Bo Göran Hellers & Stig Lundgren

(1)

Det här verket har digitaliserats vid Göteborgs universitetsbibliotek och är fritt att använda. Alla tryckta texter är OCR-tolkade till maskinläsbar text. Det betyder att du kan söka och kopiera texten från dokumentet. Vissa äldre dokument med dåligt tryck kan vara svåra att OCR-tolka korrekt vilket medför att den OCR-tolkade texten kan innehålla fel och därför bör man visuellt jämföra med verkets bilder för att avgöra vad som är riktigt.

Th is work has been digitized at Gothenburg University Library and is free to use. All printed texts have been OCR-processed and converted to machine readable text. Th is means that you can search and copy text from the document. Some early printed books are hard to OCR-process correctly and the text may contain errors, so one should always visually compare it with the ima- ges to determine what is correct.

01234567891011121314151617181920212223242526272829 CM

(2)

73; 7C.T{\

R22:1974

Rapport

Vindbelastning på hus

kroppar av allmän form - modellprov

Bo Göran Hellers & Stig Lundgren

Byggforskningen

(3)

CENTERLÜF & HOLMBERG AB

Vindbelastning på huskroppar av allmän form - modellprov

Bo Göran Hellers & Stig Lundgren

Under det senaste decenniet har vind

lastkoefficienterna höjts — i vissa fall drastiskt. Skälet har varit ökad kun

skap om faktiska vindbelastningar i förening med konstaterade vindskador på modern bebyggelse med produk- tionsanpassad, och därmed delvis ny, form. I synnerhet gäller detta för flacka tak, som tillhör en relativt sen bygg- nadsperiod och ofta skadats vid storm

tillfällen.

Rapporten redovisar belastningen i detalj på enstaka huskroppar vid olika anblåsningsriktning och varierande vå

nings höjd.

Blåsighet kring enstaka byggnader och i passager redovisas i Byggforsk

ningens Rapport R21:1974, Bo Göran Hellers och Stig Lundgren.

Numera grundas alla föreskrifter inom vindområdet på^, försök i vindtunnel med hastighetsprSfil. Detta betyder att man i vindtunneln försöker efterbilda, i skala, den medelhastighetsprofil som råder i naturen. För denna undersök

ning har använts en mindre vindtunnel med rektangulär mätsträcka 0,4 x 1,0 m2 och med profil enligt FIG 1.

För mycket frekventa husformer sak

nades systematiska vindtunnelprov av modernt snitt. Därför genomfördes för

sök med huskroppar av traditionell form, med sidoförhållandena 3:1 och 6:1, med taklutningen 14° och med 2, 3,

4 och 8 våningars höjd, se FIG 2.

Syftet var att kartlägga tryckförhål

landena i detalj för hela huskroppen.

Därtill behövs ett stort antal mätsektio- ner och ett stort antal mätpunkter i varje sådan sektion. Mätsektionerna vi

sas för den ena konfigurationen (sido- förhållandet 3:1) i FIG 3. Anblåsnings- riktningen varieras inom en kvadrant, vilket är tillräckligt i ett dubbelsymmet- riskt fall. Med högt uppdriven automa

tik kan registreringar göras för alla mätpunkter, ett exempel på resultat visas i FIG 4. Mätvärdena redovisas på dimensionslös form som s k cp-koefficienter där takfoten valts som referens- höjd.

De mätresultat som föreligger som tryckkoefficienter i enstaka punkter kan omvandlas till isobarer med hjälp av två-dimensionell interpolering. En så

dan är gjord med s k splineförfarande för samtliga fall. Ett exempel på resultat visas i FIG 5.

På varje delyta anges max- och min

punkter. Dessas absoluta nivå kan för varje fall relateras till anblåsningsrikt- ningen. Därvid visar det sig att man får en relativt sammanhållen kurvskara, så

väl för maximum som för minimum, se FIG 6, som visar förhållandena för tak.

I skaran ingår således alla variationer i husets planform och antal våningar.

Övre och undre begränsningar kan ges på enkla former.

z/345

,1 ,2 ,3 ,4 ,5 ,6 .7 ,8 .9 1.0

Byggforskningen Sammanfattningar

R22:1974

Nyckelord:

vindtunnelförsök, hastighetsprofil, bo

stadshus, tryckkoefficienter, isobarer

Rapport R22:1974 hänför sig till pro

jekt 275 vid Statens institut för bygg

nadsforskning, Stockholm. Projektet har bekostats med medel från Statens råd för byggnadsforskning och Flygtek

niska försöksanstalten, Stockholm.

UDK 624.042.4 533.6 SfB A

ISBN 91-540-2369-6 Sammanfattning av:

Hellers, B G & Lundgren, S, 1974.

