Samordnad individuell plan: Ett implementeringsproblem?

(1)

1

Umeå universitet

Statsvetenskapliga institutionen

Samordnad individuell plan - ett implementeringsproblem?

Uppsats för C-seminariet i statsvetenskap VT2020 Moa Dahlén

(2)

2

Abstract

The aim of this study is to analyze and try to find out why the legislation of coordinated individual plan does not appear to be implemented as intended. This is studied with a focus on the social services part of the coordination and with a focus on the parts of the social service that relate to addiction. This has been done by interviewing ten social workers from ten different municipalities. The theoretical framework consists of implementation theories.

By using a qualitative content analysis on the material, eight different categories have been identified that also constitute the empirical part of the study. It shows that there is a difference between what and how much education the social workers have received and that it also differs around the perception around whether they have sufficient knowledge. Most people express that the work with coordinated individual plan affects the workload but that it is something that is prioritized either way and can make the work more efficient in the longer run. All social workers are positively attuned to coordinated individual plans, but they still feel that improvements can be made. To explain the results of the study, it is discussed based on different implementation theories.

Nyckelord: (samordnad individuell plan; socialtjänst; missbruk; beroendevård) Keywords: (coordinated individual plan; social services; addiction)

(3)

3

1 Innehållsförteckning

1 Inledning 6

1.1 Problemformulering 6

1.2 Syfte och frågeställningar 9 1.3 Avgränsningar 9

1.4 Disposition 9

2 Tidigare forskning och teori 10

2.1 Tidigare forskning 10

2.2 Olika utgångspunkter inom implementeringsteorin 13 2.2.1 Top-down och bottom-up 13

2.2.2 Frontbyråkratens roll 14

2.2.3 Lundqvist teori – förstå, kunna, vilja 14 2.3 Operationalisering av förstå, kunna, vilja 15

3 Metod 16

3.1 Urval 16

3.1.1 Kommuner 16

3.1.2 Intervjupersoner 17

3.2 Intervjuer 17

3.3 Dataanalys 19

3.4 Litteratursökning 19

3.5 Källkritik 19

3.6 Studiens trovärdighet 20

3.6.1 Validitet 20 3.6.2 Reliabilitet 20

(4)

4

3.7 Forskningsetiska aspekter 21

4 Empiri 21

4.1 Förstå 22

4.1.1 Utbildning 22

4.1.2 Upplevd kunskap 22

4.1.3 Varför SIP? 23

4.2 Kunna 24

4.2.1 Arbetsbörda 24

4.2.2 Andra svårigheter 25

4.3 Vilja 26

4.3.1 Inställning 26

4.3.2 Ledning och chefer 27

4.3.3 Istället för SIP 27

5 Analys 27

5.1 Förstå 28

5.2 Kunna 28

5.3 Vilja 29

5.4 Förklaring utifrån implementeringsteori? 30 5.4.1 Top-down och bottom-up 30

5.4.2 Förstå, vilja, kunna 30

6 Slutsatser 31

7 Källor 31

8 Bilagor 34

8.1 Bilaga 1 – Studieförfrågan 34

(5)

5

8.2 Bilaga 2 – Intervjuguide 35

(6)

6

2 Inledning

2.1 Problemformulering

Vi lever allt längre och längre. Tack vare vår goda utveckling av sjukvård och omsorg är det möjligt att leva länge trots komplexa hälsotillstånd med behov av insatser från flera

verksamheter. Detta innebär att allt fler kommer att behöva samordnad vård och omsorg.

Vårdanalys har uppskattat att cirka en miljon personer i Sverige har multipla behov och har själva svårigheter med att samordna sin vård och omsorg.¹ För att kunna leva ett så bra liv som möjligt trots sina behov är det viktigt att hjälpen fungerar. Om de olika verksamheterna inte kommunicerar med varandra finns en stor risk att det inte kommer att fungera så bra. Det kan orsaka att rätt kompetens eller behandling inte sätts in, eller att hjälpen kommer i fel ordning. Det finns också en risk för att den som är i behov av hjälp upplever en känsla av att bollas runt bland de olika verksamheterna. För att insatserna ska fungera krävs alltså att verksamheterna samordnar sitt arbete och bestämmer vem som ska göra vad, samt när.² Rätten till samordnad individuell plan (SIP) infördes i socialtjänstlagen och hälso-och

sjukvårdslagen 2010.³ Där fastslås att alla som jobbar inom socialtjänsten eller sjukvården ska ta initiativ till en SIP när de bedömer att insatser behöver samordnas. Denna lag gäller för alla

1Myndigheten för vård- och omsorgsanalys. Samordnad vård och omsorg. En analys av samordningsutmaningar i ett fragmenterat vård- och omsorgssystem. PM 2016:1. Stockholm: 2016.

2 Sveriges kommuner och regioner. Samordnad individuell vårdplan. 2020.

https://skr.se/halsasjukvard/kunskapsstodvardochbehandling/samordnadindividuellplansip.samordnadindividuell plan.html (Hämtad 2020-03-10)

(7)

7

åldrar och alla typer av hjälpbehov. Kraven gäller även de privata utförare som kommuner eller regioner har avtal med.⁴

SIP syftar alltså till att samordna de insatser som behövs från både hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Detta gör det enklare för brukaren, som är personen själv och dennes

närstående då de inte själva behöver lägga ner tid på att samordna insatserna från kommunen eller regionen. SIP ska alltid upprättas tillsammans med den person som har behovet av insatserna och planen ska tydliggöra vem som gör vad. Vid den samordnade planeringen deltar patienten, sjuksköterska och socialsekreterare från kommunen som ska avgöra vilka insatser patienten kan behöva. Ibland deltar även andra arbetsgrupper. Patienten måste godkänna att hälsoinformation lämnas över till kommunen och primärvården. Man har alltid rätt att neka. SIP är inte en skyldighet, utan endast en möjlighet.⁵ Arbetet med den

individuella planen ska påbörjas direkt utan väntetid och den enskilda har rätt att ta del av planen i skriftlig form där det ska framgå vilka insatser som behövs, vilka insatser respektive huvudman ska svara för, vilka åtgärder som vidtas av någon annan än landstinget eller kommunen samt vem av huvudmännen som ska ha det övergripande ansvaret för planen.⁶ Trots att denna lag nu funnits i 10 år kan man i IVOs rapport ”Vad har IVO sett 2019”

fortfarande läsa om omfattande brister i personcentrering och samordning, vilket leder till att patienterna inte får en sammanhållen, god och säker vård.⁷ Ett av de ställen brister har

7Vad har IVO sett 2019? Iakttagelser och slutsatser om vårdens och omsorgens brister för verksamhetsåret 2019. Stockholm: Inspektionen för vård och omsorg, 2019.

(8)

8

identifierats är bland de insatser som rör missbruk och beroendevården. En person med ett missbruk är en person som inte har förmågan att styra över sitt beroende. Istället styr alkohol och droger livet. Ett missbruk leder nästan alltid till en negativ påverkan på de som lever i personens närhet.⁸

När samordningen brister kan de ge upphov till olika konsekvenser. En konsekvens är att det kan dröja länge innan personer med missbruksproblem får hjälp. Dessa personer är ofta mest motiverade att ta emot hjälp i ett tidigt skede.⁹ När insatserna tar för lång tid kan intresset gå förlorat. Det finns stora risker att personernas hälsa blir sämre av att bli utskrivna från

beroendevården när samverkan med socialtjänsten är dålig eller inte finns alls.¹⁰ Ett mått man kan se på bristande samordning är andelen samordnade individuella planer. Under 2019 kunde man se att bara hälften av Sveriges kommuner hade en rutin för att informera om möjligheten till en SIP. Det är samma andel som under de två föregående åren.¹¹

När en politisk majoritet finns och ett demokratiskt beslut fattas är det bara starten på en lång process. Innan beslutet som tagits är implementerat är mål och visioner som formulerats bara ord. I denna långa process mellan politiska beslut och dess realisering kan mycket ske.

