Bostäder byggda med volymelement

Full text

(1)Boverket Byggkostnadsforum. Bostäder byggda med volymelement En fallstudie av svenska bostadsprojekt – verklighet och vision.

(2)

(3) Bostäder byggda med volymelement En fallstudie av svenska bostadsprojekt – verklighet och vision. Boverket december 2005.

(4) Titel: Bostäder byggda med volymelement. En fallstudie av svenska bostadsprojekt – verklighet och vision Utgivare: Boverket februari 2006 Upplaga: 1:1 Antal: 500 Tryck: Allkopia i Växjö AB ISBN: 91-7147-940-6 Sökord: Volymelement, byggsystem, industriella metoder, prefabrikation, byggnadsteknik, bostadsbyggande, fallstudier, exempel Diarienummer: 504-709/2004 Omslagsfoto: Spacebox, Holland Composites Industrials b.v, temporära bostäder i kompositmaterial Publikationen kan beställas från: Boverket, Publikationsservice, Box 534, 371 23 Karlskrona Telefon: 0455-35 30 50 Fax: 0455-819 27 E-post: publikationsservice@boverket.se Webbplats: www.boverket.se Rapporten kan också tas fram i alternativt format på begäran. © Boverket 2006.

(5) Sammanfattning och slutsatser. 3. Förord Idag förs intensiva diskussioner i byggsektorn om hur graden av industrialiserad förtillverkning i byggandet skall öka. En lång följd av år med allt för lågt bostadsbyggande, bl.a. till följd av allt för höga priser, har skapat ett behov av att finna nya och effektivare produktionsmetoder. Målet är att genom standardisering och modularisering avsevärt öka produktionsvolymerna av väl utformade och långsiktigt hållbara bostäder även för hushåll med vanliga inkomster. En sådan utveckling får dock inte leda till en återgång till 1960- och 70-talens storskaliga massproduktion av ensartade bostadslimpor i sterila och otrygga boendemiljöer och med allt för kort teknisk livslängd. En strävan mot ökad industrialisering i byggandet får därför inte vara inriktad på att standardisera vad vi skall producera utan främst hur detta skall produceras. I denna rapport ges en överblick över vilka initiativ till utveckling av modulariserat bostadsbyggande som tagits i Sverige under de senaste fem åren. I rapporten beskrivs såväl styrkor och svagheter som möjligheter och hot inför en ökad industrialisering av bostadsbyggandet. Rapporten riktar sig till alla aktörer i byggsektorn som har ett särskilt intresse av att följa den pågående utvecklingen mot en modern produktionsteknik med stora inslag av moduler, byggkomponenter och industriellt tänkande. Denna tryckta version av rapporten redovisar författarnas slutsatser, reflektioner och visioner, en översiktlig beskrivning av bostadsbyggandets sentida historia i Sverige samt en sammanfattning och analys av genomförda fallstudier. På den CD som bifogas rapporten redovisas, utöver det tryckta materialet, i detalj de byggsystem som studerats i fallstudierna, kompletterat med mer översiktlig information om de övriga system som är aktuella på den svenska marknaden idag. Här återfinns även bilagor med djupinventeringar och en översikt av forskning och utveckling på området i Sverige och i Danmark. Undersökningen är genomförd av Scheiwiller Svensson Arkitektkontor AB, genom Ylva Gunterberg Ädelqvist och Jonas Runberger, som också svarar för rapportens innehåll. Temaplan/Tyréns, genom Tommy Dahlbeck, Håkan Frick och Annika Lundström, har medverkat i delar främst gällande projektprocesser, ekonomi och tekniska systembeskrivningar, och White Miljö, genom Marja Lundgren, i delar gällande miljö och hälsa. Stiftelsen Arkus gav stöd till formuleringen av den ursprungliga planen för projektet. Till projektet har även knutits en referensgrupp vars medlemmar presenteras närmare på den medföljande CD:n. Boverket vill tillsammans med författarna rikta ett varmt tack till alla som med sin kunskap och erfarenhet bidragit till rapportens slutliga innehåll och struktur. Karlskrona december 2005. Sonny Modig Projektledare för Boverkets Byggkostnadsforum.

(6) 4. Bostäder byggda med volymelement.

(7) Sammanfattning och slutsatser. 5. Innehåll Bakgrund och läsanvisning. ......................................................................................................................................... Sammanfattning och slutsatser 1. Reflektioner och visioner Luckor i projektprocessen. .................................................................................................................. 7 9. ................................................................................................................................ 13. .......................................................................................................................................................... 14. Utrymme för samverkan ......................................................................................................................................................................14 Lean Production och Lean Product Development .............................................................................. 15. Helhetssyn på samhällsbyggandet. ................................................................................................................. 19. Drivkrafter för systemutveckling ............................................................................................................................................19 Livscykelekonomi, en del av helheten ....................................................................................................................... 21. Byggsystemens gränssnitt. .................................................................................................................................................... 23. Från massproduktion till mass customization? ......................................................................................... 25 Volymelementbyggandets arkitektur............................................................................................................................. 27 Högteknologiska arkitektoniska experiment ................................................................................................... 31. Potentialen i teknikintegrerad design Marknadsaspekter. ........................................................................................................... 33. ......................................................................................................................................................................................... 37. 2. Bostadsbyggandets industrialisering En historisk tillbakablick i Sverige. ................................................................. 43. ......................................................................................................................... 43. Det industriella byggandets genombrott ................................................................................................................ 44 Reaktionen efter miljonprogrammet .............................................................................................................................. 46 Projektorienterad utveckling går mot systematik ................................................................................... 47 Utvecklingstendenser ...............................................................................................................................................................................49 Utveckling av byggsystem med volymelement. ........................................................................................ 3. Fallstudier av volymelementbyggda bostäder Inledning. 51. ................ 59. .................................................................................................................................................................................................................................. 59. Metodik och urval .............................................................................................................................................................................................59. Styrkor och svagheter. .......................................................................................................................................................................... 61. Form och funktion ............................................................................................................................................................................................61 Teknik ......................................................................................................................................................................................................................................65 Hälsa och miljö ......................................................................................................................................................................................................66 Transporter ...................................................................................................................................................................................................................69 Projektprocess .......................................................................................................................................................................................................71 Ekonomi och förvaltning ......................................................................................................................................................................71. Litteraturlista. .................................................................................................................................................................................................................... 73.

(8) 6. Bostäder byggda med volymelement.