Vindbelastning på huskroppar av all

män form — modellprov. (Statens insti

tut för byggnadsforskning) Stockholm.

Rapport R22:1974, 52 s, ill. 16 kr exkl moms.

Rapporten är skriven på svenska med svensk och engelsk sammanfattning.

Distribution:

Svensk Byggtjänst

Box 1403, 111 84 Stockholm Telefon 08-24 28 60

Grupp: konstruktion

FIG. 1. Hastighetsprofil i vindtunnel.

(4)

2 VÅN 3 VÅN 4 VÅN

8 VÅN FIG. 2. Modellsektion. Mått i mm. Modellskala 1:250.

144

7^

k [6|12 23 47 72 97 121 132 138

T

HUSKONFIGURATION 1

FIG. 3. Huskonfiguration 1.2 trapphus. Mått i mm i modellskalan. Mätsektionernas lägen.

FIG. 4. Exempel på mätresultat från vindtunnelprov. Tryckkoefficienter.

FIG. 5. Exempel på bearbetade mätresul

tat från vindtunnel

prov. Jfr FIG 4. Iso

barer.

TAK

"-⁷<

10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

FIG. 6. a) Max- och minvärden av tryckkoeffi

cienten som funktion av anblåsningsvinkeln.

Samtliga hushöjder från såväl huskonfiguration 1 som 2.

b) Områden för max respektive min av tryck- koefficienten.

c) Enkla begränsningar av områdena för max respektive min av tryckkoefficienten.

UTGIVARE: STATENS INSTITUT FÖR BYGGNADSFORSKNING

(5)

Wind loads on generally shaped house bodies - Model tests

Bo Göran Hellers & Stig Lundgren

During the last decade the wind load coefficients have been increased — in some cases drastically. The reason has been extended knowledge about real wind loads in combination with realiz

ed wind damages on modern buildings with a partly new form adapted to production conditions. This applies es

pecially to low-pitch roofs which belong to a late period of construction and have often been damaged in storms.

The report accounts for the load dis

tribution on single house-bodies in great detail at different wind directions and different number of storeys.

Windiness around single buildings and in passages is accounted for in the report R21:1974 by Bo Göran Hellers and Stig Lundgren from the National Swedish Institute for Building Re

search.

Nowadays all codes on wind loads are based on tests in wind-tunnels which have velocity profiles. This means that in a wind-tunnel it is tried to simulate, on a scale, the average velocity profile that prevails in nature. For this investi

gation a smaller wind-tunnel is used with a rectangular test-section of 0.4 x 1.0 m2 and with a profile as shown in FIG 1.

Even for very frequent house forms methodical tunnel tests of modern kind were missing. Therefore, tests were made with house-bodies of traditional form, with side relations 3:1 and 6:1, with roof pitch 14° and with the height

I 1'°

z/345

.6

.4

,2

of 2, 3, 4 and 8 storeys, see FIG 2.

The purpose was to map the pressure conditions in detail on the entire house body. To that end a great number of measuring sections is needed and a considerable number of measuring points at each such section. The measur

ing sections of one configuration (side relation 3:1) are shown in FIG 3. The wind direction is varied within a quad

rant which is sufficient in a case with double symmetry. With a highly devel

oped recording technique the measure

ments can be done with ease for all points; an example of recording is shown in FIG 4. The recorded values are in dimensionless form as so called cp- coefficients for which the velocity at eaves is taken as reference.

The results as pressure coefficients at single points may be transformed into isobars by use of two-dimensional inter

polation. This is done in all cases using so called spline-technique. The results are illustrated by the example in FIG 5.

On every main-surface the optimum points (max and min) are denoted. The optimum levels may be related to the wind direction. Gathering the relations for all cases, including all variations of the horizontal section as well as number of storeys, it is evident that such fami

lies of curves are relatively concordant on both the maximum and the mini

mum side. See the conditions for roofs which are shown in FIG 6.

Upper and lower bounds may be given on simple forms.

Theo-

’retical"

„ P.»

.1 ,2 ,3 .4 ,5 ,6 ,7 ,8 .9 1.0

__ __ V/V ___ _

FIG. 1. Velocity profile in wind-tunnel 345

National Swedish Building Research Summaries

R22:1974

Key words:

wind-tunnel tests, velocity profile, resi

dential house, pressure coefficients, iso

bars

Report R22:1974 refers to Research Project 275 at the National Swedish Institute for Building Research. This project was financed by the Swedish Council Building Research and the Aeronautical Research Institute of Swe

den.

UDC 624.042.4 533.6 SfB A

ISBN 91-540-2369-6 Summary of:

Hellers, B G & Lundgren, S, 1974.