Genomförandet kan ta lång tid, inriktningen kan också förändras, ibland kan inriktningen förändras väldigt mycket från det ursprungliga beslutet. Det är detta som kallas för

8 1177 Vårdguiden. Alkohol och narkotika, riskbruk, skadligt bruk och beroende. 2017.

https://www.1177.se/Stockholm/sjukdomar--besvar/psykiska-sjukdomar-och-besvar/beroende-och-skadligt- bruk/alkohol-och-narkotika-riskbruk-skadligt-bruk-och-beroende/ (Hämtad 2020-05-10)

9 Vad har IVO sett 2018? Iakttagelser och slutsatser om vårdens och omsorgens brister för verksamhetsåret 2019.

Stockholm: Inspektionen för vård och omsorg, 2018.

10 Vad har IVO sett 2018? Iakttagelser och slutsatser om vårdens och omsorgens brister för verksamhetsåret 2019. Stockholm: Inspektionen för vård och omsorg, 2018.

11 Vad har IVO sett 2019? Iakttagelser och slutsatser om vårdens och omsorgens brister för verksamhetsåret 2019. Stockholm: Inspektionen för vård och omsorg, 2019.

(9)

9

implementeringsproblem.¹² Vad är det som gör att lagarna om SIP inte fungerar? Går det att förstås i termer av ett implementeringsproblem? Det skall undersökas i denna studie.

2.2 Syfte och frågeställningar

Syftet med denna uppsats är att undersöka och försöka ta reda på varför lagstiftningen av SIP inte tycks implementeras så som det är tänkt inom missbruk och beroendevården. Detta studeras med fokus på socialtjänstens del i samordningen. Det ska undersökas genom följande fyra frågeställningar:

1. Hur är socialtjänstens förståelse kring SIP-lagstiftningen och vilken utbildning har de fått? (Förstå)

2. Finns resurserna för att kunna genomföra SIP hos socialtjänsten? (Kunna) 3. Hur ser socialtjänstens inställning till SIP ut? (Vilja)

4. Kan implementeringen av SIP förstås och förklaras utifrån given implementeringsteori?

2.3 Avgränsningar

Denna studie inriktar sig på socialtjänstens del i arbetet med SIP. Den är också avgränsat till missbruks och beroendevården. Detta då socialtjänsten har många olika ansvarsområden och det blir svårt att behandla alla dessa områden inom ramen för en C-uppsats.

2.4 Disposition

I följande kapitel beskrivs den tidigare forskning som finns inom området samt det teoretiska ramverk som studien förhåller sig till. Kapitlet följs av det tredje kapitlet som är ett

metodavsnitt. Där motiveras och diskuteras de metodologiska val som gjorts. I kapitel fyra presenteras den empiri som samlades in under studien. I kapitel fem analyseras och diskuteras materialet. I kapitel sex går det att hitta slutsatserna för studien. I kapitel sju och åtta finns

12 Nils Hertting, Implementering: perspektiv och mekanismer. I Politik som organisation, Carl Dahlström (red.).

Sjätte upplagan. Studentlitteratur AB: Lund, 2018. s.195

(10)

10

källförteckning och bilagor.

3 Tidigare forskning och teori

I detta kapitel beskrivs den tidigare forskning som finns inom området samt olika

utgångspunkter inom implementeringsteori som skapar det teoretiska ramverk som studien bygger på.

3.1 Tidigare forskning

Det finns mycket tidigare forskning som fokuserar på SIP men ur andra synvinklar. Det finns även forskning om implementering av andra lagar och beslut inom socialtjänsten. För att hålla avsnittet om tidigare forskning relativt kortfattat har därför endast ett antal av dessa studier valts ut. Ingen tidigare forskning som behandlar denna studies exakta utgångspunkt hittades vilket innebär att en kunskapslucka kunde identifieras. Detta är även varför min studie kan motiveras.

Socialutskottet publicerade 2018 en utvärdering av SIP som inriktade sig på barn med funktionsnedsättning och äldre multisjuka.¹³ I denna utvärdering framgår bakgrunden till varför SIP infördes samt lagändringarna som ledde till SIP. Studien visar att rutinerna för att informera den enskilde om möjligheterna kring SIP varierar mellan olika grupper. Statistik från 2016 visar att 67%av kommunerna har rutiner för barn och unga medan för de äldre var siffran 54%.¹⁴ Studien visar också att det är svårt att få en heltäckande bild av lagens

genomslag eftersom det inte finns tillräckligt med statistik. Vissa uppföljningar visar att utvecklingsarbete kring SIP gett resultat, medan vissa visar att det ser olika ut beroende på var i landet man undersöker. En faktor som lyfts fram som betydelsefull för genomförandet av lagstiftningen är kunskap. Att exempelvis använda sig av en erfaren mötesledare har varit effektivt för att få till bra SIP-möten. Hinder som identifierats för samverkan har visat sig vara

13 Utvärdering 2017/18:RFR5 Samordnad individuell plan (SIP) - en utvärdering

(11)

11

bristande tid och/eller kunskap, bristande samsyn mellan aktörer, otydligheter kring vem som har ansvar för vad etc. Enstaka har även återgett att det finns konkurrerande planer som krockar med SIP.¹⁵

SKR har under början av 2020 publicerat en förstudie innehållande nulägeskartläggning och rekommendationer för framtida arbete vilket är den nyaste uppföljningen av SIP.¹⁶ Underlaget till denna studie har samlats in genom litteraturgenomgång, semistrukturerade intervjuer med personer i samtliga län och deltagande i forum där SIP har diskuterats med mera. En

workshop som har fokuserat på hur SIP kan utformas och förbättras i framtiden har även genomförts. De som deltagit i dessa workshops har varit representanter från olika

verksamheter från kommun och region, SKR, ett flertal myndigheter med flera. De resultat man fått av den genomförda studien talar för att SIP och uppföljning har stor potential att bidra till förbättringar för individ och samhälle.¹⁷

Erik Nordström, Irene Josephson, Berith Hedberg och Sofia Kjellström har publicerat en artikel i Socialvetenskaplig tidskrift med titeln ”Agenda för samverkan eller verksamhetens agenda?”.¹⁸ I denna artikel analyseras professionellas erfarenheter av samverkan i form av SIP. Det ligger ett stort fokus kring att undersöka faktorer som främjar respektive hindrar samverkan. Deltagande i studien är verksamhetschefer inom hälso- och sjukvården, skolan och socialtjänsten. Då denna studie även inkluderar andra aktörer så som skola och sjukvård

16 Sveriges kommuner och regioner. Att stärka samverkan med hjälp av SIP. 2020

https://www.uppdragpsykiskhalsa.se/wp-content/uploads/2020/02/Att-stärka-samverkan-med-hjälp-av-SIP.pdf (Hämtad 2020-05-05)

17 Sveriges kommuner och regioner. Att stärka samverkan med hjälp av SIP. 2020

https://www.uppdragpsykiskhalsa.se/wp-content/uploads/2020/02/Att-stärka-samverkan-med-hjälp-av-SIP.pdf (Hämtad 2020-05-05)

18Nordström, Erik, Josephson, Irene, Hedberg, Berith, Kjellström, Sofia. Agenda för samverkan eller

verksamhetens agenda? Om professionellas erfarenheter av samverkan enligt samordnad individuell plan (SIP).