(9) Sammanfattning och slutsatser. 7. Bakgrund och läsanvisning 1960- och 70-talens industrialiserade byggnadsteknik var snävt inriktad på storskaliga projekt. Under 80-talet ersattes denna storskaliga massproduktion av mer småskaliga och varierade bostadsprojekt. I viss mån återgick man då till traditionell platsbyggnadsteknik, med inslag av elementbyggnad och prefabricerade delar. Under 90-talet och därefter har försök gjorts att finna mer flexibla industriella metoder lämpliga för olika typer av projekt. System med volymelement i bostadsbyggandet har utvecklats som ett sätt att i första hand sänka byggkostnaderna och förkorta byggtiderna. Ett fyrtiotal projekt (i tre våningar eller mer) har genomförts sedan början av 90-talet, med en total omfattning av ca 4 000 lägenheter, varav 2 700 har uppförts år 2003 eller senare. Överblick Med utgångspunkt i studier på olika nivåer av ett urval av dessa projekt försöker vi här ge en överblick över företeelsen volymelementbyggda bostäder, deras brister och kvaliteter och den framtida potential som kan ligga i denna typ av byggnadsteknik. Studien baseras till stor del på intervjuer med branschens företrädare, studier av litteratur och forskningsresultat, inventering av objekt byggda med volymelement i tre våningar eller mer, samt fem fallstudier av genomförda projekt. I fallstudierna har en omfattande dokumentation gjorts av projektets process och byggnadsteknik, och i de fall det varit möjligt, även projektekonomi. Vi har dessutom gjort en bedömning av arkitektoniska kvaliteter hos den färdiga byggnaden. Rapporten inleds med ett avsnitt som redogör för de övergripande reflektioner vi har gjort under arbetet med rapporten. Vi lägger också fram de visioner vi har som arkitekter kring ett vidareutvecklat byggande med volymelement och gör en ansats till att sätta in det i ett större sammanhang av industriellt byggande. I kapitel 2 följer en översiktlig beskrivning av bostadsbyggandets sentida historik i Sverige med syfte att ge en bakgrund till utvecklingen av byggsystem med volymelement. Vi försöker också beskriva dagens förhållanden som de framträder efter samtal med de företrädare för branschen vi har kontaktat inom ramen för studien. Det är dock svårt att göra anspråk på en heltäckande bild, då mycket av den aktuella utvecklingen är interna angelägenheter hos företagen. Kapitel 3 inleds med en sammanfattning och analys av fallstudiernas resultat. Vi beskriver med bas i de studerade fallen de styrkor och svagheter vi funnit ur ett antal aspekter. Transportfrågorna finns här beskrivna som en viktig förutsättning. Begreppsförklaring Volymelement definieras enligt TNC 95, Plan- och byggtermer 1994, som: ”byggelement med huvudsaklig utsträckning i tre dimensioner och bestående av bjälklagsdel(ar) och två eller flera väggdelar som tillsammans omsluter ett utrymme”. Vi benämner för enkelhetens skull de aktörer vi beskriver som tillverkar och levererar volymelement i grupp som ”volymelementleverantörer”.

(10) 8. Bostäder byggda med volymelement. trots de skillnader som finns mellan dem. Vi är medvetna om att de olika aktörerna går in i olika roller som kan skifta allt från ”tillverkare” till ”totalentreprenör” eller ”projektutvecklare”, och att de olika aktörernas produkter dessutom skiljer sig åt i fråga om i hur hög grad de kan betraktas som utvecklade system eller mer som byggnadskomponenter. Vidare använder vi begreppet ”industriellt byggande” när vi avser en process som industrialiserats i sin helhet, och inte bara i delar gällande produktionsmetoder. När vi talar om ”industrialiserat byggande” avser vi i processer där man i första hand industrialiserat just produktionsmetoden. I vår beskrivning av de tillämpningar vi studerat har vi använt ordet system eller volymelementsystem. Varken ”system” eller ”byggsystem” finns definierat i TNC 95, Plan- och byggtermer 1994. Enligt Nationalencyklopedin, Ordboken är ”system”: ”(1) sammanhängande helhet med delar som står i viss relation till varandra och som fungerar efter vissa principer…” Även om de studerade ”volymelementsystemen” är systematiska på olika sätt har vi med stöd av den generella definitionen ovan valt att referera till samtliga som ”system”..

(11) Sammanfattning och slutsatser. 9. Sammanfattning och slutsatser Utgångspunkten för denna studie är en i grunden positiv syn på möjligheterna med en byggnadsteknik baserad på volymelement. I praktiskt arbete med projektering av volymelementbyggda bostäder konfronterades vi med begränsningar vi egentligen inte tyckte behövde åtfölja denna typ av byggnadsteknik, och blev nyfikna att gå på djupet och studera var de verkliga restriktionerna, men även möjligheterna, låg. Stora aktörer och särskilda förutsättningar Den bild som framträder av marknaden för volymelementbyggda flerbostadshus i minst tre våningar är heterogen och utspridd. De två största aktörerna utgörs av veteranen Lindbäcks Bygg som uppfört bostäder i upp till fyra våningar med egenproducerade volymelement i trä sedan början av 90-talet, och den stora nykomlingen Open House Production. Genom skalan på projektet Annestad där detta system tillämpas, och det faktum att byggherren och producenten har en gemensam ägare, har Open House en särskild spelplan. Mellan dessa två stora finns ett antal aktörer med ett fåtal genomförda projekt i mer än två våningar. De flesta av dessa producerar i likhet med Lindbäcks volymelement i trä med lättbyggnadsteknik, däribland Moelven/Finnforest och Modulent/Finndomo, och har sin stora bas i tillverkning av småhus. Bland de volymelementleverantörer som idag arbetar med småhus, tillfälliga byggnader, byggbodar, skolor, daghem med mera, finner man ett stort antal som ser en potential i att utvecklas mot marknaden för flerbostadshus framöver. Bland de system vi studerat finns också två med särskilda förutsättningar, i form av det tyska stålsystemet BAUHOW och det svenska utvecklingsprojektet Trälyftet i massivträ. Det speciella med volymelement är att det är en ovanligt stor byggnadskomponent, som tillverkas på fabrik och transporteras till platsen. Detta leder till särskilda förutsättningar att hantera upphandlingsformer, byggnadsteknik, kvalitets- och miljöfrågor och arkitektur. Vi menar, trots de brister vi sett i de studerade projekten, att konsekvenserna av dessa förutsättningar inte alls skulle behöva vara negativa. Detta kräver dock att de speciella villkoren för projekt byggda med volymelementsystem behandlas i ett sammanhang, där kvaliteten i det enskilda projektet parat med möjligheten till utveckling hos volymelementleverantören står i fokus. Under dessa omständigheter menar vi att den framtida utvecklingspotentialen skulle kunna vara mycket stor hos dessa system. Kvalitet Avgörande för kvaliteten hos resultaten är hur projektprocessen bedrivs, hur flexibla systemen är och vilka möjligheter som finns att behandla arkitektoniska frågor. Den som i första hand styr över och ställer krav på detta är byggherren. Bland de vanligaste svagheterna hos volymelementprojekten dominerar brister i arkitektoniska kvaliteter, både funktionella och estetiska. Tilllämpningen av volymelementsystemen, som idag inte är särskilt flexibla, medger inte alltid den mest yteffektiva lösningen. Planlösningarna blir ofta grova och saknar finess, och detaljer och anslutningar mellan volym-.

(12) 10. Bostäder byggda med volymelement. elementen förblir obearbetade. Projektens yttre gestaltning håller en låg till medelhög nivå ur svenska perspektiv, men ger sällan något direkt mervärde till omgivningen. Med en projektprocess driven av en byggherre som ställer krav och har långsiktiga mål, skulle de flesta av dessa tillkortakommanden kunna undvikas. Det är varken acceptabelt eller nödvändigt av projekt byggda av volymelement saknar grundläggande arkitektoniska kvaliteter och sammanhang med sin omgivning. Kompetent projektering är särskilt viktig i denna typ av projekt, och ett samarbete måste till under hela processen för att hitta de optimala helhetslösningarna. Många av de projektprocesser vi tagit del av saknar engagerad styrning, och man tenderar att hoppa över viktiga delar av processen framför allt i tidiga skeden. Detta ger uttryck för ett kortsiktigt tänkande som får ödesdigra konsekvenser både för kvaliteten i det enskilda projektet och för utvecklingen av process och produkter hos volymelementleverantören. Argument för framtiden Ett återkommande argument för att bygga flerbostadshus med fabrikstillverkade volymelement är också att det skall innebära lägre pris för samma kvalitet jämfört med traditionellt byggande. Att volymelement i trä med lättbyggnadsteknik kan produceras för ett relativt sett lägre pris har några av våra fallstudier gett belägg för. Enligt vår bedömning märks dock detta lägre pris i lägre kvalitet när man tittar på projekten i sin helhet. En av förutsättningarna för att volymelementbyggda flerbostadshus skall kunna produceras till ett lägre pris, men ändå med lika eller möjligen högre kvalitet relativt traditionellt byggda, är av allt att döma en kontinuerligt hög produktionsvolym. Om Open House kommer att visa att detta är möjligt återstår att se, om och när de går ut på en öppen marknad. Den brist på flexibilitet de flesta av systemen uppvisar, tror vi att framtiden kommer ge tekniska möjligheter att lösa. Inom andra delar av industrin finner man tankeväckande exempel på vad som är möjlighet att åstadkomma när IT-teknik förs samman med produktionsteknik och processtyrning. Den industriella produktionen i fabriksmiljö ger förutsättningar för en högteknologisk framställningsmetod som i sin tur möjliggör hög kvalitet på arkitektur, material, detaljer och anslutningar, integrerade installationer och teknik, kontinuerlig erfarenhetsåterföring och utveckling och goda möjligheter att uppfylla krav gällande miljö och hälsa. Framtiden torde ligga öppen för den aktör som utvecklas mot att kunna utnyttja dessa inneboende möjligheter fullt ut i framtiden..