Vindbelastning på huskroppar av all

män form — modellprov. Wind loads on generally shaped house bodies — Model tests. (Statens institut för byggnads

forskning) Stockholm. Report R22:

1974, 52 pp., ill. Sw Cr 16.

The report is in Swedish with Swedish and English summaries.

Distribution:

Svensk Byggtjänst Box 1403,

S-l 11 84 Stockholm Sweden

(6)

2 Floor ro

32,4 _<X>

ro

____ _{3 Floor}

4 Floor

8 Floor FIG. 2. Model section. Dimension mm. Model scale 1:250.

-X- ¹⁴⁴ ⁷^ ^ROOF

NUMBER OF STBIRNRTS n

FIG. 4. An example of results from the wind-tunnel test. Pressure coefficients.

FIG. 5. An example of transformed results from the wind-tunnel test. Cf. FIG 4. Iso

bars.

HOUSE CONFIGURATION 1

FIG. 3. House configuration 1. 2 stair-case-wells. Dimension mm in model scale. The positions of the measuring sections.

b)

FIG. 6a. Optimum values (max and min) of the pressure coefficient versus the wind direction.

All heights from both house configuration 1 and 2.

FIG. 6b. Regions of max- and min-values respec

tively of the pressure coefficient.

FIG. 6c. Simple bounds for the regions of max- and min-values of the pressure coefficient.

UTGIVARE: STATENS INSTITUT FÖR BYGGNADSFORSKNING

(7)

Rapport R22:197^

VINDBELASTNING PÅ HUSKROPPAR AV ALLMÄN FORM - MODELLPROV

Bo Göran Hellers & Stig Lundgren

Denna rapport tillsammans med Rapport R21:197^ är resultatet av ett samarbete mellan Statens institut för byggnadsforskning, Stockholm, och Flygtekniska försöksanstalten, Stockholm. Pro

jektledare inom SIB har varit tekn lic Bo Göran Hellers, pro

jekt 275» och inom FFA avd dir Stig Lundgren. Projektet har bekostats gemensamt av SIB och FFA.

(8)

Statens institut för byggnadsforskning, Stockholm ISBN 91-540-2369-6

LiberTryck Stockholm 1974

(9)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

FÖRORD U

INLEDNING 5

PROBLEMSTÄLLNING 6

VINDTUNNEL OCH VINDENS VARIATION MED

HÖJDEN (VINDPROFIL) 6

PROVNINGSPROGRAM OCH MÄTTEKNIK 7

RESULTAT 9

DISKUSSION 10

REFERENSER 11

FIGURFÖRTECKNING 12

BILAGA 1 25

BILAGA 2 41

(10)

FÖRORD

Föreliggande arbete bygger helt på experimentell grund. Lokala tryckkoefficienter har registrerats i modellskala i en vind

tunnel på FFA (Flygtekniska försöksanstalten) och registre

ringarna har därefter bearbetats och analyserats.

Blåsigheten kring enstaka byggnader och i passager har även stu

derats och redovisas i rapport R21 :1 9T•

Programmet för det experimentella arbetet har fastlagts gemen

samt av Statens institut för byggnadsforskning (SIB) genom Harriet Ryd och Anna Borelius samt Flygtekniska försöks

anstalten (FFA) genom Stig Lundgren, Martin Ingelman-Sundberg och Hans Thomann.

Modellarbetet och den mättekniska planeringen har utförts vid FFA. Vindtunnelförsöken utfördes vid FFA av Bo Bengtsson och Ulla-Britt Lundgren.

Bearbetningen av datamaterial har utförts vid metodgruppen, SIB.

En inledande grafisk plottning av data gjordes av Annika Sjögren. En utveckling av en tvådimensionell interpolerings- rutin och tillämpning av denna på samma dataunderlag gjordes av Bo Jansson och Sven Olofsson. Ytterligare bearbetning av data har utförts vid SIB:s klimatgrupp av Janis Kajaks.

Analysen av resultaten har åvilat författarna i förening.

Författarna

(11)

INLEDNING

Det är karakteristiskt för utvecklingen av vindnormerna under senaste decenniet att den på många punkter inneburit skärpningar av kraven. Det räcker att som exempel nämna den avsevärda

höjning av värden för randsug som skedde från BABS 60 till SBN 67. Det har funnits goda, vetenskapliga skäl för detta.

Det är ovanligt och inte lite ödesdigert att naturlaster på detta sätt har underskattats i gällande normer under avsevärd tid. Den nonchalans som rått beträffande vindlasterna har emellertid straffat sig i form av avsevärda stormskador, särskilt på modern bebyggelse.

