Lärarutbildningens dynamik: En undersökning av de underlag som förändrar lärarutbildningen

1 Uppsala universitet

Institutionen för utbildning, kultur och medier Institutionen för didaktik

Examensarbete inom utbildningsvetenskap Inom allmänt utbildningsområde, 15 hp

Lärarutbildningens dynamik

”En undersökning av de underlag som förändrar lärarutbildningen.”

Författare: Peter Edvardsson Handledare: Björn Furuhagen Anders Dahlström

Examinator: Tony Gustavsson

2

Innehåll

Lärarutbildningens dynamik ...1

1. Inledning ...4

2. Disposition...5

3. Syfte och frågesällning ...6

4. Historisk bakgrund ...7

5. Tidigare forskning ...9

6. Metod ... 14

6.1. Kvalitativ textanalys ... 14

6.2. Kategoriseringar ... 14

6.2.1. Lärares professionalisering ... 14

6.2.2. Förändrat samhälle ... 15

6.2.3. Synen på lärarrollen... 15

6.2.4. Synen på kunskap inom lärarutbildningen ... 16

7. Källor ... 17

7.1. Avgränsningar ... 17

8. Undersökning ... 18

8.1. SOU 1999:63 samt proposition 1999/2000:135... 18

8.1.1. Kommittédirektiv till SOU 1999:63 ... 18

8.1.2. Förändrat samhälle ... 19

8.1.3. Synen på lärarrollen ... 21

8.1.4. Synen på kunskap inom lärarutbildningen ... 22

8.1.5. Lärares professionalisering ... 24

8.1.6. Proposition 1999/2000:135 ... 25

8.1.7. Sammanfattning och avslutande diskussion ... 26

8.2. SOU 2008:109 ”En hållbar lärarutbildning” och Proposition 2009/10:89 ”Bäst i klassen”... 27

8.2.1. SOU 2008:109 direktiv och sammanfattning ... 27

8.2.2. Förändrat samhälle ... 28

8.2.3. Synen på Lärarrollen ... 30

8.2.4. Synen på kunskap inom Lärarutbildningen ... 32

8.2.5. Lärares professionalisering ... 34

8.2.6. Proposition 2009/10:89 ... 35

8.2.7. Sammanfattande analys och diskussion av undersökningen36 9. Sammanfattande diskussion samt reflektion ... 38

10. Referenslista ... 40

Tryckta källor ... 40

Litteratur ... 40

3 Abstrakt:

Vi har gjort en textanalys på de två senaste statliga offentliga utredningarna, som föreslår en ny lärarutbildningsreform, med deras tillhörande propositionerna. I dessa har vi undersökt hur reformerna motiveras och legitimeras genom argumentationen. Vi har sedan delat in argumentationen i olika kategorier för att få en bättre struktur och kartläggning av de olika typer av argument som förekom. Vi kom fram till att de flesta argument yrkar på en lärarutbildningsreform tar sin utgångspunkt i att det skett en samhällsförändring och därav har det uppstått en ny syn på lärarrollen samt en ny kunskapssyn. Även argument för en stärkt profession och högre status har förekommit.

Keywords: Lärarutbildning, lärarutbildningsreform, argumentationskategorier, SUO 2008:109

- En hållbar lärarutbildning, SUO 1999:63 – Att lära och leda,

4

1. Inledning

Lärarutbildningen är en utbildning som kännetecknats av ständig förändring under de senaste årtiondena. Efter att gått lärarutbildningen i snart fem år har vi som studenter kommit i kontakt med dessa förändringar samt de åsikter som följer med dessa. Efter att inlett lärarutbildningen höstterminen 2006 med kursen lärares arbete A följde vi upp med kursen AOU II efter tre terminers ämnesstudier. Här skedde en förändring i de gemensamma lärarkurserna inom Uppsala universitet. Den 11 februari 2010 när vi läste vår näst sista termin på lärarprogrammet lämnade regeringen en proposition på en ny lärarutbildning, vilket går under benämningen ”Bäst i klassen – en ny lärarutbildning”. I denna nya proposition kommer nu de gemensamma lärarkurserna heta utbildningsvetenskaplig kärna.

Med detta vill vi understryka att lärarutbildningen tycks ha en relativt hög frekvens av förändring, både nationellt men även inom respektive universitet. Nationellt sett har lärarutbildningen reformerats i snitt vart tionde år från 1945. De stora utredningarna som gjorts är 1946 års skolkommission, 1960 lärarutbildningssakkunniga vilket ledde till 1967års reform. År 1974 lärarutbildningsutredning ledde till 1984 års proposition med en reform 1888. Den nuvarande lärarutbildningen infördes 2001 efter 1997 års lärarutbildningskommitté.

Detta kan tolkas som att lärarutbildningen har varit ett högaktuellt ämne för debatt, både politiskt såväl som inom den pedagogiska forskningsvärlden.

Med denna bakgrund har vi hittat ett forskningsfält som skulle vara intressant att fördjupa sig i, eftersom detta är något som varit närvarande under vår tid på Uppsala universitet. Vi vill undersöka vad som ligger till grund för de reformer, samt vilka faktor som tas i beaktning när en ny lärarutbildning utformas. Initiativ till de reformer vi vill undersöka togs från regeringen eller riksdagen, vilket inledde statliga offentliga utredningar som regeringen tagit i beaktning vid utformandet av propositionerna till lärarutbildningsreformerna. Vi är i vår undersökning intresserade av hur man motiverat en ny lärarutbildningsreform. Därav hoppas vi kunna ge en inblick i vilka drivkrafter som ligger bakom de nya lärarutbildningsreformerna som kommit de senaste årtiondena.

Ur ett utbildningsfilosofiskt perspektiv blir detta relevant då lärarutbildningen i hög grad styr synen på lärarrollen.

1 Sammanfattning av propositionen Bäst i klassen – en ny lärarutbildning, s. 17 2 Anton Ridderstad, utredningssekreterare

5

2. Disposition

I vårt examensarbete har vi delat upp undersökningen, eftersom vi är två författare.

Undersökningen består utav två textanalyser på varsin offentlig statlig utredning samt proposition på en lärarutbildningsreform. Peter har gjort en analys på SOU 1999:63 samt proposition 1999/2000:135 vilket redogörs för i avsnitt 8.1. Anders har gjort en analys på SOU 2008:103 samt proposition 2009/2010:89 vilket redogörs för i avsnitt 8.2

I vår undersökning har vi en huvudfrågeställning och två underfrågeställningar, vilket redovisas i nästa kapitel. Vår huvudfrågeställning besvaras i respektive undersökningsdel där vi diskuterar och sammanfattar våra resultat. I avsnitt 9 följer vi upp med en gemensam diskussion där vi besvarar våra två underfrågeställningar.

I avsnitt 5 har vi tidigare forskning vilket är de utgångspunkter vi har vi vår undersökningsdel.

Detta avsnitt följs av ett metodkapitel där vi diskuterar hur vi gör vår textanalys i

undersökningen, samt skapar kategorier som vi utgår ifrån i vår undersökningsdel. Dessa

kategorier är skapade utifrån vår tidigare forskning.

6

3. Syfte och frågesällning

Syftet med vår undersökning blir att undersöka de två senaste reformerna som genomförts inom lärarutbildningen och jämföra dessa. Därigenom vill vi försöka skapa en inblick i hur utformningen av lärarutbildningen gått till. Här vill vi försöka förklara vad som ligger till grund för de beslut som tagits om lärarutbildningens utformning. Vår ambition är att göra en beskrivande undersökning. Beskrivningen kommer främst ske på de statliga offentliga utredningar som gjorts i uppdrag av regering och riksdag angående lärarutbildningsreformerna.

Även en beskrivning av regeringens propositioner kommer göras, eftersom dessa är båda dokument till grund för det riksdagsbeslut som senare tagits om respektive lärarutbildningsreform.