(13) Sammanfattning och slutsatser. 11.

(14) 12. Bostäder byggda med volymelement. Med hjälp av en simulerad produktionslinje lärs Leanfilosofin ut till byggbranschen. Legobitarna flyttas runt mellan stationer och efterhand får deltagarna ge förslag på förbättringar. Slutmålet är ett standardiserat arbetssätt där problem blir synliga, och en organisation präglad av ständig reflektion och förbättring. Foto: Klas Andersson.

(15) Reflektioner och visioner. 1.. 13. Reflektioner och visioner. Volymelementleverantörerna är aktörer inom en bransch stadd i kraftig förvandling. Den uttalade strävan är att industrialisera byggandet i sin helhet, varav utveckling av produktionsmetoder bara är en del. Byggbranschen ligger i vissa avseenden efter den övriga industrin och kan av olika orsaker knappast betecknas som högteknologisk. I normala fall förknippas begreppet ”högteknologisk” med en industriell tillverkning som möjliggör framställning av produkter som vore för dyra eller komplicerade att producera på ett hantverksmässigt sätt. 1 I djupare analyser av begreppet framhålls vikten av att tränga in i i problemens kärna för att inte bara angripa dess symptom. För kunskaper med praktisk tillämpning är just förståelse avgörande. I kombination med detta är ett intelligent och effektivt hanterande av naturlagar det som åstadkommer ett högteknologiskt resultat. Vad som är kärnan i volymelementbranschens framtidsfrågor är naturligtvis svårt att skilja ut. I en generell syn på möjligheterna för industriellt byggande framstår samverkan inom processer som ytterst viktig. För bostadsutveckling är en helhetssyn på samhällsbyggandet nödvändig. I produktutveckling inom andra industrier läggs stor vikt vid en väldefinierad produkt med upplevelse, kvalitet och identitet som ledord. En volymelementleverantör, som ofta riskerar associationer till historiska exempel där ekonomi och snabb produktion varit styrande, kan här hämta inspiration och kunskap. I ett försök att belysa problematikens komplexitet har vi i detta avsnitt tillåtit oss att utifrån vår profession och våra erfarenheter från rapportarbetet spekulera i vad som skulle kunna ligga i förlängningen av ett utvecklat bostadsbyggande med volymelement. Vi förhåller oss till ämnet som arkitekter, men har sökt ta intryck från andra professioners bidrag till debatten om byggbranschens och arkitekturens utveckling i vid mening. Vi har tillåtit oss ett generellt anslag trots den heterogena bild av marknaden för volymelement som framträder, och syftet är att väcka tankar om framtida möjligheter snarare än att ge konkreta förslag till förändringar. Texten är uppbyggd med en huvudtext som stomme, och referenser i form av texter, bilder och projekt som på olika sätt kompletterar huvudtexten. 1. Björn Linn, Arkitektur som kunskap, Byggforskningsrådet 1998..

(16) 14. Bostäder byggda med volymelement. Luckor i projektprocessen. I mycket präglas volymelementprojekten av ett förhållningssätt som är vanligt i svensk byggnation idag. Kortsiktig ekonomi styr, och projektering av det enskilda objektet minimeras och ersätts många gånger av entreprenörens standardlösningar i en totalentreprenad. Oftast antar man att behovet av medverkan från kund och arkitekt minskar vid användandet av färdiga byggsystem. Detta antagande leder till att byggnaden reduceras till ett objekt utan direkt relation till sin specifika funktion och plats. En bygglovhandling anses ofta tillräcklig för att rent praktiskt klara av uppförandet av byggnaden. Förutom att den arkitektoniska kvaliteten på projekten kan bli lidande, går entreprenören/leverantören på detta sätt miste om möjligheter att successivt med hjälp av tillämpningar i projekten utveckla sin produkt. Samtidigt är det svårt för arkitekter och andra konsulter att få en fördjupad förståelse för systemens uppbyggnad. Utrymme för samverkan. I artikeln Industriellt byggande är mer än bara prefabricering refererar författarna till Graham M. Winchs definition av produktionsstrategier. 2 Elementärt för förklaringsmodellen är hur och när olika aktörer kommer in i projektprocessen, och i hur hög grad dessa medverkar till att forma produkten. En ytterlighet kan vara en beställare som initierar processen genom att efterfråga en byggnad, som därefter utvecklas och skräddarsys efter dennes behov. På andra sidan av skalan kan det handla om produkter som produceras för lagring, det vill säga byggnader utan på förhand kända brukare eller ägare som inte över huvud taget deltar i processen eller utformningen av produkten. De volymelementleverantörer vi studerat har olika marknadsfilosofier och placerar sig därmed på olika delar av denna skala och anger skilda synsätt för hur de vill utvecklas och förflytta sig utmed linjen. Bland de kriterier för industriellt byggande som anges i artikeln finns som viktiga delar ”samverkan mellan aktörerna i processen” och ”kundfokusering och betoning av de tidiga skedena”, vilket också stämmer överens med den tolkning av begreppet ”lean thinking” som vi gjort. Om detta är vägen framåt för att utveckla byggandet mot kvalitet och effektivitet, gäller det att se till projektprocessernas helhet och lyfta fram förbisedda delar. Vi identifierar tydliga luckor i det som beskrivs som den fullständiga processkedjan i de projekt vi studerat. Den största gäller just de tidiga skedena, där mycket av potentialen till kunskapsuppbyggnad och kontinuerlig produktutveckling går om intet. Inte sällan finns en uttalad önskan att helt enkelt hoppa över detta skede, som upplevs som något som krånglar till framställningen av produkten. Volymelementprojekten upphandlas nästan undantagslöst på totalentreprenad, och man strävar inte sällan att gå från enklast möjliga skiss eller funktionsbeskrivning av byggnaden direkt till produktion utan några mellansteg. Skälet är att detta tycks ge den kortsiktigt bästa ekonomin och kräver minst av aktörerna i stunden.. 2. Bygg & Teknik nr 2, 2005, Industriellt byggande är mer än bara prefabricering!, artikelförfattare Jerker Lessing, Anders Robertson, Anders Ekholm, citerar Building Research & Information 2003, 31 (2), Models of manufacturing and the construction process: the genesis of re-engineering construction, Graham M. Winch..