Socialvetenskaplig tidskrift. Vol. 23. nr.1 2016: 1-22

(12)

12

kan ett större perspektiv än vad som ges i min studie synas. Faktorer som främjar samverkan var bland annat intresse för samverkan, gemensam terminologi och dokumentation och ömsesidig respekt. Faktorer som hindrar samverkan var exempelvis tvång till närvaro och insats, ifrågasättande och tidsramar.¹⁹

Karin Alexandersson publicerade 2006 en doktorsavhandling som heter följande: ”Vilja Kunna Förstå - om implementering av systematisk dokumentation för verksamhetsutveckling i socialtjänsten”.²⁰ I denna studie analyseras förhållanden som antingen främjar eller hämmar implementeringen av metoder för systematisk dokumentation, uppföljning och utvärdering, i socialtjänstens individ- och familjeomsorg. I Karins studie används många liknande

implementeringsteorier som i min studie och därför anses avhandlingen vara relevant.

Det finns även en kandidatuppsats gjord 2015 kring ämnet som heter ”Implementeringen av samordnad individuell plan – socialsekreterares upplevelser av hinder och möjligheter.” I denna studie undersöks vilka möjligheter och utmaningar som implementeringen av samverkansverktyget samordnad individuell plan kan medföra för socialsekreterare inom individ- och familjeomsorgen barn och unga.²¹ Anledningen till att denna uppsats nämns är för att den på vissa plan liknar min uppsats då båda utgår från liknande

implementeringsteorier. Skillnaderna är att min studie riktar in sig på missbruk och beroendevård samt att den har ett större fokus kring implementering och lägre fokus kring upplevelser.

19Nordström, Erik, Josephson, Irene, Hedberg, Berith, Kjellström, Sofia. Agenda för samverkan eller

verksamhetens agenda? Om professionellas erfarenheter av samverkan enligt samordnad individuell plan (SIP).

Socialvetenskaplig tidskrift. Vol. 23. nr.1 2016: 1-22

20 Alexandersson, Karin. Vilka kunna förstå - om implementering av systematisk dokumentation för verksamhetsutveckling i socialtjänsten. Diss., Örebro universitet. 2006

21Jakobsson, Elin. Von Post, Patrik. Implementeringen av samordnad individuell plan. Socialsekreterares upplevelser av hinder och möjligheter. Umeå universitet. 2015.

(13)

13

3.2 Olika utgångspunkter inom implementeringsteorin

De senaste 30 åren har implementeringsforskarna kommit med stora mängder idéer om implementeringsproblemet och dess orsaker. Dessa teorier hjälper oss att förstå villkoren för att genomföra ett beslut och för att vi i framtiden ska kunna undvika misstag.²²

3.2.1 Top-down och bottom-up

Implementeringsteori kan beskrivas utifrån två olika distinktioner. Dessa två är: top down – uppifrån och ned respektive bottom-up- nedifrån och upp. Top-down perspektivet utgår från toppen på styrningskedjan. Detta gör att man studerar implementering från den politiska organisationens topp och sedan går nedåt tills man kommer till mottagaren av insatsen. I top- down perspektivet finns en stor tilltro till de centrala beslutfattarna och deras kapacitet att styra implementeringen. Genom tydliga mål och användande av styrmedel så kan politikerna styra hur processen ska gå till.²³

Bottom-up perspektivet är tvärtemot detta och har sin utgångspunkt i botten på

styrningskedjan. Implementeringen förstås bäst underifrån och den faktiska makten ligger på operativ nivå. Ett större fokus läggs hos tjänstemannen eller gräsrotsbyråkraten än den politiska toppen. Inom detta perspektiv är säkerheten kring beslutsfattarnas förmåga att styra kritiserad.²⁴

Båda dessa två modeller bör ses som idealmodeller. I praktiken så kombineras de och de kan användas tillsammans för att utvärdera implementering. Båda sätten har styrkor och svagheter vilket beror på i vilket sammanhang de används i. Bottom-up perspektivet kan antyda att förespråkare från top-down perspektivet ignorerar viktiga nyckelroller och att de snarare kan framstå som hinder för implementeringsprocessen. Det finns dock ingen hierarkisk

23 Ibid s.199

(14)

14

styrningskedja inom bottom-up utan istället ser man till policyer och de strukturer som skapar faktiska förändringar. Ett fokus hos det aktuella problemet rikas mot hur aktörerna själva tolkar det. De har en större yrkesfrihet och kan själva påverka från den ställning som de innehar.²⁵

3.2.2 Frontbyråkratens roll

Frontbyråkratens handlande är en faktor som påverkar implementerande och något som är en central del i bottom-up perspektivet. Frontbyråkratenas ’’Förstå, vilka, kunna’’ är också en central del i implementeringsteorin.²⁶ En frontbyråkrat är de som jobbar längst ut i en kedja av aktörer. De är de som arbetar direkt mot slutmottagarna. Frontbyråkrater tillämpar policy men är inte de som skapar den. Begreppet frontbyråkrat liknar det begrepp som Michael Lipsky presenterar i sin bok ”Street-level Bureaucracy”. Med ”Street-level bureaucrat” menar Lipsky en person som i sitt jobb inte bara befinner sig på gatunivå och har en direkt kontakt med klienter, de har även ett stort utrymme för eget handlande i mötet med dessa klienter. Han uppger att exempel på detta kan vara lärare, läkare, sjuksköterskor. Uttrycket

”Frontbyråkrater” täcker in fler personalgrupper än så. Termen innefattar alla sorters funktionärer som arbetar med beslutsfattande längst ner i en kedja av olika aktörer.²⁷ 3.2.3 Lundqvist teori – förstå, kunna, vilja

Lennart Lundqvist skrev 1987 boken ”Impementation Steering”. I denna bok beskriver han faktorer som kan påverka implementeringsprocessen. Det är även i denna bok den berömda trestegsförklaringen om att förstå, kunna, vilja uppkom.²⁸

26 Vedung, Evert. Implementering i politik och förvaltning. Lund: Studentlitteratur AB, 2016. s.90

27 Vedung, Evert. Implementering i politik och förvaltning. Lund: Studentlitteratur AB, 2016. s.85-89

28 Ibid.

(15)

15

1. Förstå - som innebär att styrningen måste vara tydlig. Det finns inte rum för oklarheter hos mottagaren kring beslutsfattarens intentioner.²⁹ Det är också viktigt att implementerarna faktiskt begriper innebörden av interventionen som skall genomföras, att kunskapen finns.³⁰ Om innebörden av ett beslut inte förstås finns det risker för en misslyckad implementering. Det räcker heller inte att allmänt känna till något, utan det krävs att de berörda är insatta i detalj vad genomförandet ska syfta till.

2. Kunna - som innebär att det måste finnas rätt resurser för tillämparen för att kunna utföra implementeringen. Resurser kan vara i form av lokaler, ekonomi, personal, tid etc. Finns inte en god ekonomi kan det exempelvis bli svårt att anställa tillräckligt med kompetent personal. Men det kan också innebära att tillämparen får möjlighet att fatta egna beslut och därför får möjlighet att påverka implementeringsprocessen.³¹

3. Vilja - innebär att även om kravet på att förstå och att kunna är uppfyllt så måste tillämparen vilja utföra beslutet. Vilja att utföra beslutet är kopplat till aktörens

uttalade/outtalade och medvetna/omedvetna preferenser.³² Viljan hos genomföraren kan både främja ett beslut, men också motverka implementering.³³

3.3 Operationalisering av förstå, kunna, vilja

I studien så kommer den teoretiska utgångspunkten för analysen att vara Lundqvist teori.

Denna teori bygger på tre krav som hämmar eller främjar en implementeringsprocess: förstå, kunna, vilja. Det är utifrån dessa krav som tre variabler har kunnat urskiljas. Dessa tre variabler är kunskap, resurser och personligt intresse hos befattningshavare. Intervjuguiden som ligger till grund för analysen hittas under bilaga 2 – intervjuguide.