Vi kommer främst analysera den argumentation som gjorts eftersom det är denna som legitimerar reformerna för samhället. Detta innebär att den administrativa processen inte undersöks. Den administrativa processen definierar vi som den politiska debatt som tvingar fram en utredning samt den debatt som blir en följd av utredningen och propositionen. Denna administrativa process fokuserar därmed mer på politiska aktörer och därför inte är relevant för vår undersökning.

För att kunna kartlägga vilka argument regeringen stödjer sig på när de utformar sin proposition är vi intresserade av att undersöka om regeringen lägger olika stor vikt på de olika argumenten. För att kunna avgöra hur stor vikt som läggs på de olika argumenten blir vi tvungna att kategorisera den argumentation som framkommer i de statliga offentliga utredningarna. Vi vill undersöka om vissa kategorier

påverkar mer än andra när en lärarutbildningsreform görs.

Vi är i vår undersökning intresserade av att se om det finns några gemensamma drag bland lärarutbildningsreformerna. För att kunna genomföra detta krävs en undersökning av flera lärarutbildningsreformer. Detta betyder att vi även har ambition att göra en jämförande analys över tid, där vi analyserar och diskuterar eventuella tendenser inom lärarutbildningens reformprocess. Här är vi intresserade ifall viktförhållandet mellan olika argument förändrats.

Syftet med att undersöka detta blir att få en bild av lärarutbildningens roll i samhället och dess dynamik.

Utefter vårt syfte tänker vi besvara följande frågeställningar. Vår huvudfrågesällning lyder:

- Hur stor vikt läggs på de olika kategorierna av argument som ligger till grund för när en ny lärarutbildning utformas?

Våra underfrågeställningar blir:

- Har de olika kategoriernas betydelse förändrats över tid?

- Har argumenten inom argumentationskategorierna förändrats över tid?

3 Med kategorier menar vi från vilken argumentationskategori argumentationen förs.

Argumentationskategorierna redogörs för i metodkapitlet.

7 4. Historisk bakgrund

Det är självklart att lärarnas utbildning påverkar skolans reformeringsprocess. Likväl påverkar förändringarna kring skolan lärarutbildningen. Man kan säga att det var de stora skolreformerna under 1960-talet som kom att föregå de lärarutbildningsreformer som skedde 1968. Då började man byta ut de flesta folkskoleseminarier mot lärarhögskolor. Efter några år kom man även att reformera praktiken i utbildningen där de sociala kom att betonas mer.

Ett problem som man ansåg fanns inom lärarutbildningen var att de olika lärarutbildningarna hade svårt att anpassa sig efter de mer differentierade och mångskiftande uppgifterna i skolan.

Staten ville därför få en bättre samordning mellan utbildningarna. Det tillsattes därför en kommitté som skulle utarbeta en modell för grundskollärarutbildningen som skulle fungera med den nya synen på lärarrollen

.

Ett betänkande lämnades in 1979 vars remiss kom att läggas på hyllan på grund av att man tyckte att ämneskunskaperna skulle bli för begränsade. Dock ansåg de flesta att en mer enhetlig lärarutbildning var behövlig. Parallellt med detta betänkande skedde en högskolereform vilket innebar att näst intill all lärarutbildning skedde på högskolan. Detta kom att innebära en målsättning inom lärarutbildningen skulle bygga på en vetenskaplig grund

. Utbildning fick därför en lite mer enhetlig karaktär.

1985 återupptogs det tidigare nämnda betänkandet. Viljan låg i att man ville närma sig strukturen som fanns i skolväsendet och komma ifrån differentieringen som klasslärare och ämneslärartraditionen innebar och därav gå mot den mer enhetliga grundskoleläraren

.

1992 kom en, av Richardsson kallad, kompletteringsreform av lärarutbildningen. Den skedde i form av att grundskollärarlinjen avskaffades. Istället skapades en examensordning med mål som utbildningen ska uppnå, samt att man gav ut examinationsrätt för olika utbildningar till universitet och högskolor. Rent praktiskt innebar detta att man nu kunde läsa fristående ämneskurser vilket sedan kunde tillgodoräknas och kompletteras med det praktiska och pedagogiska

.

Den ovan nämnda reformen stod sig till 1997 när riksdagen, på grund av bland annat de nya läroplanerna och den nya politiska styrningen, tillsatte en ny utredning. Betänkandet som följde 1999 innebar att alla lärare nu skulle få en gemensam grundkompetens där man sedan profilerade sig mot olika ämnen och verksamheter. Det innebar en samlad lärarexamen

.

Lärarutbildningen har på senare tid fått mycket kritik och ett en utredning skedde 2007. Där vill man ha en gemensam vetenskaplig kärna, man vill dela upp utbildningen till en

4 Richardsson, Gunnar, 2004, Svensk utbildningshistoria s. 206-207 5 Ibid, s. 208-209

6 Ibid, s. 210 7 Ibid, s. 211 8 Ibid, s. 212 9 Ibid, s. 214-215

8 grundskollärarexamen och en gymnasielärarexamen. Detta innebär att universiteten och högskolorna måste lämna in nya ansökningar om att få ge ut respektive examen

.

10 www.regeringen.se

9

5. Tidigare forskning

Både Erixon Arreman och Krantz fokuserar på lärarens professionalisering när de förklarar lärarutbildningens utformning. I Erixon Arremans avhandling läggs fokus på de förändringsprocesser som skett i den svenska lärarutbildningen, med syfte att förstå dessa och hur politiska programmål om forskningsutveckling kommit till uttryck i lärarutbildningens verksamhet under efterkrigstiden. Detta gör hon genom att studera policydokument på nationell, regional och lokal nivå, samt intervjustudier.

För att se samband mellan forskningsutveckling på lärarutbildningens område och professionaliseringssträvande utgår Erixon Arreman från professionaliseringsteorin

. Erixon Arreman använder sig av Magali Sarfatti Larsons definition av professionaliseringsstrategin, vilket innebär att kontrollen av kunskapsutveckling är grundläggande för skapande av en profession och att avgränsa denna från andra. Numera ses en profession som en struktur där strävan är att nå ökat inflytande på organisationsnivå och att stängningsstrategier genom examina och legitimation begränsar tillträde till området.

Även perspektiv som makt, diskurs och kön/genus används för att undersöka vad som påverkar i konstruktionen av lärarutbildningar.

Erixon Arreman visar att de lokala omstruktureringar som skedde i början av 1990-talet inom lärarutbildningen ledde till forskningsorientering inom verksamheten. År 1977 skedde en högskolereform där lärarutbildningen kom att integreras med högskolan och därmed ställdes krav att utbildningen skulle vila på en vetenskaplig grund. Detta ses som ett steg i de professionaliseringssträvande som påbörjats av folkskollärarna och småskollärarna under sent 1800-tal och tidigt 1900-tal.

Lärarutbildningen kom dock att erhålla en underordnad position inom högskolan. Detta beror enligt Arreman Erixon på att det fanns en dold binär struktur. Det fanns på institutionell nivå ingen forskningsstruktur och ingen förbindelse mellan grundutbildning och forskarutbildning. De olika lärarutbildningsinriktningarna kom att bli åtskiljda eftersom de konkurrerade med varandra om resurser. Reformatorerna förbisåg att konkurrens kunde förekomma mellan universitetet och lärarutbildningen, men också mellan olika lärarutbildningsinriktningar.