(17) Reflektioner och visioner. 15. Med denna inställning ges dåliga möjligheter att uppnå långsiktiga arkitektoniska värden. Trots att totalentreprenaderna som upphandlingsform öppnar möjligheter till en sådan kortsiktig och arkitektoniskt schematisk hantering av projekten, kan de inte skyllas vara orsaken i sig till detta. Det finns exempel på totalentreprenader som givit mycket goda resultat, där projekten drivits med en tydlig målsättning och en ambitiös inställning till projektets långsiktiga värde och kvaliteter. En förutsättning för att åstadkomma en kontinuerlig utveckling och kvalitetshöjning, både inom byggbranschen generellt, för byggsystemet och för det specifika projektet, är hela, obrutna processer. Detta kräver, som många påtalat, en stark processägare. Vem denne skall vara är inte helt självklart i byggprocessen, där ständigt nya konstellationer skapas. Varje projektorganisation är i någon mån unik och styrs av kundens upphandling. Förutom att varje projekt ur vissa aspekter är unikt, kan ansvarsfördelningen variera och olika aktörer inta olika roller från gång till gång. Open House och detta systems tillämpning i Annestad har i detta avseende särskilda förutsättningar, framför allt som en följd av OBOS ägande av både Open House Production (leverantör) och Hyreshem (byggherre). På detta sätt ägs hela processen, vilket ger unika möjligheter till utveckling och kontroll över resultatet, men också potentiella svårigheter då rollerna som kravställare och leverantör inte är åtskilda. Lindbäcks bygg, som i egen regi uppfört ett flertal studentbostäder i Luleå, och har på ett liknande sätt kunnat bedriva en kontinuerlig utveckling av arkitektur, teknik och ekonomi. Företagets utveckling har även stöttats ett antal studier av den egna verksamheten med i samarbete med Luleå Tekniska Universitet. Lean Production och Lean Product Development. I det produktionssätt som ursprungligen utvecklats av Toyota, under benämningen Toyota Production System, eller senare Lean Production, har ledorden varit ständiga förbättringar, med medverkan från alla parter. 3 Beslut baseras på ett långsiktigt tänkande, även på bekostnad av kortsiktiga mål. Andra viktiga utgångspunkter är ett standardiserat arbetssätt med en transparens som gör problem synliga, och målet att etablera en lärande organisation präglad av ständig reflektion och förbättring. Ett särskilt problem för delar av byggbranschen är i detta avseende de stora konjunktursvängningarna, där svårigheter kan finnas att bygga upp ett tillräckligt kapital för kontinuerlig Forskning och Utveckling. Bristen på lönsamhet inom teknisk konsultverksamhet kan leda till konkurser med stora förluster framför allt i kunskapsuppbyggnad och erfarenhetsåterföring. Dessutom handlas de tekniska konsulternas kompetens ofta upp på nytt av byggherrar och entreprenörer för varje projekt, eller för de olika faserna av ett enskilt projekt vilket förminskar intresset för en gemensam utvecklingsprocess. Möjligheterna att inom de enskilda konsultföretagen bedriva forsknings- och utvecklingsarbete är liten. I dagsläget diskuteras överföringen av begreppet Lean Production huvudsakligen till produktionsdelen av byggprocessen och under våren 2005 har ett antal seminarium, kurser och workshops hållits inom ämnet 4. 3 4. Liker J. K., 2004, The Toyota Way, McGraw-Hill. Byggkostnadsforum, Boverket, konferens ”Från No Tech till HighTech”..

(18) 16. Referensobjekt. Bostäder byggda med volymelement. Lean Production När Japan efter det andra världskriget skulle försöka återuppbygga sin industri låg de långt efter västvärlden och framförallt USA. Då man saknade resurser för att bygga upp en industriell kapacitet enligt västerländsk modell, baserad på optimeringen av tillverkningsprocesser för den planerade produktionen, tvingades man med start på Toyota skapa en industriell process som snabbt kunde anpassas till nya förutsättningar. Genom att kombinera hantverksskicklighet och maskiner som lätt kunde ställas om kunde man i princip leverera produkter på direkt beställning från en köpare. Under 1980-talet uppmärksammades den framgång den japanske industrin haft i sin återuppbyggnad, enligt Toyotas modell, och begreppet the Toyota Production System eller Lean Production myntades. Med start i USA började den fasta industrin omvandlas enligt den japanska modellen. Några viktiga faktorer för förhållningssättet inkluderar resurssnål produktion, minimalt lager, produktion efter kundönskemål (enligt ”pull” princip snarare än ”push”), rigorös kvalitetskontroll, möjlighet till skräddarsydda lösningar (mass customization) och upprättande av en kontinuerlig lärandeorganisation, där alla som medverkar i processen bidrar till utveckling. Idag står den fasta industrin inför stora förändringar, där dessa nya produktionsmetoder blir ett krav för överlevnad på den internationella marknaden. I Sverige har byggindustrin börjat intressera sig för metoder och erfarenheter från den fasta industrin, och samtal förs om hur Lean Production kan anpassas till att svara mot krav och förutsättningar inom byggbranschen. Det är även viktigt att överväga hur Lean Production har haft betydelse för produktutvecklingen, då samverkan mellan alla parter inom processen är viktig för ett systemskifte. Inom fordonsindustrin använder man idag ett ickelinjärt arbetssätt, i betydelsen att flera modeller utvecklas parallellt, inklusive olika lösningar på samma delprodukt. Detta medför att en stor variation är möjlig i slutprodukten, och understödjer ytterligare mass customization. Bedre billigere boliger När danska Statens kulturfond år 2001 anordnade en tävling under parollen ”Bedre billigere boliger”, med målet högsta kvalitet till halva kostnaden, gick arkitektkontoret Juul og Frost ut som vinnare. En del av de planerade 300 bostäderna är nu byggda i Ølby, och projektet har presenterats bland annat i svenska Arkitekten (mars 2005), där arkitekturen beskrivs ha ett ”förfinat urbant språk, både in- och utvändigt”. Att uppnå detta till den låga kostnaden torde ha krävt ett oerhört fokus på grundproblemet: kvalitet till låg kostnad. Med ett otraditionellt tänkande kring detta fokus, och genom att försöka vända begränsningarna till fördelar, lyckades man lösa problemet. De sociala aspekterna har betraktats som viktiga vid planeringen av området, och upplåtelseformerna har blandats. Bostäderna byggs upp ifrån en enkel basenhet som uppges kunna varieras oändligt. Inredningen som följer med basenheten är begränsad till ett minimum, vilket till exempel ger den boende valmöjligheten att själv bygga sin inredning. Beskrivningen av detta projekt kan fungera som en referens till hur en förutsättningslös kreativ process koncentrerats kring ett till synes omöjligt problem, med till synes gott resultat..

