• No results found

Bilaga 2. Bostäder att bo kvar i

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Bilaga 2. Bostäder att bo kvar i"

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

1

Äldrerådet Sollentuna

Till

Vård- och omsorgsnämnden Stadsbyggnadsnämnden

Bostäder att bo kvar i – hur ser det ut i Sollentuna och vilken planering finns?

Äldrerådet har ett aktivt intresse för olika frågor som rör äldres boende. Det finns en grupp som arbetar med trygghetsboendefrågor.

I december 2012 skrev äldrerådet till vård- och omsorgsnämnden om behovet av

trygghetsbostäder i kommunen. I skrivelsen presenterade vi våra tankar och önskemål om trygghetsboenden och vår önskan om att delta i kommande diskussioner med nämnden.

Under 2013 genomfördes ett par träffar med dåvarande nämndordförande. En arbetsgrupp, under ledning av dåvarande vice ordförande i VON, bildades bestående av representanter för VON och pensionärsorganisationerna. Gruppen träffades några gånger under 2013 och 2014. Under 2014 hände följande: Arbetsgruppen gjorde ett studiebesök på ett

trygghetsboende i Stockholms stad. Kommunen bjöd in till ett välbesökt dialogmöte om hur vi vill bo som äldre. Representanter för äldrerådet deltog i ett informationsmöte om den utredning om Tors Backes framtid som då skulle genomföras. Därefter rann arbetet i arbetsgruppen ut i sanden – ett arbete som vi satte stort värde på och hade förhoppningar skulle ge konkreta resultat. Vi har från pensionärsorganisationernas sida ställt frågor till nämndens ordförande vid ett flertal tillfällen efter valet 2014 och under 2015 och undrat när gruppens arbete ska återupptas. Det har till vår stora besvikelse inte skett.

Mot den bakgrunden vill gruppen på nytt väcka frågan om bostäder som är tillgängliga för äldre och som vi kan bo kvar i. För att aktualisera våra kunskaper har arbetsgruppen för trygghetsboendefrågor läst betänkandet Bostäder att bo kvar i – Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer (SOU 2015:85). Betänkandet har ett brett angreppssätt när det gäller bostäder för äldre; något som vi ser stora fördelar med. I betänkandet

konstateras bl.a. att runt hälften av alla seniorer som bor i flerbostadshus saknar hiss i huset (SCB:s statistikdatabas). En del av dem bor på första våningen och kan kanske nå sin

lägenhet utan att passera trappsteg, men de flesta av dem kommer att få svårt att bo kvar om rörligheten minskar med åren. Av dem som bor i hus med hiss är det över hälften som ändå inte når lägenheten utan att passera trappsteg. Det är inte bättre för dem som bor i småhus; det är faktiskt vanligare att trappor är den enda vägen till entrén i småhus än i flerbostadshus.

(2)

2 Vår utgångspunkt är intresset av att kunna bo bra som äldre så att vi kan leva självständigt längre och ha ett rikt liv – något som är lönsamt både ur psykosociala och ekonomiska perspektiv.

Vilka olika boendeformer finns för äldre i Sollentuna?

Vi har ställt oss frågan hur det generellt ser ut i Sollentuna med bostäder för äldre. Vi har sökt information på kommunens och Sollentunahems hemsidor. Sollentunahem har sammanlagt 161 lägenheter för seniorer, inklusive lägenheterna i Traversen, det s.k.

trygghetsboendet. Samtliga dessa lägenheter ligger i fastigheter med hiss. Kötiden för dessa lägenheter är 8-9 år. Kommunen har platser i särskilda boenden och därutöver ett antal pensionärslägenheter – för båda kategorierna krävs biståndsbeslut. Därutöver finns det, såvitt vi kunnat få fram, två bostadsrättsföreningar för personer 55+, Toppklockan i

Fågelsången och Sjöstjärnan i Sjöberg. Seniorgården planerar ett boende i Helenelund. Silver Life hoppas kunna bygga ett boende i Tureberg. Om det finns något ytterligare har vi inte lyckats få fram.

Hur vill äldre människor bo?

Önskemål om hur vi äldre vill bo redovisas dels i rapporten Attitydundersökning bland kommunens invånare över 65 år från 2013 eller 2014, dels i rapporten Hur vill du bo som senior? från det mycket uppskattade dialogmötet i februari 2014. Enligt rapporten ska underlaget användas av vård- och omsorgsnämndens politiker. En årlig redovisning av hur man tagit hänsyn till de deltagandes kunskap och synpunkter utlovades. Såvitt vi känner till har någon sådan redovisning inte kommit till stånd.

Vad händer? Vi vill ha svar nu!

Vi vill med den här skrivelsen på nytt väcka frågan i nämnden om vikten av att det finns bostäder av olika slag i kommunen som vi äldre vill och kan bo kvar i och som tillgodoser våra skiftande behov.

 Finns det någon långsiktig planering som utgår från den kunskap som samlades in vid dialogmötet 2014?

 Finns det kunskap om hur tillgängligt det totala bostadsbeståndet i Sollentuna är?

 Finns det planer på att förbättra tillgängligheten i flerbostadshus som inte har hiss?

Vi vill som vanligt delta i ett sådant arbete och bidra med våra kunskaper och synpunkter – det är vi som ska bo i dessa bostäder.

Sollentuna den 20 april 2016 För Äldrerådet

Monica Berggren Agneta Björklund Agneta Hovmöller PRO SPF/Seniorerna/Tunasol SPF Seniorerna/Tunasol

References

Related documents

Trots stor potential för produktion av förnybar energi i Kronoberg importeras cirka 60 % av den energi som används i länet från andra delar av Sverige eller andra länder.. Målet

Äldrerådet Sollentuna har tillskrivit vård - och omsorgsnämnden och stadsbyggnadsnämnden angående vikten av att det finns bostäder av o lika slag i kommunen som äldre vill

Trots första stycket behöver en bostad inte vara tillgänglig genom en hiss eller annan lyftanordning, om byggnaden har färre än tre våningar. Om bostaden inte kan nås från

Ut- rymmesstandarden är genomsnittligt sett betydligt bättre för boende i de äldre bostäderna än för övriga hushåll, vilket dock ej gäller för

Genom tre rättsfall från HD har en rätt för den make som äger hela eller en del av makarnas gemensamma bostad att erhålla ersättning för den andra makens nyttjande av bostaden fram

Betänkandets huvudfrågor har varit: Hur ska behovet av bostäder för äldre människor kunna tillgodoses framöver. Vilka

• Större mötesrum samlade i konferenscenter för både interna och externa möten.. • Mötesrum med säkerhet

Enligt forskning finns det flertal faktorer som bidrar till en god arbetsmiljö. Detta är faktorer så som inflytande, arbetets innehåll, stimulans, tillhörighet,