30 Ibid.

31 Ibid.

32 Ibid.

33 Ibid.

(16)

16

Kunskap har valts som en operationalisering till Förstå. Detta då det är en förutsättning för att kunna implementera beslutet. Har befattningshavarna kunskap om lagen om SIP? Har de fått information om vem som har ansvar för att upprätta en SIP?

Resurser har valts som en operationalisering till Kunna. Resurser kan både vara i form av ekonomiska förutsättningar, men även i form av tid. Tid är en avgörande resurs för att kunna implementera lagen om SIP. Finns det tid och utrymme för att kunna använda sig av SIP som verktyg?

Personligt intresse har valts som en operationalisering av Vilja. Att vilja genomföra ett beslut är också en viktig aspekt för en lyckad implementering. Hur ser inställningen kring SIP ut hos yrkesutövarna? Finns det ett intresse hos ledning och chefer, det vill säga har de stöd inom organisationen?

4 Metod

I denna uppsats används en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer.

Kvalitativa data skiljer sig från kvantitativa data i form av att de mäts i ord istället för siffror.

Kvalitativ forskning är bra om man vill undersöka icke-kvantifierbar data så som värderingar eller känslor. Den är också bra om man som forskare är ute efter djupgående svar för att försöka förklara ett visst samband eller sammanhang. Anledningen till att kvalitativ metod används i denna studie är för att studien undersöker frågor som kräver djupgående, större svar.³⁴

4.1 Urval 4.1.1 Kommuner

En förfrågan gick ut till 100 kommuner om de kunde tänka sig att ställa upp i denna

undersökning. Det var både större och mindre kommuner rent geografiskt samt med varierad mängd befolkning. Ett intresse fanns hos ungefär 15 kommuner men på grund av

34 Esaiasson, Peter m.fl. Metodpraktikan. Konsten att studera samhälle, individ och marknad. 4 uppl. Stockholm:

Norstedts juridik, 2012. S. 258

(17)

17

tidsbegränsning valdes sedan tio kommuner ut. Dessa tio kommuner var: Arboga, Ekerö, Gagnef, Kungsbacka, Lidköping, Ljungby, Ludvika, Tjörn och Växjö. Idealiskt för att kunna använda studien i ett allmängiltigt syfte hade varit att intervjua alla socialsekreterare i hela Sverige som jobbar med missbruk och beroende. I detta fall har endast ett fåtal av Sveriges kommuner och socialsekreterare intervjuats vilket innebär att en sådan generalisering inte går att göra. Det enda som går att uttala sig om är hur de specifikt tillfrågade kommunerna ställer sig till de frågor som studien avser att behandla.³⁵

4.1.2 Intervjupersoner

Det urval som används i undersökningen för studien är självselektion. Detta innebär att individerna själva har anmält sitt intresse för att medverka i studien. Det skickades ut en förfrågan om deltagande till de olika kommunernas missbruk- och beroendeenhet för att kunna i kontakt med berörda socialsekreterare. Det finns både för och nackdelar med att använda sig av denna metod. Fördelarna är att de personer som väljer att delta troligtvis är motiverade och vill dela med sig av information. Men nackdelen är att det finns en risk att endast komma i kontakt med respondenter som är intresserade vilket kan påverka det resultat som studien får.³⁶ Totalt genomfördes 10 intervjuer med en socialsekreterare per utvald kommun. Det hade kunnat vara intressant att intervjua fler för att skapa en mer generaliserbar bild av de olika kommunernas erfarenheter av SIP. Genom att endast intervjua en person per kommun finns riskerna att detta endast återspeglar vad denne enskilda person tycker. Men på grund av svårigheterna att hitta intervjupersoner och tidsomfånget så har endast en person intervjuats.

4.2 Intervjuer

Eftersom syftet var att undersöka och ta reda på varför lagstiftningen SIP inte tycks

implementeras så som det är tänkt så blev valdes en kvalitativ undersökning att genomföras.

Norstedts juridik, 2012. S. 155

36 Jakobsson, Elin. Von Post, Patrik. Implementeringen av samordnad individuell plan. Socialsekreterares upplevelser av hinder och möjligheter. Umeå universitet. 2015.

(18)

18

Detta i form av enskilda semistrukturerade intervjuer. Vid semistrukturerade intervjuer utgår forskaren från en intervjuguide. Denna intervjuguide bör vara tillräckligt omfattande för att den som forskar ska få fram viktig information till undersökningen men samtidigt flexibel så att det går att använda den på ett enkelt sätt. Intervjuguiden har använts för att komma ihåg relevanta frågor men ett utstakat mönster har inte följts. Intervjuguiden går att finna under bilaga 2, intervjuguide. Alla frågor som finns i intervjuguiden är på något sätt anpassade för att generera information som är relevant för de frågeställningar som studien bygger på.

Nackdelarna som finns med semistrukturerade intervjuer är att det kan låsa interaktion och därför begränsa forskaren att förstå komplexa problem eller orsaker. Det finns också risker med att forskaren kan påverka de medverkandes svar genom att ställa ledande frågor.

Fördelarna är att det minskar riskerna för att glömma ta upp viktiga frågor och att det är enklare att få intervjun att hålla sig inom tidsramarna. ³⁷ En annan fördel är att intervjuer är ett bra sätt att samla kunskaper om sociala förhållanden genom att intervjua personer som är delaktiga i en social miljö av något slag.³⁸ En annan fördel är att det går att anpassa ordningen på frågorna eller anpassa själva frågorna utifrån den situation som man befinner sig i annat mot ett standardiserat frågeformulär som inte går att ändra. Det finns också en större möjlighet till mer nyanserade svar.³⁹

Intervjuerna skedde via telefon, dels för att det inte ställer krav på att den intervjuade och den som intervjuar bor i närheten vilket möjliggör kontakt med personer över hela landet men också på grund av den rådande situationen i samhället med Covid-19 och smittspridning.

Intervjuerna var mellan 12 och 26 minuter långa. Alla intervjuer spelades in för att minimera riskerna för att missa viktiga detaljer i samtalet som lätt kan hända om man endast antecknar för hand.

37 Eriksson-Zetterquist, Ulla & Ahrne, Göran. Intervjuer. Handbok i kvalitativa metoder. Ahrne, Göran &

Svensson, Peter (red.), Stockholm: Liber, 2015 s. 34-39

38 Ibid.

39 Ibid.

(19)

19

4.3 Dataanalys

Alla de inspelade intervjuerna transkriberades ordagrant från början till slut med undantag för inledande samtal om studiens syfte samt avslutande samtal. Intervjuerna blev totalt 36 sidor transkriberat material. Detta material lästes igenom av mig ett flertal gånger för att skapa en överblick över materialet. Efter detta läste jag texten igen för att börja tilldela koder till materialet. Antalet koder uppgick till 96 stycken. Koderna placerades sedan in i åtta olika kategorier som utgör studiens empiridel.

4.4 Litteratursökning

Den vetenskapliga litteraturen som används i studien har hittats genom en sökning som utgått från sökorden ’’Samordnad individuell plan’’,’’Coordinated individual plan’’, ’’socialtjänst’’

och ’’implementering’’. Sökningen skedde via Umeå universitetsbiblioteks hemsida, på både svenska och engelska. Efter att ha hittat ett par användbara artiklar har även ett par andra artiklar identifierats genom att referenslistorna i dessa artiklar noggrant läst igenom.

Angående den tidigare forskning som rör SIP så har kandidatuppsatserna hittats på DiVA portal efter sökningen ’’Samornad individuell plan’’ Gällande Socialutskottets och SKR’s avhandlingar har dessa hittats vid inhämtande av annan fakta om SIP och har inte varit en del i en systematisk litteratursökning.

4.5 Källkritik

Källkritik är ett sätt att försöka gardera sig från felaktigheter och missvisande information.