(19) Reflektioner och visioner. 17. För många arkitekter har det varit viktigt att söka bevis för att ett industriellt produktionssätt inte påverkar rådande estetiska ideal negativt. Ett mer intressant angreppssätt är att gå in i den industrialiserade processen och progressivt medverka i utvecklingen och söka nya arkitektoniska möjligheter. Om arkitekter har ett defensivt förhållningssätt, samtidigt som ett Lean-tänkande införs inom produktionen, riskerar man att hamna utanför den lärande organisationen, utan möjlighet att påverka och utan att få respons på sitt professionella arbete. Öppet system Arkitektrollen kanske närmast kan relateras till produktutvecklarens eller industridesignerns i en jämförelse med den fasta industrin. Produktutvecklaren skall finnas i nära relation till produktionen, men behöver inte nödvändigtvis vara en del av företaget. Tvärtom kan det vara värdefullt att yttre impulser påverkar systemets utveckling, och ger en bred och professionell tolkning av krav från till exempel brukare. Ett system vars utveckling kontinuerligt påverkas från andra parter, skulle på så vis kunna sorteras in under Peter Adlers förståelse av begreppet ”öppet system”, med en vidare tolkning. Byggbranschens sätt att strukturera sin organisation skiljer sig av naturliga skäl från bilbranschens, där kunderna inte aktivt deltar i definition och utveckling av produktens helhet. Många frågor finns att besvara gällande roller, ägande och kvalitet när byggbranschen förändras. Hur ser volymelementproducentens erbjudande ut? Hur garanterar man kvalitet, ur alla olika avseenden, på det man säljer? Vem skall tillåtas påverka produkten, i vilken utsträckning, i vilket sammanhang, och hur ser de formella rollerna ut när en extern part (kund/konsult) deltar i utvecklingen av produkten? Att tydliggöra rollerna Vi betraktar det som av yttersta vikt att externa aktörers (som återfinns utanför volymelementproducentens organisation) aktiva deltagande i att utveckla produkten värdesätts. För att främja utvecklingspotentialen i systemen krävs dels att volymelementleverantören vinnlägger sig om att bygga ut kompetensen inom organisationen till att omfatta samtliga fackkunskaper vad gäller företagande, teknik och design. Dels krävs att externa kravställare (som kundens och samhällets representanter) med kompetens inom respektive fackområde bjuds in på ett tidigt stadium i processen för ett nära samarbete. Leverantören kan aldrig förväntas ställa dessa yttre krav på sig själv, utan de olika rollerna måste tydliggöras. Externa parter kan tänkas föra in impulser till utveckling utifrån många olika aspekter, och vilket kan vara ett sätt för leverantören att få tillgång till en aktuell expertkompetens med en bredd som inte kan åstadkommas inom det egna företaget. Dessutom är det speciellt viktigt att tidigt inkludera krav och önskemål från dessa parter i specifikationen av produkten, för att undvika störningar på den effektivitet gällande precision, tid och kvalitet som är basen för produktionen. Detta till trots borde man kunna önska en större flexibilitet inbyggd i processen jämfört med traditionellt byggande. Som exempel på en utveckling åt detta håll kan nämnas Open House Production, som dels har kompletterat den interna kompetensen med arkitek-.

(20) 18. Referensobjekt. Foto: Max Plunger. Foto: Holland Composites Industrials. Bostäder byggda med volymelement. Forskarbostäder byggda med volymelement I Kv. Rödby i Kista har 28 st. forskarbostäder uppförts i två tvåvåningsbyggnader, ritade av Kjellander Sjöberg Arkitektkontor. KFUM är byggherre och Folkhem har varit totalentreprenör. Här finner man belägg för att varken volymelementen eller entreprenadformen i sig hindrar hög kvalitet på det arkitektoniska utförandet, utan att det snarare handlar om hur projektprocessen bedrivs, hur man utnyttjar arkitektkompetensen och vilka möjligheter till samarbete som finns. Användandet av volymelement gjorde det ekonomiskt möjligt med ett fasadutförande av högre standard än normalt för denna kategori bostäder. Här har volymelementen inte givit direkt avtryck i fasaden, utan snarare på ett mycket medvetet sätt klätts över med en tunn, bearbetad yta av trä. I upprepningen som kommer av de identiska lägenheterna har man funnit en spänning genom att med ett enkelt grepp spegelvända fönstersättningen mellan plan 1 och 2. Byggnaderna är skulpturalt behandlade där det yttre skiktet och dess konstruktion behandlats som ett sammanhang, som effektivt klär in och döljer byggnadens volymelementbyggda inre. Studentbostäder av volymelement i Utrecht På Utrechts Universitets campusområde, har tre loftgångshus med studentbostäder av volymelement uppförts enligt ett koncept kalllat Spacebox. Projektet omfattar 234 lägenheter à 17 kvm, med inflyttning i september 2004. Ett bostadshus uppfördes även 2003 på campusområdet vid Delfts tekniska högskola med 123 volymelement. Spacebox-systemet är framtaget av DUWO i samarbete med arkitekten Mart de Jong från kontoret De Vijf i Rotterdam, och producenten Holland Composites. Volymelementen har i systemet betraktats som helt autonoma från varandra och varje element är avslutat i design och utförande. Spacebox-systemet omfattar förutom volymelementen kopplingsenheter för sammanfogning av dessa, loftgångar, trapphus och upplagsramar för grunden. Tak och väggar i volymelementen är uppbyggda av ett kompositmaterial i sandwichkonstruktion som normalt används inom flyg-, och fartygsindustrin. Materialet uppges ha goda termiska och akustiska egenskaper och har dessutom låg vikt, vilket gör att grundläggning kan ske på många olika sätt. Systemet tänks också kunna användas som katastrofbostäder, och demonterbarheten ses som en viktig egenskap. Estetiken bygger på att framhäva volymelementen som separata enheter, betonade med varierad färgsättning och sammanfogade till en helhet. Tekniken och arkitekturen tycks ha bearbetats i ett nära sammanhang..

(21) Reflektioner och visioner. 19. ter, dels uppger att de har som avsikt att i tidiga skeden bjuda in kundens arkitekt för samarbete kring utveckling av det aktuella projektet. 5 Även leverantörens varumärke och renommé berörs av hur man arbetar med problematiken kring produktutveckling. Vi upplever idag erbjudandet från många av volymelementleverantörerna som vagt och relativt odefinierat. Om man uppger att resultatet kan ”se ut hur som helst”, hur garanteras då kvaliteten, däribland den arkitektoniska, på det man levererar? Vem ansvarar för resultatet?. Helhetssyn på samhällsbyggandet Drivkrafter för systemutveckling. Volymelementleverantörernas produkter ger sällan omedelbara associationer till en viss känsla eller kvalitativ egenskap. Enligt Kristofer Hansén, designchef på Scania, består produktidentitetsbegreppet just av dessa två delar; upplevelsen av produkten, och produktens kvalitativa egenskaper. Upplevelsen av produkten saknas idag i de flesta fall som säljargument för volymelement. Är det inte en produkt man avser sälja som volymelementproducent, utan en teknisk lösning som tillhandahålls och anpassas genom en process, är detta inte heller tydliggjort. Då systemen kan ses som slutna i betydelsen att de kontrolleras i sin helhet av producenten, är även dessa tekniska lösningar dolda, och kan till och med vara affärshemligheter. Höga krav på bostäder för oljeplattformar En översiktlig jämförelse mellan de ordinära bostadsproducerande volymelementleverantörerna och Pharmadule Emtunga 6, som levererar kompletta bostadsanläggningar till oljeplattformar, är tankeväckande. Varumärket och erbjudandet framstår som avsevärt tydligare vid ett enkelt besök på hemsidan. Företaget verkar visserligen på en annan marknad än de volymelementleverantörer vi studerat och har andra ekonomiska förutsättningar, men vi tycker det är intressant att jämföra sättet att angripa problem som till stor del liknar varandra. Pharmadule har samma typ av krav på sig som övriga volymelementleverantörer, men högre ställda på grund av de speciella förutsättningarna. Det fordras bland annat extremt snabba montage, hög kvalitet i materialval, goda förvaltningsegenskaper, tidlös design och en god boendemiljö. De högre kraven, men också det fokus med vilket man uppger att man tolkar och bearbetar dem, ger förutsättningar för utveckling av väldefinierade produkter av hög klass. Klas Wallin, marketing and sales manager, uppger att det är av oerhörd vikt att boendemiljön är av mycket hög kvalitet, under den period personalen arbetar på plattformen. Varför värderas inte dessa egenskaper lika högt i den typ av bostad där man har sitt permanenta hem? Och varför tas inte uppgiften att bygga upp och komplettera våra gemensamma yttre miljöer med samma allvar? Vilka mål vill man uppnå? Vad gäller utvecklingen av systemens egenskaper och flexibilitet i sig, kan den angripas från två utgångspunkter. Ett sätt är att utifrån den bygg5 6. Enligt intervju med Ulf Åberg, VD Open House Production. Se kap 2, Utveckling av system med volymelement..

