde i inledningen. Vi fann det intressant med hur vi som förskollärare ska tolka förskolans läroplan och just i denna del har vi stort tolkningsutrymme. En annan förskollärare förklarade även att: ”Läser man läroplanen och det finns med en gång då bör man förstått att vila är viktigt” (Förskollärare 5, 2020). Hwang & Nilsson förklarar om Bronfenbrenners teori som innefattar bland annat makrosystemet författarna förklarar att
det är samhället i stort och att det är bland annat skolpolitik som innefattar i denna nivå (s.71-72). Det en kan tolka ur intervjuerna är att detta kan kopplas till makrosystemet och att det är skolpolitiken som avgör hur mycket begreppet nämns i läroplanen. Att läroplanen enbart nämner vila en gång upplever vi inte ska ses som ett hinder utan att vi ändå ska förstå att vila och återhämtning är viktigt. Det visar på att vi kan göra tolkningar av läroplanen. Det vi tror kan vara en fördel är att förskollärarna gemensamt diskuterar med arbetslaget och gemensamt tolkar läroplanen.
7.9. Behöver barnen fler stunder för vila och återhämtning?
Fyra av förskollärarna förklarade att de upplever att barnen är i behov av mer vila och återhämtning under dagarna. Framförallt för de barn som har långa vistelsetider kan behovet vara större. Vilket en av de intervjuade visar på med uttrycket att ”Vissa barn går från morgonen till eftermiddagen dom skulle ju behöva några fler stunder” (Förskollärare 3, 2020). En förskollärare upplyste att ”Nej jag tror dom tar det dom behöver”
(Förskollärare 4, 2020). Medan en annan informant berättar
[...] Vi är ju trötta av att gå här en hel dag, så de blir dom också och vi förstår nog inte riktigt hur trötta barnen är. Förrän de kommer hem. Då kommer det nog ut mycket [...]
(Förskollärare 2, 2020).
Edfelt uppmärksammar om hur en del barn kan ha stora problem med sömn och trötthet. Det är problem som att kunna somna på kvällarna till att barnen vaknar på nätterna och har då svårt att somna om (2019, s.140). Det som framgår i från intervjuerna är att det upplevs olika från informanterna i fråga om att barnen behöver fler stunder för vila och
återhämtning. En tänker att de tar den vila de behöver medan en annan tänker att de är trötta och behöver mer vila. Detta visar på uttryck om olika synsätt. Det förstnämnda citatet, där barnen förutsätts ta vila när de behöver är barngruppen mestadels utomhus och har mer ytor.
7.10. Delstudie 2 - Miljöerna som observerats
I detta avsnitt presenteras resultatet från observationerna av miljön från de olika
förskoleavdelningarna, vilka ingår i delstudie två. Delstudie två tar stöd av vårt syfte och våra frågeställningar, vilka delar av de fysiska miljöerna, inomhus och utomhus kan användas för att främja barnens möjligheter till vila och återhämtning?, vilka hinder kan finnas i samband med vila och återhämtning i inomhus- och utomhusmiljön?
Observationerna genomfördes på fem olika avdelningar. Resultatet är indelat efter
observation av förskolornas inomhusmiljöer och observation av utomhusmiljön på de olika förskolorna. Dessa miljöer är inom barnens närmiljö då de tillhör förskolan. Som vi
beskriver i teoriavsnittet lyfter Hwang & Nilsson den miljö närmast barnet som att tillhöra microsystemet i Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell (Hwang & Nilsson, 2011, s. 72).
7.11. Rummen och möbleringen av miljöerna
Hur många rum de olika förskolornas avdelningar har var något vi tittade på i vår studie. Att avdelningens miljö är utformad så att den består av fyra rum var gemensamt för tre av de observerade avdelningarna. Miljö 1 däremot består av tre olika rum varav ett är mycket stort. I detta avseende skiljer sig miljö 4 som är den mobila förskoleavdelningen på så vis att den inte har rum som de fasta avdelningarna. Utan är en förskolebuss som åker till olika platser och naturmiljöer. Genom aspekten hur många rum avdelningarnas miljöer består av kan ses i relation till den utvecklingsekologiska modellen dels genom att rummen utgör barnens närmiljö. Detta genom vad Hwang & Nilsson beskriver hör till microsystemet men utanför det finns även exosystemet med vad som indirekt kan påverka barnet och där räknas politik inom barnomsorgen (Hwang & Nilsson, 2011, s. 72, 73). Tittar man på antal rum det finns möjlighet för barnen att vistas i, kan det även ses som ett beslut om vilka lokaler en förskoleverksamhet har. Detta kan inte barnet påverka, vilket enligt vår tolkning utgör en exonivå i teorin.