Som förklaring till den tidiga uteblivande utvecklingen av forskningsstrukturer inom lärarutbildningen pekas på lärarutbildningens lägre kulturella kapital. Arreman Erixons undersökning stödjer Acker som pekar på att utbildningsinriktningar inom lärarutbildningen som

11 Erixon Arreman 2005, s. 13 12 Ibid, s. 28

13 Ibid, s. 40-41 14 Ibid, s. 141 15 Ibid, s. 142 16 Ibid, s. 143-144

10 utbildar lärare för äldre åldrar har högre status än utbildningar som fokuserar på yngre barn. Här kan också ses en klar könsfördelning där fler kvinnor undervisar på lägre åldrar. Därmed har män högre status och därmed inflytande över lärarutbildningen än vad kvinnor har. Ett resultat som framkom var att män i högre grad var emot forskningsutveckling, eftersom deras position som ledande akademiker kunde utmanas av kvinnor.

Att universitetet som helhet saknade intresse för forskningsutveckling var för att lärarutbildningen inte var någon prioriterad fråga för de redan etablerade disciplinerna.

Relevant för vår undersökning blir att vi utifrån förhållandet av argumentationen av lärarprofessionen kan ställa det mot användningen av professionaliseringsstrategin.

I Krantz avhandling utgår han från begreppen styrning och mening för att undersöka hur anspråk på dessa etablerar villkor för lärares handlande och därigenom utmanar lärares professionella autonomi.

Krantz tar sitt avstamp vid lärarutbildningens reformering år 2001 då lärarutbildningen blir sammanhållen för alla lärarstudenter och då kraven på lärares professionalisering ökade.

Utifrån sitt resultat tolkar Krantz att den politiska tilltron till lärarens professionella handlande minskat. När skolan gick mot mål- och resultatstyrning ökades tilltron på läraren som deltagande målstyrare, medan idag finns en politisk misstro till bristfälligheten i detta system. Krantz menar att det finns ett politiskt ifrågasättande på skollärares och lärarutbildares professionella autonomi.

Krantz kommer också fram till att de ökade utvärderingskrav som tillkommit i och med den resultat- och målstyrda skolan har bemötts negativt av lärarutbildare och skollärare eftersom det leder till administrativ överbelastning och att deras entusiasm minskar för dokumentation, prestationsredovisning och kvalitetsutveckling på grund av den politiskt formulerade misstron de tycker förekommer.

I studien framkommer hur lärosätena uttrycker reformtrötthet och menar att konsekvenserna av mål- och resultatstyrning leder till deprofessionalisering. Den bild som framkommer i undersökningen är att politiska styrnings- och utvärderingsambitionerna undergräver lärarutbildningens möjlighet att bli mer kvalificerad.

Lärares professionella autonomi har förändrats genom tiden. Vid 1940-talet och 50-talet fokuseras på samhällsdemokratisering och en individuell professionell autonomi, vilket ger läraren större frihet i sin yrkespraktik. Under 1960-talet och 70-talet fokuseras på kollegialt samarbete som en följd av samhällsutvecklingen och det är med detta samarbete skapar en gemensam pedagogisk grundsyn. Under 1990-talet går över mot en uttalad diskursiv styrning och

17 Erixon Arreman, 2005, s. 145-146 18 Ibid, s. 146

19 Krantz 2009, s. 28 20 Ibid, s. 13 21 Ibid, s. 225 22 Ibid, s. 224-225 23 Ibid, s. 234

11 marknadsorientering. Lärares möjlighet till professionell reflektion betonas i relation till de mål skolan ska sträva efter.

Skog-Östlin väljer istället att fokusera på hur samhällförändringar integrerar och påverkar lärarutbildningen. Avhandlingen syftar till att undersöka vilka uppgifter en statlig lärarutbildning förväntats fylla.

Detta gör hon genom att studera lagtexter kopplat till lärarutbildningen och undersöker hur den förändrats och vuxit fram över tid. De teoretiska utgångspunkterna är begreppen produktion och reproduktion. Detta definieras följande av Skog-Östlin: ”produktion kan mycket enkelt sägas beteckna den process som skapar förutsättningarna för socialt liv och den kunskap ur vilken produktionen kan utvecklas. Reproduktion avser den process där kunskaper, färdigheter och attityder, som möjliggör ett återskapande av villkoren för produktionen, överförs.

Tyngdpunkten ligger i hur staten hanterat lärarutbildningen i samhället och förändringarna i det dialektiska förhållandet mellan produktion och reproduktion.

Avhandlingen sträcker sig från 1800-talets mitt fram till 1960-talet och inledningsvis kommer Skog-Östlin fram till att det var de nya liberala idéerna och klassamhället vilket ledde fram till en statlig lärarutbildning. Här tillskrevs läraren en central roll och var det som offentligt motiverade en statlig lärarutbildning och dess utformning.

Skog-Östlin menar att läraren fick överta statens reproduktion och därmed föra vida de rätta normerna som tidigare hade varit kyrkan och prästernas uppgift. Lärarutbildningen var då statens verktyg för detta. Staten såg även läraren som en auktoritet eftersom staten var behov av kontroll.

När vi kommer till 1900-talets mitt präglades samhället av urbanisering och därmed en överföring från arbetskraft i jordbruket till den offentliga sektorn samt industrin. Samhället präglades även av en stark högkonjunktur och en ökad levnadsstandard. Religiöst fick vi även religionsfrihet. Detta innebar att produktion och reproduktion kom att skiljas mer än tidigare och skolsystemet inte kunde överföra kunskaper och knyta dem till värderingar och normer. Detta innebar att lärarutbildningen kom att vila på en vetenskaplig grund och psykologi, pedagogik och metodik kom att bli allt viktigare. Demokrati och solidaritet kom att betonas mer vilket även detta var en reflektion av det förändrade samhället.

I Linnés, Unemar Öst och Lindbergs avhandlingar läggs fokus på den förändrade lärarrollen för att förklara lärarutbildningsreformerna. Lindberg behandlar hur man talar om lärarutbildningen med huvudsyftet att skapa en orientation inom talet av lärarutbildningen för att lättare kunna förstå och förhålla oss till lärarutbildningens konstruktion

. Lindberg gör detta dels

24 Krantz 2009, s. 229 25 Skogh-Östlin 1984, s. 4 26 Ibid, s. 8

27 Ibid, s. 9 28 Ibid, s. 118 29 Ibid, s. 119 30 Ibid, s. 114-115 31 Lindberg 2002, s. 27

12 genom en lingvistisk rubrikanalys där han diskuterar ordvalen i rubrikerna och vad de antyder i SUO 1999:63. Ett exempel är att han tolkar rubriken Ett nytt läraruppdrag som en problemuppställning till vilken det finns en specifik lösning till.

Lindberg gör även en textanalys av innehållet under rubrikerna som han undersöker problemformuleringarna. Lindberg finner att problemen ställs upp som att det finns fler än en lösning det specifika problemet. Reformförslagen går dock efter att finns en utstakad lösning.

Lindberg ställer sedan sin analys av talet om lärarutbildning i ett internationellt perspektiv.

Inom det internationella så finner Lindberg att liknande diskussioner kring reformerna sker. Det används många förändringsord när man pratar om lärarutbildningen vilket tyder på en liknande problematik. En skillnad i Sverige gentemot andra länder är att det finns en diskussion kring lärarnas professionalism.

Lindberg tar även upp vilka bilder som ges av läraren samt lärarutbildningen. Här konstaterar han att de olika bilderna går åt olika håll. Bilden av att en lärare ska utvecklas till en god person och en stark individ krockar med synen av lärarutbildningen som en institution där man vill skapa en gemensam utbildning för att på så vis skapa en bättre profession.

Det relevanta inom detta för vår undersökning är att genom vår undersökning kommer vi att kunna se kollisionen mellan bilderna i argumentationen och se vilken bild det man främst vill arbeta för. Vilken bild det argumenteras mest för.

Agneta Linné undersöker i sin avhandling om hur lärutbildningen, för de lärare som skulle sköta den obligatoriska folkundervisningen, förändras samt byter skepnad. Med det menar hon att vissa lärartraditioner förs automatiskt vidare trots reformer. De bara byter namn för att passa in med den moderna pedagogiken.