Efter stormarna omkring 1970 lär en avsevärd uppryckning ha ägt rum på denna punkt, glädjande nog.

Tyvärr kan det för normförfattarna vara svårt att till praktiker

nas ledning formulera invändningsfria normer beträffande vind

laster. Delvis sammanhänger detta med att sådana laster är nyckfulla och starkt beroende av lokala skillnader i läge

och i konstruktioners uppbyggnad eller kompletteringar. Delvis beror det emellertid också på att det är förhållandevis ont om systematiska studier av vindlastkoefficienter, även på mycket frekventa byggnadsformer.

Föreliggande studie planerades för att i någon mån råda bot för detta.

I detta sammanhang är det passande att framhålla det grundläg

gande arbetet av Jensen & Franck (1965) där de höga randlasterna framhölls. Deras sätt att illustrera sina resultat har varit förebildligt för denna studie.

En systematisk studie av liknande typ har gjorts av Lusch

& Truckenbrodt (1964). Tyvärr gjordes dessa försök utan profilerad vind i tunneln, vilket avsevärt minskar värdet av resultaten. Som särskilt framhållits av Jensen (1959) har

simuleringen av ett naturtroget atmosfäriskt gränsskikt avgörande betydelse vid bestämningen av tryckkoefficienter. En särskild

(12)

studie av takkantutformningens betydelse har gjorts av Wirén (1970) som uppehåller sig mycket utförligt vid förutsättningarna för den aktuella typen av försök.

I den föreliggande studien har relativt schematiska förut

sättningar tillämpats; en enkel tunnel med en given, fast profil och en varierande modellhöjd, vilket betyder att profi

lens lutning i takfotshöjd varierats.

PROBLEMSTÄLLNING

För en enkel byggnadskropp som i FIG la känner man förhållandena ganska väl vid vinkelrät anblåsning. Inverkan av olika vind

profiler har också belysts, t ex av Jensen (1959)- Vid sned anblåsning, FIG lb, blir förhållandena mera osäkra. En syste

matisk bild för hela varvet av anblåsningsriktningar har hit

tills kunnat framställas endast genom uppskattningar.

Exempel på andra frågeställningar, som tas upp i föreliggande studie, är inverkan av byggnadskroppens längd - breddför

hållande inom praktiska gränser och av hushöjden.

Inverkan av taklutningens variation har emellertid ej tagits med i detta sammanhang. Lutningen har valts konstant på gränsen mellan flacka och branta tak.

VINDTUNNEL OCH VINDENS VARIATION MED HÖJDEN (VINDPROFIL)

En vindtunnel vid FFA, speciellt avpassad för byggnadsaerody- namiska prov, ansågs lämplig för de aktuella försöken. Vind

tunnel och mätutrustning visas i FIG 2 a.

2 Vindtunneln har en rektangulär mätsträcka om 0,U x 1,0 m med en maximal hastighet av 22 m/s.

Det är önskvärt att vindprofilen i tunneln är någorlunda rea

listisk. För att simulera vindens variation med höjden har BA-

(13)

vindtunneln försetts med ett motståndsgaller med förutbestämt motstånd så att en given variation av vindhastigheten med höj

den erhållits. Markgränsskiktet bestäms förutom av markytans beskaffenhet av temperaturskiktningen i atmosfären nära jord

ytan. Från fältmätningar erhålls följande empiriska uttryck för vindhastighetens variation med höjden i markgränsskiktet,

7 01 V = V (——) där

G ZG

V = Gradientvindens hastighet G

z = Gradienthöjden, dvs den höjd (i markgränsskiktets ytterkant)

(j

där vindhastigheten uteslutande bestäms av det geostro- fiska klimatet.

a = Koefficient beroende på markytans beskaffenhet och tempe

raturskiktningen vid markytan.

Enligt Davenport (l96l) skall a för stadsbebyggelse variera mellan gränserna 0,25 - 0,40. I följande undersökning har valts

ett genomsnitt, a = 0,33, som gäller approximativt för låghus

bebyggelse. FIG 2b visar hur väl moståndsgallret i BA-tunneln simulerar det önskade gränsskiktet. Från takfotshöjd på fyra

våningshuset till vindtunneltaket simuleras gränsskiktet väl.

Under denna höjd är hastigheten något för hög. I det naturliga fullskalefallet bestäms vindhastigheten av den nära omkring en byggnad belägna terrängen. En avvikelse från den teore

tiska vindhastigheten i gränsskiktssimuleringen nära markplanet har därför ej bedömts som särskilt allvarlig. Gränsskiktets variation längs och vinkelrät strömningsriktningen är liten.