(22) 20. Bostäder byggda med volymelement. nadsteknik man idag står med, fråga sig vad som kan komma ut av den. Ett annat sätt är att börja med att fråga sig vad det är man vill uppnå med byggandet, och sedan fundera över hur man utvecklar tekniker som leder just dit. Vi är övertygade om att man kan nå betydligt längre om ett större fokus sätts på att tydliggöra de mål man vill uppnå., och därefter försöker utveckla nya medel, tekniker och processer för att nå dit. I Finland tycks man ha angripit problematiken mer från detta håll, och staten har tagit ett stort ansvar för att stötta utvecklingen av byggbranschen mot de mål som formulerats kring boendemiljöer. Sedan 70-talet har man bemödat sig att öppna de då slutna, företagsknutna byggsystemen, och vi uppfattar att man sedan dess aktivt arbetat för att lösa kraven på teknikens anpassning till arkitekturen, och integration av teknik och design genom tydliga processer. 7 Kritiska funktioner Svenska byggprodukter uppvisar ett med internationella mått mätt lågt designinnehåll 8, jämfört med till exempel Japan och Finland, och det kan finnas skäl att tro att detta förhållande kommer att bestå. Av vad vi sett hittills tycks bristen på designinnehåll även gälla de svenska volymelementsystemen, som i första hand är funktionsstyrda och inte bärare av en egen formrelaterad identitet. Det finns heller inga garantier för att arkitektoniska värden tillförs i tillämpningen av systemen i ett specifikt projekt, även om exempel på mer ambitiösa tillämpningar finns. Krav på arkitektonisk kvalitet måste ställas av byggherre och kommun, och en kompetent projektör krävs för att tillämpningen av systemen skall ge en fullgod lösning. De kritiska faktorerna som avgör kvaliteten på slutresultatet (och volymelementleverantörens erbjudande) blir alltså en kombination av systemens egenskaper och flexibilitet, och styrningen av processen i vilken de tillämpas. Till detta hör även ansvaret att förstå och ta del av processen från byggherrens och arkitektens sida. Det är alltså delvis yttre faktorer som krävs för att volymelementleverantörernas produkter skall uppnå helhetskvalitet i sitt sammanhang. Vi skapar själva vår omgivning Man kan fråga sig vad det kostar att negligera vägar till utveckling genom att i det marknadsanpassade samhällsbyggandet allt för ofta gå den kortaste vägen? Frågan är naturligtvis svår att besvara, men ur ett samhällsperspektiv torde det stå klart att utvecklingen av ett resurssnålt och effektivt byggande med målet att åstadkomma långsiktiga kvaliteter avseende den byggda miljöns alla aspekter är det vi borde eftersträva. Det handlar bland annat då om att knyta byggnaderna till sitt samhälls-, miljö- och plansammanhang och att skapa goda bostadskvaliteter genom kvalificerad projektering. Utvecklingen av det högindustriella byggandet skulle inte minst kunna vara ett medel för gemene man att få ekonomiska möjligheter att kunna efterfråga dessa kvaliteter. Möjligen kan volymelementens helhetslösning locka till att detta ges mindre uppmärksamhet, även om producenterna själva strävar efter ett gott resultat inom det egna åtagandet. 7 8. Se bilaga Finland i medföljande CD. Med designinnehåll menar vi här integrationen mellan gestaltning, funktion och byggteknik..

(23) Reflektioner och visioner. 21. I det arkitekturpolitiska handlingsprogram som antagits av riksdagen9 uttrycks utgångspunkterna på följande sätt: ”Arkitektur, formgivning och design är en del av vår kultur och vårt samhälle. Det vi bygger och de föremål vi formger skapar den omgivning som påverkar vårt sätt att leva. Därför måste vår omgivning uppfylla höga krav på kvalitet ur bl.a. funktionell, teknisk, ekologisk och estetisk synvinkel”… ”När tekniska och kortsiktiga ekonomiska aspekter tar över andra hänsyn riskerar vi att få miljöer och föremål med låg brukbarhet och begränsad livslängd. Sett i ett längre perspektiv är omsorgsfullt gestaltad arkitektur, formgivning och design mycket ändamålsenlig”… ”Ny arkitektur skall berika och förnya den befintliga miljön men samtidigt utgå från den äldre bebyggelsens värden, de naturgivna förutsättningarna och helhetsmiljön. Samspelet mellan naturmiljön, det kulturhistoriska bevarandearbetet och den nyskapande arkitekturen är av stor betydelse för kvaliteten i den miljö vi lever i”. Möjligheten för dessa mål att uppfyllas, både på projektnivå och i det större perspektivet, har att göra med hur vi ser på arkitekturen och dess plats i samhället. Björn Linn, tidigare professor på Chalmers Arkitektur, framhåller riskerna med en så kallad euklidisk arkitekturförståelse, där man logiskt och successivt bygger upp helheter av delar på ett distanserat sätt frikopplat från det sammanhang där den färdiga, avslutade helheten skall fogas in. 10 Han kallar det ”tabula rasa-projektering”, och menar att synsättet är ödesdigert i sin anpassbarhet till industriella tillverkningsmetoder. Omgivningen reduceras lätt till en mottagare av byggnationen, ett råmaterial betraktat utan inlevelse eller intresse. Den euklidiska arkitekturförståelsen bygger på så vis på en efterrationalisering, då de samband och de produkter man använder sig av är frukterna av en analys som inte är relevant i det specifika fallet. Samtidigt kommer de färdiga byggnaderna sedermera att uppfattas som delar av en byggd tradition, där de verkliga orsakssambanden har dolts och fallit i glömska. Genom att ofta ställa frågorna på nytt och i nya sammanhang kunde kanske nya, mer otraditionella svar på frågan om hur byggandet industrialiseras utvecklas. I sammanhanget volymelementsbyggande är dessa resonemang viktiga att föra i ett större sammanhang, där hela projektprocessen, volymelementsbyggandets särskilda förutsättningar och samhällsplanering beaktas. Livscykelekonomi, en del av helheten. Användningen av metoder för analys av långsiktiga kostnader kan ses som en del i en kvalificerad projekteringsprocess. I Sverige har ett flertal aktörer inom bygg- och fastighetsmarknaden på frivillig basis förbundit sig att med utgångspunkt från ett antal mål arbeta för ett hållbart samhälle. Detta har skett inom ramen för projektet Bygga-bo-dialogen11. Ett delmål handlar om att företagen själva skall utarbeta rutiner för livscykelkostnadskalkyler. För förvaltare är livscykelkostnader (LCC) eller vinstorienterade livscykelprofitkalkyler (LCP) av särskilt intresse eftersom beslutsunderlaget för en investering blir långsiktigt. Det finns Framtidsformer, prop. 1997/98:117. Björn Linn, Arkitektur som kunskap, Byggforskningsrådet 1998. 11 Ur rapporten Bygga, Bo och förvalta för framtiden, AB elanders Novum, Stockholm 2003. 9. 10.