Detta görs genom en textanalys på skrivna diskurser inom området.

Linné kommer fram till att det finns en läroplanstradition kring lärarutbildningen. Själva läroplanen är den styrande faktorn vilken inte lägger något fokus på den enskilde individen.

Gällande hur en läroplan konstrueras så definierar Linné det som en mekanisk-moralisk process.

Med det menas i stort att likhet ska går före komplexivitet vilket begränsar vad som ska läras ut

. Man ska alltså få en enhetlig lärarutbildning

Läroplanen genomgår senare en förändring mot vilket Linné väljer att beskriva som, en organisk-integration process. Med det menar hon att fokus har flyttats till att starkare koppla ihop utbildning och arbete, lärare och samhälle

. Lärarutbildningen ska här vara mer samhällsanpassad och arbetsmarknadsinriktad.

32 Lindberg 2002, s. 87-109 33 Ibid, s. 197

34 Ibid, s. 139-165 35 Ibid, s. 3-106 36 Linné 1996, s. 35 37 Ibid, s. 342 38 Ibid, s. 345

13 Det relevanta för vår undersökning är att man kan ställa läroplansprocesserna till vilken lärarroll man vill ska skapas. Genom att följa argumentationen om synen på lärarrollen kan vi ställa det mot om det går efter en organisk-integration riktning eller en mekanisk-moralisk riktning.

Ingrid Unemar Öst undersöker i sin avhandling Kampen om den högre utbildningens syften och mål hur den utbildningspolitiska diskursen gällande lärarutbildningen tar sitt uttryck. Unemar Öst undersöker auktoritära dokument gällande lärarutbildningen för att se vilka diskurser som finns

.

Unemar Öst delar in de olika diskurserna till fyra huvuddiskurser. Dessa är den klassiska akademiska diskursen, globaliseringsdiskursen, demokratidiskursen och identitetsdiskursen. Alla dessa har ett eget huvudsyfte med lärarutbildningen. Den klassiska akademiska diskursen vill att den färdiga läraren ska kunna söka och förmedla kunskap och bidra till individuell och samhällig utveckling.

Globaliseringsdiskursen yrkar på att läraren ska stärka Sveriges och Europas konkurrenskraft och bidra till ekonomisk tillväxt. Demokratidiskursen vill att läraren ska befästa demokratin och bidra till jämlikhet och rättvisa. Identitetsdiskursen vill stödja individens identitetsarbete och verka för kulturöverbryggande värden .

Det är framförallt globaliseringsdiskursen som får störst fokus och får nästan en hegemonisk ställning enligt Unemar Öst. Den enda som riktigt konkurerar är den klassiska akademiska diskursen.

Det är den kritiska skolningen gentemot anställningsbarheten som främst diskuteras om vilken som ska vara huvudsyfte med utbildningen. De två diskurserna har även en skild syn på läraren, den klassiska akademiska diskursen ser läraren som ett rationellt subjekt medan globaliseringsdiskursen ser läraren som ett humankapital.

Sammanfattningsvis visar den tidigare forskningen på hur och varför en lärarutbildning förändras. De olika avhandlingarna gör detta utifrån olika perspektiv. Ingen av dessa undersöker viktförhållandet mellan den argumentation som förs kring lärarutbildningsreformerna. Unemar Öst kan man dock tolka som en undersökning av vikt i de olika lärarutbildningsdiskursernas påverkan. Vår undersökning går dock in mer konkret på de specifika argumentationskategoriernas betydelse och tar inte hänsyn till diskussionen i stort. Utifrån resultaten i den tidigare forskningen har vi utformat våra argumentationskategorier som vi redogör för i metod-kapitlet.

39 Unemar Öst 2009, s. 15-34 40 Ibid, s. 234

41 Ibid. s. 234-248

14

6. Metod

Eftersom vår undersökning består utav tre huvudsakliga problemformuleringar som vi valt att besvara utifrån två underfrågeställningar krävs att vi besvarar dem i rätt ordning. Detta gör vi för att dessa bygger på varandra och för att kunna besvara vår huvudfrågeställning får vi hitta en röd tråd för att ta oss igenom dessa tre underfrågeställningar.

Vi inleder genom att besvara vilka argument som lyfts fram gällande lärarutbildningsreformerna. För att göra detta gör vi en argumentationsanalys där vi kategoriserar in argumenten i våra kategorier. När vi vill undersöka om olika kategorier har olika stor vikt gör vi detta genom en kvalitativ textanalys på de statliga offentliga utredningarna och propositionerna. För att kunna se om det skett en förändring över tid behöver vi undersöka flera lärarutbildningsreformer och ställa dessa mot varandra i en jämförelse.

6.1. Kvalitativ textanalys

När vi analyserar argumentationen i de dokument som ligger till grund för lärarutbildningsreformerna kategoriserar vi argumenten. Den analys vi använder är en kvalitativ textanalys. Det centrala tillvägagångssättet i denna metod är främst att undersöka argumentationskedjan. Vi är främst inriktade på att göra systematiserande undersökningar vilket syftar till att logiskt ordna innehållet i texterna. Här ska man kunna överblicka innehållet i kategorier, vilket lämpar sig till de argumentationsanalytiska studier vi ämnar genomföra.

Vi kommer sedan göra en kvalitativ textanalys av argumentationskategorierna, där undersöker vi vilka argumentationer de statliga offentliga utredningarna samt propositionerna stödjer sig på när de motiverar en ny lärarutbildningsreform.

6.2. Kategoriseringar

Vi har valt att kategorisera argumentationen i de statliga offentliga utredningarna efter de nedanstående kategorierna. Dessa motiveras var för sig under respektive rubrik.

6.2.1. Lärares professionalisering

Denna kategori utgår ifrån Erixon Arreman och Krantz avhandlingar när de diskuterar kring lärares professionalisering. Synen på detta blir intressant att undersöka i de politiska dokument vi

42 Esaiasson & Oscarsson 2007, s.238

15 utgår ifrån, där Krantz menar att tilltron till lärares profession minskat politiskt. Utifrån detta resultat utgår vi ifrån att lärarens profession måste stärkas. Därmed kommer argument utifrån denna kategori bygga på att lärarutbildningen reformeras till grund för att stärka lärarnas profession.

Erixon beskriver hur lärarutbildningen integrerades med högskolan och knöts till vetenskapen.

Dessutom menar hon att en uppdelning skedde där lärarutbildningen kom att få en underordnad roll inom universitetet, men även att en uppdelning kom att ske inom olika lärarutbildningsinriktningar. Kopplingen till vår undersökning blir att undersöka om det framkommer argument där lärarutbildningens vetenskapliga anknytning ska stärkas, med syfte att höja lärarutbildningens status och därmed lärarens profession. Intressant blir även att undersöka om det diskuteras kring att dela upp de olika lärarutbildningsinriktningarna till olika examen med koppling till att den uppdelningen skedde inom dessa.

Erixon Arremans teoretiska utgångspunkt var professionalisering där en profession stärks genom exkludering och examina. Därför undersöks under denna kategori om det argument som berör att lärares profession stärks genom att höja statusen på lärarexamen.

6.2.2. Förändrat samhälle

I denna kategori utgår vi ifrån att förändringar i samhället styr lärarens roll och därmed lärarutbildningen. Skog-Östlin drar slutsatsen att i takt med att samhället förändras återspeglas detta även i skolan där lärarutbildningen blev ett verktyg för statlig kontroll. Med denna slutsats utgår vi ifrån vår undersökning att samhällsförändringarna är ett starkt skäl till att staten vill reformera lärarutbildningen.