PROVNINGSPROGRAM OCH MÄTTEKNIK

Programmet har omfattat 2, 3, 4 och 8 våningar, se FIG 3-

Modellskalan har i samtliga fall varit 1:250. Våningshöjden har antagits till 2,JO m i fullskala. Taklutningen har hållits fast,

. o

14 , vilket ar en svensk standard.

Som referenshöjd vid bildandet av lokala tryckkoefficienter har använts takfotshöjden,

(14)

8

där P

Poo

^ref

*ref

= Lokala statiska trycket

= Statiska trycket i fri strommen

= Dynamiska trycket (hastighetstrycket) på takfotshöjd över markplanet.

Referenshöjden för hastighetstrycket visas för exemplet 8 våningar i FIG b. Tryckgradienten är mycket hrant vid takfoten i de

aktuella försöken.

Det lokala statiska trycket har mätts i ett stort antal punkter på varje mätsektion, se FIG 5- Mättekniken har därvid varit högt automatiserad med analog-digital omvandling av den primära mät- signalen från en tryckgivare som via en roterande omkopplare registrerat det lokala trycket. Resultatet i respektive mät

punkt har stansats på datakort.

Två provkroppar har använts med sidoförhållandena 3:1 respektive 6:1, se FIG 6 a-b.

Detta skall för ett vanligt bostadshus svara mot 2 respektive b trapphus.

Huskonfiguration 1 ** 2 trapphus Huskonfiguration 2 ■** b trapphus

Antalet mätsnitt har i båda fallen varit 11. En detalj av takets utförliga instrumentering visas i FIG J.

Tack vare modellernas dubbelsymmetri är det tillräckligt för en fullständig kartläggning att anblåsa med riktningar inom en kvadrant. I försöken har använts en kvadrant med viss överlapp

ning, - 10° < V < 100°, och tolv anblåsningsriktningar inom

. o,

denna kvadrant (steget 10 ).

(15)

RESULTAT

Tryckkoefficienter kan redovisas som i FIG 8, som skalära stor

heter med ursprunget i mätpunkten. Ett urval av sådana redovis

ningar ges i BIL 1.

Denna typ av redovisning är emellertid ganska svårtolkad. Genom tvådimensionell interpolering av mätvärdena kan tryckförhållan

dena beskrivas med isobarer. En erforderlig interpolerings- rutin har för ändamålet utvecklats vid SIB:s metodgrupp

(Sven Olofson) och beskrivs sålunda:

"Bicubic spline two-dimensional interpolation program for unequally spaced data. The program performs a two-dimensional interpolation to a given set of unequally spaced data. The natural bicubic spline is used to interpolate the given data."

Alla begränsningsytor har i redovisningen lagts i ett plan genom att vertikala ytor vikts upp omkring "gångjärn" i tak- fotshöjd, se FIG 9*

Ett exempel på isobar-redovisning visas i FIG 10. I BIL 2 redovisas alla intressanta fall i studien i denna form.

På varje delyta anges största respektive minsta värdet för tryckkoefficienten med speciella tecken.

Maxvärdet anges med kryss Minvärdet anges med kvadrat.

De erhållna resultaten kan sammanfattas och beskrivas som avståndet mellan max- och minvärdena. Detta avstånd är för varje begränsningsyta en funktion av anblåsningsvinkel, hushöjd och konfiguration.

I FIG 11 anges de fem begränsningsytorna på modellkropparna.

För var och en av begränsningsytorna har max - min funktionen framtagits för alla hushöjder och konfigurationer.

Man kan konstatera att dessa funktioner ligger väl samlade, att alltså inverkan av hushöjd och konfiguration är ganska

liten. Detta framgår av FIG 12, där försöket har gjorts att för samtliga begränsningsytor ange enkla begränsningar på max- resp minsidan.

(16)

DISKUSSION

På taken förekommer praktiskt taget inga tryck-ytor. Taklut

ningen l4° verkar här vara just den gräns nedåt där tryck upp

hör. Undertrycksmaximum på taket är väl samlad till 45 anblås ningsriktning. Den absoluta storleken av minimivärdena är den väntade (c « - 3,5)-

P

För långsidan i lovart är max- och minvärdena praktiskt taget konstanta för anblåsningsriktningar mellan - 10° och 45°- Lika så är variationerna med anblåsningsriktningen små på långsidan i lä.

På läsidorna är variationerna mindre än på lovartsidorna.

Absolutnivån på kortsidornas minimivärden (c 35 - 2) är något större än förväntat.

Tryckförhållandena på läsidorna framstår i jämförelsen med förhållandena på lovartsidorna som mera stabila.