(24) 22. Referensobjekt. Bostäder byggda med volymelement. Tillbyggnad med volymelement i Rathenow Projektet omfattar tillbyggnad till ett äldre kontorshus med ett lager av volymelement dockade till den befintliga fasaden. Projektet som genomfördes 1995 är ritat av arkitekten Prof. Klaus Sill (Hamburg) och arkitekt Jochen Keim. Volymelementen, som är helt frikopplade från varandra, bärs av ett primärt ramverk av betongbalkar och nås via ett kommunikationsstråk i den befintliga byggnaden. Det arkitektoniska uttrycket speglar byggnadstekniken, med en till synes omsorgsfull, taktil utformning av alla dess delar. Det uppstår på detta sätt en välgörande läsbar logik mellan byggnadsdetaljer och helhet.. Foto: Klaus Sill. Foto: Jennie Selvefors. Examensarbete med volymelement I examensarbetet Typhus – en studie över volymelementets möjligheter, utfört vid Chalmers tekniska Högskola 2005, har Jennie Selvefors med utgångspunkt i typhusets förutsättningar utvecklat ett koncept för volymelementbyggda villor i massivträ. Principlösningen syftar till att skapa ett hus som anpassas till sin unika tomtsituation och sin beställare genom en serie volymelement som kan kombineras på olika sätt. Volymelementen består av golv, tak och två kortsidor, och uppnår bärighet och stabilitet genom skivverkan och en mindre rumsenhet i dess inre. På detta sätt får volymelementet två helt flexibla, icke bärande långfasader, som ger möjlighet till öppna samband både interiört mellan volymelementen och mellan ute och inne. Projektet undersöker framför allt frågor om flexibilitet och rumsliga kvaliteter, genom ingående studier av inre och yttre rum, relationer mellan dem och möjligheter till rörelse. Detta konkretiseras genom två parallella förslag på typhus, “Atriumhuset” och “Linjära huset. Även om projektet baserar sig på enfamiljshuset, tyder studierna på kombinationsmöjligheter på att konceptet skulle kunna vidareutvecklas till flerfamiljshus. Utgångspunkten med ett volymelement skapat i huvudsakligt syfte att ge rumsliga kvaliteter kan ge goda förutsättningar för fina lägenhetslösningar. Examensarbete av Jennie Selvefors, Chalmers Tekniska Högskola, Sektionen för Arkitektur, våren 2005. Examinator Beate Hølmebakk. Utvecklat i samtal med Ekologibyggarna i Östergötland AB..

(25) Reflektioner och visioner. 23. många faktorer som kan vara kostnadsdrivande under en byggnads drift, inte minst när utvecklingen går emot hög energieffektivisering. Användandet av LCC och LCP är begränsat i Sverige idag vilket till del beror på att metoden inte är färdigutvecklad och till del beroende på systemfel som berörs i flera sammanhang i denna rapport, bland annat otydligheter i processägande, projektanpassad organisation, kortsiktiga intressen och för lite fokus på tidiga skeden. Problemen som beskrivits ovan är de samma oavsett om byggdelar, volymelement eller hela byggnader skall studeras ur LCC-perspektiv. Några specifika framtidsmöjligheter när det gäller volymelement är spårbarheten, det vill säga möjligheten att härleda erfarenheter under driftstiden till fabrikationsprocessen. Det finns också en möjlighet att optimera livscykelkostnader genom att producera element med utbytbara detaljer och som underlättar utbyte, reparation och återvinning. En intressant tillämpning av livscykelekonomi för elementtillverkare torde vara att utföra känslighetsanalyser. Med sådana kan man analysera hur olika typer av förändringar i byggteknik, funktionell och estetisk utformning påverkar kostnadsbilden inom ramen för de utvecklingsstrategier som finns för produkten. En annan aspekt med volymelementbyggandet som borde skapa en tydlig marknadspotential är att den styrda processen kan utvecklas för att möta kundernas önskemål om varudeklarerade byggnader. Den industriella processen erbjuder helt annan styrning och kontroll över inbyggda material och därmed stora möjligheter för systematiserad varudeklaration.. Byggsystemens gränssnitt Byggindustrins särskilda förutsättningar Prof. Lars Stehn och Anders Björnfot, Luleå Tekniska Universitet, framför i en artikel ett synsätt liknande det som varit vägledande i Finland, vid en analys av den svenska träbyggnadsindustrin. 12 De menar att inom mekanisk industri styrs produkternas utformning av efterfrågan från slutkunden/brukaren. Utvecklingen av produkten är ofta seriell där nya modeller bygger på utveckling av de föregående, och lönsamheten är baserad på den volym i vilken man kan producera produkten. Utveckling av lönsamheten sker genom att rationalisera processer och öka graden av återanvändning, och man tillämpar ett uppifrån och ned-perspektiv, det vill säga att rationella produktionsmetoder utvecklas och ger i sin tur förutsättningarna för produkten. Kundvärde Byggnadsindustrin däremot är projektbaserad och har andra förutsättningar. Det finns dock paralleller mellan den mekaniska industrins utveckling av en ny modell, och byggnadsindustrin arbete med ett nytt projekt, men processens komplexitet ökar genom att byggprojektet är bundet till en viss geografisk plats. Vår tolkning av Stehn och Björnfot är att i ett byggprojekt är det just i produktens specifika utformning kundvärdet skapas.. 12. Anders Björnfot och Lars Stehn, Industrialization of construction – a lean modular approach..

(26) 24. Referensobjekt. Illustration: Nyréns Arkitektkontor. Bostäder byggda med volymelement. Ett aktuellt referensprojekt Med det aktuella projektet kv. Kanslisilket, Vällingby, avser Svenska Bostäder att utveckla det industriella byggandet med volymelement genom att applicera tekniken på ett normalt bostadsprojekt med hög kvalitet, och inte som tidigare i första hand i studentbostadsprojekt. Valet att bygga med volymelement kan bland annat hänföras till prisbilden, men i lika hög utsträckning till förhållandena på arbetsmarknaden, de minimerade störningarna på byggplatsen som uppkommer, den torra byggmetoden och säkerhet i leverans och projektprocess. Byggstart beräknas till sommaren 2005 med arkitekt Johan Nyrén och producent Lindbäcks Bygg. Svenska Bostäder styrde projektet så att goda möjligheter att utveckla de arkitektoniska kvaliteterna skulle finnas. Projektering utfördes redan från start med sikte på volymelement, med senare upphandling med samverkansavtal med Lindbäcks Bygg. Arkitekten utarbetade handlingar i samråd med leverantören i upp till skala 1:1 vad gäller invändiga och utvändiga byggdetaljer, anslutningar och balkonger. Arkitekturen har delvis styrts via ett gestaltningsprogram hörande till detaljplanen, där en anpassning till den befintliga miljön med bland annat putsade fasader och ett tak med lertegel föreskrivs. Lägenheterna består bland annat av 3 och 4 rok. Balkonger, som är svåra att integrera eller hänga in i volymelementen, har lösts med en fristående konstruktion med sidostycken av betong, som skapar halvprivata zoner på balkongernas inre del. Invändiga skarvar har placerats i rumsskiljande lägen, och täcks med en enkel men omsorgsfullt utformad avtäckningsbräda. Med denna enkla lösning kan förväntas att den tjockare innerväggen upplevas som en extra djup smyg. Livscykelekonomi Livscykelekonomi handlar i korthet om kostnader och intäkter som periodiserats över en lång tidsperiod och som räknas om till ett nuläge. En ren kostnadskalkyl förkortas ofta LCC (Life Cycle Cost), medan en kalkyl som även hanterar framtida intäkter (via hyror) kallas vinstorienterad analys eller LCP. Investeringen bedöms som lönsam om summan av initialkostnader (investering), årliga kostnader och intäkter omräknade till ett nuläge är större än noll. I slutet av en byggnads livscykel finns också ett restvärde, beroende av vilket sluthanteringsscenario man bedömer som aktuellt. Det finns alltså en relation mellan investeringsstorlek och tillhandahållna nyttor. Ett sätt att definiera investering är med detta synsätt att införa begreppet nytta; En uppoffring av omedelbara och säkra nyttor i utbyte mot förväntade (högre) framtida nyttor. I produktutvecklingssammanhang är nyttor eller funktioner fastställda och en bildar som sådana en utgångspunkt för jämförande livscykelkalkyler. Användningen av strukturerade metoder för LCC eller LCP begränsas idag av att programvara för att simulera olika utfall i tidig byggprojektering saknas, även om de matematiska sambanden för att beräkna livscykelkostnader är relativt enkla och väldefinierade. Ett kärnproblem är kvalitetssäkrade erfarenhetsdata som kan kopplas till kalkylverktyg och i dessa åstadkomma en lätthanterlig simulering. Stora osäkerheter finns inbyggda i att sia om framtiden på såväl kostnads- som intäktssidan. Exempel på osäkerheter är bland andra bedömning av livslängder, driftsförutsättningar, underhållsintervall och val av kalkylränta. (Fastighetsekonomi- Hyresfastigheter. H Bejrum, S Lundström. Stockholm 1990).