Argument ur denna kategori blir att lärarutbildningen måste reformeras för att kunna möta upp med de nya förutsättningarna som skapas utifrån samhällsutvecklingen. Ett exempel på detta är att vi under de senaste decennierna fått ökad immigration till Sverige och att vi därav talar om ett mångkulturellt samhälle. En argumentation som förespråkar en förändring på grund av att tillgodose kraven utifrån det mångkulturella samhället hamnar därför under denna kategori.

Vi kan se utifrån den generella argumentationen utifrån samhällsförändringar, vilken samhällsbild som idag råder inom samhällförändringsdiskursen.

6.2.3. Synen på lärarrollen

Denna kategori har vi valt då vi sett i tidigare forskning vara ett omdebatterat ämne. Vi letar inte

efter en specifik lärarsyn i SOU:n och propositionerna utan vi kommer ta med all argumentation

rörande synen på lärarrollen.

16 Argument rörandes lärares förväntade egenskaper kan både ske utifrån förändrade samhällskrav och den syn man har på lärarrollen. För att avgöra om ett argument går under denna kategori utgår vi från Unemar Östs Avhandling Kampen om den högre utbildningens syften och mål där vi ser om argumentationen förespråkar några av de huvudsyften som finns inom de olika diskurserna.

Ett exempel kan vara att argumentation ges för att lärarutbildningen ska vara bättre anknuten till vetenskapen. Detta kan då anses utgå från den klassiska akademiska diskursen vilket förespråkar att syftet med lärarutbildningen ska skapa kritiskt tänkande personer. Den lärarrollssyn som står bakom argumentet är alltså att en lärare ska vara kritiskt granskande utifrån ett vetenskapligt förhållningssätt.

6.2.4. Synen på kunskap inom lärarutbildningen

Inom denna kategori vill vi placera de argument som verkar för att skapa en kunskapssyn inom lärarutbildningen. Med detta menar de argument gällande innehållet samt genomförandet av lärarutbildningen.

Ett exempel kan vara att man argumenterar för att det ska vara en mer vetenskaplig anknytning inom lärarutbildningen i form av fler lärareutbildare ska ha forskarutbildning.

Ett annat skulle kunna vara att det måste ställas högre krav på examensarbetet för att de nuvarande inte överensstämmer med övriga akademiska utbildningar.

Både dessa kan ses som att man verkar för en kunskapssyn som utgår ifrån den klassiska akademiska synen på kunskap som Unemar Öst beskriver där kritiska det är det kritiska tänkandet man eftersträvar med utbildningen.

Argumenten kring relationen mellan teori och praktik går också in under denna kategori.

17

7. Källor

De källor vi använt oss utav i vår undersökning är statens offentliga utredningar samt regeringens propositioner som berör lärarutbildningen. Utredningarna inleddes antingen av riksdagen eller regeringen, vilka gav direktiv för kommittén om vad som skulle utredas angående lärarutbildningen. Kommittén utreder det som man fått i uppdrag att utreda och kommer sedan med ett betänkande som publiceras i en statlig offentlig utredning (SOU). Detta innehåller kommitténs ställningspunkt samt konkreta förslag hur lärarutbildningen ska reformeras.

Detta betänkande lämnas sedan över till regeringen. Utefter detta utformar regeringen en proposition, vilket ligger till grund för riksdagens arbete och beslutsfattning.

7.1. Avgränsningar

Huvudsyftet med vårt arbete är att skapa en inblick i hur en lärarutbildningsreform motiveras. Vi gör detta genom att undersöka argumentationen i de statliga offentliga utredningar med tillhörande propositioner som handlar om lärarutbildningen. Lärarutbildningen har dock reformerats med hög frekvens och en undersökning som granskar alla utredningar och propositioner skulle inte rymmas inom ramen för ett examensarbete.

Vi har därför valt att begränsa oss till två statliga offentliga utredningar med varsin tillhörande proposition. Dessa två representar den senaste stora lärarutbildningsreformensamt förslaget kring den kommande. Att vi valde dessa två motiveras utifrån huvudsyftet. En inblick i reformprocessen har störst relevans desto närmare undersökningsperioden är nutiden.

En annan anledning är att det inte hunnits gjorts forskning i någon större utsträckning kring den senaste reformförslaget. Ingångsperspektivet är även nytt för lärarutbildningsforskning då vi undersöker argumentationen för legitimeringen av en lärarutbildningsreform.

Inom utredningarna och propositionerna har även ytterliggare avgränsningar gjorts då vi valt att bara fokusera på de avsnitt som handlar om lärarutbildningen i stort. Specifika avsnitt gällande till exempel förskolan eller vuxenutbildning har valts bort då de inte är intressanta för undersökningen. Visst finns det argument kring varför lärarutbildningen ska reformeras inom avsnitten men då endast rörande reformen kring det specifika avsnittet. Dessa argument kan därför förskjuta helhetssynen på motiveringen av en lärarutbildningsreform.

Argumentation kring en lärarutbildningsreform finns givetvis även utanför utredningar och

propositioner. Ett exempel är riksdagsdebatter. Det är dock argumentationen som motiverar och

legitimerar en lärarutbildningsreform som vi är ute efter och riksdagsdebatter blir därför inte

relevanta då vi inte är intresserade av processen kring motiveringarna.

18

8. Undersökning

8.1. SOU 1999:63 samt proposition 1999/2000:135 8.1.1. Kommittédirektiv till SOU 1999:63

Det första initiativet till en utredning togs av riksdagens utbildningsutskott 1997 i samband med budgetpropositionen.

Den bakgrund som gavs till behov av en reformering bestod utav flera delförklaringar. Högskolans reformering var en förklaring där organisationen gått från ett linjesystem till ett mål – och resultatstyrd högskola. Regeringen angav både vilka lärarexamina som skulle finnas, målbeskrivningar för dessa samt dimensioneringen inom lärarutbildningen.

Dessutom utförde regeringen 1996 en ändrad högskoleförordning angående examensbeskrivning för gymnasielärare där teoretiska kunskaper skärptes. Kravet på IT och datorer inom undervisningen skärptes för samtliga lärarexamina.

Organisationen inom skolan var en annan delförklaring där staten formulerat mål för skolorna och följt upp det genom tillsyn. Nya läroplaner hade tillkommit i form av Lpo 94 och Lpf 94 vilket förändrat kraven på lärarnas kompetens, främst genom att få ökat inflytande att leda skolans arbete. Även de förändrade kunskapskraven från samhället och den nya gymnasieskolan var en bakgrundsfaktor som låg till grund för kommittédirektivet.

Den sista faktorn var den förändrade lärarrollen där lärarna både skulle ha ämnesspecifika kunskaper samt visa prov på ledarskap och social kompetens som lärare. Rollen mellan lärare och elev hade ändrats med eleven som medskapare i lärandeprocessen, vilket ställde krav på lärarens kommunikativa förmåga. Läraren skulle även kunna tolka mål och bedöma elevernas arbete. I det nya samhället ökades kraven på lärarens förmåga att utvärdera och bedöma relevans i kunskap, samt vägleda eleverna att kritiskt pröva kunskap. Den ökade internationaliseringen och invandringen medförde ökad kunskap hos läraren för att kunna möta detta.

Utifrån denna bakgrund fick kommittén i uppgift att utreda lärarutbildningen. I utredningen skulle kommittén ange mål och principer för styrning av lärarutbildningen, lämna förslag om innehåll och omfattning av de olika lärarutbildningarna, samt det som berör organisatoriska frågor. Även profileringar inom lärarutbildningen och dimensionering och rekrytering skulle utredas, liksom fortbildning, vidareutbildning och lärarutbildningens forskningsanknytning.