(17)

REFERENSER

Davenport, A G

Hellers, B G &

Lundgren, S:

Jensen, M:

Jensen, M &

Franck, N:

Lusch, G &

Truckenbrodt,

Wirén B:

The Application of Statistical Concepts to the Wind Loading of Structures.

Proc of the Institution of Civil Engineering.

Vol 19, Ottawa,, 1961.

Blåsighet kring enstaka byggnader och i passager - Modellprov.

BFR, Rapport R 21:1974, Stockholm, 1974.

Aerodynamik i den naturlige vind.

Teknisk forlag, Köpenhamn, 1959*

Model-Scale Tests in Turbulent Wind.

Teknisk forlag, Köpenhamn, 1963.

: Windkräfte an Bauwerken.

Berichte aus der Bauforschung, Wilhelm Ernst &

Sohn, Berlin, 1964.

Vindtunnelundersökning av tryckfördelningen på ett plant tak med varierad takkantutformning.

BFR, Rapport R 35:1970, Stockholm, 1970.

(18)

FIGURFÖRTECKNING

FIG 1 a: Vinkelrät anblåsning mot konventionell huskrppp.

FIG 1 b: Sned anblåsning.

FIG 2 a: Vindtunnel och mätutrustning.

FIG 2 b: Hastighetsprofil i vindtunnel.

FIG 3: Modellsektion. Mått i mm. Modellskala 1:250.

FIG 4: Referenshöjd för hastighetstrycket. 8 vån.

FIG 5: Mätpunkter i varje mätsektion. Koordinater för mätpunkter på sidoytorna.

FIG 6 a: Huskonfiguration 1. 2 trapphus. Mått i mm i modell skalan. Mätsektionernas lägen.

FIG 6 b: Huskonfiguration 2. 4 trapphus. Mått i mm i modell skalan. Mätsektionernas lägen.

FIG T: Mätpunkter på tak i mätsektion. Koordinater.

FIG 8: Exempel på mätresultat från vindtunnelprov. Tryck

koefficienter .

FIG 9: Tryckbilden över hela huskroppen anges i ett plan genom att sidorna viks upp i planet genom takfoten.

FIG 10: Exempel på bearbetade mätresultat från vindtunnel

prov. Jfr FIG 8. Isobarer.

FIG 11: Redovisningsytor.

FIG 12: a) Max- och minvärden av tryckkoefficienten som funktion av anblåsningsvinkeln. Samtliga hus

höjder från såväl huskonfiguration 1 som 2.

b) Områden för max respektive min av tryckkoefficien ten.

c) Enkla begränsningar av områdena för max respektiv min av tryckkoefficienten.

FIGURER BILAGA 1.

FIGURER BILAGA 2.

(19)

13

FIG 1 a. Vinkelrät anblåsning mot konventionell huskropp.

FIG 1 h. Sned anblåsning.

(20)

14

FIG 2 a. Vindtunnel och mätutrustning.

2/345

I

TEORI

____ V/V

FIG 2 h. Hastighet sprofil i vindtunnel.

(21)

2 VÅN 3 VÅN 4 VÅN

8 VÅN

FIG 3. Modellsektion. Mått i mm. Modellskala 1:250.

T

&Q>,<^mrrj

FIG 1+. Referenshöjd för hastighet strycket. 8 vån.

(22)

16

-JL___--- 2 VÅN --- 3 VÅN --- 16---4 VÅN

---18

--- 8 VAN

SNITT - z mm

1^- 2 2,3

3^- 4 6,2

5^- 6 11,2

7^- 8 20,0

9^- 10 25,2

11^- 12 30,7

13^- ^lh 35,8

15^- 16 4i,8

17^- 18 63,6

19^- 20 85,8

FIG 5- Mätpunkter i varje mät sektion. Koordinater för mätpunkter på sidoytorna.

(23)

17

L M

r TI

I iI

L

1 I I

l

u

bi 23 id a --- «---Hi^—H2i

HUSKONFIGURATION 1

FIG 6 a. Huskonfiguration 1. 2 trapphus. Mått i mm i modell

skalan .

<^-

'

I 1

1 1 1

L .

1 i 1 j

2 loj 25

45 100 144 188 243 263 278 286

HUSKONFIGURATION 2

FIG 6 b. Huskonfiguration 2. h trapphus. Mått i mm i modell

skalan. Mät sektionernas lägen.

(24)

18

Pkt nr ^X

21 3,0

22 5,0

23 7,0

24 10,0

25 13,9

26 17,7

27 20,7

28 22,7

29 24,7

X1

30 24,7

31 22,7

32 20,7

33 17,7

34 13,9

35 10,0

36 7,0

37 5,0

38 3,0

FIG T Mätpunkter på tak i mätsektion. Koordinater.