Detta sker genom en uppsättning metodregler som syftar till att värdera sanningshalten i olika uppgifter.⁴⁰

De fyra källkritiska aspekter som denna studie bygger på är äkthet, oberoende, samtidighet och tendens. Källkritiken har applicerats både på de källor som används i empiri-delen men även utifrån de artiklar och studier som angetts under tidigare forskning. Vid användning av sekundär-källor finns alltid anledning att vara källkritisk. I största utsträckning bör

Norstedts juridik, 2012. S.279

(20)

20

primärkällan användas. Trots medvetenhet kring att primärkällan är den som helst ska användas har jag i studien använt mig av ett fåtal sekundärkällor. I dessa situationer har jag varit undersökt innehållet noggrant för att identifiera missvisande information.⁴¹

4.6 Studiens trovärdighet 4.6.1 Validitet

Extern validitet handlar om att kunna avgöra i vilken utsträckning resultatet som studien gett kan appliceras i andra kontexter.⁴² Då undersökningen är begränsad till ett relativt litet antal socialsekreterare finns det en del begränsningar i den externa validiteten. Det finns dock möjlighet att uttala sig någorlunda generellt då erfarenheten hämtas från tio olika kommuner och i många av frågorna så har alla tillfrågade haft liknande åsikter.

4.6.2 Reliabilitet

Reliabilitet handlar om att en studie ska kunna gå att reproducera. Genom att använda sig av samma metoder och samma population ska resultatet vara liknande. Reabilitetstskravet fungerar inte alltid i alla sammanhang. Kvalitativa metoder bygger oftast inte på säkra mätningar av entydiga kategorier.⁴³ Det finns en stor chans att upplevelsen hos de

socialsekreterare som deltog i min studie kommer att förändras då arbetet kring SIP hela tiden är under förändring och det skapas nya rutiner. Detta orsakar också att det finns stora chanser att en liknande undersökning som denna fast vid ett senare tillfälle kommer att ge ett annat resultat.

Norstedts juridik, 2012. s.279

42 Ibid s.58

43 Lindgren, Simon. Summering. Introduktion till samhällsvetenskaplig analys. Mikael Hjerm m.fl. Malmö:

Gleerups, 2014. s. 82

(21)

21

4.7 Forskningsetiska aspekter

Denna studie har utgått från de forskningsetiska riktlinjer som vetenskapsrådet fastställt. Alla informanter i studien har blivit informerade om syftet med uppsatsen och hur det är avsett att den information som respondenterna återger ska användas vilket de även samtyckt till. Alla som medverkat har blivit erbjudna att ta del av den publicerade studien. De som intervjuats har under hela sin medverkan kunnat avbryta deltagandet. Ingen av informanterna namnges i studien samt att de inspelade intervjuerna raderats när materialet blivit transkriberat. Allt transkriberat material skall även förstöras när studien är godkänt och publicerad. De som uttryckt en önskan om att få läsa igenom materialet före publicering har blivit skickade de citat som de själva deltar i för godkännande.⁴⁴

5 Empiri

I detta avsnitt redovisas resultatet av analysen av det empiriska material som samlats in under de intervjuer som genomfördes i studien.

De intervjuade socialsekreterarna jobbar i tio olika kommuner. Intervjuperson 1 har jobbat som socialsekreterare i två år och båda de åren har varit inom missbruk och våld. Deltagit i cirka 10 SIPar. Intervjuperson 2 har jobbat som socialsekreterare i 15 år, de senaste 4 åren som teamledare men har innan det jobbat 9 år med missbrukshandläggning och 2 år med försörjningsstöd. Varit med på cirka 10 stycken SIPar. Intervjuperson 3 har jobbat som socialsekreterare i 31 år, hela tiden inom missbruk och beroende. 15 år i nuvarande kommun.

Sedan de började med SIP 20-30 st per år vilket borde motsvara ungefär 200-300 stycken på 10 år. Intervjuperson 4 har jobbat som socialsekreterare i 1 år. Varit med på 3-4 stycken SIPar. Intervjuperson 5 har jobbat inom socialtjänsten i 20 år med missbruk. Socialsekreterare i 10 år. Varit med på cirka 15 stycken SIPar. Intervjuperson 6 har jobbat som

socialsekreterare i 5 år. Alla de åren har varit inom missbruk och beroendevård. Varit med på cirka 20-30 stycken SIPar. Intervjuperson 7 har jobbat som socialsekreterare i 3 år. Endast

44 Vetenskapsrådet. 2017. God forskningssed.

https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God- forskningssed_VR_2017.pdf (Hämtad 2020-05-20)

(22)

22

jobbat med missbruk. Varit med på cirka 5-10 stycken. Intervjuperson 8 har jobbat som socialsekreterare i 2 år med missbruk. Varit med på cirka 15 stycken SIPar. Intervjuperson 9 har jobbat i totalt 1 år som socialsekreterare och det har varit med missbruk och beroende.

Intervjuperson 10 har jobbat som socialsekreterare i 36 år. Jobbat med missbruk från och till men konstant i 28 år. Varit med på oklart antal SIPar men det är väldigt många.

5.1 Förstå 5.1.1 Utbildning

Huruvida intervjupersonerna fått sin information och utbildning kring SIP och hur det ska användas skiljer sig åt. Ett flertal intervjupersoner uppger att de inte egentligen inte fått någon utbildning alls. Intervjuperson 9 säger:”Inte någon mer än den som man kan söka sig till på nätet. Finns ju små filmer och sådär som man kan läsa”.

Hos de som inte fått någon egentlig utbildning är socialstyrelsens hemsida ett återkommande samtalsämne. Något annat som nämns är mallen för SIP, ett formulär som ska användas vid mötena. Vissa anser att mallen för SIP bidrar till ökad kunskap.

Några uppger att de fått information från sin region i form av föreläsningar. Det har inte varit utbildningsdagar endast avsedda för SIP men information om det har involverats i dessa utbildningsdagar.

Något som däremot tycks vara gemensamt för alla intervjuade är att de har lärt sig av att hålla i SIPar, en slags självinlärning.

”Jag har inte fått någon utbildning i det över huvud taget. Den informationen jag har haft kring SIP är den som finns att läsa sig till på socialstyrelsens hemsida. Jag har egentligen lärt mig genom att hålla och delta i möten”

IP1

5.1.2 Upplevd kunskap

Även kring den upplevda kunskapen varierar de intervjuades åsikter. Vid frågan om de anser sig inneha tillräcklig kunskap kring SIP så tycker de absolut flesta att deras kunskap kring SIP är tillräcklig och att de känner sig säkra i hur SIP bör användas och i vilket syfte. En av de intervjuade är så pass säker att hen jobbar med att utbilda andra i frågan.

(23)

23

”Nu vill väl jag väl inte skryta men vi körde med SIP innan det vart SIP (…) så att vi körde det innan, det är min stolthet. Vi har varit runt i Sverige och pratat om hur vi har gjort”

IP3

Men de finns också de som uppger att de inte anser sin kunskap som tillräcklig och detta på grund av att de anser sig fått otillräcklig eller otydlig information. Vissa uttrycker att de känner sig säkra men att det ändå skulle kunna förtydligas ytterligare för att kunna bedriva ett ännu bättre arbete. Önskan om en kortutbildning kommer på tal från flera personer. Detta behöver inte nödvändigtvis vara någon omfattande utbildning utan det skulle kunna räcka med en web-baserad utbildning. Mer i syfte att förtydliga saker som kan tyckas vara oklara.

Interjvuperson 1 berättar: ”Både och. Det är klart det hade varit skönt att få en grundligare genomgång kring just det här, just i och med att det är ett särskilt formulär och liksom för att det verkligen ska kallas SIP. Och där hade det ju varit skönare att få en liten kortutbildning i vad det är som förväntas av mig som håller i det, vad förväntas av deltagarna, hur förberett ska allting vara och så. Just för att det ska bli det bästa möjliga för klienten.”