Mål för lärarutbildningen skulle vara att uppmärksamma samhällets värdegrund och lärarstudenterna skulle även uppmärksammas vid skolans styrinstrument, samt uppföljning och

43 SOU 1999:63, s. 413 44 Ibid, s. 414 - 415 45 Ibid, s. 415-416 46 Ibid, s. 416-417 47 Ibid, s. 418

19 utvärdering som arbetsmetod. Utredningens uppgift var även att utreda ifall lärarna skulle ha bredare kompetens och kunna följa eleverna genom hela skoltiden eller vara mer specificerade.

Även rekryteringen skulle ses över, liksom behovet av kompetens inom specialpedagogik hos lärarna. Kunskap inom naturvetenskap, matematik, teknik och IT var något utredningen skulle överväga om regeringen behövde lägga mer resurser på. Ytterligare uppdrag var ifall lärarutbildningen genomfört regeringens uppdrag där det framkommit att bedömare samt studenter uppfattat lärarutbildningen som för kravlös. Denna kritik skulle kommittén ta i beaktning. Till sist skulle även praktikens roll utredas och utredas hur den kan effektiviseras.

8.1.2. Förändrat samhälle

Dessa argument förekommer främst i kapitel tre, vilket handlar om det nya läraruppdraget. En ny del av läraruppdraget är att kunna verka i ett lärande samhälle vilket innebär att lärarrollen förändras i och med det förändrade samhället. Det lärande samhället innebär att gränsen mellan utbildning och arbete suddas ut och blir alltmer integrerad. Lärandet sker inte enbart inom skolan, utan har blivit integrerat med samhället.

Detta lärande samhälle kan kopplas till informationssamhället där ett stort flöde av lättillgänglig information är också något som ändrar lärarens roll då denne måste utvärdera den information som elever tar till sig som kunskap. Detta skiljer lärarens tidigare roll som överförare av kunskap. Kommittén menar att läraren tillsammans med eleverna ska sätta in information i ett sammanhang och skapa kunskap. Därför argumenteras för att lärarutbildningen ska förbereda läraren på att möta ett samhälle där informationsteknik ingår som ett naturligt inslag i samhället.

I detta nya samhälle som beskrivits menar kommittén att skolans roll blir allt viktigare, eftersom det är enda instrumentet för samhället att nå ut till alla barn och ungdomar, där de lär sig respekt och demokrati. En parallell kan dras till lärarens tidiga roll som beskrivs i Skog-Östlins undersökning där läraren var ett medel för statlig kontroll genom reproduktion. Lärarens roll som vägledare och mentor uttrycks ytterligare när det kommer till att vägleda eleverna till rätt kunskap i all information som de blir översköljda med.

Samhället har även förändrats i den mån att relationen mellan barn och vuxna har fått en djupare karaktär. En tydlig värdegrund finns i samhället, vilket utgör basen i den pedagogiska verksamheten. Minskar umgänget mellan ungdom och familj kommer socialisation och identitetsskapande att ske i andra sammanhang. Därmed läggs större ansvar på skolvärden i denna roll. De krav som ställs från läraren utifrån dessa förutsättningar enligt kommittén är att

48 SOU 1999:63, s. 418-420 49 Ibid, s. 49

50 Ibid, s. 53-54 51 Ibid, s. 79-80

20 kunna se den enskilde elevens intressen, erfarenheter och sociala bakgrund. Man ska även kunna samarbeta med föräldrar, tillgodose elevens längtan att skapa en identitet och få uttrycka sig..

Kommittén menar att ”de förändringar som i dag äger rum i vår omvärld har en avgörande betydelse för all utbildning” vilket innebär kommunikationsrevolutionen men även de sociala och kulturella förändringar som äger rum. Den kulturella identitet som tidigare varit kopplad till geografisk hemvist är idag flytande över tid. I denna nya mångkulturella miljön menar kommittén att skolan ställs inför uppgiften att i skolan måste finnas en avvägning mellan kulturell konsensus och förmågan att leva med en påtaglig kulturell mångfald. Lärarutbildningen blir därför tvungen att förbereda läraren på att verka i en mångkulturell skola, samt förbereda ungdomarna för ett liv i ett mångkulturellt samhälle.

Lärarutbildningskommittén menar att samhället förändrats till ett samhälle där estetiskt skapande ökat i betydelse. Därför ska den estetiska kunskapen vara ett angeläget kunskapsområde för alla lärare. Läraren ska inte enbart nöja sig med konstnärligt skapande, utan öppna sig för lärande som skapande i alla områden. Därför ska kultur integreras i skolan och utnyttja kulturformer och konstnärliga uttryck i skolans läroprocesser.

När det kommer till rekrytering till lärarutbildningen så är detta sammankopplat till samhället.

Dimensioneringen sker utifrån förutsättningarna att skolan är obligatorisk och att majoriteten läser vidare till gymnasiet. När kommittén beräknar rekryteringsbehovet görs detta utifrån samhällsfaktorer som antalet lärare som kommer lämna yrket, ändrat antal elever och ändrad organisation.

Kommittén menar att det är svårt att förutse nyrekryteringsbehovet. Det man argumenterar för är att rekrytera fler lärare än vad som behövs, att göra utbildningen flexibel för att kunna på kort sikt parera det växlande behovet. Detta innebär att studenten kan anpassa sig till flera olika åldersgrupper, men även att strukturen i högskolan gör det möjligt att påverka utbudet efter samhällsförändringar.

Förutom problemet i hur många lärare som ska rekryteras menar kommittén även att rekrytering av lärare med utländsk bakgrund, manliga lärare samt lärare i matematik och naturvetenskap ska främjas. För att få in fler invandrare ska fler kompletterande lärarutbildningar inrättas, endast tillräckliga kunskaper i svenska språket ska krävas i skollagen samt att rekryteringstjänster ska inrättas för utländska lärarutbildade. För att rekrytera män och lärare i matematik och naturvetenskap förespråkas samarbete mellan högskolor, kommuner, arbetsförmedlingar samt vuxenutbildningar.

52 SOU 1999:63, s. 51-52 53 Ibid, s. 50

54 Ibid, s. 55-56 55 Ibid, s. 312-313 56 Ibid, s. 325-326 57 Ibid, s. 357

21 8.1.3. Synen på lärarrollen

Denna kategori är ibland sammankopplad med föregående kategori. Kommittén menar att lärare tidigare övertagit en roll där denna varit förutbestämd, medan läraren nu måste erövra och förtjäna sin auktoritet. Läraren måste därför bli en samarbetspartner som ska erhålla förtroende, lyhördhet och etiskt handlande. Detta innebär att social kompetens, att fungera med människor och kunskap om människor blir viktigt.

Lärarutbildningen ska syfta till, enligt kommittén att läraren ska bli en reflekterande och kritisk praktiker. Detta innebär att det ska finnas ett vetenskapligt förhållningssätt till yrkeskunskapen och att utgångspunkten ska vara hur teorier, perspektiv och metoder kan tillämpas rent praktiskt inom yrket. Den nya lärarrollen medför krav på analytisk förmåga, kommunikativ kompetens och reflekterande arbetssätt hos lärarstudenten. Målet med detta är att studenten ska utvecklas till en professionell lärare.

Syftet med att studenten ska bli en reflekterande praktiker är alltså att utvecklas till en professionell lärare, där kommittén drar en liknelse mellan dessa. I utbildningen ska studenten få pröva ett vetenskapligt arbetssätt och tänka kritiskt, samt kunna ställa frågan varför. Detta leder till eftertanke om man kan ha fel, vilket kan kopplas till ett vetenskapligt tänkande och lärandets etiska dimension.

Kommittén menar att kompetensbegreppet är viktigt för lärarutbildningen men hur detta begrepp definieras är viktigt för hur utbildningen ska utformas. Den formella kompetensen innebär att ”läraren med formell utbildning förväntas klara givna uppgifter” Yrkeskulturell kompetens är informell och socialt definierad. Därför hänför sig till specifika sammanhang, det vill säga den är kontextuellt bunden”. Kommunikativ kompetens är ”pedagogiskt orienterad och svarar mot förmågan att reflektera över och samtala om skolans mål och möjligheter, dess värdegrund och den vetenskapliga grunden för de egna handlingarna.”