Gemensamt för fyra av de olika miljöerna är att de har ett större rum med en köks-utrustad del. Köksdelen med kyl, diskbänkoch spis utgör endast en liten del av de större rummen. Miljöerna var utformade så att de har tydliga rum i rummet inom det största av
avdelningarnas olika rum i tre av de observerade miljöerna. Där har de större rummen delats av med hyllor för att kunna skärma av mellan pedagogiskt material och användas på olika sätt. Två av miljöerna hade en kub av träramar för att skapa rum i rummet och kunna variera en del av miljön på ett lätt sätt. Kuben är föränderlig och kan inredas med det material barnen önskar.
I miljö 5 fanns inte rum i rummet-indelningen av det största rummet där köksdelen fanns. Det största rummet i miljö 5 var utrustat med bord och stolar där bland annat lunchen äts. I
tre av de olika avdelningarnas miljöer intas lunchen i det största rummet vid bordochi två av dessa miljöerna äter man även vid bord som finns i det intilliggande rummet. Här skiljer sig miljö 1 då lunch inte äts på avdelningen utan barnen går till skolmatsalen. Att lämna lärmiljön och gå iväg och äta innebär att barnen har möjlighet att lämna kvar de material de använder på borden och fortsätta senare. Vi tittade på om man i miljöerna åt lunchen i samma rum som övriga pedagogiska aktiviteter. Detta blev intressant då de miljöer som äter lunch inne på avdelningarna måste plocka undan på borden innan måltiderna. Barnen måste då plocka undan innan lunchen för att kunna sitta vid borden och äta. Efteråt behöver lunchen plockas undan och då för att samla barnen har barnen oftast en vila. Det kan ske i form av sagostund eller andra lugna aktiviteter. Davidsson menar att vilan inträffar direkt efter lunchen är en praktiskt organiserad vid den tidpunkten på många förskolor för att få pedagogernas scheman att fungera (2020, s.133). I miljö 4 finns plats inne i bussen att göra mellanmål vid en bänk. Lunchen äts i regel utomhus om det inte mycket dåligt väder. Dessa uppgifter om hur måltiden vid lunch går till har framkommit då vi i intervjuerna frågade om vad som sker på avdelningen mellan kl. 11.00 och kl.14.00.
De fem olika miljöerna är olika inredda men i fyra av avdelningarnas miljöer ingår en soffa där barnen kan sitta ned och läsa, lägga sig ned, lyssna på en saga eller använda lärplattan. Miljö 2 har även sin andra soffa i ett av de mindre rummen samt en lugn hörna med en fåtölj i det stora rummet. Den lugna hörnan med fåtölj ger plats för ett barn att komma undan och sitta för sig själv för att göra någon lugn aktivitet och vila. Sofforna i de olika miljöerna kan enligt vår tolkning bjuda in till att ta det lugnt några barn tillsammans.
I miljö 3 som har fyra rum på avdelningen har även ett tillhörande femte rum som är ett vilorum. Dit går en stor del av barngruppen och vilar efter lunch och från avdelningen bredvid som vi benämner miljö 2 kommer några barn till vilorummet efter lunchen. I vilorummet som används av miljö 2 och miljö 3 finns mörkläggningsgardiner för att få ordentligt mörkt när barnen ska ha sovvila. I vilorummet fanns även en cd-spelare som kan spela lugn musik under hela vilan. Davidsson menar att vila ofta genomförs i en miljö där dämpad belysning, madrasser andra mjuka material som kuddar ska ge avslappning. Vila hos barn som är tre till fem år kan på vissa förskolor genomföras i samma rum som
pedagogiska aktiviteter sker. (Davidsson, 2020, s.133). Vilorummet användes av barn från ett till fem år.
En fråga vi ställde i samband med observationerna var frågan: var i inomhusmiljön sker aktiviteter som är lugna? De aktiviteter som förskollärarna ansåg vara lugna i de olika miljöerna utfördes vid borden med olika skapandematerial, vid måltiden, soffa,
samlingsmatta, stor lärplatta, kuben eller ljusbord. I bussens sittplatser på väg hem på eftermiddagen skedde lugn aktivitet på den mobila verksamheten i form av att barnen lyssnar på en saga. De olika miljöernas belysning varierar mellan rummen från att ha lysrör till olika former av punktbelysning. I miljö 2 och miljö 3 finns plafonder som ger ett
behagligt ljus i rummen. I miljö 1 är belysningen i taket automatisk när man går in i rummet och måste släckas vid varje lampa om man vill dämpa belysningen men där finns även lite punktbelysning och ljusslingor. Vid sofforna i de olika miljöerna finns