(27) Reflektioner och visioner. 25. Byggprojektet innehåller alltid både standardiserade delar som inte har krav på sig att vara olika från projekt till projekt, och delar som är unika för det specifika projektet. Kundvärdet kommer då att handla om slutproduktens förmåga att svara på den alltid i viss mån unika uppgiften. Därför bör man i den projektbaserade byggnadsindustrin till skillnad från i den mekaniska industrin tillämpa ett nerifrån och upp-perspektiv, där produktens design tillåts styra utvecklingen av rationella processer och tillverkningsmetoder. Författarna menar också att modularitet, i olika skalor från komponent till volym, är ett nyckelbegrepp för industrialisering av byggprocesser, och kan medge en potential för flexibla produktionsprocesser som kan möta olika krav och specifikationer. På detta sätt är modularitet ett attribut för både produkten och processen. Vi tror att samspelet mellan design, teknik och ekonomi är avgörande för utvecklingen av framtida volymelementsystem, och att lojaliteten till projektets mål är avgörande för en process som på ett effektivt sätt söker ny kunskap. Som exempel på en lyckad process där syftet varit att åstadkomma hög arkitektonisk kvalitet till ett överkomligt pris genom rationella produktionsmetoder med volymelement, kan nämnas samarbetet mellan danska Tegnestuen ONV Arkitekters och volymelementtillverkaren Scandibyg.13 Det nära samarbete mellan designer och tekniker som är normalt inom framställningsindustrin, men inte inom byggbranschen, har här givit goda resultat i form av en serie modulära enfamiljshus med utbyggnadsmöjlighet. Den arkitektoniska kvaliteten är till synes hög, med väldisponerade planlösningar där fina rumssamband och proportioner har kunnat samordnas med volymelementens måttkrav. Kostnaderna har kunnat hållas inom det mål som sattes, där man utgått ifrån en normal dansk familj som målgrupp. Från massproduktion till mass customization?. I stort sett alla byggdelar är idag industriellt producerade. Ändå har produktiviteten och processerna inom byggsektorn knappt utvecklats, och nivån är låg i förhållande till andra branscher. Bland många förklaringar nämns strukturella svårigheter att patentera innovationer inom byggsektorn. Det faktum att byggnadens läge idag är viktigare än kvaliteten på byggnaden för dess värdering, samtidigt som massproduktion fortfarande är avgörande för att garantera priset på byggnadens komponenter, medverkar inte till att driva byggnadsindustrins utveckling framåt. Idag kan man hos några av volymelementleverantörerna skönja tendenser mot mer slutna system, önskan om större serier och större upprepningseffekter. Det kan bero på att det ger snabbast resultat i avkastning, medan rationalisering av processer, organisationer och system först betalar sig på längre sikt och denna typ av uthållighet motverkas av de kraftiga konjunktursvängningarna inom byggbranschen. Samtidigt finns inget stöd för att bostäder för sin funktion och nyttighet behöver vara seriemässigt lika. Däremot har det funnits planerings- och projekteringsmässig rationalism att hämta i massframställningen. Under en tid har man inom andra segment av industrin talat om ”mass customization”. Bilindustrin var tidigt ute med denna filosofi, som i deras fall innebär att man inom en 13. Se bilaga Danmark i medföljande CD..

(28) 26. Referensobjekt. Illustration: Servo. Bostäder byggda med volymelement. Öppna/Slutna system Med slutet system menar Peter Adler, arkitekt och författare, att helheten består av systemspecifika komponenter. Det slutna systemet refererar enbart till sig själv, och är inte del av en större standardisering som gör att delar från olika leverantörer är utbytbara mot varandra. Ett slutet system kontrolleras vanligen i sin helhet av en producent. Ett öppet system karaktäriseras av att delarna är standardiserade på så vis att de kan levereras av olika tillverkare, och att de tekniska lösningarna är systematiserade på ett sätt som gör dem tillgängliga för marknadens alla parter och därmed ökar konkurrensen. I exemplet Open House syftar begreppet öppet byggsystem på att systemet är funktionsanonymt, och kan användas för olika typer av lokaler. Detta grundar sig på systemets uppbyggnad med en grundkonstruktion av bjälklag sammanbundna med pelare, och möjligheten att fritt leda installationer runt systemet, oberoende av konstruktionen. Enligt Peter Broberg ställer det öppna byggsystemet stora krav på konstruktionen, som skall klara såväl horisontella som vertikala krafter. Detta medför dock en planeringsfrihet och en framtida flexibilitet. Begreppet Open Source härstammar från programmering, och syftar till att källkoden, dvs. den kod som används för att utveckla en programvara, släpps fri för vem om helst att använda för vidareutveckling av programvaran. Denna öppna källkod hindrar i sig inte att kommersiella tillämpningar av programvaran tas fram, så länge källkoden är fortsatt tillgänglig. Det mest kända exemplet är operativsystemet Linux, skapat av Linus Torvalds 1991, numera ett vedertaget system som konkurrerar med Unix och Windows. Grundtanken inom Open Source är att vidareutvecklingen av ett system gynnas av att många medverkar. Tillämpat på industriellt byggande kan detta stödja tanken om externa utvecklingsparter för system, i form av arkitekter, stadsplanerare och andra konsulter, som tillåts en djup insyn i systemutvecklingen i samband med genomförandet av projekt. Öppet designsystem I projekten Urbantoys skapade Servo ett digitalt designsystem, där en besökare/kund/användare gavs möjlighet att på ett intuitivt sätt, men utifrån av systemet givna spelregler, designa egna modeller. Begreppet urban leksak syftar på de inneboende kvaliteter dessa system har, där en användare blir en del i designprocessen, på liknande grunder som i ett spel. Man kan inte påverka grundförutsättningarna, men man kan påverka processens utveckling. I sin första version fungerar detta system som en prototyp för en komplett E-handelsplattform, där användaren on-line från sin egen dator går in och startar en designprocess som resulterar i produktion av en fysisk modell av den egna skapelsen, som levereras hem till användaren. Relationen mellan upphovsman och användare suddas ytterligare ut genom att den som nyttjar systemet kan spara sin egen skapelse, och dessutom utgå ifrån någon annans och fortsätta processen med denna som utgångspunkt. Projektet belyser aktuell problematik kring vem som äger en process, huruvida processen eller produkten standardiseras, och styrningen över den identitet som utvecklas och bildar varumärke för ett system. Urbantoys kan både betraktas som ett mycket slutet system som kan förändras, eller ett öppet system som tillåter och näst intill kräver att kunden blir direkt delaktig i slutresultatet..

No results found