Kommittén redogör för ytterligare synsätt på kompetens i allmänhet, men menar att läraren aldrig blir färdigutbildar utan har ett livslångt lärande. Med detta menar man att det dynamiska synsättet på lärarkompetens som beskrivits ska tas i beaktning när lärarutbildningen utformas lokalt. Här kan vi se exempel på att det argumenteras för att lärarutbildningen ska ändras för att möta upp med de nya kompetenskraven som följer med lärarrollen.

Den traditionella indelningen av kompetens i undervisningsämnen, pedagogik, metodik, ämnesdidaktik behöver förändras när läraruppdraget förändras.

Läraren betonas som en förebild som är ett identifikationsobjekt. Utbildningstid ska därför ägnas åt demokratsiska begrepp och värderingar, samt dess motsatser med syfte att leva upp till

58 SOU 1999:63, s. 52-53 59 Ibid, s. 63

60 Ibid, s. 68 61 Ibid, s 69 62 Ibid, s. 71

22 samhällets värdegrund som genomsyrar skolans verksamhet. Dessutom påpekar kommittén att läraren ska vara medveten om elevers olika förutsättningar samt hantera elever att hantera olika uttrycksformer.

Detta blir tydligt i diskussionen om att den nya läraren ska kunna ha kompetens att möta alla elever. Kommittén menar att den gamla synen på specialpedagogik varit ofruktbar och att specialpedagogikens uppgift är att all personal inom skolan ska kunna möta variationen av olika elever.

Den nya läraren är någon som kan vara lärare för alla barn och ungdomar. Vidare diskuteras elever med funktionshinder, som även dem ska kunna integreras i vanlig undervisning. Utifrån detta föreslår kommittén att lärarutbildningen ska ändras så studenterna får grundläggande specialpedagogiska kunskap, samt tillgång till specialisering.

Att kunna interagera med andra lärare är också ett nytt synsätt på lärarrollen där en lärare inte längre är expert på allt utan samarbetar med andra lärare i arbetslag. En lärare ska inte vara expert på allt, men i arbetslaget ska finnas en kärna av kunskap. Kommittén argumenterar för att lärarutbildningen måste förbereda läraren för att kunna samarbeta.

8.1.4. Synen på kunskap inom lärarutbildningen

Kommittén menar att lärarutbildningen brottas med problemet att väva samman teori och praktik eftersom lärarutbildningen både består av en yrkesutbildning, samt en teoretisk högskoleutbildning. Det som framkommer är att gamla traditioner lever kvar i lärarutbildningen vilket kan kopplas till Linnés resultat att gamla lärartraditioner lever kvar trots reformer, där endast namnen byts för att passa in i den moderna pedagogiken. Kommittén argumenterar därför för att den verksamhetsförlagda delen ska binda ihop lärarutbildningen med yrkespraktiken. ”Skapas ett ömsesidigt kontrakt mellan högskola och förskola, förskoleklass, skola, fritidshem och vuxenutbildning kommer de att stödja varandra i en kunskapssökande process i vilken såväl studenter som deras lärare vid högskolan och i den verksamhetsförlagda delen av utbildningen har ett uttalat ansvar”.

Den verksamhetsförlagda utbildningen ska gå mot ett samspel mellan teori och praktik. Detta ska göras enligt kommittén genom att ämnesstudierna kopplas till den verksamhetsförlagda utbildningen.

En tudelning har skett mellan ämneskunskaperna, de didaktiska metodiska kunskaperna, ämneskunskaperna samt praktikutbildningens kunskaper. Kommittén menar att detta hämmar

63 SOU 1999:63, s 92-93 64 Ibid, s. 190-191 65 Ibid, s. 201 66 Ibid, s. 95-96 67 Ibid, s. 76 68 Ibid, s. 100-101

23 utveckling och integration inom lärarutbildningen, samt att studenterna inte får någon helhet.

Studenterna behöver kunskapstraditioner och flera perspektiv i sin utbildning.

Kommittén menar att beprövad erfarenhet och vetenskaplig kunskap kan samspela så att handlandet i praktiken utvecklas till att praktisk kunskap växer fram. Under praktiken ska upplevelserna vara verklighetsanknutna för att kunna konstruera och reflektera kring egna lösningar kring dessa. Dessutom kan teorier praktiseras.

Lärarutbildningskommittén menar att kunskap är ett medel för människan att organisera världen. Kunskap är något föränderligt och får mening när vi ställer den mot den kunskap vi redan har. Det man argumenterar för är att man i lärarutbildningen måste bli medveten om hur kunskap bildas. Lärarutbildningen ska bli en kunskapspraktik där frågor ska ställas som hur kunskap bäst förmedlas. Kommittén argumenterar för att lärarstudenterna ska arbeta med olika former av lärande för att kunna möta skiftande elever och barngrupper. Utbildningen ska bli mer yrkesinriktad för att kunna skapa den kompetens som krävs för lärare vad gäller att förmedla kunskap. Denna kunskap ska inhämtas på högskoleförlagda delen samt den verksamhetsförlagda delen.

Som tidigare diskuterats i kategorin synen på lärarrollen är att kunskap inte längre är något som skolan har monopol på. Synen på kunskap och de krav det ställer på läraren är starkt sammankopplade i kommitténs argumentation. Med det nya informationssamhället ska läraren vara handledare som tidigare nämnts. Genom att läraren har goda ämneskunskaper och skapar goda förutsättningar för lärande kan eleverna koppla ihop det de redan kan till att förstå nya begrepp, ny information och utveckla egna nya kunskaper. Kunskap är en process där individen lär sig och inte där någon lär individen. Därför argumenterar kommittén att lärarstudenterna lär sig skapa förutsättningar för individers lärande.

Synen på kunskap ändras också i den mån att kommittén menar att läraren påbörjar ett livslångt lärande inom yrket, istället för att utbilda en lärare som ska kunna allt. Med denna syn menar kommittén att lärarutbildningen ska fokusera på hur kunskap bildas och det som kallas kunskapsbildning. I detta begrepp ingår både det individuella lärandet vilket är att bygga upp självförtroende och förståelse för lärandet. Den andra faktorn i begreppet är det kollektiva lärandet, vilket innebär ny kunskap i form av forskning där studenten får en förståelse i hur ny kunskap bidas.

Ämneskunskapen ska inte överges men omprövas enligt kommittén. Med detta menas att ämnesbegreppet ska vidgas i lärarutbildningen till att vara ämnesövergripande, tvärvetenskapliga eller tematiskt orienterade. Läraren ska ha goda ämneskunskaper för att kunna välja stoff med hänsyn till elevernas olika erfarenheter och välja arbetssätt efter elevgruppen. Dessutom ska

69 SOU 1999:63, s. 77 70 Ibid, s. 101-102 71 Ibid, s. 78-79 72 Ibid, s. 81-82 73 Ibid, s. 82-84

24 läraren också vara medveten om ändringar i sitt ämnesområde. Högskolor och universitet ska sträva efter att uppnå en samverkan över institutionsgränserna för att kunna möta upp med det krav som ställs på den tvärvetenskapliga kunskapssynen.

8.1.5. Lärares professionalisering

Kommittén påpekar att den decentraliserade skolan ökat ansvarstagandet på lärarna där personalen ska styra verksamheten mot uppställda mål. Därför argumenteras för att kunna identifiera, beskriva och förhålla sig till skolans olika arenor och olika aktörer. Verksamheten ska kunna utvärderas och ligga till grund för beslutsfattarna. Detta definieras som en lärande organisation där personalens professionalitet utgör grunden för en medveten och föränderlig skola. För att kunna uppfylla detta måste personalen språklig kompetens för att kunna tolka och följa upp skolans mål.