5.1.3 Varför SIP?

När det gäller att bedöma huruvida en person är aktuell för SIP eller inte så råder en enhetlig mening. Alla intervjuade beskriver på olika sätt att de väljer att upprätta en SIP i de

situationer där många aktörer är inblandade över olika verksamhetsområden. De beskriver att det ska hjälpa klienten att slippa vara någon slags förmedlare mellan de professionella och förenkla för de patienter som har mycket att hålla reda på.

”De gånger jag har hållt i en SIP så har det varit personer med samsjuklighet (…) Men där det finns många olika professionella runt personen som behöver samordna sina insatser så att inte alla gör samma sak”

IP1

”Det är väl framför allt om det är en person som har många olika kontakter, med olika myndighetspersoner och inte bara inom socialtjänsten (…) Alltså jag brukar väl föreslå framför allt när jag upplever att personen själv kanske inte har koll på vem som gör vad och kanske inte riktigt förstår vem som gör vad. Vissa är jätteduktiga på att sköta de här

kontakterna för att de är vana och haft mycket kontakter för det är ju väldigt utspritt vem som

(24)

24

gör vad liksom, man gör små specifika delar och man är beroende av att veta vad varandra gör.”

IP 6

Samtliga uppger också liknande svar kring syftet om SIP och vad det är tänkt att användas till.

Att skapa en helhetsbild för klienten och att främja samverkan mellan olika aktörer. Ett återkommande svar är också att skapa en tydlig ansvarsfördelning. Samtliga anser att det blir väldigt tydligt vid mötena vem som gör vad och att ansvarsfördelningen blir tydliggjord. Om ansvarsfördelningen varit snedvriden eller oklar innan ett möte så har detta blivit tydligt efter mötet. IP 4 beskriver: ”Nej, det är verkligen någonting som KAN redas ut vid sittande bord om jag utrycker mig så och att det ibland är den typen av oklarhet som också är bra med SIP för att man lägger korten på bordet och ser vad man har att arbeta och vem som ska göra vad och att det tydliggör det.”

5.2 Kunna 5.2.1 Arbetsbörda

När det gäller arbetsbördan så anser vissa att det inte påverkar något alls medan vissa anser att det påverkar väldigt mycket. Det som de flesta är överens om är däremot att arbetsbördan kring en klient kan påverkas positivt i det långa loppet om man tar sig tid till en SIP. Det som tar tid är att sammankalla alla till mötena, hitta tider som möjliggör att så många som möjligt som är aktuella för mötet kan komma, sammanställa protokoll och skriva ned vad som beslutades på mötet. Alla är dock angelägna om att detta är en fråga om att prioritera och alla är väldigt tydliga med att de inte väljer bort att ha en SIP på grund av att arbetsbelastningen är för hög.

”Jo men det är klart, det tar tid. Det tar tid att ringa runt och det tar tid att åka iväg på saker (…) det är en arbetsbörda samtidigt så tänker jag att även om det kanske tar mycket tid här och nu i stunden så är det ju något som underlättar arbetet framöver.”

IP 4

En av de intervjuade som arbetar i en kommun som använder sig av en SIP-samordnare, eller i deras fall kallat ”nätverksledare” upplever att arbetsbördan minskat avsevärt sedan de fick tillgång till denne person.

(25)

25

”Det var någon period som vi inte hade det, det var något glapp och då blev det ju en del men sen vi har det så håller dom ju det mesta så det kan jag inte säga att det är något problem så.

Hon sköter ju det som ofta tar mycket jobb som då med kallelser och ta kontakt och så”

IP10

5.2.2 Andra svårigheter

Det uppges en hel del olika svårigheter i intervjuerna om SIP. Någon person anser att det inte finns något som försvårar deras arbete. Men de allra flesta kan komma på något som försvårar deras arbete och det som majoriteten av alla intervjupersoner delger är problem kring att få alla att kunna delta på mötena. Många aktörer har mycket på agendan och har svårt att få loss tid, speciellt i närtid. Intervjuperson 5 säger: ”Det kan alltid vara lite knepigt att kalla alla så att alla kan och att alla har tid. Det kan vara lite knivigt att hitta tider och sådär.”

De kommuner som har utsatta tider för SIP-möten upplever inte sig ha problem med att få alla inblandade att komma på möten.

”Alla på primärvården och psykiatrin vet att jag är där hela onsdagen så att alla de mötena läggs på onsdagar och då gör jag inget annat egentligen”

IP 3

”Vi har gjort så ihop med öppenpsykatrin att vi bokat en eftermiddag i månaden som är sträckad för SIPar så då kan vi liksom boka upp för att det ska vara lättare att hitta tid. Det har fungerat jättebra.”

IP 10

Det finns också problematik kring att ”fel personer” dyker upp på möten. Många önskar att läkare/psykiatriker kunde vara med på möten då de är de som är medicinskt ansvariga eller har en större insikt i patienten och dennes behov men istället kanske en representant i form av en sjuksköterska dyker upp på mötet. I något fall uppges det vara en svårighet att inte klienten själv dyker upp vid utsatt mötestid.

”Nej, inte direkt sådär egentligen det är väl det som jag sa tidigare då att om klienten inte, jag

(26)

26

tänker på när man kallar aktörer och de inte kommer. Det kan vara en viktig aktör, eller de hör inte av sig eller de meddelar ingenting.” IP2

I andra fall uppges osäkerhet, bristfällig information och otydligheter vara något som försvårar arbetet med SIP. Intervjuperson 1 beskriver det hela som ”Ja men det kan vara att man inte känner att man har full koll på hur en SIP faktiskt ska genomföras, att man känner sig osäker i den rollen som sammankallade och lite vad som förväntas utav mig här, hur mycket ska jag styra upp det här samtalet så. Det blir ju ett hinder i att jag känner mig osäker i vad det är jag ska göra och då kanske inte exakta SIP instruktioner följs tänker jag. Och det är ganska strikt reglerat så det är absolut ett hinder.”

Även här kommer ”SIP-mallen” upp på tal. ”Det som försvårar det är liksom att vi har lite svårt att hålla SIP-manualen. Utan vi sätter oss i möten. Jag kan inte påstå att de här SIP- manualerna att vi följer det till punkt och pricka det gör vi inte riktigt” IP3

5.3 Vilja

5.3.1 Inställning

Samtliga intervjuade har en positiv grundinställning till SIP. De anser att syftet och tankarna bakom SIP är mycket goda även om de ibland kan fallera i utförandet. Trots det finns

invändningar till hur man skulle kunna göra arbetet mer effektivt.

”Jag tycker att det är bra med samverkan överlag. Så jag tycker absolut att det är bra och att det är något som man borde satsa på” IP 7

”Jag är positivt inställd till SIP, jag tycker att det är väldigt bra att man samverkar kring klienten för att kunna hjälpa de på ett effektivt och bra sätt utifrån våra olika professioner som de kan vara i behov av. Ofta inom just missbruk så är det inom flera olika områden man har problem.” IP 8

När det istället handlar om inställningen hos klienten så uppger vissa att mötesformen SIP kan vara ett tufft sammanhang för klienten då ett större antal professionella samlas för att

diskutera denne.

(27)

27

5.3.2 Ledning och chefer

Samtliga intervjuade upplever sig få stöttning från sina chefer och ledningen uppifrån. Många delger däremot att de kanske inte märker av denna stöttning så mycket då arbetet med SIP är en så pass integrerad del i deras verksamhet. Men det prioriteras och förväntas vara ett vedertaget sätt att arbeta på.