(25)

FIG 8. Exempel på mätresultat från vindtunnelprov. Tryck

koefficienter .

FIG 9- Tryckbilden över hela huskroppen anges i ett plan genom att sidorna viks upp i planet genom takfoten.

<>- min

FIG 10. Exempel på hearhetade mätresultat från vindtunnel

prov. Jfr FIG 8. Isobarer.

;ldO

(26)

20

-10°^ «P ^ <00°

® TAK.

@ LAISG^IDA , LOYA

@ K.0T2.T51 DA, LOVAIT (5) tCO^T'blDA, LA

FIG 11 . Redovisningsytor.

(27)

21

Cp tak ©

60 70 80 90 100 10 20 30 40 50

FIG 12:1 a) Max- och ininvärden av tryckkoefficienten som funktion av anblåsningsvinkeln. Samtliga hus

b) Områden för max respektive min av tryckkoefficien

ten.

c) Enkla begränsningar av områdena för max respektive min av tryckkoefficienten.

(28)

22

LANGSIDA LA LÅNGSIDA LOVART (T)

10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 TtJ" TÖ 30 40 50 60 70 80 30 100

FIG 12:2, a) Max- och minvärden av tryckkoefficienten som funktion av anblåsningsvinkeln. Samtliga hus

ten.

(29)

KORTSIDA LOVART (1)

^2277777777

10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

-2^-

FIG 12:4, a) Max- och minvärden av tryckkoefficienten som FIG ^12-5 funktion av anblåsningsvinkeln. Samtliga hus

ten.

(30)

✓

(31)

ixixni

BILAGA 1 ²⁵ HUSKONFIGURATION 1

NUMBER OF STR IRWAYS NUMBER OF FLOORS

NUMBER OF STAIRWAYS 2 NUMBER OF FLOORS 8

0 2 4

1ND 0

(32)

iä ä

26

4 h \ I

0 2 4

INO 100

(33)

27

NUMBER OF STRIRWRTS 2 NUMBER OF FLOORS U

NUMBER OF STAIRWAYS 2 NUMBER OF FLOORS U

I I I IH---Cp 0 2 4

)—> I M---CP 0 2 4

NUMBER OF STAIRWAYS 2 NUMBER OF FLOORS U

NUMBER OF STAIRWAYS 2 NUMBER OF FLOORS H

(34)

an

28

i 11■ i -cp

K

¹

1

¹ ^cp

0 2 4

I NO 60

INO 90 I NO 100

(35)

29

NUMBER OF STRIRHRTS 2

NUMBER OF FLOORS 3 ^3* NUMBER OF STRIRHRTS 2

NUMBER OF FLOORS 3

I I I M--- CP 0 2 4

[—I—t I [—Cp 0 2 4

NUMBER OF STRIRHRTS 2 NUMBER OF FLOORS 3

I—i—i—i—i—CP

0 2 4 |- M I I--- Cp

0 2 4

(36)

30

NUMBER OF STAIRHATS 2

NUMBER OF FLOORS 3 NUMBER OF STAIRWAYS 2

NUMBER OF FLOORS 3

I ii i i—Cp

0 2 4 I i I M----

0 2 4

UNO 60

I I I 4-1---CP 0 2 4

|—t- -I—I—I---Cp 0 2 4

(37)

31

I i i I I--- Cp 0 2 4

I—H I I I---- Cp 0 2 4

NUMBER OF STR1RWRTS 2 NUMBER OF FLOORS 2

NUMBER OF STRIRHfiTS 2 NUMBER OF FLOORS 2

I i-1 i I—CP

0 2 4 (-M-M----CP

0 2 4

(38)

32

NUMBER OF STRIRWRTS 2 NUMBER OF FLOORS 2

[ill t—CP

0 2 4 I I 1 -H---- CP

0 2 4

I i I -H--- CP 0 2 4

I I t- I I---- CP 0 .2 4

(39)

33

NUMBER OF STRIRHflTS NUMBER OF FLOORS

H—I—h 0 2 4

UNO -10'

■H--CP

NUMBER OF STRIRHflTS 4 NUMBER OF FLOORS 8 NUMBER OF STRIRHflTS 4

NUMBER OF FLOORS 8

-I—I—h+

0 2 4

(40)

34

0 2 4

INO 60

NUMBER OF STRIRWfiTS 4 NUMBER OF FLOORS 8

0 2 4 0 2 4

(41)

35

NUMBER OF STAIRWAYS 4

NUMBER OF FLOORS 4 NUMBER OF STAIRWAYS 4

NUMBER OF FLOORS 4

IND 40' JND 30'

(42)