Decentraliseringen innebär även att forskning måste knytas ihop med yrkesverksamheten. Den professionella identiteten innebär att kunna svara för lokal utveckling.

Viktigt blir här att kunna tolka skollag, läroplan och kursplaner. Studenten ska få kunskap gällande att tolka utbildningsmål, samt formulera egna mål för verksamheten. I yrkeskunskapen ska en utvärdering kunna göras.

I tidigare forskning har vi belyst hur lärarutbildningen skulle knytas till vetenskapen.

Kommittén menar att på vetenskaplig grund ska studenterna utveckla förmågor som självständigt tankesätt, nyfikenhet och problematisering. Dessutom ska de utveckla förmågan att söka kunskap i olika former och klarar att formulera sakliga argument. Detta ska löpa som en röd tråd genom hela utbildningen. Förutom vetenskapsteori och forskningsmetodik ska även vetenskapliga texter om skolan kritiskt granskas. Ett praktikerperspektiv ska genomsyra vetenskapliga metoder, vilket bidrar till att lyfta fram den pedagogiska yrkesverksamheten.

Lärarutbildningen vilar på tvärvetenskaplig bas och samverkan mellan institutioner förespråkas därför av kommittén.

Denna vetenskapliga bas är något som krävs av lärarna i lärarutbildningen, där lärarna bör engageras i frågor som berör den egna pedagogiska och vetenskapliga kompetensen. Kommittén ställer krav på att lärarna ska ha god förtrogenhet med utbildningens syften och mål, samt att ha en hög pedagogisk kompetens.

Examensarbetet är en viktig del i den vetenskapliga anknytningen till lärarutbildningen och ska ha inriktning mot den kommande yrkesverksamheten. Förberedelse ska här ske för att relatera

74 SOU 1999:63, s. 85-87 75 Ibid, s. 59-61

76 Ibid, s. 260 77 Ibid, s. 94 78 Ibid, s. 97-98 79 Ibid, s. 276 80 Ibid, s. 299

25 yrkesverksamheten mot vetenskapen. Detta syfte är det huvudsakliga med examensarbetet, men det kan även leda till vidare forskning eller som värdering inför anställning. Att utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt menar kommittén är grunden för professionaliteten i läraryrket.

För att höja statusen på lärarutbildningen ska den få en forskningsutbildning och forskning riktad mot den pedagogiska yrkesverksamheten. Kommittén argumenterar för att den låga andel forskarutbildade lärare inom utbildningen är en förklaring på den låga status som lärarutbildningen fått.

8.1.6. Proposition 1999/2000:135

I propositionen har utbildningsdepartementet utgått utifrån ett antal utgångspunkter vid utformandet av propositionen. En utgångspunkt utgår ifrån kategorin förändrat samhälle där utbildningsdepartementet menar att Sverige har blivit ett kunskapssamhälle där allt högre krav ställs på kunskap och utbildning. Skolan, lärarna och lärarutbildningen har därför en central politisk betydelse. Utbildning är det som skapar välfärd. I denna kategori ingår även kravet på ökad förståelse för olika kulturer, vilket är följd av det mångkulturella samhället. Även fler lärandemiljöer påpekas och att utbildningen är central för demokratin och medborgarnas delaktighet i samhället.

I propositionen är en annan utgångspunkt att alla lärare har en gemensam kompetens och lägger grunden för samarbete i den kommande lärargärningen. Detta utgår ifrån det faktum att de olika stadierna knutits närmare på pedagogisk grund, samt på grund av den omorganisation som skett på grund av decentraliseringen av skolan.

Den snabba förändringen i samhället innebär även att lärarna måste ständigt förändras och ha ett livslångt lärande. Lärarna har även en nyckelroll när det kommer till att utveckla eleverna till att hantera de snabba samhällsförändringarna. Lärarna ska även hjälpa eleverna till ett livslånt lärande, eftersom lärande och arbetsliv kommit att bli integrerade. Arbetslivet ställer krav på problemslösningsförmåga, flexibilitet och kreativitet vilket blir skolans roll att utveckla hos eleverna. Den nya lärarrollen där läraren är en handledare, en lärare som erövrar sin auktoritet samt verkar i en kulturell mångfald. Läraren ska även arbeta med samhällets värdegrund och stimulera till inlärning, där lärares professionella förmåga ska ge eleverna bättre förutsättningar för lärande.

Det behov som framkommit är en följd av det förändrade läraruppdraget, decentraliseringen av skolan samt kritik mot tidigare lärarutbildning som inte satt skolan i ett större sammanhang.

81 SOU 1999:63, s. 98-99 82 Ibid, s. 119

83 Proposition 1999/2000:135, s. 5-6 84 Ibid, s. 7

85 Ibid, s. 8-9

26 Dessutom betonas lärarnas olika kompetenser samt att lärarutbildningen ska vila på en vetenskaplig grund. Den verksamhetsförlagda utbildningen ska ändras och knytas till ämnesstudierna samt utgöra en del av den teoretiska delen av utbildningen. Även samarbete i arbetslag ska integreras i den verksamhetsförlagda utbildningen. Det livslånga lärandet är något som lärarutbildningen ska utgå ifrån samt naturligt inslag av informationsteknik.

Det som konstateras är att kommitténs förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens bedömning.

8.1.7. Sammanfattning och avslutande diskussion

Lärarutbildningskommittén genomför utredningen på regeringens direktiv och de argument som framförts i utredningen har vi kategoriserat, där vi i denna diskussion ska dra slutsatsen hur stor vikt som lagts på dessa argumentationskategorier. Det genomgående mönstret är att alla argumentationskategorier är starkt knutna till samhällsförändringar, vilket leds till slutsatsen att lärarutbildningskommittén motiverar starkt att lärarutbildningen ska reformeras på grund av förändringar i samhället. Kategorin förändrat samhälle blir därför dominant.

I undersökningen kan vi se fler argument inom respektive argumentationskategori där ett starkt samband finns med kategorin förändrat samhället. I argumentationskategorin synen på kunskap inom lärarutbildningen finns flera exempel på detta. I beskrivningen av samhället är den

genomgående argumentationen i kommitténs utredning att samhället gått mot ett

informationssamhälle och ett lärande samhälle där information är lättillgänglig och kunskap inte längre är något skolan har monopol på. Detta påverkar kunskapssynen där kunskap är något som lärare och elev skapar tillsammans. Utifrån denna kunskapssyn ändras lärarrollen, där läraren istället blir en handledare. Kunskapen påverkar också lärarrollen i den mån att kommittén menar att lärarrollen ska riktas mot att ha kunskap i att möta olika elevgrupper. Dessutom framkommer att lärarutbildningens yrkesinriktade del och teoretiska del ska knytas ihop av den

verksamhetsförlagda utbildningen. Kunskapssynen är att läraren ska kunna knyta ihop teori och praktik och kunna använda teorier i sitt yrkesutövande för att kunna lösa problem. Generellt visas en syn på en bredare kunskapssyn där läraren fortfarande har sin ämneskunskap men även ett tvärvetenskapligt synsätt. Här kan vi se ett samband där det förändrade samhället påverkar kunskapssynen och där kunskapssynen påverkar lärarrollen.

Lärarens professionalisering knyts även det till samhället där den decentraliserade skolan ses som ett argument till ökad professionalisering. Detta stämmer överrens med Krantz resultat där skolan under 1900-talet gick mot en diskursiv styrning och marknadsorientering där lärarens möjlighet till professionell reflektion betonades i relation till de mål skolan strävade efter. Ett

86 Proposition 1999/2000.135, s. 9-10 87 Ibid, s. 12