”Ja det är klart att det är något vi ska göra enligt lag och det förmedlar ju absolut våra chefer och ledningen att vi ska prioritera och göra men sen är det ingenting som vi upplever att det pratas om speciellt mycket i det vardagliga arbetet att påminna oss om det, nej. Men absolut att de vill att vi ska prioritera det” IP 6

En av de intervjuade upplever att chefer och ledning blir allt mer angelägna om att de ska arbeta mer med SIP. Att de försöker anställa en SIP-samordnare för att få ännu mer koll och ordning i arbetet samt att verksamhetssystemet ska ändras så att tydligare statistik över SIP ska kunna föras.

5.3.3 Istället för SIP

Flertalet intervjuade uppger någon gång under intervjun att de ofta använder sig av andra sätt för samverkan och att de ibland kan uppleva det smidigare att ta direkt kontakt med andra aktörer.

”Jo men absolut. Enklare former av sekretessbrytande samtycke. Det är ganska vanligt och på ett sätt skulle jag säga att det är mer vanligt än att man har mer renodlade SIP-möten (...) man ska inte ha ett SIP-möte om det inte fyller en funktion eller ett syfte och ibland kan det vara enklare att man har telefonkontakt”

6 Analys

I kommande avsnitt analyseras resultaten från intervjuerna med hjälp av den teori och forskning beträffande implementering som tagits upp i teoriavsnittet. Avsnittet är uppdelat i underrubriker för att kunna avgränsa och tydligt kunna visa vilka kopplingar som gjorts till den aktuella forskningen.

(28)

28

6.1 Förstå

För att kunna implementera ett beslut måste styrningen vara tydlig. Beslutsfattarens

intentioner ska framgå tydligt. Det är av största vikt att de som implementerar beslutet faktiskt begriper innebörden av det som ska implementeras. Det är alltså viktigt att kunskapen finns.⁴⁵ I studiens resultat framgår det att det skiljer sig från person till person hur denne fått

information och utbildning kring SIP. Det skiljer sig också mycket i frågan om de anser sig ha tillräckligt med kunskap. De som jobbat längre har i större utsträckning hunnit skaffa sig information och kunskap vilket gör att de känt sig säkrare. Ett flertal personer uppger att de inte fått någon utbildning eller information om SIP över huvud taget. Om innebörden av ett beslut inte förstås finns risker för en misslyckad implementering.⁴⁶ Alla de intervjuade har dock samma uppfattning kring syftet om SIP och vad det är tänkt att användas till vilket även överensstämmer med det som lagen beskriver. SIP syftar till att samordna de insatser som behövs från både hälso- och sjukvården och socialtjänsten vilket även ska göra det enklare för klienten och de närstående då de inte själva behöver samordna insatserna. Planen ska även tydliggöra vem som gör vad. Okunskapen och otydligheterna verkar därför ligga i utförande snarare än syfte med lagen.

6.2 Kunna

För att kunna implementera ett beslut måste det finnas rätt resurser för att kunna utföra implementeringen. Resurser kan innebära många olika saker så som tid, ekonomi, personal och lokaler.⁴⁷ I frågan om tid verkar det inte vara något problem. Många uppger att deras arbetsbörda absolut påverkas av att ha SIP-möten. De anser att det tar tid att sammankalla, ringa runt och boka tider, föra protokoll, sammanställa materialet och sedan skicka runt dessa protokoll efteråt. Trots detta uppger alla att de tar sig tiden om de behöver och att de istället prioriterar bort annat. Tiden hos socialtjänsten verkar alltså inte vara en avgörande faktor för att försvåra implementeringen. Däremot uppger många att de ser ett problem i att de andra

46 Ibid.

47 Ibid.

(29)

29

aktörerna har svårt att få tid till SIP-möten. Två av kommunerna har löst detta genom att ha utsatta tider för mötena och har därför inte problem med det. Ett annat hinder som uppkommit är att fel personal dyker upp på mötena. Detta skulle kunna förklaras i bristande resurser hos de andra aktörerna. Trots att problemen inte tycks ligga hos socialtjänsten så måste ändå möjligheterna för att kunna genomföra ett beslut finnas för en lyckad implementering och bristande resurser hos de andra aktörerna är något som hämmar dessa möjligheter.

6.3 Vilja

Det tredje kriteriet för en lyckad implementering är att tillämparen måste vilja utföra beslutet.

Om inte viljan finns hos de som ska genomföra beslutet så spelar det ingen roll om personen har förståelse och i praktiken kan genomföra beslutet.⁴⁸ Alla som intervjuades hade en positiv grundinställning till SIP-utförandet. De gillar idén kring samverkan och är måna om att de vill göra det enklare för sina klienter. Ingen av de tillfrågade uttrycker ordagrant att de är negativa kring SIP. Något som däremot framkommer är att de ibland upplever att det är enklare att ha en direkt kontakt med andra aktörer. Informationen om att de ibland väljer andra typer av samverkan kan tolkas på olika sätt. Ett sätt att tolka informationen på är att viljan ibland brister hos utförarna. Då viljan hos genomförararen både kan främja ett beslut, men också motverka ett beslut så är den väldigt viktig.⁴⁹

Ett annat sätt att se på vilja, är om intentionen blir uppmuntrad från ledning och chefer. I detta fall så anger samtliga att de har stöd från ledning och chefer även om de kanske inte alltid uttrycker det ordagrant. De flesta beskriver SIP som något som är så pass integrerat i arbetet att det inte är något som tas upp hos ledningen men att det finns en undermedveten förväntan hos de som socialsekreterare.

49 Ibid.

(30)

30

6.4 Förklaring utifrån implementeringsteori?

6.4.1 Top-down och bottom-up

Från ett top-down perspektiv så anses det vara politikerna som gjort så att det politiska beslutet inte verkställs så som det var tänkt. Det kan ske på olika sätt, antingen kan beslutet varit vagt eller motstridigt och därför blir det inte bra. Politiska beslut bör vara väldigt klart förtydligade. ⁵⁰ I ett försök att motivera implementeringen av SIP från ett top-down perspektiv så skulle ett sätt se det på vara att politikerna har varit för vaga i sitt beslut om SIP och därför är det deras fel att beslutet inte fungerar i praktiken. Det verkar utifrån det resultat som

studien gett inte vara det som är fallet i denna situation då samtliga uppger syftet med SIP och hur det är tänkt att användas.

Från ett bottom-up perspektiv kan det tänkas vara förvaltningen som gjort att det politiska beslutet inte verkställts så som det var tänkt. Även detta kan ske på olika sätt. Det kan vara resursbrist, att det saknas exempelvis tid eller pengar för att kunna genomföra det som är tänkt. Yrkesutövarna kan också välja att tillämpa sina egna intressen. Tjänstemannen kanske tycker att beslutet var dåligt och väljer att inte tillämpa det. Även tillämparens organisation kan påverka hur lätt eller svårt det är att genomföra ett beslut.⁵¹ I ett försök att motivera implementeringen av SIP från ett bottom-up perspektiv så skulle ett sätt att se det på vara att tjänstemännen själva valt att inte jobba efter det beslut som tagits eller att de helt enkelt inte haft resurserna att kunna tillämpa beslutet. På ett sätt kan det förklaras utifrån detta synsätt då det i studien framgår att personalen själva väljer att använda sig av andra typer av samverkan.

Men de är ju samtidigt positiva till att använda sig av SIP i de situationer de anser att det behövs. Därför känns inte denna förklaring helt given.