36

UND 60 INO 50

NUMBER 0F STRIRWRTS 4 NUMBER OF FLOORS 4

NUMBER OF STAIRWAYS 1 NUMBER OF FLOORS

I I i H—CP 0 2 4

INO 90

I I I I I—CP 0 2 4

(43)

37

NUMBER OF STfilRNRTS H NUMBER OF FLOORS 3

NUMBER OF NUMBER OF

STflIRHRTS FLOORS

-M-M---Cp 0 2 4

I M I I—Cp

0 2 4

J ND 0

I i i i-i—cp 0 2 4

[+1 H—cp

0 2 4

(44)

38

I—)—I—I- H--- CP 0 2 4

j-M M---CP 0 2 4

I II I I---CP

0 2 4

I

I I I I---CP

0 2 4

(45)

39

NUMBER NUMBER

OF STAIRWATS 4 OF FLOORS 2

[-IIII—tp 0 2 4

I I I I I---CP 0 2 4

NUMBER OF STAIRWAYS NUMBER OF FLOORS

[—I—I I I—CP 0 2 4

IND 30'

pill—CP 0 2 4

(46)

40

NUMBER OF STRIRHflTS 4

NUMBER OF FLOORS 2 X. NUMBER OF STfilRHRTS U

NUMBER OF FLOORS 2

[-■H- -IH—CP

0 2 4

I

—I—I—I—I—CP

0 2 4

|-l I H—CP I I * I I—Cp

0 2 4 0 2 4

(47)

BILAGA 2 41 HUSKONFIGURATION 1

Huskonf. 1 8vån. Vindriktning—10°

Huskonf. 1 8 vån. Vindriktning 30‘

g

i#-«.' <=--- a,‘—

-

^-S

ààâÉMïîliÄS??3.

v.

ill i.

O = m.o

Î

Huskonf. 1 8 vån. Vindriktning 50°

. ojo <r '^~~^~grö^soå

ipq

s

Huskonf. 1

må

8 vån. Vindriktning 90°

p£s3-

- rW -Lfc Vi

»$» ^

fûms

alti ; r åfe

»

^{0 =m.n}

(48)

42

Huskonf. 1 4 vån. Vindriktning 90° Huskonf. 1 4 vån. Vindriktning 100°

(49)

43

(50)

44

Huskonf. 1 2 vån. Vindriktning 90° Huskonf. 1 2 vån. Vindriktning 100°

—> o = mlf o = m,r

(51)

45

Huskonf. 2 8 vån. Vindriktning—10°

Huskonf. 2 8 vån. Vindriktning 0'

--- s "—V v

(T't

^ CT". -X --- ^°-40^

if drtÿ

m°l0X

/

' " C ---- ---^ -'-> -7ob=

fex

...

XÜ

/> )V/a <r^

1-0.35

+ = max

0 = min

iS^siisiÿjy

ÊÊÈI llfx

-1*0

/

t'- <SL.;- <5*

^{. ’;}

^yjA

\.... CcL ^c (,Tel

^' ^0=mm

(52)

46

-

SM) ° ’. __ _Sr-—-S;—S' ■*? ) -"-o ° «

c

feî“ï

2/-OMj

s

.

^-—

:;

^,>■

si

5 <■ ss.. '---^ „ > / S/;

Ses: 5 r si

^{0 z m,n}

(53)

Huskonf. 2 4 vån. Vindriktning—10°

0 =

(54)

(55)

49

c-«""

■ÿ.m»

(56)

50

(57)

51

Huskonf. 2 2 vån. Vindriktning —10°

(58)

52

S'

(59)

R22:1974

Denna rapport avser projekt 275 vid Statens institut för byggnads

forskning, Stockholm. Projektet har bekostats med medel från Statens råd för byggnadsforskning och Flygtekniska försöks

anstalten, Stockholm.

Distribution: Svensk Byggtjänst, Box 1403, 111 84 Stockholm Grupp: konstruktion

Pris: 16 kronor+moms

Art.nr: 6600322 ISBN 91-540-2369-6

Bo Göran Hellers & Stig Lundgren

R22:1974

Rapport

Vindbelastning på hus­

kroppar av allmän form - modellprov

Bo Göran Hellers & Stig Lundgren

Byggforskningen

I

T

iä ä

K

1

I

I

g

-

ààâÉMïîliÄS??3.

ill i.

s

må

fûms

»

m°l0X

fex

XÜ

iS^siisiÿjy

ÊÊÈI llfx

/

t'- <SL.;- <5*

yjA

\.... CcL c (,Tel

feî“ï

.

:;

si

Ses: 5 r si

Vindbelastning på hus

^yjA

\.... CcL ^c (,Tel