6.4.2 Förstå, vilja, kunna

I ett försök att förklara varför SIP inte tycks implementeras som det är tänkt utifrån kriterierna förstå, kunna, vilja så skulle en förklaring kunna vara att det skiljer sig mycket åt mellan de olika kommunerna. Det är svårt att hitta en gemensam faktor för alla tio kommuner. I vissa

Sjätte upplagan. Studentlitteratur AB: Lund, 2018. s.99-103

51 Ibid.

(31)

31

fall verkar det falla på kriterium 1, att förståelsen saknas på grund av bristfällig information och utbildning. Medan de i andra kommuner verkar falla på att de inte kan implementera lagen i enlighet med hur det var tänkt därför att det är svårt att få till tillfällen för SIP och därför vänder man sig till andra alternativ. Något som är gemensamt är att det inte verkar vara viljan som hämmar beslutet då samtliga är positiva och vill i största mån skapa ett fungerande system.

7 Slutsatser

Slutsatserna i studien är något spretiga utifrån att det inte finns någon enhetlig bild över hur SIP fungerar i alla kommuner. Alla kommuner och alla socialsekreterare har sitt sätt att arbeta med SIP vilket gör det svårt att dra konkreta slutsatser.

Socialtjänstens förståelse kring SIP-lagstiftningen finns i form av att alla känner till lagen och anger samma syfte med SIP. Utbildningen däremot varierar från ingen utbildning alls till kontinuerlig information och utbildning.

Resurserna för att kunna genomföra SIP finns också i den bemärkelsen att tid och utrymme för SIP finns.

Socialtjänstens inställning till SIP är till största del positiv men de flesta uppger något sätt som skulle kunna göra arbetet med SIP ännu bättre.

Implementeringen av SIP kan förstås och förklaras utifrån olika implementeringsteorier beroende på vilken kommun som avses. Det tycks däremot inte gå att förklara alla brister i implementeringen utifrån ett enhetligt perspektiv.

8 Källor

Alexandersson, Karin. Vilja Kunna Förstå; om implementering av systematisk dokumentation för verksamhetsutveckling i socialtjänsten. Universitetsbiblioteket. Örebro: 2006.

(32)

32

Eriksson-Zetterquist, Ulla & Ahrne, Göran. Intervjuer. Handbok i kvalitativa metoder. Ahrne, Göran & Svensson, Peter (red.), Stockholm: Liber, 2015

Esaiasson, Peter m.fl. Metodpraktikan. Konsten att studera samhälle, individ och marknad. 4 uppl. Stockholm: Norstedts juridik, 2012

Inspektionen för vård och omsorg. Vad har IVO sett 2019? Iakttagelser och slutsatser om vårdens och omsorgens brister för verksamhetsåret 2019. Stockholm: 2019.

Inspektionen för vård och omsorg. Vad har IVO sett 2018? Iakttagelser och slutsatser om vårdens och omsorgens brister för verksamhetsåret 2018. Stockholm: 2018.

Jakobsson, Elin. Von Post, Patrik. Implementeringen av samordnad individuell plan.

Socialsekreterares upplevelser av hinder och möjligheter. Umeå universitet. 2015.

Lipsky, Michael. Street-level bureaucracy. Dilemmas of the individual in public services.

2010. New York: Russell Sage Foundation

Myndigheten för vård- och omsorgsanalys. Samordnad vård och omsorg. En analys av samordningsutmaningar i ett fragmenterat vård- och omsorgssystem. PM 2016:1. Stockholm:

2016.

Nils Hertting, Implementering: perspektiv och mekanismer. I Politik som organisation, Carl Dahlström (red.). Sjätte upplagan. Studentlitteratur AB: Lund, 2018

(33)

33

Nordström, Erik, Josephson, Irene, Hedberg, Berith, Kjellström, Sofia. Agenda för samverkan eller verksamhetens agenda? Om professionellas erfarenheter av samverkan enligt samordnad individuell plan (SIP). Socialvetenskaplig tidskrift. Vol. 23. nr.1 2016: 1-22

Sveriges kommuner och regioner. Samordnad individuell vårdplan. 2020.

https://skr.se/halsasjukvard/kunskapsstodvardochbehandling/samordnadindividuellplansip.sa mordnadindividuellplan.html

Utvärdering 2017/18:RFR5 Samordnad individuell plan (SIP) - en utvärdering

Vedung, Evert. Implementering i politik och förvaltning. Lund: Studentlitteratur AB, 2016

Vetenskapsrådet. 2017. God forskningsed.

https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God- forskningssed_VR_2017.pdf

1177 Vårdguiden. Alkohol och narkotika, riskbruk, skadligt bruk och beroende. 2017.

https://www.1177.se/Stockholm/sjukdomar--besvar/psykiska-sjukdomar-och-

besvar/beroende-och-skadligt-bruk/alkohol-och-narkotika-riskbruk-skadligt-bruk-och- beroende/

(34)

34

9

Bilagor

9.1 Bilaga 1 – Studieförfrågan

Kan du delta i en studie om samordnad individuell plan (SIP)?

Studien handlar om implementeringen av lagen om SIP och hur du upplever att detta har fungerat.

Studien är en kandidatuppsats och ingår som en del av utbildningen vid Umeå Universitet. Jag söker undersökningsdeltagare som är socialsekreterare och arbetar inom området missbruk och beroendevård. Studien kommer att genomföras i form av telefonintervjuer mellan 20/4 – 10/5. Intervjun beräknas ta cirka 30 minuter. Intervjun kommer att spelas in och skrivas ut i text. Då tiden för uppsatsskrivandet är begränsad önskar jag besked om ditt eventuella deltagande så snart som möjligt, kontakta mig på nellymoa@hotmail.com med förslag på tidpunkt för intervjun och det telefonnummer som du önskar att jag ringer upp dig på.

Ingen som medverkar kommer att nämnas vid namn i uppsatsen. Kandidatuppsatsen kommer när den är klar och godkänd att publiceras på DiVA portal. Inspelningarna och den utskrivna texten kommer att förstöras när uppsatsen är godkänd. Du kommer ha möjlighet att ta del av uppsatsen genom att få en kopia av arbetet vid efterfrågan.

Deltagandet är helt frivilligt och du kan när som helst avbryta din medverkan utan närmare motivering.

Återkoppla till mig via mail så kan vi komma överens om en tid för intervjun. Jag är flexibel utifrån dina önskemål, då jag förstår att din arbetsbelastning kan vara extra ansträngd så här i covid-19 tider. Ditt deltagande betyder emellertid mycket och är värdefullt för att jag ska kunna färdigställa min studie.

Har du frågor om studien är du välkommen att höra av dig till mig.

(35)

35

Moa Dahlén, Student

Vårdaministrativa programmet, Umeå Universitet.

nellymoa@hotmail.com 073-8957272

9.2 Bilaga 2 – Intervjuguide Bakgrundsfrågor

Hur länge har du arbetat som socialsekreterare?

Hur länge har du arbetat med just missbruk och beroendevård?

Hur många SIP:ar har du upprättat?

Förstå

Vilken utbildning och information har du fått gällande SIP?

Upplever du att din kunskap kring SIP är tillräcklig?

Vid vilka tillfällen överväger du att upprätta en SIP?

Vilka aktörer är vanligtvis med när en SIP upprättas?

Känner du att ansvarsfördelningen är ordentligt klargjort för alla aktörer och klienten både före och efter upprättandet av en SIP? Vet alla vem som gör vad?

Kunna

Påverkar arbetet med SIP din arbetsbörda?

Känner du att tiden finns för att kunna upprätta en SIP i de situationer det behövs?

(36)

36

Finns det ekonomiska resurser för att arbeta med SIP?

Finns det något som försvårar ditt arbete med SIP?

Är detta prioriterat från ledning/chefer, får de stöd från dem?

Vilja

Hur ser din inställning till SIP ut?

Upplever du att en SIP möjliggör ett bättre stöd och hjälp för klienten?

Anser du att SIP förenklar samverkan? Isåfall, på vilket sätt?

Har du samverkat med andra aktörer utan att upprätta en SIP? Hur fungerade det?

Hur skulle du vilja att arbetet med SIP såg ut? Finns det något som skulle gå att ändra till det bättre?